The purpose of this thesis is to examine the relationship between the elderly at a retirement home and their professional caretakers with focus on the perspective of the elderly. Chosen method, a qualitative interview analysis has been conducted to describe how the relationship affects the elderly in their everyday lives. The total amount of interviews were four. The relationship between the elderly and their professional caretakers has rarely been examined in previous research from an elder’s perspective. The results indicate that the elderly often are satisfied with the way the professional caretakers treat them. Factors that the elderly mentioned as problematic were that professional caretakers often acted stressed, and rushed through things which the elderly considered as problematic for their own well- being. Another feature was the asymmetric relationship with the professional caretakers which affected the elderly ́s belief in their own capability in managing their everyday lives. In cases where the elderly felt that the relationship was equal their capacity and their beliefs to their own capacity increased significantly which was an effect that was positive for the elderly ́s physical and mental health.

I denna studie undersöks användningen av belastningsregister vid anställning av ny personal inom äldreomsorgen i Uppsala och Stockholms län. Fokus för undersökningen ligger i att jämföra användandet av belastningsregister mellan enskilda och offentliga utförare. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen handlar om risk och riskbedömning. Syftet med undersökningen är att ta reda på om en arbetsgivares användning av belastningsregistret påverkas av vilken regiform verksamheten drivs i, vilket i sin tur säger något om en utförares riskbedömning.   Studien bygger på egeninsamlade enkätsvar från enhets och verksamhetschefer inom hemtjänst och äldreboenden. Resultatet visade att enskilda utförare av äldreomsorg i högre utsträckning begär utdrag från belastningsregistret vid anställning av ny personal och att det främst beror på att de enskilda utförarna har en policy om registerkontroll. Det betyder att en utförares regiform påverkar bedömningen av vilken risk en person med anteckning i belastningsregistret utgör för verksamheten.

Sjukvårdsorganisationer står inför stora utmaningar när andelen äldre i befolkningen ökar. Undersköterskor inom äldreomsorgen är en yrkeskategori som det ställs höga krav på eftersom de står för huvuddelen av den praktiska patientvården. Sjukskrivningarna ökar och ur ett nationellt perspektiv sticker Västsverige ut med särskilt höga sjukskrivningstal. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för undersköterskors subjektiva upplevelser av arbetslivet inom kommunal äldreomsorg. En kvalitativ fenomenologisk metod med tematisk analys tillämpades med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio undersköterskor från en kommun i regionen deltog. Intervjuerna transkriberades och kodades. I resultatet utkristalliserades tre teman och åtta underteman/kategorier: Arbetsuppgifter (praktiska arbetsuppgifter, sociala arbetsuppgifter, osynliga arbetsuppgifter), Organisering (formell organisation, informell organisation, omorganisation), och Välbefinnande (ökar välbefinnandet samt minskar välbefinnandet). De socialpsykologiska teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen är social utbytesteori samt gruppsykologi. Resultaten visade att upplevelser av arbetslivet till stor del präglas av sociala relationer, både inom arbetsgruppen och mellan vårdtagare - undersköterska. Själva arbetsuppgifterna var mindre framträdande när det kom till meningsskapandet kring vad som upplevs påverka välbefinnandet i yrkeslivet. / Healthcare organizations face great demands as the proportion of the elderly is increasing. Assistant nurses account for the majority of practical patient care and as a result, they are experiencing negative working conditions. As a consequence, the Western region in Sweden especially, is dealing with high levels of sick-leaves. The aim of the present study was therefore to gain a deeper understanding of assistant nurses’ experiences of working conditions. Qualitative phenomenological method together with semi-structured interviews was adopted. Ten assistant nurses in one municipality participated. The interviews were transcribed and coded based on qualitative thematic analysis. Three themes and eight thematic categories emerged: Working tasks (practical working tasks, social working tasks, invisible tasks), Organization (formal organization, informal organization, re-organisation), and Well-being (increasing well-being, decreasing wellbeing). The social psychological theories underlying the theoretical part of the analysis were Social Exchange Theory and Group Psychology. The result showed that experiences of working conditions to a large extent were connected to social relations, both within the working group and between healthcare providers and care-recipients. Working tasks were less prominent as far as the creation of meaning about what affects well-being within the profession.

Bakgrund: Det finns omfattande belägg om nutritionens betydelse för äldres hälsa och livskvalitet. För äldre patienter som bor på äldreboenden förekommer undernäring och ofrivillig viktnedgång vilket kan leda till ökade komplikationer såsom fall, trycksår och dödlighet.Syfte: Syftet i denna uppsats består av två delar. Syfte i det genomförda förbättringsarbetet: Att alla patienter på Solgården erbjuds bästa möjliga förutsättningar för att inta en god och näringsriktig kost. På lång sikt är målet att alla patienter ska ha ett gott nutritionsstatus. Syftet med studien av förbättringsarbetet: var att beskriva om och i så fall på vilket sätt personalen upplevde att förbättringsarbetet resulterade i förbättringar (i vården) för personer med demenssjukdom samt beskriva hur personalens erfarenheter av förbättringsarbetet kan bidra till förbättrad nutritionsvård för personer med demenssjukdom.Metod: Förbättringsarbetet genomfördes utifrån Nelson, Batalden och Godfreys (2011) Improvement ramp. I studien användes fallstudie med kvalitativ, induktiv metod och datainsamlingen bestod av intervjuer.Resultat: Förbättringsarbetets resultat visade att andelen mellanmål som innehöll tillräckligt mycket kalorier ökade och att journalförda viktuppföljningar gjordes i högre utsträckning. Studiens resultat bestod av fem kategorier som beskrev erfarenheter av förbättringsarbetet och på vilket sätt det upplevdes ha resulterat i förbättringar för patienterna.

Introduktion: Utmattningssyndrom beskrivs som en konsekvens av långvarig stress utan möjlighet till återhämtning. De främsta orsakerna till ökad stress är obalans mellan krav och kontroll. Utmattningssyndrom drabbar främst kvinnor och personal i människovårdande yrken, däribland undersköterskor. Syfte: Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka vilka faktorer i arbetsmiljön som skulle kunna minska risken bland undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen att drabbas av utmattningssyndrom. Metod: Tvärsnittsstudien genomfördes med en enkätundersökning som undersökte självskattat utmattningssyndrom och arbetsmiljön. Enkäten besvarades av kvinnliga undersköterskor på tre äldreboenden. Resultat: Trettiotre undersköterskor deltog i studien, varav 36% uppfyllde kriterier för utmattningssyndrom. Denna grupp upplevde i lägre utsträckning att de kunde påverka och kontrollera/influera sin arbetssituation och kraven rapporterades mer orimliga. Respondenter som inte uppfyllde dessa kriterier visade en mer optimistisk uppfattning av arbetsmiljön. Slutsats: Data från enkätundersökningen rapporterar ett behov av förbättrad kommunikation mellan chefer/ledarskap och anställda då kraven har rapporterats vara höga, samt låga möjligheter till att kontrollera och influera, samt påverka, sin arbetssituation. Tvärsnittsstudien föreslår implementering av stresshantering för att förebygga stress i verksamheterna. / Introduction: Exhaustion disorder is described as a consequence of prolonged stress exposure that lacks time for recovery. The foremost causes for increased stress are demand and control imbalance. Exhaustion disorder mainly affects personnel in human-care professions, including assistance nurses. Aim: The aim of the study was to investigate which factors in the work environment that potentially could reduce the risk of exhaustion disorder among assistance nurses in the elderly care. Method: This cross-sectional study used a survey with a self-reported formulary for exhaustion disorder and the working environment. The survey respondents were female assistant nurses at three elderly care homes. Result: Thirty-three assistance nurses participated in the study, 36% respondents met the criteria for self-assessed exhaustion disorder. This group experienced that the ability to affect and control/influence their work situation were lower and demands were reported more unreasonable. Respondents that did not meet the criteria were more prone of being optimistic of their working environment. Conclusion: Survey data reported a need of improved communication between managers and employees, due to demands being reported as high as well as low levels of control/influence and to be able to affect the work situation. This cross-sectional study proposes implementation of stress management to prevent stress in the organisation.

Bakgrund: De senaste åren har medellivslängden i Sverige ökat och resurser har tilldelats äldre med behov av mer omfattande vårdinsatser. Kommunal sektor har även senaste åren genomgått stora omvandlingar, ett beställar-utförarsystem återfinns likväl som starka influenser från New public management skådas i verksamheterna. Samtidigt råder det personalbrist och svårigheter i att rekrytera utbildad personal på grund av dåliga arbetsvillkor. Liknande tendenser finns inom Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad som har svårt att få sina enhetschefer att stanna. Syfte: Syftet med studien är att utifrån enhetschefers upplevelser skapa förståelse för deras arbetssituation och vad som ligger till grund för deras val att avsluta sin tjänst inom Vård- och äldreförvaltningen i Borås Stad (VÄF). Teoretisk bakgrund: I denna studie har Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell använts. Resultatet har även analyserats utifrån New public management. Metod: Forskningsstudien bygger på sju kvalitativa intervjuer av enhetschefer inom Vård och Äldreförvaltningen som valt att avsluta sina tjänster. Resultat: I resultatet skapas förståelse för enhetschefernas påverkansmöjlighet på den operativa verksamheten och dess positiva upplevelse som detta genererar. Något som framkommer är dock att mål och värderingar i organisationen inte alltid förankras i verksamheten, något som leder till frustration. Även förhastade implementeringar som inte grundats skapar irritation. Utöver detta beskrivs låg kontroll och höga krav på en budget i balans som en stressor hos enhetscheferna. Det påtalas även att behovet av stöd från verksamhetschefen varierar likväl som möjligheten till en fullständig introduktion skiljer sig respondenterna åt. Orsakerna till val om avslutad tjänst för utvalda respondenter kan härledas till låga lönenivåer, stress, budgetansvar, personalansvar, ständig närvaro samt avsaknad av stöd och återkoppling. Diskussion: I diskussionen förs ett resonemang gällande hur NPM kommit att påverka VÄF och den arbetssituation enhetscheferna ställts inför. Borås Stads tydliga fokus på en budget i balans och intäktsfinansiering ställs i relation till krav-, kontroll- och stödmodellen. Implementeringar som inte förankrats i verksamheten och ospecificerade mål kopplas till den klämda position enhetscheferna ställs inför. Orsaksfaktorer till val om avslutad tjänst analyseras utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen.

The purpose of this study is to examine how employees in Swedish elderly care, more specific night patrols, describe their care work based on the national value base. A qualitative ap-proach has been used as a method in this study, with semi-structured interviews as a base. To gather empirical material, seven people who are assistant nurses and care assistants, working in Swedish elderly care as night patrols, were interviewed. The theoretical point of departure has been professional ethics, proximity ethics, Martin Buber´s I-and-Thou-theory. The theo-ry has been helpful whilst analysing the empirical material. The national value-based work describes how caregivers perceive when a I-Thou-relationship is achieved. In such relation-ship the caregiver and the elderly are in a subject-subject-relationship. In a opposite relation-ship the caregiver and the elderly are in a subject-object-relationship with a distance between them. In such relationship the caregivers don´t feel they have done a value based work. The results shows that a certain objectification must be done in order for the working process to function. This is also accepted by the employees, as long as there is still a certain balance be-tween the subject-subject relationship and the subject-object relationship. The results also shows that the experience of creating meaningfulness for the elderly seems to be weaker than the creation of security.

The purpose of this study is to understand how eldercare managers, in their assessments of home care, needs to make individual decisions and at the same time keep to municipality’s guidelines. Our research questions deal with how eldercare managers make individual assessments and at the same time consider general municipality’s guidelines in their estimations of need for homecare assistance and how eldercare managers experience that individual assessments and general municipal guidelines relate to each other in estimations of needs for homecare assistance. Nine qualitative, semi-structured interviews were conducted with social workers working with needs assessments within the eldercare. The results were analyzed through Lipsky’s theory on street-level bureaucracy and the concept of discretion. Our main conclusions from this study is that it is a complex work to estimate needs for homecare assistance when considering both individual assessments and general municipal guidelines. Our results showed that the needs of the individual are more important in the cases where guidelines and the person’s needs differ. Our study also showed that the eldercare managers, as a rule, follow the guidelines as long as they coincide with the assessment of individual needs, but the guidelines function as a guidance and not as something definite. The eldercare managers don’t feel that the relation between municipality guidelines and individual decisions is a problem. The complexity was rather evident in the lack of judicial security and justice in the work with the assessment of individual needs.

The purpose of this study was to understand how unit managers within communal home care service for older people, convert political policy and guidelines into practical care, and how they within this process govern their personnel. The study was based on a qualitative method with a hermeneutic approach. Former research disclose that the process of converting political policy and guidelines and how unit managers govern personnel are somewhat tenuous. Previous research show structural shifts and reorganisations within public service consequently shaping todays structure of organizations and management. The study draws on eight interviews with unit managers within two municipalities in Sweden. To carry out our interviews we used a semi-structured interview guide followed with an analysis of our main results using Lipskys concept of discretion and Foucaults theory of governmentality. The results indicate that unit managers’ work, converting political policy and guidelines into practical care, are complex. The study shows that unit managers experience difficulties and differ in their ways in the process of adapting political policy and guidelines into practical care. Unit managers therefor find some of the guidelines more difficult to integrate than others. We find it important in this study to highlight the different ways unit managers work in the process of converting political policy and guidelines, and how they in the process govern their personnel.

Denna kandidatuppsats handlar om den sociala dokumentationen på ett kommunalt äldreboende i Stockholmsregionen. Studiens fokus är på den sociala journalen, som skrivs av undersköterskor och vårdbiträden och regleras i Socialtjänstlagen. I dessa yrkeskategorier saknar många anställda formell yrkesutbildning och många har svenska som andraspråk. Kraven på dokumentation har skärpts under de senaste femton åren, och tidigare forskning visar att det finns svårigheter med att implementera den nya lagstiftningen. Satsningar har gjorts för att höja såväl yrkesmässig som språklig kompetens. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kontextuellt perspektiv problematisera den sociala journalen som medierande redskap och som text. Detta görs i en etnografisk fallstudie av en avdelning på ett äldreboende, där många av de anställda är andraspråkstalare. Materialet består av normerande styrdokument, observationer på avdelningen, intervjuer med omsorgspersonal samt analys av journalanteckningar. Arbetet på avdelningen analyseras med hjälp av Engeströms aktivitetsteori. Slutsatsen är att det finns motsättningar mellan den institutionella normen och den professionella praktiken. En motsättning är inbyggd i dokumentationens flerdelade syfte: den ska vara såväl ett dagligt arbetsredskap (ett professionellt syfte) som ett underlag för uppföljning (ett institutionellt syfte). Detta kommer till uttryck i att omsorgspersonalen när de skriver riktar sig till flera olika läsare. En annan motsättning är att det är möjligt för normauktoriteter att tolka den institutionella normen på olika sätt, om vad och hur mycket som ska dokumenteras. I uppsatsen föreslås att detta kan vara en anledning till variationer i den vardagliga skriftpraktiken. En tredje motsättning syns i personalens val mellan olika medierande redskap för att rekontextualisera händelser i vardagen. Ibland väljer de att kommunicera muntligt i stället för skriftligt, ibland väljder de andra skriftbaserade redskap än de institutionellt reglerade. En fjärde motsättning är att de institutionella reglerna slår fast att dokumentationen är ett viktigt redskap, men att det inte verkar finnas särskild tid avsatt för det skrivande som krävs. Denna tidsbrist leder till att en del händelser inte journalförs. En ytterligare slutsats är att det verkar vara minst lika viktigt att problematisera de krav som journalskrivandet i dag ställer på omsorgspersonalen, som att höja deras språkliga och yrkesmässiga kompetens.