Tvångsåtgärder är relativt vanligt förekommande inom psykiatrisk vård. Forskning visar att det finns risk att det skapar trauma hos de som utsätts för tvångsåtgärder. Ätstörning är ett sjukdomstillstånd som drabbar många, särskilt unga personer. Tvångsvård är vanligt vid ätstörning och särskilt vid anorexia nervosa. Antalet flickor som tvångsvårdas för livshotande ätstörningar har ökat med 300 procent jämfört med 2017. Anorexia nervosa är nu de vanligaste diagnoserna inom LPT-vård för unga. Syfte: Beskriva patienters erfarenhet av tvångsvård vid behandling av anorexia nervosa. Metod: Litteraturstudie med metasyntes där vi följt SBU:s riktlinjer för litteraturstudier samt Granheim och Lundman vid analys av valda artiklar. 9 kvalitativa studier som publicerades 2000–2023 inkluderades efter systematiska sökningar i CIHNAL, PsycInfo och PubMed. Det gjordes en kvalitetsgranskning av studierna efter SBU:s granskningsmall samt utifrån rekommendationer för granskning och bedömning av kvalitet. Resultat: Totalt identifierades fyra slutkategorier: att utsättas för traumatiserande tvångsåtgärder gav en känsla av att känna sig bestraffad, hotad och rädd, att vilja bli sedd och bekräftad av någon som man litar på, att acceptera situationen genom att lämna över kontrollen och att inte ses som tillräknelig. Slutsats: Resultatet från studien kan bidra till en ökad förståelse för patienters erfarenheter av tvångsvård vid behandling av anorexia nervosa samt belysa viktiga aspekter för oss som arbetar med patienterna. Förståelsen är viktig för att kunna utveckla vården, att hitta andra alternativ till tvång och för att kunna bemöta dessa komplexa situationer på bästa sätt.

There are several possibilities for those with an eating disorder, who wishes to get treatment and recover to get help and support. But for those who are not ready to recover, there are not any help to receive. Pro-ana is a youth culture where individuals who want to achieve the anorectic ideal help and support each other. The purpose of this study was to describe and analyse the content and the need for the Pro-ana community on Internet, among young people with eating disorders. More specifically the aim was to find out how young Swedish people uses the Pro-ana communities on Internet. The study was an ethnography based on concealed observations of 6 different Pro-ana websites on Internet. During the observations five themes has been used: anonymity, thinspiration, life choice or disease, help or no help and identity. The analysis was based on Goffmans (2004) The presentation of self in everyday life, and the authors thesis about how humans represents them self in the accompany of others. Pro-ana websites consists of diary notes about weight, food, exercise and how to cope with an eating disorder. The Pro-ana culture online has become kind of a support group to which young people turn when society has no knowledge and no resources to meet them and social work are very limited on these sites. When not dare to tell friends and family about their situation, they turn to Pro-ana, which has been described as a sanctuary away from society’s judgements.

<p>There are several possibilities for those with an eating disorder, who wishes to get treatment and recover to get help and support. But for those who are not ready to recover, there are not any help to receive. Pro-ana is a youth culture where individuals who want to achieve the anorectic ideal help and support each other. The purpose of this study was to describe and analyse the content and the need for the Pro-ana community on Internet, among young people with eating disorders. More specifically the aim was to find out how young Swedish people uses the Pro-ana communities on Internet. The study was an ethnography based on concealed observations of 6 different Pro-ana websites on Internet. During the observations five themes has been used: anonymity, thinspiration, life choice or disease, help or no help and identity. The analysis was based on Goffmans (2004) The presentation of self in everyday life, and the authors thesis about how humans represents them self in the accompany of others. Pro-ana websites consists of diary notes about weight, food, exercise and how to cope with an eating disorder. The Pro-ana culture online has become kind of a support group to which young people turn when society has no knowledge and no resources to meet them and social work are very limited on these sites. When not dare to tell friends and family about their situation, they turn to Pro-ana, which has been described as a sanctuary away from society’s judgements.</p>

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykiatrisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor mellan 15 och 23 år med hög mortalitet. Sjukdomen orsakar ätstörning vilket medför kraftig viktnedgång. Syftet: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie är genomförd av kvalitativ metod med analys av narratives. Datainsamlingen är baserad på fyra självbiografier skrivna av kvinnor som drabbats av Anorexia Nervosa. Resultat: Resultatet visade att samtliga kvinnor har haft olika upplevelser av Anorexia Nervosa. Kvinnornas upplevelser delas in i tre olika teman vilket förtydligades med citat. Teman som beskrivs avspelar kvinnors olika upplevelser. De teman som uppkom var Det svåruppnåeliga kvinnoidealet, Den ångestfyllda tillvaron, Betydelsen av att ha kontroll. Slutsats: Anorexia är en komplex psykiatrisk sjukdom som kräver en optimal omvårdnad med beredskap och förståelse från vårdpersonal. Sjuksköterskor strävar efter att förhindra ett lidande och främja hälsa i vårdandet av patienter. Studiens resultat bidrog med en bredare kunskap och förståelse kring sjukdomen Anorexia Nervosa för en optimal återhämtning hos patient. / Background: Anorexia nervosa is a psychiatric disorder that primarily affects young women between 15 and 23 years with high mortality. The disease causes eating disorder resulting in significant weight loss. Purpose: Purpose of the study was to describe women's experiences of living with anorexia nervosa. Method: This study was conducted by qualitative method of analysis of narratives. Data collection was based on four autobiographies written by women who have lived with Anorexia Nervosa. Results: The results showed that all women have had different experiences of Anorexia Nervosa. This experiences were divided into three different themes which are clarified with quote. Themes described reflects women's different experiences with anorexia nervosa, which is the elusive ideal of women, the anguished existence and the importance of being in control. Conclusion: Anorexia is a complex psychiatric illness that requires an optimum care of preparedness and understanding of health professionals. Nurses strive to prevent suffering and promote health in the care of patients. The study's results contributed to a wider knowledge and understanding of the disease anorexia nervosa for optimal recovery of the patient.

Anorexia nervosa är ett allvarligt och livshotande tillstånd. Sjukdomen kännetecknas av viktnedgång och en förvrängd kroppsbild. Denna sjukdom drabbar inte bara individen som injuknat utan hela familjen påverkas. Föräldrar till ett barn med anorexi är i stort behov av stöd och information. Sjuksköterskan har en viktig roll i vårdsammanhanget då föräldrarna ofta har skuldkänslor över barnets sjukdom eller känner sig skuldbelagda av vårdpersonal. Syftet var att belysa hur föräldrar till en person som drabbats av anorexia nervosa upplever sin livssituation. Metoden som användes var litteraturöversikt. Resultatet presenteras i fyra huvudteman med sammanlagt elva subteman. Av de nio studier som analyserades framkom att föräldrarna ofta kände frustration och oro. Även ångest och depression var vanligt förekommande hos föräldrar till ett barn med anorexi. Många kände sig utestängda från vården och inte tagna på allvar. Förutom det känslomässiga påverkades också det sociala livet. Social isolering var vanligt bland familjer som hade ett barn med denna sjukdom. Relationen mellan föräldrarna påverkades då de kunde vara ifrån varandra långa perioder, exempelvis när barnet var inneliggande på sjukhus. Skuldkänslor var något de allra flesta föräldrarna drabbades av. För att hantera denna svåra situation använde sig föräldrarna utav olika strategier. De strategier som tas upp här är att söka hjälp och information, ta kontroll, prata med andra samt inte ge upp och att behålla hoppet. Lidande och skuld, delaktighet och vårdpersonalens betydelse samt familjestöd är teman från resultatet som diskuteras. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Anorexia nervosa (AN) är en form av ätstörning som innebär en medveten strävan efter viktförlust. Sjukdomen klassas som en allvarlig psykisk störning som ofta debuterar tidigt i tonåren och innebär förändringar i personlighet och beteende hos barnet. AN drabbar främst flickor och i Sverige beräknas förekomsten vara 0,2-0,4 % av alla kvinnor i åldern 12-25 år. När ett barn i en familj drabbas av psykisk ohälsa som AN innebär det ett lidande som påverkar hela familjen. Föräldrarna tvingas att se sitt barn svälta sig själv vilket är traumatiskt för föräldrarna och väcker många känslor. Sjuksköterskan har till uppgift att vårda både patient och anhöriga utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv med utgångspunkt att lindra lidande. Föräldrar, som är en naturlig vårdare till barnet, ses som en viktig person ur ett vårdvetenskapligt perspektiv men föräldrarna upplever att de inte får det stöd och den delaktighet i vården de behöver. Syftet med litteraturstudien är att belysa föräldrars upplevelse av att leva med barn som har ätstörningen AN. Uppsatsen är baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som analyserats enligt Evans (2003) modell. Analysen har genererat tre huvudteman att stå utanför, att inte räcka till och det finns hopp samt elva subteman. Resultatet visar att det är viktigt att föräldrarna får information och ett bra bemötande från sjuksköterskan för att de ska känna sig trygga. För att stärka föräldrarna i deras roll som naturliga vårdare och lindra deras lidande behöver de stöd från sjukvårdspersonalen och hjälp att hitta användbara strategier och öka sin kunskap för att bygga upp självförtroendet och bättre kunna vårda sitt barn. Resultatet bör tas tillvara och förbättringar tillämpas i sjuksköterskans arbete och bemötande av föräldrar och även närstående. Kunskapen som studien genererat kan användas av sjuksköterskor för att bättre kunna stödja och lindra lidande hos föräldrarna. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie är att granska hur anorexia nervosa och tillfrisknande konstrueras i handböcker vilka skrivna för och använda av behandlare och professionella vilka arbetar med anorexia nervosa och andra ätstörningar. Studien har sin teoretiska grund i socialkonstruktionism och använder sig av Michel Foucaults resonemang kring produktiv makt, disciplin och panopticon. Dessa begrepp används i studien för att nå en djupare analysnivå. Tidigare forskning om anorexia nervosa har visat på komplexiteten av fenomenet och behovet av vidare forskning. Anorexia nervosa ses i regel som ett individuellt problem. Viss forskning föreslår att detta perspektiv behöver breddas och att det sociala arbetet kan fylla en viktig funktion i relation till detta. Studiens grundläggande empiriska material erhölls från Länsteamet på Ätstörningsenheten i Region Östergötland och var i form av handböcker kring ämnena anorexia nervosa och ätstörningar. Metodologin i denna studie är diskursanalytisk och utfördes med hjälp av Carol Bacchis analysverktyg What is the problem represented to be? Studiens resultat visar på ett antal olika diskurser kring tillfrisknande. I dessa kan vi se tendenser kring vad som lämnas oproblematiserat i skapandet av den drabbade samt hur ett tillfrisknande går till i relation till anorexia nervosa. Vanligt förekommande diskursiva element ger vid handen att det är individens uppgift och ansvar att iscensätta sitt eget tillfrisknande. I relation till Foucaults begrepp produktiv makt, disciplin och panopticon kan tillfrisknandet ses som ett exempel på en maktteknologi. Individens fortsatta välmående och liv kopplas samman med dennes produktivitet. Således är makten inbyggd i individens tillfrisknande. Förhoppningen är att denna studie bidrar till medvetenhet kring konstruktionen av anorexia nervosa som problem och samtidigt presentera förgivettagna problemkonstruktioner. Studien kan sägas vara explorativ och den öppnar för vidare frågeställningar kring makt, tillfrisknande och anorexia nervosa i relation till socialt arbete.

No description available.

No description available.

Syftet var att utvärdera en ny intervju, SRF-ED, Symptomspecific Reflective Functioning - Eating Disorders. Intervjun blev validerad i förhållande till ätstörningssymtom, anknytningsstil och affektmedvetenhet. Sammanlagt deltog 22 personer, 21 kvinnor och en man. De intervjuades med SRF-ED samt ACI-S/O (Affect Consciousness Interview – Self/Others) och fyllde i självskattningsformulären ENR kortform (Erfarenheter i Nära Relationer) och EDE-Q version 6,0 (Eating Disorder Examination Questionnaire). Resultaten visade att det fanns ett signifikant samband mellan SRF-ED och medvetenhet om äckel, skattat på ACI-S/O. Ju högre medvetenhet om äckel desto högre reflektiv förmåga. Studien fann inga samband mellan SRF-ED och övriga affekter, ENR eller EDE-Q. Den ätstörningsspecifika reflekterande förmågan förefaller inte generellt ha samband med affektmedvetenhet, anknytning och graden avätstörningssymtom. Signifikanta korrelationer fanns mellan affektmedvetenhet, anknytningsstil och ätstörningssymtom.