Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer har samlat in datan. Syftet med studien var att belysa behandlares uppfattningar om behandlingsmetoder för Anorexia Nervosa hos unga flickor, 13-19 år. Problemformuleringarna var: Hur behandlare använder de behandlingsmetoder som finns, hur behandlare uppfattar de behandlingsmetoder som finns samt hur uppfattar behandlarna behandlingen i framtiden. Resultatet visar på att familjeterapi är den ledande behandlingsmetoden då familjen har en betydande roll för flickans tillfrisknande. Behandlarna uppfattar att behandlingsmetoderna fungerar, men att det krävs att patienten får den behandling hon behöver. I framtiden ser behandlarna inte att det är metoderna eller behandlingen som ska förändras, utan samhällets syn på sjukdomen och ideal bör förändras.

Syftet med denna studie var att studera erfarenheter av ortorexia nervosa hos personer som tidigare haft det men som idag är friska. Syftet var även att undersöka vilka personer som haft en positiv betydelse för dessa individer i deras tillfrisknande ut ur ätstörningen. För att undersöka detta genomfördes fyra intervjuer med personer som tidigare har haft ortorexia nervosa men som idag är friska och fria från ätstörningen. I intervjuerna diskuterades informanternas sjukdomsförlopp, olika påverkansfaktorer, stöd och hjälp ut ur ortorexin och vilka råd informanterna skulle vilja ge till andra som idag har ätstörningen för att de ska ha orken att söka stöd och hjälp för att ta sig ur den. Resultatet av intervjupersonerna visar att livet för dem när de hade ortorexia nervosa kretsade kring kost och träning. Det finns olika anledningar till att de drabbades av ortorexi. Dessa är dålig självbild och självkänsla, övervikt, media, andra personer i informanternas närhet samt olika händelser i livet. Sådant som varit till stöd i tillfrisknandet för informanterna är vänner, familj, partner, vården och att de öppnade upp sig och vågade berätta för andra att de mådde dåligt. Råd som de skulle vilja ge till andra som idag har ortorexia nervosa är att söka vård, prata med andra, lyssna på kroppen och att våga vara ärliga när någon frågar hur de mår.

Bakgrund: Sjukdomen Anorexia Nervosa är en ätstörning som drabbar främst flickor och unga kvinnor. Anorexia Nervosa påverkar personen både fysiskt och psykiskt och anses som ett allvarlig, livshotande sjukdom. Närstående involveras i denna sjukdom och åsidosättas ibland i vårdsammanhang. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenhet av att leva med en vuxen person med fastställd diagnos av Anorexia Nervosa. Metod: Systematisk litteraturstudie med 9 inkluderade artiklar som analyserades medinnehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i 5 underkategorier och utifrån dessa framkom två huvudkategorier. De huvudkategorier som bli tydliga är: Påfrestning för närstående och närståendes upplevelse av vården. Många av de närstående som ingick i studierna upplevde stor påfrestning av att vårda en person med Anorexia Nervosa. Denna påfrestning ledde till ångest, oro, skuld och hjälplöshet. Upplevelsen av vården i detta sammanhang uppfattades olika och inte alla kände att de fick tillräckligt med stöd. Slutsats: Många av de närstående upplevde att sjukdomen Anorexia Nervosa drabbade hela familjen och berörde allas liv i familjesammanhanget. Denna påfrestning resulterade i psykiska och fysiska problem. Relationer sinsemellan och med omgivningen förändrades. Närstående orkar inte med ett socialt liv och upplever bristande empati från samhället.

Bakgrund: Ätstörningar är en av de tio vanligaste psykiska sjukdomarna i befolkningen och delas in i Anorexia Nervosa, Bulimia Nervosa, Ätstörning Utan Närmare Specifikation och Hetsätningsstörning och diagnotiseras med hjälp av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. Förekomsten av ätstörningar är högre bland atleter än i normalbefolkningen och är vanligast i estetiska- uthållighets- samt viktklassidrotter men förekommer även i idrotter utan uttalade krav på låg kroppsvikt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att undersöka hur omgivningen påverkas när en ung atlet drabbats av en ätstörning.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna ASSIA, PubMed och SportDiscus under perioden 24 februari till 17 april år 2020. I resultatdelen inkluderades 13 artiklar.Resultat: Tränare upplever svårigheter i att upptäcka ätstörningssymtom hos en atlet då de ofta fokuserar på fel ätstörningsdiagnos. Tränare tycker det är viktigt att atleten kan känna stöd hos dem samt att tränare kan hjälpa atleten att hitta behandlingsalternativ. Föräldrar uppfattar sjukdomstiden som den svåraste tiden i livet dels för att relationen till den drabbade försämras och att de inte får närvara i behandlingsprocessen så som de önskar. Det är lätt för föräldrar att ta på sig skulden för sitt barns ätstörning men med hjälp av multifamiljterapi kan de känna sig mindre värdelösa. Syskon upplever mycket känslor och svårigheter att hitta sin egna roll i familjen då de ibland känner sig osynliga och får ta en stor roll i familjen. När de förstår att sitt syskon drabbats av en ätstörning vill de vara så långt ifrån det beteendet som möjligt.Konklusion: En ätstörning påverkar inte bara den drabbade atleten utan alla i omgivningen.

Syfte och frågeställningar  Studien syftar till att få en inblick i hur idrottslärare förhåller sig till elever med ätstörningar och hur dessa elever bemöts, utmanas och bedöms inom ämnet idrott och hälsa.  1.     På vilket sätt anpassas idrottsundervisningen till behovet hos deltagande elever med ätstörningar? 2.     Hur bedömer idrottslärare elever med ätstörningar utifrån deras fysiska- och psykiska förutsättningar?  Metod I studien har en kvalitativ metod använts bestående av forskningsintervjuer med fyra idrottslärare. Urvalet av respondenter skedde genom ett bekvämlighetsurval av idrottslärare verksamma i högstadiet samt gymnasieskolan, i Stockholmsområdet. Det sociokulturella perspektivet har utgjort studiens teoretiska ramverk. Databearbetningsmetoden har bestått av en tematisk analys där insamlat material analyserats samt tematiserats.   Resultat  Idrottslärarna redogör för vikten av att ha bra dialog, utmana samt inkludera eleverna i undervisningen. Samtliga idrottslärarna tar hjälp av resurser som elevhälsan, mentorer samt föräldrar i tillvägagångsätt för anpassningar. Idrottslärarna redogör för olika svårighetsnivåer i aktiviteter som en inkluderande anpassning och vikten av att elevernas hälsotillstånd ska prioriteras framför undervisningen.  Slutsats  Viktiga aspekter som bidrar till framsteg i idrottslärares bemötande av elever med ätstörningar är individuell kommunikation, stöttning, uppsyn samt ett öppet och positivt klimat i idrottsundervisningen.  Nyckelord: ätstörning, elever, bemötande, anpassning, idrottsundervisning / Aim This study aims to get an insight into how physical education teachers relate to students with eating disorders and how these students are met, challenged, and assessed in physical education. 1.    In what way is the subject of physical education adapted to the needs of participating students with eating disorders? 2.    How are physical education teachers assessing students with eating disorders based on their physical and psychological conditions? Method The study has used a qualitative method consisting of research interviews with four physical education teachers. The selection of respondents was made by a convenience selection of physical education teachers operating in high schools and a senior high school in the Stockholm area. The sociocultural perspective has constituted the theoretical framework of the study. Data processing method consisted of thematic analysis where collected material has been analysed and thematized. Result The physical education teachers explain the importance of having a good dialogue, challenge and include the students in the teaching. Physical education teachers take the help of student health teams, mentors and parents in the course of action when it comes to adaptions. Physical education teachers explain different difficulty levels in activities as an inclusive adaption and point out the importance of giving priority to state of health over education. Conclusion Important aspects contributing to progress in dealing with students with eating disorders are individual communication, support, and a positive climate in the teaching of physical education. Keywords: eating disorder, students, treatment, adaption, physical education

Bakgrund: Att vara förälder till ett barn med selektiv ätstörning innebär en ständig kamp och oro. För att kunna bibehålla det psykiska och fysiska måendet både för barnet och som förälder behövs det bra stöd från vården. Det är en stor utmaning för vården att på ett professionellt sätt kunna bemöta föräldrar och ge den hjälp barnet behöver. Syftet: Att undersöka vilket stöd föräldrarna får från vården när ett barn i förskoleåldern lider av en selektiv ätstörning. Metod: Data samlades in med hjälp av en enkätstudie där 100 föräldrar deltog. Resultat: Analysen av enkätsvaren resulterade i sex områden; (1) Faktorer som skulle kunna påverka diagnostisering, (2) Upplevelse av stöd och hjälp från vården, (3) Val av vårdinstans, (4) Kompetens inom vården, (5) Erbjuden hjälp, samt (6) Vårdens uppföljningar. Slutsats: Föräldrarna till barn med selektiva ätstörningar behöver få mer stöd och förståelse från vården. Som sjuksköterska är det viktigt att ha i beaktning och vårda med caritas som grund. Det innebär att vårda utifrån att medmänsklighet, värdighet och lindrat lidande blir extra betydelsefullt i vårdarbetet. Författarna anser även att det behövs vidare forskning och utbildning inom området för att kunna bemöta dessa barn och föräldrar.

SAMMANFATTNING Bakgrund Samsjukligheten mellan diabetes typ 1 och psykisk ohälsa kan leda till ett ätstört beteende och orsaka den drabbade stort lidande och stora samhälleliga kostnader. Det är viktigt att i tid upptäcka ett ätstört beteende innan det utvecklas till en manifest ätstörning. Sjuksköterskan bör ha kunskap om vilka individer som befinner sig i riskzonen, symtom samt kliniska mätvärden som kan ligga till grund för misstanke om ett befintligt ätstört beteende. Syfte Syftet med studien var att studera hur sjuksköterskan kan upptäcka ett ätstört beteende hos patienter med diabetes typ 1. Metod Litteraturöversikt enligt Forsberg och Wengström (2020) inkluderande 14 kvantitativa artiklar. Resultat Resultatet visade att individer med diabetes typ 1 och ätstört beteende eller ätstörning hade högre kliniska mätvärden, högre frekvens av komplikationer med fler sjukhusvistelser, sämre psykiskt mående och var oftast av kvinnligt kön i övre tonåren. Slutsats Då samsjuklighet mellan TD1, psykisk ohälsa och ätstört beteende är vanligt bör sjuksköterskan ha kunskap om vilka individer som befinner sig i riskzonen, närvarande  symtom och kliniska mätvärden som kan ligga till grund för misstanke om ett ätstört beteende. Nyckelord ätstörning, diabulimia, Typ 1 diabetes, ätstört beteende, samsjuklighet

Bakgrund: Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar i Sverige. BUP(barn- och ungdomspsykiatrin) är ansvarig för barn och ungdomar som lider av psykiskaproblem, ibland behöver de även vårdas på en somatisk vårdavdelning. Det anses utmanandeför sjuksköterskor inom somatisk vård att vårda patienter med psykisk ohälsa, vilket inte ärderas vanliga arbetsområde. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av tillfällig vård av barn medpsykisk ohälsa inom somatisk barnsjukvård, där omvårdnaden av barnen planeras att övergåtill BUP. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades vid studiens genomförande.Semistrukturerade intervjuer med 11 sjuksköterskor vid två olika barnavdelningar på ettuniversitetssjukhus i Mellansverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördesmed en innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs. Resultat: Deltagarnas upplevelser delades in i tre kategorier: Otillräcklig omvårdnad därpatientsäkerheten riskeras, Otillräckliga färdigheter inom psykiatrisk vård blandsjuksköterskor och Att befinna sig i en utmanande arbetsmiljö. Kategorierna utmynnade i enövergripande huvudkategori: Vi behandlar det somatiska och står ut med det psykiatriska.Sjuksköterskorna gavs begränsade möjligheter att ge en helhetsvård till barnet på grund avbristande förutsättningar, vilket resulterade i otillräcklig omvårdnad och patientsäkerhet samten utmanande arbetsmiljö för sjuksköterskorna. Som en konsekvens av detta var dethuvudsakligen fokus på de somatiska aspekterna av barnens hälsa, trots att de också led avpsykisk ohälsa. Slutsats: Omständigheterna på de somatiska avdelningarna försvårar för sjuksköterskorna attkunna ge den omvårdnad som behövs för barn med psykisk ohälsa. För att förbättra lägetskulle en översyn av samverkansrutiner, personalens utbildning och tillgängliga resurser varagynnsam. / Background: Mental health issues among children and adolescents are increasing in Sweden.They are primarily managed by child and adolescent psychiatry BUP. Occasionally theyrequire inpatient care at a medical ward. The care of psychiatric patients is challenging forpediatric nurses. Aim: Investigate the experiences that pediatric nurses have when caring for children withpsychiatric conditions who are planned to be transferred to BUP. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. The data collectionconsisted of semi structured interviews with seven nurses specialized in pediatrics and fournon-specialized nurses at two pediatric wards at a university hospital in central Sweden. Results: The experiences of the participants were split in three categories: Insufficient carewhere patient safety is put at risk, Insufficient psychiatric care skills among nurses, and Beingin a challenging work environment. These categories culminated in a main category: We treatthe somatic and tolerate the psychiatric aspects. Nurses were given limited opportunities toprovide comprehensive care for the child due to inadequate conditions, which resulted ininsufficient care and compromised patient safety, as well as creating a challenging workenvironment for the nurses. As a consequence of this, the focus was solely on the somaticaspects of children's health, despite them also suffering from mental health issues. Conclusion: The nurses at the somatic pediatric wards face circumstances that prevent themfrom giving proper care to psychiatric patients. An overview of the staff's education,collaboration procedures and available resources would be helpful.

Uppskattningsvis led 190 000 personer i åldern 15–60 av ätstörningar i Sverige 2018. Anorexia är en sjukdom som funnits under en lång, så tidigt som år 1694 beskrevs det första fallet i England. Anorexia kategoriseras som en relativt ovanlig sjukdom och cirka 0.2–0.4 procent av kvinnor i 12–25 år hade sjukdomen 2004. Enbart 50–70 procent av patienterna uppskattas tillfriskna från sin sjukdom vilket indikerar på att mer kunskaps inom området är nödvändigt.  Studien syftar till att undersöka hur personer som insjuknat i Anorexia Nervosa upplever insjuknandet och tillfrisknandet utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. För att svara på syftet har två frågeställningar använts 1) Hur upplever svenska kvinnor att yttre faktorer och inre faktorer ledde till deras insjuknande av Anorexia Nervosa, 2) Hur upplever svenska kvinnor att yttre faktorer och inre faktorer ledde till deras tillfrisknande av Anorexia Nervosa. För att besvara syftet har kvalitativ metod använts och semi-strukturerade intervjuer genomförts med sex kvinnor som tillfrisknat från Anorexia. Det teoretiska ramverk som använts i denna studie är Foucaults teori om panoptisk disciplin, den disciplinerade kroppen och självdisciplinering. Studiens resultat redogör för hur både yttre- och inre förändringar påverkar kvinnorna i sitt insjuknande och tillfrisknande. Under yttre- och inre förändringar identifierades följande kategorier omgivningens påverkan, vardagsrutiner, psykiska faktorer och självuppfattning vilka påverkar kvinnorna i sitt insjuknande och tillfrisknande. Vid insjuknandet angav kvinnorna i studien att omgivningens påverkan var en bidragande orsak till deras insjuknande där såväl samhället i stort i form av medias porträttering av kvinnor som personer i deras närhet. Vid tillfrisknandet upptäckte kvinnorna att det fanns ett bättre liv utan sjukdomen och att det var det som gjorde att de ville sträva efter att bli helt fri den eller att de inte ville se familj och vänner lida mer.

Ätstörningar är en allvarlig psykisk sjukdom som drabbar både män och kvinnor. Däremot finns det lite forskning och få diskussioner i dagens samhälle om ätstörningar bland män. Denna studie är kvalitativ och syftar till att undersöka hur män som har lidit av ätstörningar upplever hur behandling och bemötandet ser ut i Sverige, samt hur organisationer som är verksamma inom området har för riktlinjer för att behandla sjukdomen hos män. För att ta reda på detta har tre män som har tidigare haft ätstörningar och en forskare inom sjukdomen intervjuats. Intervjuerna baserades på semistrukturerade intervjuer som fokuserade på olika teman. Studiens resultat analyserades med hjälp av en tematisk analys och en abduktiv analysmetod. Resultatet presenterade att stigma, hjälp och stöd, maskulinitet samt bristande kunskap och medvetenhet var bidragande faktorer för intervjupersonernas ätstörningar. Intervjupersonerna förstod inte allvaret med deras ätstörning, skämdes för sjukdomen och fann stödet inte lika anpassat för män. Slutsatsen är att ytterligare kunskap behövs inom området för att förändra vårdens riktlinjer. En minskad stigmatisering och ökande av medvetenhet i samhället om mäns ätstörningar visade sig också vara viktigt.