En terapeutisk relation är viktig i omvårdnaden av patienter med ätstörningar och det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om dess betydelse i omvårdnaden. Syftet var att undersöka hur en terapeutisk relation skapas samt dess betydelse i omvårdnaden mellan sjuksköterskan och patienten med ätstörning. För sjuksköterskor kan det vara utmanande att etablera en terapeutisk relation till patienter med ätstörningar, då det är vanligt att dessa patienter inte har sjukdomsinsikt. Sjuksköterskan kan använda sig av olika strategier och verktyg för att skapa en terapeutisk relation och en vårdande miljö. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Studiens resultat visar att om en terapeutisk relation ska kunna etableras krävs det kunskap, tid, respekt samt kontinuerlig information från sjuksköterskan till patienten. Mer forskning efterfrågas om den terapeutiska relationens betydelse i omvårdnaden kring patienter med ätstörning, då det inte fanns mycket forskning i ämnet. Även mer utbildning i sjuksköterskeprogrammet om omvårdnad vid psykisk ohälsa efterfrågas. / A therapeutic relationship is important in nursing care of patients with eating disorders and it is significant that the nurse is aware of the importance in the nursing care. The purpose was to investigate how a relationship is created and its significance in the care between the nurse and the patient with an eating disorder. It can be challenging for nurses to establish a therapeutic relationship with patients with eating disorders, because it is common that these patients do not have illness insight. The nurse can make use of different strategies and tools to develop a therapeutic relationship and a caring environment. The study was conducted as a litterature study and 12 scientific articles were analyzed. The result of the study shows that if a therapeutic relationship is going to be established it demands knowledge, time, respect and continuous information from the nurse to the patient. More scientific research about the therapeutic significance in the nursing care around patients with eating disorders is requested, since there was not much research on the subject. Even more education in the nursing programme for nursing care in mental health is enquired.

Syftet med föreliggande randomiserade kontrollerade studie var att undersöka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av ätstörningsproblematik. Behandlingen pågick i åtta veckor och baserades på beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skräddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillstånd vid ätstörningar. 92 deltagare randomiserades till två grupper, en behandlingsgrupp (n = 46) och en kontrollgrupp (n = 46). Behandlingsgruppen som erhöll iKBT förbättrades signifikant på utfallsmått som avsåg att mäta ätstörningssymptom. På huvudutfallsmåtten BSQ respektive EDE-Q uppvisades signifikanta mellangruppsskillnader, kontrollerat för förmätning. Effektstorleken för mellangruppsskillnaden vad gäller EDE-Q var måttlig (d = 0.54) och för BSQ liten (d = 0.48). För de som fullföljde behandlingen var effektstorleken stor för EDE-Q (d = 0.98) och BSQ (d = 0.97). Andelen som betraktas blivit kliniskt signifikant förbättrade vid behandlingsslut varierade mellan 31.3 och 46.5 % beroende på vilka kriterier som avsågs. Detta var betydligt fler än för kontrollgruppen (9.5-26.1 %). På sekundära utfallsmått (PHQ-9, GAD-7, SWLS, QOLI) erhölls ej signifikanta skillnader mellan grupperna, kontrollerat för förmätningen, vid mätning direkt efter behandlingsavslut. Sammantaget visar resultaten att iKBT för ätstörningsproblem är lovande som behandlingsmetod. Långtidsuppföljningar och replikationsstudier behövs på området.

Föreliggande studie undersökte hur kvinnor med ätstörningar upplevde den vård och behandling som gavs för deras ätstörningar. På en klinik i Mellansverige deltog 45 kvinnor. Alla deltagare var över 18 år gamla. Kvinnorna fick besvara en enkät med öppna och slutna frågor rörande välmående, behandlingens innehåll och påverkan, samt interaktionen mellan vårdtagare och personal. Vidare undersöktes vad som skulle kunnat förbättra den behandling som erbjöds, samt om det förekom ett samband mellan antal månader kvinnorna fått behandling på kliniken och upplevelsen av välmående. Resultatet av studien visade att majoriteten av kvinnorna var nöjda med den vård och behandling som gavs. Förtroendet för personalen var stort, och upplevelsen att någon lyssnar och förstår var viktig. Det fanns inget signifikant samband mellan antalet månader vårdtagarna fått behandling och deras uppskattade välmående. Däremot framkom signifikanta skillnader i välmående före behandlingens start och efter att behandling hade påbörjats, oberoende av antal månader behandlingen hade pågått.

Utifrån mina tidigare erfarenheter inom barnpsykiatrin tänker jag att syskon till psykiskt sjuka barn och ungdomar varit en exkluderad grupp som inte fått sitt utrymme inom vården. Det är av stor vikt att deras tankar och känslor blir belysta för att hitta sätt att möta upp denna grupp. I hälso- och sjukvårdslagen betonas barns behov av information, råd och stöd. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med ett syskon som lider av ätstörning. Tre pojkar och två flickor i ålder 15-20 intervjuades i studien. Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys enligt Morse och Field. Denna studie bekräftar tidigare kunskap om syskons erfarenheter av att leva med ett syskon som lider av en ätstörning. Syskonen beskriver en oro för systern och brist på information om syskonets sjukdom och behandling. De påverkas negativt av konflikter vid måltider och flera syskon beskriver att de känner skam över systerns sjukdom. Den här studien visar också på att det fanns skillnader i hur pojkarna och flickorna upplevde sin systers sjukdom. Flickorna upplevdes mer känslomässigt drabbade. Flickorna beskrev att deras vardag blivit starkt påverkad av systerns sjukdom, medan pojkarna beskrev att deras vardagsliv med kompisar och aktiviteter inte påverkades i större utsträckning.Ett resultat som framkommer som något nytt och positivt i studien är att flera ungdomar framhåller att familjens rutiner vid maten blivit något bra för dem, sedan deras syster påbörjat sin ätstörningsbehandling. Flickorna förmedlar att de kommit sin syster mer nära och att de känner mer samhörighet nu än innan systern fick sin ätstörning. Om föräldrarna förmår att skapa en god struktur och ett öppet och stödjande samtalsklimat vid måltider så kan de negativa effekterna för familjen minskas och behandlingen skapa ett tillfälle för hela familjen att hitta bra rutiner för familjens måltider. / In my experience siblings of mentally ill children and adolescents have been an excluded group within health care. It is of great importance that their thoughts and feelings are expressed in order to find ways to meet up this group. The health care law emphasizes children´s need for information, advice and support. The study´s purpose was to examine adolescents’ experiences of living with a sibling suffering from an eating disorder. Three boys and two girls in the age 15-20 were interviewed in the study. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. This study confirms prior knowledge of adolescents’ experiences of living with a sibling who is suffering from an eating disorder. The adolescents are concerned about their siblings and lack information about their siblings’ illness and treatment progress. They are negatively affected by conflicts at mealtimes and several siblings are feeling shame about their siblings’ illness. There were differences in how brothers and sisters experienced their sisters´ disease. The girls seemed to be more emotionally affected. The girls described that their everyday life had been heavily influenced of their sisters´ illness, while the boys described that their everyday life with friends and activities weren´t affected to a greater extent. One new result that emerges as something positive was that several informants described that the eating disorder had led to better meal situations in the family. Although the adolescents described initial conflicts around meal times, it appeared that ones the parents took control and organized family meals together the adolescents could see that this was beneficiary for the whole family. The sisters described that they felt more togetherness now than before the sister had her eating disorder. If parents are able to create a good structure and an open and supportive climate at meals the negative effects for the family may be reduced and treatment may create an opportunity for the whole the family to find good meal routines.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 100 000 personer med någon typ av ätstörning och den mest omtalade är Anorexia Nervosa. Sjukdomen är allvarlig, långvarig och drabbar främst unga kvinnor. Ett flertal olika faktorer orsakar och påverkar utvecklingen av sjukdomen. Anorexia Nervosa är svår att behandla optimalt och kan kräva både psykiatrisk och somatisk vård. Även omvårdnaden av denna patientgrupp är problematisk, då vårdpersonalen uttrycker en svårighet att förhålla sig professionellt till patientgruppen som visar ambivalens kring sitt tillfrisknande. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med Anorexia Nervosa hos unga kvinnor under de sex första månaderna efter utskrivning från slutenvården. Metod: En kvalitativ innehållsanalys tillämpades på fem bloggar från bloggportalen och Google. Bloggarna var skrivna av 18 till 21-åriga kvinnor som vårdats inom slutenvården för Anorexia Nervosa. Upplevelser av att leva med sjukdomen eftersöktes i deras bloggar de första sex månaderna efter utskrivning. 407 meningsenheter identifierades och grupperades efter likheter och skillnader i tre kategorier. Resultat: Kategorierna som framkom i analysen var Kampen mot beteendet, Kampen om självbilden och Kampens villkor. De tre kategorierna redovisar olika upplevelser av att leva med sjukdomen efter utskrivning från slutenvården. Slutsats: Positiva upplevelser, som att lyckas eller att få stöd var hälsofrämjande och upplevelser av utsatthet eller att misslyckas ledde till att beteendet relaterat till AN förstärktes. Klinisk betydelse: Studien kan leda till en större förståelse för personer med Anorexia Nervosa, vilket leder till att sjuksköterskan kan ge ett bättre bemötande och bättre omvårdnad. / Background: Approximately 100 000 people in Sweden are living with an eating disorder and the most frequently mentioned is Anorexia Nervosa. The disorder is severe, time consuming and primarily affects young women. Several factors affect the development of the disease. Anorexia nervosa is complex to treat and requires both psychiatric and somatic care. The nursing of the patients is found problematic, as health care staff expresses difficulties in meeting the group of patients, who are showing ambivalence about recovery. Aim: Describing the experience of living with Anorexia Nervosa in young women the first six months after discharge from inpatient care. Method: A qualitative content analysis was applied on five blogs that were found on bloggportalen and Google. The blog were written by 18 to 21 year old women who been treated for Anorexia Nervosa in inpatient care. The experiences of living with the disease were examined the first six months after discharge, 407 meaning units were identified and sorted on similarities and differences to three main categories. Results: The categories were; The fight with the behavior, The fight with the self-image and The conditions of the fight. The three categories represented the experience of living with the disease after patient discharge. Conclusion: Positive experiences, such as succeeding in the treatment or feeling social support were health promoting. Negative experiences on the other hand, such as feeling vulnerable, reinforced the behavior related to AN. Clinical implication: The result may be used to increase the understanding of patients with Anorexia Nervosa, which could improve the nurse’s approach and nursing.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personer som definierar sig som ickeheterosexuella och som tidigare behandlats för ätstörning beskriver en eventuell heteronorm samt andra normer inom den behandling de genomgått. Uppsatsen syftar vidare till att undersöka hur tidigare patienter med en normbrytande sexuell identitet beskriver vårdpersonals bemötande kopplat till sexuell läggning. Materialinsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med personer som definierar sig som icke-heterosexuella och som har behandlats för ätstörning. Materialet har analyserats med hjälp av Grounded theory. Studien belyser situationer där heteronormen har synliggjorts samt tillfällen där andra normativa förväntningar varit märkbara under ätstörningsbehandling. I studien behandlas även behovet hos intervjupersonerna att i efterhand förstå sin egen situation och placera in sig själv i ett större sammanhang utifrån normer och samhälleliga förväntningar. Resultatet visar att heteronormativa antaganden kan identifieras och påverkar behandlingssituationen. Hur vårdpersonal förhåller sig till normer och i synnerhet heteronormen kan påverka hur patienten upplever behandlingssituationen och patientens val av att vara öppen kring sin sexualitet. Resultatet visar även en tendens att sätta den sexuella läggningen i relation till ätstörningen i reflektioner kring den egna sjukdomshistorien.

Syftet med vår studie är att belysa hur skolkuratorer beskriver och konstruerar sitt förhållningssätt i situationer då de stöter på tjejer i högstadiet som misstänks ha en ätstörning. Vidare vill vi studera hur skolkuratorerna ser på vikten av kunskaper och erfarenheter av ätstörningar i det hälsofrämjande arbetet på skolan. Vår förhoppning med studien är att kunna bidra med kunskap om huruvida skolkuratorer har de kunskaper som krävs för att arbeta hälsofrämjande mot tjejer som misstänks ha en ätstörning eller om det finns behov av att vidareutveckla dessa kunskaper. För att kunna uppnå syftet med vår studie har vi analyserat vårt empiriska material genom en innehållsanalys. Vidare har vi analyserat vårt empiriska material utifrån Berger och Luckmanns socialkonstruktionistiska teori, främst genom begreppen Typifieringar, Det sociala kunskapsförrådet samt Socialisation. Dessa begrepp har bidragit till en djupare förståelse för hur skolkuratorernas konstruktioner av ätstörningsproblematik i högstadiet påverkar dem i sitt arbete.   De fyra teman som tar sig uttryck i analysen är “Det dolda”, “Tankarna och känslorna kan vi prata om ändå”, “Att vara uppmärksam på små saker” samt “Prioriteringarnas uttryck”. Resultaten av vår studie visar på skolkuratorernas sätt att hantera situationer där tjejer misstänks ha en ätstörning bygger i mångt och mycket på samtalet kring tjejens mående. De erfarenheter och kunskaper om dessa tjejer som beskrivs är varierande, utifrån att det är ett komplext fenomen, men också att erfarenheten kan bidra till kunskap. Skolkuratorerna anser att kunskap är viktigt framförallt vad gäller upptäckandet av en misstänkt ätstörning. I det hälsofrämjande arbetet, vilket handlar huvudsakligen om stöttning, krävs till störst del kunskap kring samtal. I det hälsofrämjande arbetet med ätstörningsproblematik i allmän bemärkelse kan det vidare finnas ett behov av mer specifik kunskap i ämnet.

Syftet med denna uppsats är att genom att använda ett specifikt teoretiskt ramverk kunna undersöka och problematisera den stora förekomsten av transpersoner med erfarenhet av ätstörningar. Ramverket är baserat på Sara Ahmeds teorier om orientering och bygger på synen på samhället som uppbyggt av heteronormativa linjer vilka transpersoner förhåller sig till. Genom att välja ut illustrerande exempel från två antologier kretsade kring kropp och identitet har jag kunnat peka på att den press som transpersoner utsätts för i samhället leder till minskat handlingsutrymme, maktlöshet, kroppslig dysfori och assimilation. Med behovet av att reglera de känslor som uppstår samt den fysiska kroppen kan ätstörningen ses som ett verktyg med dubbel funktion. Dels för att hantera maktlösheten inför världen och återta kontroll över den kropp som någon annan definierat och begränsat. Och dels utifrån behovet av att skapa sig själv som begriplig inför sig själv och världen - för att kunna existera.

Ätstörningar ses i dagens samhälle som ett utmärkande folkhälsoproblem som kan medföra allvarliga medicinska komplikationer. Ätstörningar är komplexa sjukdomar som påverkar såväl det fysiska som det psykiska. Denna studie undersöker upplevelsen av att vara sjuk i en ätstörning, men fokus på identitet och återhämtning. Studien utgår från en kvalitativ innehållsanalys som baseras på fyra självbiografier. Syftet var att med hjälp av självbiografierna skildra den subjektiva upplevelsen av att vara sjuk genom att se till identitet och återhämtning. Resultatet i studien visar att kvinnorna upplevde att de gick igenom en identitetsförändring i samband med ätstörningen. När det skapades en känslomässig allians till sjukdomen kunde tjejerna inte längre identifiera sig med sitt gamla jag och sjukdomen blev då en trygghet. Återhämtningsprocessen beskrivs som en ständig kamp mellan det sjuka och det friska. Det lyfts fram att återhämtning handlar om att lära känna sig själv och hitta vem man är utan ätstörningen. Min förhoppning är ett en ökad förståelse för hur en ätstörning upplevs ska bidra med att vårdpersonal får en större förståelse för den som är drabbad och bemöter personen på bästa sätt. / In today’s society eating disorders are seen as a distinctive health problem that can cause serious medical complications. Eating disorders are complex diseases that affect the physical body, but also the mental state of mind. This study examines the experience of being sick in an eating disorder, with the main focus on identity and recovery. The study is based on a qualitative content analysis that studies four autobiographies. The purpose was to use the autobiographies to portray the subjective experience of being sick by looking at the identity and the recovery process. The result of the study showed that women experienced that their identity changed as they went through an eating disorder. An emotional alliance was created to the disease and the women could no longer identify with their old self. The recovery process is described as a constant battle between the sick and the healthy state of mind. It is emphasized that getting to know yourself and who you are without the eating disorder is a big part of recovery. I hope that an increased understanding of how an eating disorder is perceived can contribute to a better health care.

Inom omvårdnad av personer med ätstörningar är relationen mellan vårdare, familjer och patient viktig. Det är viktigt att se till personens psykiska och fysiska behov samt kunna motivera till återhämtning hos den sjuka. Syftet med det här examensarbetet var att beskriva personers upplevelser av att leva med en ätstörning. Nio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen av artiklarna resulterade i fem kategorier: att känna sig övergiven av omgivningen; att känna sig styrd av sjukdomen; att förstå att man är sjuk och vilja bli av med sjukdomen; att känna ilska, skam och ångest samt att inte se sin rätta kroppsbild. Upplevelser som personerna hade var bland annat att de kände sig isolerad, hade svårt att bilda relationer utanför familjen, kände skam, ångest och hade en vilja att självskada sig. Att skapa kunskap är viktigt i omvårdnaden av personer med ätstörningar för att sjuksköterskor ska kunna skapa en trygghet, tillit och kunna främja en hälsosam livsstil för återhämtning från sjukdomen. Denna litteraturstudie kan användas till att öka förståelsen för personer som lever med en ätstörning vilket kan bidra till en förbättrad omvårdnad för dessa personer och familjer.