Den här studien syftar till att visa hur Åke Holmberg och Astrid Lindgren gör för att ackommodera läsarens uppmärksamhet från en genre till en annan genom en genreanalys av Kati i Amerika och Skuggornas Hus. Genom en berättarteknisk analys avser jag även att undersöka hur ett genreinslag kan användas för att kompositionellt motivera övergången till ett inslag inom den andra genren. Båda romanerna har en berättarperson som också deltar i handlingen men frågan är om de båda romanerna ger samma intryck av äkta sceniskhet? Analysen av Kati i Amerika och Skuggornas Hus visar att Holmberg och Lindgren kombinerar två olika genrer var, som går parallellt i romanernas handlingar. I studien kommer jag fram till att författarna använder den ena genren för att kompositionellt motivera den andra genren och tvärtom. Detta fenomen är något tydligare i Skuggornas Hus än i Kati i Amerika. Resultatet bekräftar även min tes om att intrycket av ett berättande jag är starkare i en reseroman än i en äventyrsberättelse med inslag av thriller. Skuggornas Hus ger därför ett kraftigare intryck av äkta sceniskhet i förhållande till Kati i Amerika.

<p>Produktutveckling, produktvård eller produktuppdatering har länge förekommit inom alla olika typer av branscher, den ter sig olika vilket speglar resultatet. Ett exempel på detta är att bruksföremål ersätts av den produktutvecklade modellen tillskillnad från möbelområdet där utvecklingen oftast resulterar i nya produkter jämte deras förlagor.</p><p>Produktutveckling är väsentlig oavsett designområde och gynnar såväl producent som konsument. Ur konsumentens perspektiv kan produktutveckling innebära trygghet, något man tidigare trivts med har utvecklats till något förhoppningsvis ännu bättre. Sakerna vi känner igen och har en relation till har effektiviserats, förbättrats och förskönats efter samtidens rådande ideal. För producenter kan produkt-utveckling ge upphov till effektiviserade och mer miljöanpassade tillverkningstekniker samt mindre ekonomiskt risktagande i förhållande till att lansera en helt ny produkt.</p><p>Syftet med den här rapporten är att på ett undersökande och analyserande sätt beskriva begreppet produktutveckling över tid. Vad blir följderna och konsekvenserna av en aktiv produktutveckling och hur ter sig produktutvecklingen inom olika designområden, hur kan den spegla vår samtid kontra dåtid. Som underlag till detta beskrivs dels tre olika exempel av tidigare genomförda produktutvecklingar inom olika ämnesområden. Dels undersöks begreppet produktutveckling i examensarbetets projektdel som genomförts i samarbete med Gemla Fabrikers AB och formgivare Åke Axelsson.</p> / <p>Product development, product care or product updates has for a long time been part of all branches involving a product and the result show variations in how this take form. One example is that utility goods become replaced throw product development, unlike the field concerning furniture wheredevelopment reflects a result of new products beside its precursor</p><p>Product development is important regardless the field of design and benefits both the producer and the consumer. Throw a consumer perspective product development could result in feeling a secure emotion towards a known product that has evolved into something new and hopefully better product. Products we recognize and have a relation towards have been improved, become more effective and embellished to modern ideals. For producers product development can result in more effective and environment friendly manufacturing and result in taking less of a finically risk in introducing a new product.</p><p>The purpose of this rapport is to investigate, analyze, and describe product development in aperspective over time. What are the consequences of product development and what form does product development take in different fields of design, how will product development reflect the past in the present. As basis I will use three different examples of product development that has been carried out in different product fields. I will also investigate the concept of product development as part of my graduation work and part of my graduation project which has been done in collaboration with Gemla Fabrikers AB and the designer Åke Axelsson.</p> / Produktutveckling tillsammans med Gemla Fabrikers AB

When J. R. R. Tolkien’s trilogy The Lord of the Rings was published in Swedish 1959-1961, the translation by Åke Ohlmarks was considered by most critics to be excellent. According to Ohlmarks, even J. R. R. Tolkien himself and his son Christopher were very pleased with it, which Ohlmarks was told by Christopher when he met him in 1975. This is, however, contradicted in the authorised biography of Tolkien by Carpenter (1978), in which Tolkien is said to have been most negative towards the way Ohlmarks handled the text. Before the biography was published, Christopher Tolkien and Ohlmarks had become bitter enemies, which might explain the re-evaluation. The schism has been described by Ohlmarks in his book Tolkiens arv (1978). But ever since The Lord of the Rings came out in paperback in 1971 there has been a discussion about the translation quality also in Sweden. When I first read the books in English I had the Swedish translation beside me. I soon discovered that Ohlmarks had taken great liberties with the text. I noticed that the descriptions were often more detailed in the Swedish translation than in the original and it was this fact that first roused my interest. Therefore, I decided to try to make a translation quality assessment of a part of the text, using a model by Juliane House.

”Till sångens gud” Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta “To the god of song” Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in Alvesta Karl Nygren-Kloster föddes 1876 i dåvarande Aringsås socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs län. Som 19-åring reste han till Stockholm för att påbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen några år senare utbildade han sig på egen hand till röstpedagog. Människorösten och dens användning i tal och sång var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sånginstitut i Stockholm. Men hans verkligt stora projekt var den röstskola han byggde åt sig själv i sin barndoms trakter vid sjön Salen i Alvesta. Inspirerad inte bara av italiensk skönsång, språk och kultur, utan också av medeltid i svensk 1800-talstappning, startade han 1914 Klosters Röstskola, en sagolik träbyggnad i sekelskiftesarkitektur med höga spetsiga gavlar och många utsprång, tinnar och torn, och med klosterväxter och pelargångar i trädgården. Huset blev under åren 1914 till 1951 hemvist för tusentals elever som om somrarna kom dit för röstvård och rekreation. Undervisningen riktade sig till alla som hade rösten som yrke eller intresse: skådespelare, sångare, lärare, präster och militärer. Gästlärare gav lektioner i rytmik och avspänning och Karl själv undervisade i röstens stärkande. Han hade ett nytänkande i sin metodik genom att han bättre än sina föregångare kunde se sambandet mellan kropp och själ i röstträningen. Efter självstudier i röstens fysiologi hade han kommit fram till en helhetssyn på människan, och hur rörelse i frisk luft, avspänning och kamratlig samvaro i vacker inspirerande miljö påverkade röstfunktionen i positiv riktning. Klosters Röstskola råkade ut för omfattande skadegörelse i och med sjösänkningen 1936 samt den katastrofala branden 1952. Klostertomten står sedan dess öde, men institutionen Klosters Röstskola har inte upphört. Karl Nygrens brorsöner fortsatte undervisningen på olika folkhögskolor i Sverige, och grundidéerna inom röstvården lever kvar genom den tredje generationen verksamma logopeder.

<p>”Till sångens gud”</p><p>Karl Nygren-Kloster och hans röstskola i Alvesta</p><p>“To the god of song”</p><p>Karl Nygren-Kloster and his voice-institute in Alvesta</p><p>Karl Nygren-Kloster föddes 1876 i dåvarande Aringsås socken, sedermera Alvesta kommun, Kronobergs län. Som 19-åring reste han till Stockholm för att påbörja sina studier i orgelklassen vid Musikkonservatoriet. Efter sin fullbordade musikdirektörsexamen några år senare utbildade han sig på egen hand till röstpedagog. Människorösten och dens användning i tal och sång var hans stora intresse och 1903 öppnade han sitt eget sånginstitut i Stockholm. Men hans verkligt stora projekt var den röstskola han byggde åt sig själv i sin barndoms trakter vid sjön Salen i Alvesta.</p><p>Inspirerad inte bara av italiensk skönsång, språk och kultur, utan också av medeltid i svensk 1800-talstappning, startade han 1914 Klosters Röstskola, en sagolik träbyggnad i sekelskiftesarkitektur med höga spetsiga gavlar och många utsprång, tinnar och torn, och med klosterväxter och pelargångar i trädgården. Huset blev under åren 1914 till 1951 hemvist för tusentals elever som om somrarna kom dit för röstvård och rekreation. Undervisningen riktade sig till alla som hade rösten som yrke eller intresse: skådespelare, sångare, lärare, präster och militärer. Gästlärare gav lektioner i rytmik och avspänning och Karl själv undervisade i röstens stärkande. Han hade ett nytänkande i sin metodik genom att han bättre än sina föregångare kunde se sambandet mellan kropp och själ i röstträningen. Efter självstudier i röstens fysiologi hade han kommit fram till en helhetssyn på människan, och hur rörelse i frisk luft, avspänning och kamratlig samvaro i vacker inspirerande miljö påverkade röstfunktionen i positiv riktning.</p><p>Klosters Röstskola råkade ut för omfattande skadegörelse i och med sjösänkningen 1936 samt den katastrofala branden 1952. Klostertomten står sedan dess öde, men institutionen Klosters Röstskola har inte upphört. Karl Nygrens brorsöner fortsatte undervisningen på olika folkhögskolor i Sverige, och grundidéerna inom röstvården lever kvar genom den tredje generationen verksamma logopeder.</p>

Produktutveckling, produktvård eller produktuppdatering har länge förekommit inom alla olika typer av branscher, den ter sig olika vilket speglar resultatet. Ett exempel på detta är att bruksföremål ersätts av den produktutvecklade modellen tillskillnad från möbelområdet där utvecklingen oftast resulterar i nya produkter jämte deras förlagor. Produktutveckling är väsentlig oavsett designområde och gynnar såväl producent som konsument. Ur konsumentens perspektiv kan produktutveckling innebära trygghet, något man tidigare trivts med har utvecklats till något förhoppningsvis ännu bättre. Sakerna vi känner igen och har en relation till har effektiviserats, förbättrats och förskönats efter samtidens rådande ideal. För producenter kan produkt-utveckling ge upphov till effektiviserade och mer miljöanpassade tillverkningstekniker samt mindre ekonomiskt risktagande i förhållande till att lansera en helt ny produkt. Syftet med den här rapporten är att på ett undersökande och analyserande sätt beskriva begreppet produktutveckling över tid. Vad blir följderna och konsekvenserna av en aktiv produktutveckling och hur ter sig produktutvecklingen inom olika designområden, hur kan den spegla vår samtid kontra dåtid. Som underlag till detta beskrivs dels tre olika exempel av tidigare genomförda produktutvecklingar inom olika ämnesområden. Dels undersöks begreppet produktutveckling i examensarbetets projektdel som genomförts i samarbete med Gemla Fabrikers AB och formgivare Åke Axelsson. / Product development, product care or product updates has for a long time been part of all branches involving a product and the result show variations in how this take form. One example is that utility goods become replaced throw product development, unlike the field concerning furniture wheredevelopment reflects a result of new products beside its precursor Product development is important regardless the field of design and benefits both the producer and the consumer. Throw a consumer perspective product development could result in feeling a secure emotion towards a known product that has evolved into something new and hopefully better product. Products we recognize and have a relation towards have been improved, become more effective and embellished to modern ideals. For producers product development can result in more effective and environment friendly manufacturing and result in taking less of a finically risk in introducing a new product. The purpose of this rapport is to investigate, analyze, and describe product development in aperspective over time. What are the consequences of product development and what form does product development take in different fields of design, how will product development reflect the past in the present. As basis I will use three different examples of product development that has been carried out in different product fields. I will also investigate the concept of product development as part of my graduation work and part of my graduation project which has been done in collaboration with Gemla Fabrikers AB and the designer Åke Axelsson. / Produktutveckling tillsammans med Gemla Fabrikers AB

Detta arbetes syfte är att undersöka textens inverkan på den musikaliska strukturen och den musikaliska strukturens inverkan på texten.  Jag har alltid haft en passion för låtskrivning inom genrerna rock och pop, och under min tid på musikhögskolan i Piteå har jag blivit intresserad av samspelet mellan text och musik i låtskrivningsprocessen. För detta syfte har jag skrivit fyra låtar, där jag på två av dessa lät texten och de textliga idéerna styra den kreativa processen, och på resterande två gjorde motsvarande gällande den musikaliska strukturen. Musiken till samtliga låtar skrevs med elgitarr som huvudsakligt instrument. De resulterande låtarna spelade jag sedan in. Jesper Nilsson spelade trummor på samtliga, jag sjöng och spelade gitarr och bas på alla förutom en där jag bara spelade bas och sjöng. Därefter mixade jag dessa inspelningar. Under mixningen försökte jag förstärka de kreativa val jag gjort under låtskrivningen genom sounds, och vad jag såg som stilenliga beslut. Resultatet blev fyra låtar jag känner mig personligt nöjd med. Min upplevelse är att en konstnärlig process ledd av textliga idéer ledde till mer musikteoretiskt komplexa låtar. Min misstanke är att detta är för att jag var tvungen att tänka mer aktivt på musiken än jag vanligtvis gör, eftersom den specifikt skulle “matcha” textens innehåll och känsla. De musikaliskt styrda låtarna var mer bekväma för mig att skriva, men jag blev inte lika nöjd med resultatet. Arbetet har gett mig en ökad förståelse i vad gäller kunskap om min personliga kreativitet, men även ämnet låtskrivning som helhet. Jag har fått insikter och lärdomar jag tror kommer bli användbara i mitt kreativa skapande under resten av mitt liv.

This study considers Härskarringen (1959–61), a Swedish translation of J. R. R. Tolkien’s The Lord of the Rings (1954–55), within the framework of translation studies and the description of norms within different fields of translation. As the work’s position as a translation has been questioned by a number of critics, the aim of the study is to identify features of the text which can be associated with this critique. The methodology employed by the study aims to separate departures in the target text from the source text within fields such as semantics and style. The departures are then ordered on the basis of linguistic form. The study suggests that the translation contains a number of features, and proposes possible explanations for these, based on the result of the study in relation to these points of departure as well as the circumstances in the context of the creation of the translation. The method used is partly based on a model developed by Rune Ingo (1991), and the results are analyzed by means of key concepts from Yvonne Lindqvist (2002). The study concludes that Härskarringen should be considered a work done mainly in accordance with an acceptable translation strategy, and thereby has characteristics of a low prestige translation. The study further considers that the critics of the translation hold, seemingly, that The Lord of the Rings should be translated as high prestige literature, and that they have reacted against the translation consequently. The study suggests that the reason for the questioning of Härskarringen’s position as a translation seems to be that the work has not been translated in accordance with the norms of the literary field to where it is today attributed. The critique can partly be viewed as a result of a raised status of The Lord of the Rings and J. R. R. Tolkien, and thus of the mobility of a work within the literary system. / Den här uppsatsen undersöker Härskarringen (1959–61), en översättning av J. R. R. Tolkiens The Lord of the Rings (1954–55), med en översättningsvetenskaplig deskriptiv metodik. Uppsatsen försöker utröna vilka egenskaper hos den svenska tolkningen som gjort att dess ställning som översättning, till helheten eller enskilda delar, har ifrågasatts av en rad kritiker. Undersökningen utförs genom att tillämpa en metod för utverkande av avvikelser mellan översättningen och originaltexten inom för uppsatsen ändamålsenliga kategorier, såsom betydelsemässiga avvikelser mellan översättning och original. De framkomna avvikande textställena sorteras sedan efter deras språkform, och utifrån resultatet samt förhållanden i översättningens tillblivelse karakteriseras sedan den undersökta aspekten av översättningen genom ett antal egenskapsdrag samt möjliga anledningar till dessa. Slutsatsen efter genomförd undersökning är att Härskarringen, huvudsakligen genom att på olika sätt förhålla sig fritt till originalet, bär många gemensamma drag med översättningar inom lågprestigelitteraturen, och att kritikerna – då dessa förefaller anse att Tolkiens The Lord of the Rings tillhör högprestigelitteraturfältet och bör översättas enligt dess normer – därför har reagerat mot översättningens utformning. Härskarringens ställning som översättning har ifrågasatts på grund av att verket inte har översatts i enlighet med normerna på det litterära fält där det i dag anses befinna sig. Företeelsen får delvis ses som en följd av The Lord of the Rings och J. R. R. Tolkiens ökade anseende, och är därmed ett exempel på återverkningar av ett verks rörlighet inom det litterära systemet.

<p>This essay is a work on Mircea Eliades's interpretation of the religious human understood as "homo religiosus" and the role of the shaman from the Eliade perspective. In Eliade human existence consists of a dichotomy between the sacred and the profane. The question is whether one can understand the concept of Eliades “axis mundi”, center of the universe? Can we create an understanding of human existence with Eliade? Can one use  phenomenology of religion as perspective for the exploration of “reality”? Furthermore, this paper aims to understand the role of the shaman has religious worldviews. Shamaism  is through an ecstatic technique traveling to other cosmic plane, in order to gain knowledge that would otherwise not be reached. Two short chapters also show examples of Swedish religious phenomenological research by Ake Hultkrantz and Carl Johan Gurt.</p><p>The key issues are: What is Shamanism? How can we understand  Eliades philosophical exposition of man as <em>homo religosus</em>? Are Eliades theories (by Hultrantz and Gurt) represented in the Swedish scientific research? And, what is today's religion phenomenological research (by Gurt)?</p><p> </p> / <p>Denna uppsats är ett arbete om Mircea Eliades tolkning av den religiösa människan förstådd som <em>homo religiosus </em>och shamanens roll hos Eliade. Hos Eliade är den mänskliga existensen uppdelad i en dikotomi mellan det heliga och det profana. Kan vi skapa en förståelse av människans existens med Eliade och hur kan vi använda religionsfenomenologin som utgångspunkt för utforskandet av ”verkligheten”?  Uppsatsens vidare syfte är att förstå vilken roll shamanen har för religiösa världsbilder. Shamanens verksamhet och centrala uppgift  är att genom en extasteknik färdas till andra kosmiska plan, för att där få kunskap som annars inte kan nås. Två korta kapitel visar även  exempel på svensk religionsfenomenologisk forskning genom Åke Hultkrantz och Carl Johan Gurt.</p><p>De centrala frågorna är: Vad är shamanism? Hur ser Eliades filosofiska utläggning om människan ut? Finns Eliades teorier (genom Hultrantz och Gurt) förankrade/representerade i svensk religionsvetenskaplig forskning? Och, hur ser dagens religionsfenomenologiska forskning ut (genom Gurt)?</p>

This essay is a work on Mircea Eliades's interpretation of the religious human understood as "homo religiosus" and the role of the shaman from the Eliade perspective. In Eliade human existence consists of a dichotomy between the sacred and the profane. The question is whether one can understand the concept of Eliades “axis mundi”, center of the universe? Can we create an understanding of human existence with Eliade? Can one use  phenomenology of religion as perspective for the exploration of “reality”? Furthermore, this paper aims to understand the role of the shaman has religious worldviews. Shamaism  is through an ecstatic technique traveling to other cosmic plane, in order to gain knowledge that would otherwise not be reached. Two short chapters also show examples of Swedish religious phenomenological research by Ake Hultkrantz and Carl Johan Gurt. The key issues are: What is Shamanism? How can we understand  Eliades philosophical exposition of man as homo religosus? Are Eliades theories (by Hultrantz and Gurt) represented in the Swedish scientific research? And, what is today's religion phenomenological research (by Gurt)? / Denna uppsats är ett arbete om Mircea Eliades tolkning av den religiösa människan förstådd som homo religiosus och shamanens roll hos Eliade. Hos Eliade är den mänskliga existensen uppdelad i en dikotomi mellan det heliga och det profana. Kan vi skapa en förståelse av människans existens med Eliade och hur kan vi använda religionsfenomenologin som utgångspunkt för utforskandet av ”verkligheten”?  Uppsatsens vidare syfte är att förstå vilken roll shamanen har för religiösa världsbilder. Shamanens verksamhet och centrala uppgift  är att genom en extasteknik färdas till andra kosmiska plan, för att där få kunskap som annars inte kan nås. Två korta kapitel visar även  exempel på svensk religionsfenomenologisk forskning genom Åke Hultkrantz och Carl Johan Gurt. De centrala frågorna är: Vad är shamanism? Hur ser Eliades filosofiska utläggning om människan ut? Finns Eliades teorier (genom Hultrantz och Gurt) förankrade/representerade i svensk religionsvetenskaplig forskning? Och, hur ser dagens religionsfenomenologiska forskning ut (genom Gurt)?