Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om kvaliteter och brister, för barn och personal, i åldershomogen förskoleverksamhet. Vilka möjligheter fanns det med att arbeta med en grupp där alla barn är ungefär lika gamla? Vilka hinder kunde det medföra? Kunde det sociala klimatet påverkas i någon riktning p.g.a. åldersindelningen? I så fall, vilken? Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Åtta pedagoger,varav två i chefsposition, vid tre åldershomogena förskolor deltog. Intervjupersonerna hade arbetat olika lång tid med åldershomogen organisation. Datainsamlingen analyserades och jämfördes med litteraturen. Resultatet visade att det, enligt pedagogerna, fanns många pedagogiska och sociala fördelar med åldershomogen verksamhet. Det fanns samband mellan åldersindelning och ett gott socialt klimat, en god pedagogisk miljö och pedagogernas arbetstillfredsställelse. Studien gav exempel på vilka effekter det kunde få för en barngrupp när många pedagoger upplevde att det fanns tid att se barnen. Nackdelarna med åldershomogen förskoleverksamhet var framförallt ekonomiska, eftersom det kunde uppstå kö till småbarnsgrupper samtidigt som äldrebarngrupper inte var fulltaliga.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers tankar kring sin åldersgruppering i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och intervjuer med pedagoger på förskolor med åldersblandat samt åldershomogent arbetssätt. Dessa delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Resultaten visade att de som arbetar med åldersblandade barngrupper är mer missnöjda med sitt arbetssätt än de med åldershomogent arbetssätt. Vi har kunnat se ett samband mellan påverkan på sin arbetssituation och hur nöjd man är med denna. En slutsats vi kommit fram till är att man bör ha kunskap om sin åldersgruppering för att kunna motivera den för sig själv och för andra men även kunna se kritiskt på verksamheten för att kunna utveckla densamma. En annan slutsats vi kommit fram till är att det inte finns någon ideal åldersgruppering. Det finns fördelar och nackdelar med allt och med rätt inställning till sin ålderssammansättning kan man få båda att fungera. Det gäller också att välja det man tycker är bra från båda arbetssätten och kombinera det i sin verksamhet.</p>

<p>Avsikten med den här studien är att skildra och analysera hur det kommer sig att pedagoger väljer att omorganisera förskolorna de arbetar på, från åldersblandade till åldersindelade barngrupper. Vilka motiv och argument finns det bakom förändringsarbetet till åldershomogena barngrupper? Efter omorganisationen har pedagogerna en eller två åldersgrupper på avdelningen som de arbetar med, hur har deras pedagogiska arbete berörts av det? Men framförallt presenteras hur förskolornas viktigaste kärna påverkas av ålderssammansättningen, nämligen barnen. Datainsamlingarna består av djupintervjuer med fem förskollärare och en barnskötare. Resultatet visar på väldigt nöjda pedagoger som också framhåller barnen som de största vinnarna till åldersindelade barngrupper. Hela verksamheten på avdelningen styrs av den åldersgrupp som finns där. Miljön är inbjudande och anpassas till barnens behov och intressen, det finns utmanande och stimulerande material tillgängligt för alla. Barnen blir självständiga i en tillåtande miljö och enligt pedagogerna synliggörs barnens kompetenser tydligare. Pedagogiska aktiviteter blir enklare att planera och genomföra när det är en snävare åldersgrupp, barnen ligger på ungefär samma utvecklingsnivå. Alla pedagoger på förskolan blir ett enda stort arbetslag eftersom de cirkulerar runt på alla avdelningar. Resultatet blir att revirtänkandet får ge vika för professionalism. Åldersindelat fungerar väldigt bra på de två förskolor som förekommer i studien och pedagogerna är väldigt nöjda med sin arbetssituation. </p>

Avsikten med den här studien är att skildra och analysera hur det kommer sig att pedagoger väljer att omorganisera förskolorna de arbetar på, från åldersblandade till åldersindelade barngrupper. Vilka motiv och argument finns det bakom förändringsarbetet till åldershomogena barngrupper? Efter omorganisationen har pedagogerna en eller två åldersgrupper på avdelningen som de arbetar med, hur har deras pedagogiska arbete berörts av det? Men framförallt presenteras hur förskolornas viktigaste kärna påverkas av ålderssammansättningen, nämligen barnen. Datainsamlingarna består av djupintervjuer med fem förskollärare och en barnskötare. Resultatet visar på väldigt nöjda pedagoger som också framhåller barnen som de största vinnarna till åldersindelade barngrupper. Hela verksamheten på avdelningen styrs av den åldersgrupp som finns där. Miljön är inbjudande och anpassas till barnens behov och intressen, det finns utmanande och stimulerande material tillgängligt för alla. Barnen blir självständiga i en tillåtande miljö och enligt pedagogerna synliggörs barnens kompetenser tydligare. Pedagogiska aktiviteter blir enklare att planera och genomföra när det är en snävare åldersgrupp, barnen ligger på ungefär samma utvecklingsnivå. Alla pedagoger på förskolan blir ett enda stort arbetslag eftersom de cirkulerar runt på alla avdelningar. Resultatet blir att revirtänkandet får ge vika för professionalism. Åldersindelat fungerar väldigt bra på de två förskolor som förekommer i studien och pedagogerna är väldigt nöjda med sin arbetssituation.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers tankar kring sin åldersgruppering i förskolan. Studien genomfördes med hjälp av litteraturstudier och intervjuer med pedagoger på förskolor med åldersblandat samt åldershomogent arbetssätt. Dessa delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Resultaten visade att de som arbetar med åldersblandade barngrupper är mer missnöjda med sitt arbetssätt än de med åldershomogent arbetssätt. Vi har kunnat se ett samband mellan påverkan på sin arbetssituation och hur nöjd man är med denna. En slutsats vi kommit fram till är att man bör ha kunskap om sin åldersgruppering för att kunna motivera den för sig själv och för andra men även kunna se kritiskt på verksamheten för att kunna utveckla densamma. En annan slutsats vi kommit fram till är att det inte finns någon ideal åldersgruppering. Det finns fördelar och nackdelar med allt och med rätt inställning till sin ålderssammansättning kan man få båda att fungera. Det gäller också att välja det man tycker är bra från båda arbetssätten och kombinera det i sin verksamhet.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning.</p><p>Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning.</p><p>Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska. Pedagogernas inställning visade sig ha stor inverkan på hur undervisningssituationen. De upplevde att bland annat planeringsarbetet ökade och blev en belastning.</p>

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning. Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning. Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska. Pedagogernas inställning visade sig ha stor inverkan på hur undervisningssituationen. De upplevde att bland annat planeringsarbetet ökade och blev en belastning.

<p>Studiens huvudsyfte är att göra en jämförelse mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lärarperspektiv på eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas syn på sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling från folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar även en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom ämnet samt beskriver hur vanligt det är med åldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet är föremål för en ständig debatt huruvida åldersintegrerade klasser är en fördel eller nackdel för såväl lärare som elever. I den teoretiska delen tar vi upp båda perspektiven, medan vår empiriska studie enbart bygger på lärarnas utsagor.</p><p>Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod, vilken avser att studera hur människor upplever vissa situationer. För att få fördjupade och utförliga svar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts med lärare för åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Resultatet visar att den är inga större skillnader mellan lärarnas syn på sin roll somledare i klassrummet, snarare är det likheterna som överväger. Den största skillnaden har däremot visat sig ligga i samarbetet kollegor emellan, samt skillnader i tillgång till olika resurser. I dessa fall har de åldersintegrerade klasserna fördelar i och med tätare samarbete med kollegor och tillgång till ett bättre resursutbud såsom fler vuxna och fler lokaler.</p>