<p>När folkskolan infördes i Sverige år 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera åldrar gick i samma klassrum, med en lärare. Det är alltså inget nytt påfund att barn av olika åldrar med en gemensam lärare undervisas i ett och samma klassrum. Men åldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den på nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man räknar med att år 2001 går drygt 30%elever i de lägre åldrarna i en åldersintegrerad klass sina första skolår. Cirka 25% i år 4-5 och i år 6, ungefär 17% av alla elever som har skolplikt i Sverige. Huvudsyftet med denna studie är att få kunskap om åldersintegrerade klasser. I den empiriska undersökningen som är utförd studerar jag vad som framträder för några elever genom deras erfarenhet av att gå eller har gått i en åldersintegrerad klass. Jag belyser också hur umgängesmönstret ser ut för elever i en åldersintegrerad klass. Det som framkommer i denna studie är att elever oavsett om de går i en åldersintegrerad klass eller i en åldershomogen klass föredrar att umgås med jämngamla kamrater. Dessa elever skulle även välja att gå i en åldershomogen skolklass från skolår 4-9, om de själva skulle få chansen att välja. Men kan tänka sig att gå åldersintegrerat i de lägre åldrarna.</p>

Studiens huvudsyfte är att göra en jämförelse mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lärarperspektiv på eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas syn på sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling från folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar även en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom ämnet samt beskriver hur vanligt det är med åldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet är föremål för en ständig debatt huruvida åldersintegrerade klasser är en fördel eller nackdel för såväl lärare som elever. I den teoretiska delen tar vi upp båda perspektiven, medan vår empiriska studie enbart bygger på lärarnas utsagor. Vi har i vår studie använt oss av en kvalitativ metod, vilken avser att studera hur människor upplever vissa situationer. För att få fördjupade och utförliga svar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har genomförts med lärare för åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Resultatet visar att den är inga större skillnader mellan lärarnas syn på sin roll somledare i klassrummet, snarare är det likheterna som överväger. Den största skillnaden har däremot visat sig ligga i samarbetet kollegor emellan, samt skillnader i tillgång till olika resurser. I dessa fall har de åldersintegrerade klasserna fördelar i och med tätare samarbete med kollegor och tillgång till ett bättre resursutbud såsom fler vuxna och fler lokaler.

När folkskolan infördes i Sverige år 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera åldrar gick i samma klassrum, med en lärare. Det är alltså inget nytt påfund att barn av olika åldrar med en gemensam lärare undervisas i ett och samma klassrum. Men åldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den på nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man räknar med att år 2001 går drygt 30%elever i de lägre åldrarna i en åldersintegrerad klass sina första skolår. Cirka 25% i år 4-5 och i år 6, ungefär 17% av alla elever som har skolplikt i Sverige. Huvudsyftet med denna studie är att få kunskap om åldersintegrerade klasser. I den empiriska undersökningen som är utförd studerar jag vad som framträder för några elever genom deras erfarenhet av att gå eller har gått i en åldersintegrerad klass. Jag belyser också hur umgängesmönstret ser ut för elever i en åldersintegrerad klass. Det som framkommer i denna studie är att elever oavsett om de går i en åldersintegrerad klass eller i en åldershomogen klass föredrar att umgås med jämngamla kamrater. Dessa elever skulle även välja att gå i en åldershomogen skolklass från skolår 4-9, om de själva skulle få chansen att välja. Men kan tänka sig att gå åldersintegrerat i de lägre åldrarna.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingå i en åldersintegrerad klass samt hur föräldrarna till de elever vi har intervjuat, ser på denna organisationsform. I vår undersökning intervjuade vi tio elever och två pedagoger i årskurs 1-3 och 2-3. För att få uppfattningar om hur föräldrarna tycker det är att ha sitt/sina barn i en åldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkäter med sju frågor. Studien resultat visar att såväl elever som pedagoger och föräldrar upplever det som positivt att arbeta åldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större än nackdelarna.

<p>Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger och elever upplever att arbeta och ingå i en åldersintegrerad klass samt hur föräldrarna till de elever vi har intervjuat, ser på denna organisationsform. I vår undersökning intervjuade vi tio elever och två pedagoger i årskurs 1-3 och 2-3. För att få uppfattningar om hur föräldrarna tycker det är att ha sitt/sina barn i en åldersintegrerad klass, skickade vi ut 36 enkäter med sju frågor. Studien resultat visar att såväl elever som pedagoger och föräldrar upplever det som positivt att arbeta åldersintegrerat. Fördelarna upplevs vara större än nackdelarna.</p>

Mitt syfte med denna studie är att bidra med kunskap hur förskollärarna på en åldershomogen förskola arbetar med barns delaktighet och inflytande, hur arbetet skiljer sig för de olika åldersgrupperna och hur förskollärarna kopplar sitt arbete till läroplanen. Jag har använt mig av intervjuer med fyra förskollärare samt en förskolechef på en åldershomogen förskola för att besvara mina frågeställningar. Resultatet av min undersökning visar att förskollärarna lägger stor vikt vid att barnen ska få delaktighet och inflytande över sin vardag på förskolan. Detta gör de genom att synliggöra det enskilda barnet med hjälp av den pedagogiska dokumentationen. Därefter anpassas verksamhetens arbetssätt och miljö efter de behov samt intressen som barnen visat uttryck för. Detta ansåg förskollärarna hade blivit lättare efter att de börjat med åldershomogena barngrupper till skillnad från när man hade arbetat med åldrarna 1-5. / The purpose of this study is to bring further knowledge into how educators in homogeneous pre-schools work with children's participation as well as their ability to influence their daily school life. The study will also identify what the differences are for different age groups and how educators connect their work with the curriculum. The results have been accumulated by interviewing four educators and a principal in a homogeneous pre-school. The results of the study show that the educators believe that it is important for children to participate and have a say in day to day pre-school life. The use of pedagogical documentation is a tool used to help notice every individual child. Through this documentation they are able to adjust their way of working, the education level and the surrounding environment to cater to the children's interests and needs. The results also show that the educators found it easier to include a child's needs and interests when working with children of the same age.

Denna studie har som syfte att lyfta pedagogers och förskolechefers tankar om olika åldersammansättningar i förskolan och om de små barnens lärande och utveckling i dessa. För att komma fram till ett resultat så intervjuades pedagoger och förskolechefer på tre olika förskolor med olika åldersindelning; åldershomogen, småbarnsavdelning samt utvidgad syskongrupp. Jag analyserade intervjusvaren och kom fram till att pedagogerna och förskolecheferna ansåg att en blandning med barn från ett- två år möjligtvist var mest lämpligt för de små barnen med tanke på inskolning och trygghet. De motiv som finns bakom hur en förskola är ålderindelad blev synliga, och de som nämndes mest var hur organisationen med lokal, antal barn och pedagoger och föräldrars nöjdhet, såg ut.  Något som också sågs som motiv var anpassning av material och aktiviteter, samlärande med äldre barn och en lugn stämning som ger chans till trygghet för barnen.

Syftet med undersökningen var att undersöka några lärares syn på och erfarenheter av ämnesövergripande undervisning med huvudfokus på de naturorienterande ämnena. I samband med detta undersöktes också om organiseringen av elevergrupper, åldersblandade eller åldershomogena, kan ha någon inverkan på lärares ämnesövergripande arbete. Studien är genomförd med hjälp en enkäter och intervjuer med sju lärare från sex olika skolor. Resultatet visar en genomgående positiv grundinställning till ämnesövergripande undervisning bland lärarna i denna studie. Merparten av de intervjuade lärarna har goda erfarenheter av ämnesövergripande undervisning och nämner främst positiva effekter ur ett elevperspektiv, som att det blir en röd tråd i undervisningen. Flera ämnen tillsammans bildar en helhet för eleverna vilket medför att kunskaperna inte blir som isolerade öar utan istället sammanhängande. Att dra generella slutsatser utirån samband mellan ämneövergripande undervisning och åldersblandade/åldershomogena elevgrupper har varit svårt, även om studien visar en något högre frekvens av ämnesövergripande undervisning i de åldersblandade elevgrupperna.

Sammanfattning/AbstractCecilia Grönstrand och Hanna Andersson Granström (2018) Ålderssammansättningens betydelse för barn i behov av särskilt stöd i förskolan (The significance of age composition for preschool children in need of special support). Specialpedagogprogrammet, Lärande och Samhälle, Skolutveckling och Ledarskap, Malmö Universitet.Förväntat kunskapsbidragMed utgångspunkt i specialpedagogers erfarenheter, ett historiskt perspektiv på ålderssammansättning inom svensk barnomsorg samt tidigare forskning kring ämnet ämnar denna studie öka medvetenheten om åldershomogena och åldersblandade barngrupper och hur barn påverkas av att vistas i de olika verksamheterna.Syfte och frågeställningarStudien syftar till att öka kunskapen om hur barn i behov av särskilt stöd påverkas av hur förskolans verksamhet är organiserad vad gäller ålderssammansättning av barngrupperna. Vidare ämnar studien belysa vilka konsekvenser detta kan leda till vad gäller inkludering av barn i behov av särskilt stöd.Tre frågeställningar har formulerats för att utifrån specialpedagogers erfarenhet av åldersblandad och åldershomogen förskoleverksamhet fördjupa oss i ämnesområdet.- Hur skiljer sig en åldersblandad barngrupp från en åldershomogen barngrupp vad gäller den lärandemiljö som uppstår?- Vilka konsekvenser kan de olika sätten att organisera verksamheten leda till för barn i behov av särskilt stöd?- Hur påverkas möjligheterna till inkludering av barn i behov av särskilt stöd i de olika organisationsformerna?TeoriStudien utgår från ett sociokulturellt perspektiv som skildrar hur barnet genom hela livet är involverad i en fortlöpande och dubbelriktad interaktion med sin miljö. Den tar även stöd iutvecklingspsykologiska teorier om barnets utveckling av identitet och självkänsla, anknytningsteori samt kognitiv teori.MetodForskningsintervjuer av semistrukturerad karaktär har använts för att med utgångspunkt i specialpedagogers erfarenheter behandla studiens ämne. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Därefter har de analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.ResultatStudien visar att det finns både för- och nackdelar med båda sätten att organisera förskolans verksamhet utifrån ålder. Vad gäller lärandemiljö framträder att det i en åldershomogen verksamhet är lättare att anpassa den fysiska miljön. Den sociala miljön kan beskrivas som mer fördelaktig för vissa barn i behov av särskilt stöd i en åldersblandad verksamhet, då de där kan ha större möjligheter att få vara en del av den sociala gemenskapen, och därmed uppleva sig inkluderade i verksamheten. Även den psykosociala miljön som uppstår i en åldersblandad grupp kan ses som mer gynnsam för barn i behov av särskilt stöd vad gäller att utveckla en positiv självbild. Samtidigt kan barn i en åldersblandad miljö riskera att inte få det stöd de behöver då stödbehov kan vara svårare att få syn på, vilket kan få konsekvenser på lång sikt.Specialpedagogiska implikationerAtt vara medveten om hur ålderssammansättning påverkar barn och ha det i åtanke i specialpedagogens arbete med organisering av lärandemiljöer och inkludering av barn i behov av särskilt stöd är av vikt. Förskolans variation i organiseringen när det gäller ålder behöver bibehållas, och åldersblandade inslag även inom den åldershomogena verksamheten bör finnas för att tillgodose alla barns behov.

Studien syftar till att undersöka lärares och elevers uppfattningar om lärandesituationen i skolämnen och det sociala samspelet i åldersintegrerade respektive åldershomogena klasser. Studien är inte jämförande för att finna vilken skolform som är mest fördelaktig utan vi vill se svårigheter och möjligheter i båda skolformerna. Tidigare forskning visar på delade meningar gällande möjligheter och svårigheter i det sociala samspelet och lärande i skolämnen i framförallt åldersintegrerade klasser. Vi har intervjuat sammanlagt åtta personer, varav två lärare från en åldersintegrerad skola och två lärare från en åldershomogen skola. Övriga personer är fyra elever med erfarenhet från både åldershomogen och åldersintegrerad klass. Resultaten tyder på att det finns likartade möjligheter och svårigheter med den skillnaden att spridningen på nivån i mognad och lärande är större i en åldersintegrerad skolklass, vilket tyder på att det finns störst möjligheter gällande det sociala samspelet i den åldersintegrerade skolformen. Således tyder det också på att det finns störst möjligheter gällande lärande i skolämnen i den åldershomogena skolformen. I vår studie kom vi fram till att båda skolformerna har liknande arbetssätt med smärre skillnader som snarare beror på lärarnas egna synsätt på lärande och inte på skolformen i sig. Vår slutsats är att det är lärarnas syn på lärande och vad de gör av dessa möjligheter och svårigheter som avgör hur saker och ting ser ut i en klass.