<p>Alla barn har en rättighet att känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för kränkande behandling eller mobbning. Mobbning är ett problem som måste uppmärksammas alltmer eftersom det inte alltid tas på allvar trots att varje skola har någon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. Vårt syfte med undersökningen är att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. Då lyder vår problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i årskurs fem på sex olika skolor? Vårt intresse ligger i att utföra vår undersökning i årskurs fem på sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning. Undersökningen är inte avsedd som en jämförande studie. Vår metod är kvalitativ i form av en helt anonym enkätundersökning med öppna frågor då vi anser att ämnet är alltför känsligt för att använda vid intervjuer. Svaren vi får är inte ämnade att föra statistik utan syftet är att analysera och tolka barnens svar för att skapa en förståelse av deras uppfattning. Vi har valt att i analysen av enkätsvaren använda oss av symbolisk interaktionism, social identitetsteori, rollteori och aggression som gruppfenomen.</p>

Alla barn har en rättighet att känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för kränkande behandling eller mobbning. Mobbning är ett problem som måste uppmärksammas alltmer eftersom det inte alltid tas på allvar trots att varje skola har någon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. Vårt syfte med undersökningen är att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. Då lyder vår problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i årskurs fem på sex olika skolor? Vårt intresse ligger i att utföra vår undersökning i årskurs fem på sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning. Undersökningen är inte avsedd som en jämförande studie. Vår metod är kvalitativ i form av en helt anonym enkätundersökning med öppna frågor då vi anser att ämnet är alltför känsligt för att använda vid intervjuer. Svaren vi får är inte ämnade att föra statistik utan syftet är att analysera och tolka barnens svar för att skapa en förståelse av deras uppfattning. Vi har valt att i analysen av enkätsvaren använda oss av symbolisk interaktionism, social identitetsteori, rollteori och aggression som gruppfenomen.

<p> </p><p>Tekniska yrken har av tradition valts av män. Även tekniska intressen som exempelvis bilar och motorer förknippas med män. Syftet med denna studie var att undersöka 11-åringars uppfattning och inställning till teknik och ifall denna skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. 40 elever i 19 grupper om två och två (två grupper om tre) genomförde en könsneutral teknikuppgift. Uppgiften var att utveckla den optimala chipsförpackningen i form och funktion. Grupperna bestod av tre gruppkonstellationer baserade på kön (pojke/pojke; pojke/flicka; flicka/flicka). Datainsamlingen baserades på observationer där samarbets- och koncentrationsförmåga bedömdes enligt bra/varken eller/dålig, och tiden för genomförande mättes. Samtliga deltagare besvarade avslutningsvis en enkät med 18 frågor där förhållandet till ämnet teknik besvarades.</p><p> </p><p>Resultatet visar att 11-åringar har generellt en positiv uppfattning om ämnet teknik då de tycker att teknik bl.a. är spännande och viktigt. I denna ålder är det även många, både flickor och pojkar, som kan tänka sig att ha ett tekniskt yrke som t.ex. ingenjör i framtiden. Av resultaten går även att utläsa vilken könsmaktsordning som omger eleverna i hemmen där majoriteten av flickorna svarat att de kommer att städa och laga mat i hushållet i framtiden medan många av pojkarna svarat att de kommer laga bilen, skotta snö eller sätta upp hyllor. Studien visar även på skillnader mellan flickors och pojkars sätt att arbeta. Grupperna uppvisade liknande slutresultat men det finns signifikanta skillnader i effektiviteten. Den statistiska analysen visar att flickgrupperna var betydligt effektivare än de andra gruppkonstellationerna.</p><p> </p> / <p> </p><p>Technical professions are traditionally chosen by men. Technological interests such as cars and engines are also associated with men. The purpose of this study was to study 11-year-old's perception and attitudes towards technology and if there is difference between boys´ and girls´. 40 pupils in 19 groups of two and two (two teams of three) carried out a gender-neutral technology task. The challenge was to develop the optimal crisppackage in form and function. There were three types of groups based on gender (boy/boy; boy/girl; girl/girl). Data collection was based on observations by the author in which teamwork and concentration was graded as good / neither / poor and time of implementation was measured in minutes. All participants finally answered a questionnaire with 18 questions, where the relationship to the subject of technology was explored.</p><p>The results show that 11-year-olds generally have a good view of technology and they think it is exciting and important. In this age, there are also many, both girls´ and boys´, who are prepared to have a technical profession such as engineering in the future. It is also possible to deduce from the results the gender power structure that surrounds the pupils in their homes. While the majority of the girls´ replied that in the future they will clean and cook in the household, the boys´ replied that they will fix the car, shovel snow or put up shelves. The study also shows the differences between girls´ and boys´ way of working. The groups showed a similar final outcome but there are significant differences in efficiency. The statistical analysis shows that the girls were much more effective than the other group formations.</p>

Under vår utbildning på högskolan i Skövde har vi stött på Skolverkets Diagnostiska uppgifter i matematik - för användning i de tidiga skolåren. Genom användandet av materialet tror vi att elevernas inlärningsprocess blir synlig. Men hur ser lärarna på materialet? För att få svar på frågor om detta har vi intervjuat fem lärare i grundskolans tidigare årskurser. Den empiriska studien har en kvalitativ ansats där vi genom intervjuer försöker ta reda på lärarnas åsikter och uppfattningar om materialet. Vi tolkar utifrån vår teoretiska bakgrund samt vårt resultat att materialet används på olika sätt. Det kan sättas ihop till ett arbetshäfte, vilket används under en längre period. Det kan användas som ett summerande prov av elevernas kunskapsnivå i slutet av årskurs två. Enligt vår tolkning är det hur de alltid gjort på skolan som styr förfarandet. Det är oklart om lärarna ser nyttan med materialet, eftersom de uttrycker att de har goda kunskaper om elevernas kunskapsnivå även utan att använda det. När lärarna använder materialet som ett prov, uttrycker de att de får resurser utefter resultatet som meddelas till rektor, vilken i sin tur anmäler resultatet till kommunens kvalitetsredovisning. Vi har genom vår undersökning funnit att lärarna är fokuserade på mål att uppnå för årskurs fem. Vi tror att om lärarna arbetade med materialet så som författarna av det avser, underlättar det för läraren att nå målen.

Tekniska yrken har av tradition valts av män. Även tekniska intressen som exempelvis bilar och motorer förknippas med män. Syftet med denna studie var att undersöka 11-åringars uppfattning och inställning till teknik och ifall denna skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. 40 elever i 19 grupper om två och två (två grupper om tre) genomförde en könsneutral teknikuppgift. Uppgiften var att utveckla den optimala chipsförpackningen i form och funktion. Grupperna bestod av tre gruppkonstellationer baserade på kön (pojke/pojke; pojke/flicka; flicka/flicka). Datainsamlingen baserades på observationer där samarbets- och koncentrationsförmåga bedömdes enligt bra/varken eller/dålig, och tiden för genomförande mättes. Samtliga deltagare besvarade avslutningsvis en enkät med 18 frågor där förhållandet till ämnet teknik besvarades.   Resultatet visar att 11-åringar har generellt en positiv uppfattning om ämnet teknik då de tycker att teknik bl.a. är spännande och viktigt. I denna ålder är det även många, både flickor och pojkar, som kan tänka sig att ha ett tekniskt yrke som t.ex. ingenjör i framtiden. Av resultaten går även att utläsa vilken könsmaktsordning som omger eleverna i hemmen där majoriteten av flickorna svarat att de kommer att städa och laga mat i hushållet i framtiden medan många av pojkarna svarat att de kommer laga bilen, skotta snö eller sätta upp hyllor. Studien visar även på skillnader mellan flickors och pojkars sätt att arbeta. Grupperna uppvisade liknande slutresultat men det finns signifikanta skillnader i effektiviteten. Den statistiska analysen visar att flickgrupperna var betydligt effektivare än de andra gruppkonstellationerna. / Technical professions are traditionally chosen by men. Technological interests such as cars and engines are also associated with men. The purpose of this study was to study 11-year-old's perception and attitudes towards technology and if there is difference between boys´ and girls´. 40 pupils in 19 groups of two and two (two teams of three) carried out a gender-neutral technology task. The challenge was to develop the optimal crisppackage in form and function. There were three types of groups based on gender (boy/boy; boy/girl; girl/girl). Data collection was based on observations by the author in which teamwork and concentration was graded as good / neither / poor and time of implementation was measured in minutes. All participants finally answered a questionnaire with 18 questions, where the relationship to the subject of technology was explored. The results show that 11-year-olds generally have a good view of technology and they think it is exciting and important. In this age, there are also many, both girls´ and boys´, who are prepared to have a technical profession such as engineering in the future. It is also possible to deduce from the results the gender power structure that surrounds the pupils in their homes. While the majority of the girls´ replied that in the future they will clean and cook in the household, the boys´ replied that they will fix the car, shovel snow or put up shelves. The study also shows the differences between girls´ and boys´ way of working. The groups showed a similar final outcome but there are significant differences in efficiency. The statistical analysis shows that the girls were much more effective than the other group formations.

<p>Under vår utbildning på högskolan i Skövde har vi stött på Skolverkets Diagnostiska uppgifter i matematik - för användning i de tidiga skolåren. Genom användandet av materialet tror vi att elevernas inlärningsprocess blir synlig. Men hur ser lärarna på materialet? För att få svar på frågor om detta har vi intervjuat fem lärare i grundskolans tidigare årskurser. Den empiriska studien har en kvalitativ ansats där vi genom intervjuer försöker ta reda på lärarnas åsikter och uppfattningar om materialet. Vi tolkar utifrån vår teoretiska bakgrund samt vårt resultat att materialet används på olika sätt. Det kan sättas ihop till ett arbetshäfte, vilket används under en längre period. Det kan användas som ett summerande prov av elevernas kunskapsnivå i slutet av årskurs två. Enligt vår tolkning är det hur de alltid gjort på skolan som styr förfarandet. Det är oklart om lärarna ser nyttan med materialet, eftersom de uttrycker att de har goda kunskaper om elevernas kunskapsnivå även utan att använda det. När lärarna använder materialet som ett prov, uttrycker de att de får resurser utefter resultatet som meddelas till rektor, vilken i sin tur anmäler resultatet till kommunens kvalitetsredovisning. Vi har genom vår undersökning funnit att lärarna är fokuserade på mål att uppnå för årskurs fem. Vi tror att om lärarna arbetade med materialet så som författarna av det avser, underlättar det för läraren att nå målen.</p>

I skolämnet matematik och centralt innehåll problemlösning har en kvalitativ observation har genomförts i en årskurs fem. Syftet med studien har varit att utöka kunskaper om hur undervisningen kan synliggöra elevernas förståelse för matematiken i problemlösningsuppgifter med hjälp av muntlig kommunikation i mindre grupper. Datainsamlingen har skett genom ljudinspelning av elevsamtalen. Denna studie syftar identifiera en instrumentell eller relationell förståelse hos eleverna som synliggör vid en muntlig kommunikation. Detta har gjort genom att granska de argument som eleverna delger i sina samtal med varandra. Analysen har visat att elevernas förståelse synliggörs när undervisningen erbjuder de förutsättningar som krävs för att muntlig kommunikation ska vara givande. / <p>Matematik</p>

I skolämnet matematik och centralt innehåll problemlösning har en kvalitativ observation har genomförts i en årskurs fem. Syftet med studien har varit att utöka kunskaper om hur undervisningen kan synliggöra elevernas förståelse för matematiken i problemlösningsuppgifter med hjälp av muntlig kommunikation i mindre grupper. Datainsamlingen har skett genom ljudinspelning av elevsamtalen. Denna studie syftar identifiera en instrumentell eller relationell förståelse hos eleverna som synliggör vid en muntlig kommunikation. Detta har gjort genom att granska de argument som eleverna delger i sina samtal med varandra. Analysen har visat att elevernas förståelse synliggörs när undervisningen erbjuder de förutsättningar som krävs för att muntlig kommunikation ska vara givande. / <p>matematik</p>

Syftet med följande arbetet är att undersöker hur det gick för barn som föddes 1990 i nivåindelade klasser i en skola i södra sverige. Arbetet ger en översikt om tidigare forskning om nivåindelade klasser kontra blandklasser. Vi jämför samma elevers nationella prov i årskurs fem, då barnen fortfarande gick i blandklasser, med resultaten från de nationella proven i årskurs nio då eleverna hade gått i blandklasser i tre års tid. Jämförelsen görs i de tre kärnämnena matematik, svenska och engelska. Eleverna svarade också på en enkät om hur de upplevde sin klassituation..Resultaten visade att de elever som gick i de högsta klassnivåerna förbättrade sina studieresultat från år fem i en betydlig större utsträckning än barnen som gick i de lägsta klassnivåerna. Vår undersökning visar att de enda som gynnas av nivåindelningen faktiskt är lärarna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare, i den för studien valda kommunen, går till väga när de gör bedömning av elevers måluppfyllelse i årskurs fem. Samt om detta arbete skil-jer sig beroende på vilket ämne det handlar om. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns någon skillnad i måluppfyllelsen mellan pojkar och flickor.Studien har bedrivits utefter en kvalitativ metod där intervjuer med verksamma lärare använts som empiriskt material för skapa sig en bild av hur det fungerar i verkligheten. Tidigare forskning har i resultatet vävts samman med vad den empiriska studien gett och skapar en bild av hur olika det kan se ut inom en kommun. Resultatet visar att det råder skillnad i lärares sätt att arbeta med mål och bedömning, det tycks finnas vissa samband med ett gott pedagogiskt ledarskap och tid för diskussion. Vidare uppvisar resultatet att det förekommer viss skillnad i pojkars och flickors måluppfyllelse.