Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning. Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till. Företagen har många intressenter som kan ta skada av felaktig eller förvrängd information. Enligt svensk lagstiftning ska en årsredovisning upprättas efter god redovisningssed och ge en rättvisande bild av företagets prestationer och det kan ge möjligheter och utrymmen för en kreativ redovisning. Det finns olika kända metoder som kan utföra detta och användandets omfattning kan variera stort. Det finns metoder som är fullt lagliga som använder sig av flexibiliteten i lagar och praxis och sedan finns det metoder som är mer allvarliga och kan betraktas som rena bokföringsbrott. Syftet med vår uppsats är att definiera begreppet kreativ redovisning och titta på om det är ett stort problem i Sverige. Eftersom det finns många intressenter som använder sig av företagens finansiella information har vi valt att endast studera de som investerar i företagen, det vill säga investerare och analytiker. I vår teori/litteraturstudie börjar vi med att definiera begreppet kreativ redovisning följt av olika metoder som används, hur kreativ redovisning motverkas och varför företagen använder sig av kreativ redovisning. Vidare tar vi upp om val av redovisningsmetoder, olika sorters kreativ redovisning och om den kreativa redovisningen är i strid med god redovisningssed och rättvisande bild. Slutligen presenteras svenska exempel av kreativ redovisning samt att ge en definition om vad som krävs för att det ska uppfattas som ett problem. I vår empiri har vi valt att utgå utifrån en kvalitativ undersökning i form av intervju för att ta reda på om det uppfattas som ett problem i Sverige av våra respondenter. I vår slutsats har vi bland annat kommit fram till att det inte uppfattas som ett stort problem utifrån intervjuerna och det har inte funnits någon exakt definition på vad kreativ redovisning är utifrån hur respondenterna har svarat men även hur författarna beskriver begreppet från vår litteraturstudie.

Syfte: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av finansiella rapporter genom att studera aktiekursens reaktion på Stockholmsbörsen för tidpunkten när företags finansiella rapporter blir offentliga. Detta bryts ned i två delsyften; Skapar årsrapporter synbara reaktioner på svenska aktiemarknaden OMX vid tidpunkten för offentlighetsdatumet? samt följer reaktionerna på svenska aktiemarknaden årsrapporternas status? Metod: Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första utgörs av en nyckeltalsanalys, på 81 finansiella rapporter mellan åren 1991-2009, för att fastställa rapporternas status och den senare är en eventstudie som behandlar aktieutvecklingen vid offentlighetsdatumet för rapporterna. Undersökningen har en kvantitativ ansats där empirin består av sekundärdata i form av årsredovisningar, delårsrapporter och börskursindex. Teori: Rapporten bygger på hypotesen om effektiva marknader, signalteorin samt teorin om insiderinformation. Empiri: Utav 81 undersökta rapporter var 32 stycken starka, 27 stycken svaga, och 22 stycken neutrala.  Alla rapporters eventfönster för offentliggörandet gav antingen ett positivt eller negativt AAR. Åren 1991, -99, -07, -08 och -09 fick ett positivt AAR medan åren 1992, -93, -00 och -01 fick ett negativt AAR. Varje status AAR blev 0,123 för de starka, -0,124 för de svaga och 0,011 för de neutrala. Analys/Slutsats Då en rapport offentliggörs kan en reaktion på aktiemarknaden generellt urskiljas. I majoriteten av fallen har rapporten medfört svagt positiva priseffekter vid offentliggörandet av en stark rapport, svagt negativa effekter vid en svag rapport och ingen signifikant reaktion vid en neutral rapport som inte bringar några större nyheter. Det finns dock inget statistiskt samband mellan marknadsreaktionen och rapportens status vid en korrelationsanalys. Detta kan bero på att antalet studieobjekten kan ha varit för få och avvikelserna har därmed fått ett stort inflytande på det totala resultatet. På det hela taget motsäger sig inte studien den effektiva marknadshypotesen, det skapas reaktioner av olika storlek vid offentliggörandet men för att kunna fastställa ett säkert samband mellan status och reaktioner krävs en djupare och bredare undersökning. / Purpose: The aim of this study is to investigate the significance of financial reports through stock market reactions when financial reports become public. This is broken down into two part purposes; do annual reports create reactions on the Swedish stock market OMX for the date of public enunciation? and does the reaction on the Swedish stock market follow the nature of the financial report? Methods: The study has two methodological aspects. The first one consists of a ratio analysis, of 81 financial reports between 1991-2009, in order to determine the report's status. The second one is an event study that deals with share developments for the time of annual reports public enunciation. The study has a quantitative approach where the empirical data consists of information from annual reports, interim reports and share price index. Theoretical: This paper relies on the efficient market hypothesis, signal theory and the theory perspectives of insider information. Empirical: Out of 81 examined annual reports 32 had a strong approach, 27 had weak and 22 had neutral. All the reports event windows for time of public enunciation had either a positive or negative AAR. The years 1991, -99, -07, -08 and -09 had a positive AAR while the years 1992, -93, -00 and -01 had a negative AAR. Every natures AAR become, 0,123 for the strong, -0,124 for the weak and 0,011 for the neutral. Conclusion When a financial report is published and becomes available to stakeholders a reaction on the stock market tends to occur. In the majority of cases the report provides positive reactions on the stock market when the underlying report is of a strong nature, negative reactions when the report is weak and no significant reaction when it is neutral. There is, however, no immediate correlation between the market reaction and the nature of the report.  This may be due to the number of research objects that can have been too few and there for have gotten an excessive influence on the overall result. Overall, the study does not contradict the efficient market hypothesis, reactions do accrue but to determine the correlation between the nature of the report and the effects on stock direction it require a deeper and wider study then this.

<p>Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies.</p><p>Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways.</p><p>Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered. Using this knowledge, the authors could develop a questionnaire which was sent to all companies listed on the Swedish Stock Exchange’s A- and O-lists.</p><p>Conclusions: A large part of the participating companies has chosen to implement the Swedish Code of Corporate Governance in some way. The larger companies have chosen to do this, but not to the extent that could be expected. Among the smaller companies there is also a will to implement the code even though it is not a forcing code for them. However, not as many companies have chosen to print a report of corporate governance and the board’s report on internal control. Instead, the companies seem to have to chosen to give out information which they were forced to give out since earlier. New information according to the code has then been added to this old information. A great deal of the companies feel that the code has a relatively large use and that the demands of the code are accurate. Finally, it can be concluded that the Swedish Code of Corporate Governance has had an effect on the annual reports of listed Swedish companies but to what extent and how varies greatly.</p> / <p>Problem: Efter flertalet redovisningsskandaler runt om i världen uppkom diskussioner kring Corporate Governance; bolagsstyrning. Allmänheten krävde större insyn och bättre bolagsstyrning i publika företag. Diskussionerna mynnade ut i bolagskoder, koder såsom Sarbanes Oxley Act, Combined Code och den svenska versionen Svensk kod för bolagsstyrning. Den svenska koden är ett förtydligande av lagtext, en kodifiering av praxis och innebär i vissa fall utökade krav på informationsrapportering från företagen.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter Svensk kod för bolagsstyrning har haft på innehållet i de börsnoterade företagens årsredovisningar och om olika typer av företag har påverkats olika mycket.</p><p>Metod: Undersökningen genomfördes med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Genom en förundersökning i form av en granskning av årsredovisningar anförskaffades kunskap om ämnet. Med hjälp av denna kunde författarna sedan ta fram en enkät som skickades till samtliga företag på Stockholmsbörsens A- och O-listor då koden främst berör dessa företag.</p><p>Slutsatser: En stor del av de deltagande företagen har valt att på något sätt tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning. De större företagen har valt att göra just detta men inte i så stor utsträckning som kunde antagits, då koden trots allt är ett regelverk. Även bland de mindre företagen finns en vilja att tillämpa koden trots att den inte är tvingande för dessa bolag. Däremot är det inte lika många företag som inkluderar en bolagsstyrningsrapport och styrelsens rapport om intern kontroll. Företagen verkar istället välja att lämna ut sådan information som har krävts sedan tidigare, exempelvis uppgifter om styrelse, VD och incitamentsprogram, som då kompletteras med den utökade information som krävs enligt koden. Många av företagen anser att koden har relativt stor nytta och att kodens krav är tillräckliga. Slutligen kan konstateras att Svensk kod för bolagsstyrning har haft effekt på svenska börsnoterade företags årsredovisningar men i vilken utsträckning och på vilket sätt varierar kraftigt.</p>

Studien behandlar revisorers syn på K-regelverken och vilka motiv som ligger till grund för deras rekommendationer till mindre företag i valet mellan K2 och K3. Studiens syfte är att komplettera den tidigare kunskapen på området för att skapa förutsättningar för att företagen skall bli mer självständiga i valet av redovisningsregelverk. Studien strävar även efter att få en inblick i huruvida revisorernas oberoende går att ifrågasätta i den här typen av rådgivning. För att skapa mig en uppfattning har jag använt mig utav en kvalitativ metod i form utav semistrukturerade intervjuer med fyra stycken revisorer. Det empiriska materialet har sedan analyserats och slutsatser dragits att K3 kan ha fördelar på bolagets ekonomiska ställning, bland annat på grund av den handlingsfrihet som regelverket ger. K3 kan också vara fördelaktigt när företagets intressenter skall tillgodoses med information samt för att underlätta framtida expansioner. När revisorerna rekommenderar K2 tenderar regelverkets förenklingar vara ett viktigt motiv vilket kan ses som en intention för rådgivarna att hjälpa klienterna till att göra rationella kostnadsbesparingar i form av minskad administration i redovisningen. Åtgärder för att upprätthålla revisorernas oberoende var bland annat interna kvalitetssäkringar, "second opinions" från andra byråer, använda sunt förnuft, använda en teknik med att lägga fram rekommendationernas fördelar och nackdelar snarare än att fatta beslut åt klienten, utbildningar och seminarier i ämnet, rådfråga jurister, eftersträva en kultur med " högt i tak" samt att dela upp revision och rådgivning i två grupper inom teamen. / The study discusses accountants' view of the K frameworks and what motives that lies behind their recommendations to smaller businesses choosing between K2 and K3. The purpose of the study is to supplement the previous knowledge within the area to create opportunities for the businesses to become more independent when choosing accounting framework. The study also aims to look at if the accountants' independence can be questioned for this type of consulting. I've used semi structured interviews, a qualitative method, with four accountants to define an opinion. The empirical material has then been analyzed and conclusions been made that K3 can propose advantages for the business economic status, among other things because of the trading freedom the framework provides. K3 can also be favorable when the business' stakeholders are informed as well as making future expansions easier. When the accountants recommends K2, the simplifications of the framework seems to be an important motive, which can be assumed to be a way for the accountants to help their clients making rational savings as a result of less administration within the accounting. Measures to maintain the accountants' independence were, among other things, internal quality measures, second opinions from other agencies, using common sense, using a technique where the recommendations' pros and cons are proposed rather than making a decision on the behalf of the client, education and seminars within the subject, asking solicitors for advice, aiming for a culture where everyone feel free to express their opinions, as well as splitting auditing and consulting within the teams.

Syftet med examensarbetet är att granska vilka värdeförändringar införandet av IFRS 3 fått för redovisningen av goodwill. I min uppsats har jag använt mig av en kvantitativ metod, där årsredovisningar har granskats från fyra olika företag inom bankbranschen. Uppsatsen har en deduktiv ansats.Årsredovisningarna har studerats vartannat år under tidsperioden 1997 till 2017. Datamaterialet har sedan ställts samman i summeringstabeller för de enskilda bolagen och för den gemensamma branschen, där ett medelvärde togs fram. Summeringstabellerna användes för att göra datamaterialet mer överblickbart. Värdena från summeringstabellerna användes slutligen i ett t-test. I t-testet ställdes värdena före och efter införandet mot varandra för att se om ett samband fanns för införandet av IFRS 3 och ökande goodwillposter. Resultatet från t-testet blev att endast ett av de fyra undersökta bolagen hade ett samband mellan ökande goodwillposter och införandet av IFRS 3, således har tre av fyra bolag inget samband.Bidraget från min uppsats är en översikt om hur den generella värdeförändringen för svenska banker varit i och med införandet av IFRS 3, utifrån de redovisade värdena för goodwill. / The purpose of this study is to review possible value changes on corporate goodwill due to the adoption of IFRS 3. In my study I have a quantitative method, annual accounts from four different companies in the Swedish bank industry have been reviewed. The study has a deductive approach.The annual accounts have been reviewed every other year within the period 1997 to 2017. The data has been summarized in tables for each company and for the joint industry. The tables were used to make the data become more transparent. Finally, the data has been used in a t-test. In the t-test the values from before and after the adoption was compared, to see if there is a connection between the adoption of IFRS 3 and increasing goodwill. The final result from the t-test indicated that only one out of the four reviewed companies showed a connection between increasing goodwill and the adoption of IFRS 3, thus, three of four companies showed no connection.The contribution from my study is an overview of how the general value change has been for Swedish banks due to the adoption of IFRS3, based on the reported values of goodwill.

Många bostadsrättsköpare och bostadsrättshavare har enligt tidigare studier svårt att tolka och förstå bostadsrättsföreningars årsredovisning. Utöver detta så visar studier att många människor har en bristande finansiell förmåga, vilken dock sägs kunna förbättras genom utökad information. Syftet med studien är att pröva hur väl förädlingsvärdeanalysens utökade information fungerar som ett komplement till bostadsrättsföreningens årsredovisning. För att kunna besvara syftet har denna studie utgått från huvudfrågan på vilket sätt utökad redovisningsinformation i form av förädlingsvärdeanalys kan påverka förståelsen bland bostadsrättshavare avseende bostadsrättsföreningens ekonomi. Därtill har studien utgått från två delfrågor om vad det är som gör att bostadsrättsföreningars årsredovisning upplevs svårbegriplig, respektive hur väl modellen för förädlingsvärdeanalysen täcker bostadsrättshavarnas önskemål om utökad information till föreningens årsredovisning. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts där kunskapsinriktningen är deduktiv med inslag av induktion. Forskningsdesignen består av en fallstudiedesign med en kvasiexperimentell del. Data har samlats in via tio semistrukturerade intervjuer. De strukturerade frågorna analyseras och redovisas genom en jämförelse av medelvärden. De öppna frågorna tolkas textkritiskt och analyseras med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visar att den framtagna förädlingsvärdemodellen påtagligt bidrar till en ökad finansiell förståelse bland bostadsrättshavarna. Som svar på studiens huvudfråga kan slutsatsen dras att det i första hand är jämförbarheten mellan olika föreningar som ökar av informationen i förädlingsvärdemodellen. Därtill ökar även förståelsen för föreningens sparande, samt att förädlingsvärdemodellen bidrar till en upplevd ökad begriplighet av föreningens ekonomi. Förädlingsvärdeanalys har såvitt studiens författare vet aldrig tidigare applicerats på bostadsrättsföreningar. Detta innebär en utökning av förädlingsvärdeanalysens användningsområden i och med appliceringen på en bostadsrättsförening. Utöver detta innebär det även ett nytt och effektivt verktyg för bostadsrättsföreningar och deras ekonomiska rapportering. Ett förslag på vidare forskning är att modifiera förädlingsvärdemodellen ytterligare utifrån bostadsrättshavarnas önskemål och därefter testa modellen i större skala och på fler föreningar. Ett annat förslag är att kombinera förädlingsvärdemodellen med att testa den faktiska finansiella förmågan istället för den upplevda, för att på ett mer objektivt sätt mäta förädlingsvärdemodellens effektivitet. / According to previous studies, many condominium-buyers and condominium-owners have difficulties interpreting and understanding condominium compounds' annual report. In addition to this, studies show that many people have a lack of financial literacy, although it is said to be improved by expanded information. The aim of this study is to test how well the value-added analysis's expanded information works as a complement to the condominium compound's annual report. To answer the aim, this study has been based on the main question in what way expanded accounting information in the form of value-added analysis can affect the understanding among condominium-owners' regarding the condominium compounds' finances.As well as the sub-questions what is it that makes condominium compounds' annual report difficult to understand, and how well the model for the value-added analysis will cover the condominium-owners' wishes for extended information in the condominium compounds' annual report. A qualitative method has been used where the focus of knowledge is deductive with elements of induction. The research design consists of a case study design with a quasiexperimental part. Data were collected through ten semi-structured interviews. The structured questions are analysed and reported through a comparison of mean values. The open-ended questions are interpreted text-critically and analysed with the help of thematic analysis.  The results of the study show that the value-added model clearly contributes to an increased financial understanding among condominium-owners. In response to the study's main question, it can be concluded that it is primarily the comparability between different condominium compounds that increases through the information in the value-added model. In addition, the understanding of the condominium compound's savings also increases, and the value-added model contributes to a perceived increased understanding of the condominium compound's finances. As far as the study's authors know, value-added analysis has never before been applied to condominium compounds. This means an extension of the value-added analysis's areas of use with the application to a condominium compound. In addition to this, it also means a new and effective tool to condominium compounds for their financial reporting. A proposal for further research is to modify the value-added model further based on the condominium-owners' wishes and then test the model on a larger scale and on more condominium compounds. Another proposal is to combine the value-added model with testing the actual financial literacy instead of the perceived one, in order to measure the efficiency of the value-added model in a more objective way.

Bakgrund   Bakgrunden ger uppsatsen en kort förklaring till vad risk är, vilka faktorer som bidragit till att riskrapportering blivit en viktig del av svenska företags årsredovisningar samt vilka riktlinjer som finns vid framtagande av risker. Syfte  Studiens syfte är att undersöka huruvida ett företags storlek påverkar hur många riskkategorier företag behandlar i sin årsredovisning. Dessutom syftar studien till att undersöka om företagens bransch påverkar hur många risker som tas upp i årsredovisningen. Vårt bidrag till forskningen är att se om storlek samt bransch kan förklara hur många riskkategorier som tas upp i årsredovisningen. Metod  Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där två hypoteser formats med hjälp av tidigare forskning. Studien använder sig av en innehållsanalys på 100 stycken börsnoterade företag. Den insamlade empirin kommer från respektive företags riskavsnitt i deras årsredovisning. Materialet har sedan kodats om i SPSS till olika variabler där studien sedan använder sig av en multivariat regressionsanalys för att få fram statistiska resultat.  Slutsats  Studien visar att storleken på företaget har betydelse för hur många riskkategorier företagen redovisar i sina riskavsnitt, större företag involverar generellt sett fler riskkategorier än mindre företag. Likaså visar studien att företagens bransch påverkar till viss del vilka olika riskkategorier som involveras i årsredovisningen. / Background The background gives the paper a short explanation as to what a risk is, what factors have contributed to risk disclosures becoming an essential part of annual reports and what guidelines are in place for risk reporting. Purpose The study aims to investigate whether company size affects how many risk categories a company discloses in the annual report. Furthermore the study also aims to investigate whether the industry type of a company affects the amount of risk categories disclosed in the annual report.   Method  The study uses a quantity based research strategy with a deductive approach where two hypotheses are formed based on prior scientific findings. The study uses content analysis which includes 100 listed companies. The empiric data is collected from each company’s risk section in their annual report. The material was later coded in SPSS to their different variables where the study uses a multiple regression analysis to collect statistical results Conclusion Our study shows that the company's size is related to how many risk categories companies disclose in their annual report, larger companies generally involve more risk categories than smaller companies. Furthermore the study concludes that a company’s industry in certain cases affects the amount of risk categories that is incorporated in the annual report.

Background and research issue: The financial result in a non-profit organization is of secondary importance when the organization is missing a purpose to make profit. Instead, the organization’s work to accomplish its mission is of greater importance for the stakeholders. The annual report is a significant document for the organization in strengthening the accountability to its stakeholders. Previous research in the non-profit field argues that the non-profit sector meets difficulties in being accountable to a range of stakeholders and in measuring the organizations performance in terms of output and outcome. Furthermore, previous literature in the non-profit field have focused on understanding the performance measurement practices of non-profits. Less explored is how non-profits use performance measures and if the measures give any essential value. Purpose: The purpose of the essay is to generate detailed knowledge about and compare how Swedish non-profit organizations report their performance in the annual report to strengthen the accountability to their stakeholders. Method: The study is based on a qualitative method. Through a multiple comparative case study, primary data were used based on semi-structured interviews with six non-profit organizations and secondary data based on the organizations’ annual reports. Empiricism: The empirical evidence shows that four performance perspectives were reported by the majority of the associations, which was as follows: input, output, capacity and inter-organizational networks. Result: The results of the study show that the majority of the organizations report the more traditional measures input and output in their annual report. There is therefore a clear connection between the performance measures that the organizations report and the accountability that the study has identified, a functional accountability. The results of the study also show that there is still a challenge in reporting performance regarding outcome and public value. Accordingly, the results highlight difficulties for non- profit associations to design tools to measure these two perspectives that are connected to a social accountability towards stakeholders. / Bakgrund och problemformulering: Ideella föreningar kanliksom vinstdrivande företag vara bokföringsskyldiga och omfattas av olika regelverk för hur den löpande bokföringen ska avslutas. Då dessa föreningar saknar ett vinstsyfte blir det finansiella resultatet mindre intressant. Ett resultat kopplat till hur föreningen verkar för sitt ändamål blir istället av vikt för organisationens intressenter. Genom att organisationer mäter och rapporterar om sin prestation legitimerar de sin verksamhet och stärker redovisningsansvaret gentemot sina intressenter. Tidigare forskare menar att den ideella sektorn möter svårigheter i att stärka redovisningsansvaret gentemot flera intressenter och i att mäta faktisk prestation i form av resultat och effekter. Prestationsmätning har dominerats av normativa argument för vad organisationer bör inkludera i sin mätning av prestation, vad för mått de ideella organisationerna faktiskt använder och huruvida måtten tillför någon nytta är mindre studerat. Syfte: Uppsatsens syfte är att generera detaljerad kunskap om och jämföra hur ideellaföreningar redovisar sin prestation i årsredovisningen för att stärka redovisningsansvaret till sina intressenter. Metod: Studienär baserad påen kvalitativ metod. Genom enkomparativflerfallsstudieanvändes dels primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med sex ideella föreningar, och sekundärdata i form av föreningarnas årsredovisningar. Empiri: Studiens empiri visar på att fyra prestationsperspektiv redovisades av majoriteten av föreningarna, vilket var följande: insatser, verksamheten som skapats av insatserna organisationen fått, kapacitet samt nätverk. Resultat: Studiens resultat påvisar att majoriteten av organisationerna redovisar de mer traditionella måtten insatser och verksamheten som skapats av insatserna i sin årsredovisning.Det förekommer därför en tydlig koppling mellan prestationsmåtten som organisationerna redovisar och det redovisningsansvar som studien identifierat, funktionellt redovisningsansvar. Studiens resultat påvisar även att det kvarstår en utmaning i att redovisa prestation gällande resultatet av aktiviteterna samt åstadkommande av samhällsnytta. Därmed belyser resultatet svårigheter för ideella föreningar att utforma verktyg för att mäta dessa två perspektiv somär kopplade till ett socialt ansvar gentemot intressenterna.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har frivillig informationsgivning blivit vanligare. Den växande digitaliseringen, högre krav på mer informationsgivning från intressenter, ökade krav på hållbarhet samt ökade nivåer av granskning från omvärlden är några förklaringar till den ökade efterfrågan på frivillig informationsgivning. På grund av den växande efterfrågan har ämnet blivit intressant att studera. Syfte: Den här studien undersöker vilken kategori inom frivillig informationsgivning som är dominerande samt vilka likheter och skillnader det finns mellan börsnoterade och icke-börsnoterade företag när det gäller mängden av frivillig informationsgivning. Metod: Studien innefattar en kvantitativ metod där studien baseras på årsredovisningar från 2021 och urvalet består av 30 stora svenska börsnoterade och 30 stora svenska icke-börsnoterade aktiebolags årsredovisningar. Metoden som används för att analysera informationen är ett kodningsschema och chi-2-test. Resultat: Resultatet visar att den dominerande kategorin av frivilliga informationsgivning är “analys av föregående år” samt att det finns en skillnad mellan börsnoterade och icke-börsnoterade aktiebolag angående mängden frivillig informationsgivning. / Background: In recent decades, voluntary disclosure has become more common. The growing digitization, higher demands for more information from stakeholders, increased demands for sustainability and increased levels of audit from the outside world are some explanations for the increased demand of voluntary information provision. Due to the growing demand, the subject has become interesting to study. Purpose: This study investigates which category of voluntary disclosure is dominant and what similarities and differences exist between listed and non-listed companies in terms of the amount of voluntary disclosure. Method: The study includes a quantitative method where the study is based on annual reports from 2021 and the sample consists of 30 large Swedish listed and 30 large Swedish non-listed joint stock companies' annual reports. The method used to analyze the information is a coding scheme and Chi-square tests. Results: The results show that the dominant category of voluntary disclosure is "analysis of the previous year" and that there is a difference between listed and non-listed companies regarding the amount.

Abstract   Title: Standardization or differentiation? - A study on companies' maintenance of legitimacy in times of war.   Level: Bachelor's thesis in Business Administration. Authors: Evelina Enander Sjökvist and Nina Olsson Islani. Supervisor: Asif M Huq. Date: May 2024.   Aim: "The purpose of the study is to examine the impact of war on companies' maintenance of legitimacy. How Nordic companies operating in Russia have communicated regarding this crisis to uphold their legitimacy".   Method: A qualitative research method with an abductive approach has been chosen in the form of a document study. A content analysis will be used on documents obtained from the Retriever database or companies websites.   Results and Conclusions: The results show that companies use different strategies when it comes to crisis management of the war between Russia and Ukraine. Clear standardization and differentiation exist both between companies and industries, showing their unique strengths and standards that the companies adhere to. A central conclusion that has characterized the study from the beginning is that this concerns sensitive information.   Contributions: The study has contributed to the research area of companies maintaining legitimacy in times of war and crisis management, the study focuses on companies that have acted in the war. An additional contribution is the analysis model that has been constructed.   Suggestions for future research: A suggestion for further research is to study the full consequences of the war and the sensitivity of information over time. It would be interesting to conduct a study focusing on comparing different years in the annual reports. / Sammanfattning    Titel: Standardisering eller differentiering? - En studie om företags bibehållande av legitimitet i krigstider.    Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi. Författare: Evelina Enander Sjökvist och Nina Olsson Islani. Handledare: Asif M Huq. Datum: Maj 2024.    Syfte: “Studiens syfte är att studera krigets påverkan på företagens bibehållande av legitimitet. Hur nordiska företag med verksamhet i Ryssland kommunicerat angående denna kris för att upprätthålla sin legitimitet”.   Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har valts i form av en dokumentstudie. En innehållsanalys kommer att användas på dokument inhämtade från databasen Retriever och företags webbsidor.        Resultat och Slutsats: Resultaten visar på att företag använder sig av olika strategier när det gäller krishantering av kriget mellan Ryssland och Ukraina. Tydlig standardisering och differentiering finns både mellan företag och branscher, som visar på deras unika styrkor och standarder som företagen förhåller sig till. En central slutsats som präglat studien från början är att detta gäller känslig information.     Bidrag: Studien har bidragit till forskningsområdet kring företags bibehållande av legitimitet i krigstider samt krishantering då studien riktar sig mot företag som agerat gentemot kriget. Ett ytterligare bidrag till framtida forskning är den analysmodell som konstruerats.     Förslag till vidare forskning: Förslag till vidare forskning är att studera krigets fullständiga konsekvenser samt informationens känslighet längre fram i tiden. Det hade varit intressant att utföra en studie där jämförelse mellan olika årtal på årsredovisningarna varit i fokus.