<p>Idag måste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar årsredovisningen. De senaste åren har det debatterats huruvida små aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste åren har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak är redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hårdast av nya revisionsregler är små aktiebolag. Vår studie avser att belysa vilken syn företagen har på revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas. Studien har föregåtts av en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex företag. Utifrån empirin kan vi konstatera att företagen var positiva till ett avskaffande av revisionsplikten eftersom det kan ge en större frihet att välja de tjänster som företagen behöver. Dessutom kunde vi konstatera att revisorns engagemang och kunskap var två huvudfaktorer till ett fortsatt samarbete om det blir frivilligt att revidera årsredovisningen.</p>

Syfte: Årsredovisningar är ett av de viktigaste informationsdokumenten som börsnoterade företag ger ut till sina aktieägare, läsbarheten i dessa blir således viktig. Det finns incitament för chefer inom företagen att vilja mörka sämre prestationer för egen vinning. Styrelsesammansättning kan även tänkas påverka ä̈sbarhet i finansiella dokument då kvinnor och män kommunicerar olika och oberoende styrelseledamöter antar en mer objektiv roll. Syftet med detta examensarbete är att utifrån årsredovisningars filstorlek undersöka om det finns ett samband mellan rapporternas läsbarhet och företagens lönsamhet, redovisade resultat samt andel oberoende och kvinnliga styrelseledamöter. Metod: Studien har genomförts med en kvantitativ metod. Data har samlats in genom innehållsanalys av årsredovisningar från företag listade på NASDAQ OMX Stockholm Large Cap. Analys av data har skett genom att en korrelationsmatris och två regressionsmodeller har skapats. Resultat &amp; slutsats: En lägre andel oberoende styrelseledamöter samt en sämre lönsamhet visar tendenser till att vara förknippat med sämre läsbarhet i årsredovisningar. Redovisat resultat och andel kvinnliga styrelseledamöter visar inget samband med årsredovisningarnas läsbarhet. Studien visar däremot på samband mellan större företag och årsredovisningar med sämre läsbarhet. Förslag till fortsatt forskning: För fortsatta studier föreslås att flera börslistor inkluderas och även fler redovisningsår. Det skulle vara intressant att undersöka om liknande resultat hittas för olika börslistor och då skulle en jämförelse vara möjlig mellan börslistorna och även över tiden. Uppsatsens bidrag: Denna studie undersöker läsbarheten i svenska företags årsredovisningar vilket breddar tidigare studier som främst undersökt amerikanska företag. Examensarbetet bidrar också genom att relationer mellan årsredovisningars läsbarhet och finansiella prestationer samt styrelsesammansättning studeras ytterligare. / Aim: Annual reports are one of the most important documents for information from public companies to their shareholders, readability in these documents are therefor of importance. There are incentives for managers to withhold information about poorer earnings for their own benefit. The board may also potentially affect the readability of the annual report since men and women communicate in different ways and independent board members act more objective. The aim of this final thesis is to investigate if there is a correlation between readability in annual reports based on file size and earnings, net income and proportion of independent and female board members. Method: This study was conducted by a quantitative method. Data have been collected through content analysis of annual reports from companies listed on NASDAQ OMX Stockholm Large Cap. Analysis of the data was done by a correlation matrix and two multiple regressions. Result &amp; Conclusions: A lower proportion of independent board members and lower earnings tend to be associated with annual reports that have lower readability. Net income and proportion of female board members shows no association with readability of the annual reports. However, this study concludes that larger companies are related to annual reports that have lower readability. Suggestions for future research: For future research we suggest that more stock exchange lists are included and also more different years. It would be interesting to investigate whether similar results are found for different exchange lists and that would make a comparison possible between the exchange lists and also over time. Contribution of the thesis: This study examines the readability of annual reports issued by Swedish companies, which broadens previous studies that have primarily examined US companies. The thesis also contributes since readability in annual reports related to financial performance and board composition is further studied.

Bakgrund: Frivillig revision är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Efter avskaffandet av revisionsplikten 2010 har flera myndigheter så som Bolagsverket och Ekobrottsmyndigheten, slagit larm om försämrad kvalitet i årsredovisningar och att antalet försenade årsredovisningar ökat. På grund av detta anses relationen mellan revision, inlämningstidpunkt och redovisningskvalitet i Sverige vara värd att studera. Syfte: Denna uppsats syftar till att förklara revisionens och inlämningstidpunktens samband med redovisningskvalitet i små svenska aktiebolag. Metod: Studien utgår från ett deduktivt och eklektiskt angreppssätt där grundläggande ekonomiska och systemorienterade teorier används. Studien utgörs av en kvantitativ databasundersökning där företags årsredovisningar avseende 2015 studeras. Slutsats: Med hjälp av studien kan konstateras att det finns ett samband mellan revision och hög redovisningskvalitet. Något samband mellan tidpunkten för årsredovisningens inlämnade och redovisningskvalitet har inte identifierats. / Background: Voluntary audit is a relatively new phenomena in Sweden. Following the abolition of 2010, several Swedish authorities, such as the Swedish Companies Registration Office (Bolagsverket) and the Swedish Economic Crime Authority (Ekobrottsmyndigheten), have warned of a deterioration of quality in annual reports and that a larger number of annual reports arrive late to the registration authority than before. Because of this, the relationship between audit, the annual report submission date and accounting quality in Sweden is considered worth studying. Purpose: This paper aims to explain the audit and submission dates relations to accounting quality in small limited companies in Sweden. Method: The study is based on a deductive and eclectic approach where fundamental economic and system-oriented theories are used. The study consists of a quantitative database survey in which company’s annual reports of the fiscal year 2015 has been studied. Conclusion: The study shows a significant relationship between audit and high accounting quality. A connection between the submission date of the annual report and accounting quality has not been detected.

Syfte: “Studiens syfte är att undersöka vad som förklarar svenska onoterade företags benägenhet att lämna in sin årsredovisning i ett tidigt eller sent skede”.   Metod: I denna kvantitativa studie har sekundärdata samlats in från databasen Retriever. För att uppnå studiens syfte används multivariata regressionsanalyser med lead time och i tid/sen som beroende variabler och lönsamhet, ålder, storlek, revision, skuldsättning, bokslutsmånad samt bransch som oberoende variabler.   Resultat och Slutsats: Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan lead time och lönsamhet. Sambandet mellan lead time och företagets bokslutsmånad var positivt och signifikant. Företagens val att ha revisor visade sig även det ha ett positivt signifikant samband med lead time, vilket innebär att företag med revisor kommer att lämna in sin årsredovisning senare än företag utan revisor. Det finns däremot inget som tyder på att ha en revisor eller inte påverkar huruvida företag lämnar i tid eller inte.   Bidrag: Studien har bidragit till forskningsområdet kring aktualitet dels genom att utföra studien i Sverige och dels genom att studera onoterade företag. Detta har medfört att en variabel som inte tidigare har studerats, företagets val att ha revisor eller inte, har kunnat inkluderas. Studien bidrar även till de senaste årens debatt kring tidsgränsen för hur sent årsredovisningar ska få lämnas in.   Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning är att studera om årsredovisningars aktualitet förändrades i och med avskaffandet av revisionsplikten. Det hade även varit intressant att utföra en liknande studie med longitudinell design där flera år undersöks för att kunna fastställa orsaksriktningen mellan variablerna. / Aim: “The aim of this study is to examine what explains Swedish unlisted companies’ tendency to file their annual reports in an early or late period”.   Method: In this quantitative study secondary data is obtained from the database Retriever. To achieve the aim of this study multivariate regression analyses are used with lead time and in time/late as the dependent variables and profitability, age, size, audit, leverage, fiscal year-end and sector as independent variables.   Results and Conclusions: The results show a negative relationship between lead time and profitability. The relationship between lead time and company fiscal year-end was positive and significant. If a company have chosen to have an auditor is shown to have a positive significant relationship with lead time, this mean that companies with an auditor will file their annual reports later than companies without an auditor. There is on the other hand no indications that having an auditor or not will affect whether the company file on time or not.   Contributions: This study has contributed to the field of research of timeliness partly by performing the study in Sweden and partly by studying unlisted companies. This resulted in the inclusion of a variable that takes into account if the company has an auditor or not, which has not been studied before. The study also contributes to previous years debate about the time allowed for companies to file their annual reports.   Suggestions for future research: A suggestion for future research is to study if the timeliness of annual reports changed as a result of the abolition of the audit obligation. It would also be interesting to conduct a similar study with a longitudinal design where more than one year is reviewed so that the causal direction of the variables can be determined.

Titel: Frivillig redovisning i svenska onoterade företag. Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi. Författare: Felicia Pärlefalk och Johan Wängermark. Handledare: Fredrik Hartwig. Datum: Juni 2020. Den frivilliga redovisningen har fått en ökad uppmärksamhet och forskning avseende faktorer som kan förklara företags frivilliga redovisning har genomförts i betydande omfattning. Merparten av tidigare forskning är baserad på noterade företag, studier baserade på onoterade företag har genomförts i en mer begränsad omfattning. Syftet med denna studie är av den anledningen att undersöka vilka faktorer som kan förklara den frivilliga redovisningen i svenska onoterade företag. Studien har en kvantitativ metod som utgår från en deduktiv ansats. Data har samlats in från årsredovisningar, som sedan analyserats mot företagsekonomiska teorier och tidigare forskning. Företags frivilliga redovisning utgör studiens beroende variabel och de oberoende variablerna är företags storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och bransch. Studiens resultat visar att storlek är den faktor som har störst påverkan på den frivilliga redovisningen vilket förhåller sig till tidigare forskning på noterade företag. Resultatet visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan den frivilliga redovisningen och ett företags storlek. Det finns även ett signifikant samband mellan den frivilliga redovisningen och ett företags skuldsättningsgrad, i motsats till studiens förväntningar visar dock resultatet att det sambandet är negativt. Studiens resultat visar slutligen att ett företags branschtillhörighet påverkar den frivilliga redovisningen, det finns skillnader i den frivilliga redovisningen som presenteras i årsredovisningen för olika branscher. Tidigare forskning som behandlar den frivillig redovisningen är som tidigare nämnts huvudsakligen baserad på noterade företag. Denna studie bidrar därav med ett nytt perspektiv inom området då den är utförd på onoterade företag för att undersöka förklarande faktorer. / Titel: Voluntary disclosure in swedish unlisted companies. Level: Bachelor thesis in Business administration. Authors: Felicia Pärlefalk och Johan Wängermark. Supervisor: Fredrik Hartwig. Date: June 2020. The voluntary disclosure has received increased attention and research on factors that can explain corporate voluntary disclosure has been carried out to a considerable extent. Most of the previous research is based on market-listed companies, studies based on unlisted companies have been conducted to a more limited extent. The aim of this study is for that reason to examine which factors can explain the voluntary disclosure in swedish unlisted companies. This study has a quantitative method based on a deductive approach. Data has been collected from annual reports, which are then analyst against business economic theories and previous research. Corporate voluntary disclosure is the study ́s dependent variable and the independent variables are firm size, profitability, debt ratio and industry. The study's results show that firm size is the factor that has the largest impact on the voluntary disclosure related to previous research on listed companies. The results show that there is a positive significant relationship between the voluntary disclosure and the size of a company. There is also a significant relationship between the voluntary disclosure and debt ratio, contrary to the study ́s expectations, the results show that there is a negative relationship. The study’s results also show that industry affiliation have an impact on the voluntary disclosure, there is differences in the voluntary disclosure that is presented for various industries. Previous research on voluntary disclosure is, as previously mentioned, mainly based on listed companies. This study can therefore contribute with a new perspective where it is based on unlisted companies to examine explanatory factors.

No description available.

Introduction: Prices on tenant owned apartments have been risingdramatically for the past 20 years. The price development of tenant ownedapartments during the period can be compared and matched with thedevelopment of the stock exchange during the same period. Even though theincrease in housing prices goes hand in hand with the stock market, therequirements for listed companies' annual reports are stricter. The purchaseof a home can be one of the biggest purchases a consumer makes during hislifetime, perhaps not only sentimentally but also in monetary terms. Whenbuying an accommodation, the prospective apartment owner becomes partof the tenant owners’ association and ends up in a financial community withthe other members of the association. The economic community poses risksto the private economy. Approximately 30 tenant owners’ associations inSweden go bankrupt every year, which means that the annual report of anassociation should be seen as an important factor in the home buyingprocess, as the annual report shows the association's current financial status.In turn, the annual report has to reproduce relevant information for tenantowner speculators so that an adequate analysis can be made of theassociation's current financial position and how it may develop. Purpose: The purpose of the study is to investigate what can be deducedfrom tenant-owner associations' annual reports regarding the association'sfuture financial obligations and how this affects the assessment of the risk offuture increases in the fee. Method: This study has been conducted through a qualitative documentanalysis. Existing theories have been applied to read out future financialobligations from associations’ annual reports and compare it with what theassociations themselves state about their future financial commitments. Wehave applied a deductive research approach, which differs from currentpractice for qualitative research methods. Conclusion: The study indicates that there are regular shortcomings intenant owner associations' annual reports when it comes to making ananalysis about associations' future financial obligations. The study showsthat information in annual reports according to current regulations gives thereader an opportunity to create a basic picture of the association's financialposition. To enable better analyzes of future financial commitments, moreinformation needs to be provided. Comments regarding plannedmaintenance, the association's loan and any ground rent are somesuggestions for additional information that improves the conditions forassessing future needs for fee increases. This in combination withrequirements for standardized key figures would provide an even betterinsight into the association's finances.

Köpet av en bostadsrätt är för de flesta människor den största investering i deras liv. Som bostadsrättsinnehavare förvaltas huset och fastigheten av en bostadsrättsförening. För att finansiera driften och underhållet tar föreningen ut en avgift från bostadsrättsinnehavaren, en månadsavgift. Månadsavgiften, tillsammans med eventuella räntekostnader som uppstår om finansiering skett genom lån, utgör den sammanlagda boendekostnaden för bostadsrättsinnehavaren. Därför bör det vara av stor vikt att köparen försäkrar sig om att föreningen har god ekonomi och har skötts på ett bra sätt, för att undvika stora och oväntade höjningar av månadsavgiften vilket medför ökade boendekostnader. Den här uppsatsen syftar till att undersöka i vilken omfattning aktörer på bostadsmarknaden använder årsredovisningen som beslutsunderlag vid köpet av bostadsrätt samt att ge förslag på hur man kan göra årsredovisningen mer lättläst och förståelig. Data insamlades genom fastighetsekonomisk facklitteratur, myndigheter och organisationer som är verksamma inom området. Frågeställningarna ovan besvarades genom empiriska undersökningar i form av enkäter och intervjuer samt en jämförelsestudie av tre stycken bostadsrättsföreningar i Stockholms innerstad. Resultaten från enkäterna indikerade på att endast de med ekonomisk utbildning använde sig av och kunde tolka årsredovisningarna inför köpet av sin bostadsrätt. I de mer diskuterande intervjuerna framgick att även de med ekonomisk utbildning saknade kunskaperna som krävdes för att analysera föreningarnas årsredovisning på djupet, även om de hade större förståelse än de utan ekonomisk utbildning. Jämförelsestudien illustrerade hur nyckeltal kan användas för att analysera en bostadsrättsförenings ekonomiska status. Slutsatsen är att aktörer på bostadsrättsmarknaden utan ekonomisk utbildning inte använder sig av årsredovisningen som beslutsunderlag vid köp av bostadsrätter. De med ekonomisk utbildning använder sig av föreningens årsredovisning men saknar förmågan att analysera föreningens ekonomi på djupet. Uppsatsen föreslår att de behandlade nyckeltalen med tillhörande förklarande text bör presenteras i varje årsredovisning, förslagsvis under förvaltningsberättelsen. Det skulle medföra att samtliga aktörer på bostadsrättsmarknaden kan analysera föreningens ekonomi på djupet och försäkra sig om att göra ett välgrundat köp. / The purchase of a cooperative apartment is for most people the largest venture in their life. The housing cooperative is responsible for the running expenses and maintenance of the property and the house. To finance these costs, the owner of the cooperative apartment has to pay a monthly fee. The monthly fee, combined with possible interest costs if the apartment was funded by a loan, make the total accommodation cost for the cooperative apartment owner. Therefore it should be of importance to analyze the economic status of the housing cooperation prior the purchase. The purpose of this thesis is to examine the extent to which buyers use the annual reports of the housing cooperatives as decision-making material for the purchase, and provide suggestions on how to make the annual report more readable and understandable. Data were collected by literature, government agencies and other organizations in the real estate economic field. The questions above were answered through empirical research in the form of questionnaires and interviews, as well as a comparative study of three housing cooperatives in the inner city of Stockholm. The questionnaires indicates that only those with economic education made use of and could interpret the annual report when buying their cooperative apartment. The more discursive interviews showed that even those with economic education lacked the knowledge to analyze the association’s annual report in depth. The comparative study illustrated how key figures can be used to analyze the housing cooperative financial status. The conclusion is that actors on the cooperative apartment market that lack economic education does not use the annual reports at all as decision making materials. Even those with economic education lack the ability to analyze the housing cooperatives financial status in depth. The thesis suggests that the treated key figures with accompanying explanatory text should be presented in each annual report. It would mean that all actors in the cooperative apartment market could analyze the housing cooperation’s The purchase of a cooperative apartment is for most people the largest venture in their life. The housing cooperative is responsible for the running expenses and maintenance of the property and the house. To finance these costs, the owner of the cooperative apartment has to pay a monthly fee. The monthly fee, combined with possible interest costs if the apartment was funded by a loan, make the total accommodation cost for the cooperative apartment owner. Therefore it should be of importance to analyze the economic status of the housing cooperation prior the purchase. The purpose of this thesis is to examine the extent to which buyers use the annual reports of the housing cooperatives as decision-making material for the purchase, and provide suggestions on how to make the annual report more readable and understandable. Data were collected by literature, government agencies and other organizations in the real estate economic field. The questions above were answered through empirical research in the form of questionnaires and interviews, as well as a comparative study of three housing cooperatives in the inner city of Stockholm. The questionnaires indicates that only those with economic education made use of and could interpret the annual report when buying their cooperative apartment. The more discursive interviews showed that even those with economic education lacked the knowledge to analyze the association’s annual report in depth. The comparative study illustrated how key figures can be used to analyze the housing cooperative financial status. The conclusion is that actors on the cooperative apartment market that lack economic education does not use the annual reports at all as decision making materials. Even those with economic education lack the ability to analyze the housing cooperatives financial status in depth. The thesis suggests that the treated key figures with accompanying explanatory text should be presented in each annual report. It would mean that all actors in the cooperative apartment market could analyze the housing cooperation’s The purchase of a cooperative apartment is for most people the largest venture in their life. The housing cooperative is responsible for the running expenses and maintenance of the property and the house. To finance these costs, the owner of the cooperative apartment has to pay a monthly fee. The monthly fee, combined with possible interest costs if the apartment was funded by a loan, make the total accommodation cost for the cooperative apartment owner. Therefore it should be of importance to analyze the economic status of the housing cooperation prior the purchase. The purpose of this thesis is to examine the extent to which buyers use the annual reports of the housing cooperatives as decision-making material for the purchase, and provide suggestions on how to make the annual report more readable and understandable. Data were collected by literature, government agencies and other organizations in the real estate economic field. The questions above were answered through empirical research in the form of questionnaires and interviews, as well as a comparative study of three housing cooperatives in the inner city of Stockholm. The questionnaires indicates that only those with economic education made use of and could interpret the annual report when buying their cooperative apartment. The more discursive interviews showed that even those with economic education lacked the knowledge to analyze the association’s annual report in depth. The comparative study illustrated how key figures can be used to analyze the housing cooperative financial status. The conclusion is that actors on the cooperative apartment market that lack economic education does not use the annual reports at all as decision making materials. Even those with economic education lack the ability to analyze the housing cooperatives financial status in depth. The thesis suggests that the treated key figures with accompanying explanatory text should be presented in each annual report. It would mean that all actors in the cooperative apartment market could analyze the housing cooperation’s financial status in depth with ease.

Detta examensarbete avhandlar hållbarhetsprojekten och målsättningar av Sveriges 10 största byggföretag samt deras ställningstaganden gentemot Agenda 2030. Faktum att begreppet hållbarhet kan uppfattas och definieras på olika sätt har skapat en viss otydlighet i världen kring begreppet. De största byggföretagen i Sverige presenterar en hållbarhetsredovisning som redogör för de framgångsrika hållbarhetsprojekten inom verksamheten samt företagets framtida planer. Byggföretagens tillvägagångssätt i deras arbete för att uppnå målen i Agenda 2030 är i stort sätt densamma, med undantag för vissa bolag som har unik taktik. Flera av de utvalda byggföretagen har även antalet mål uppsatta som sträcker sig längre fram än år 2030; vilket delvis beror på regeringens klimatlag för att uppnå ett klimatneutralt Sverige år 2045. I denna studie har fyra mål från Agenda 2030 blivit utvalda för granskning; sedan har byggföretagens hållbarhetsredovisningar undersökts i syfte att utläsa företagens ställningstaganden i förhållande till målen. Teorin om svag och stark hållbarhet tillämpad i en organisation har applicerats på respektive byggföretags hållbarhet vilket resulterade i ett tydligt mönster. Resultaten pekar mot att styrkan av hållbarhet i ett företag beror på dess omsättning, vilket var relativt klart eftersom hållbarhetsredovisningarna hos de företag som hade större omsättning var mer omfattande samtidigt som målsättningen var mer preciserad och antalet hållbarhetsprojekt högre. Härvid bör nämnas att signaleringsteorin till viss del motsäger antagandet om att hållbarhetsstyrkan av ett företag är beroende på dess omsättning. Signaleringsteorin menar att företag kan öka sitt värde och popularitet via frivillig redovisning samt betoning och upplyftning av de ’finare’ delarna ur verksamheten. Framtida studier kan finna denna studie som hjälpsam för bedrivandet av forskning inom samma fält. Ytterligare fördjupande rapporter inom samma område kan framtas med denna studie som grund, vilket möjligtvis kan ljusna förutsättningarna av djupdykande hållbarhetsresearch av alla typer av företag, bygg- eller inte. Hållbarhetsarbete är ett relevant ämne i världen just nu, varför ytterligare studier av denna karaktär fordras i syfte att uppnå en bättre förståelse för hållbarhetskonceptet och utvecklingen av effektiva strategier för en ännu mer hållbar värld / This thesis deals with the sustainability programmes and goals of Sweden's 10 largest constructioncompanies as well as their position on Agenda 2030. The fact that the concept of sustainability canbe perceived and defined in different ways around the world has created a certain ambiguity aroundthe notion. The largest construction companies in Sweden present sustainability reports that accountfor successful sustainability projects as well as future planning. The work of construction companiesin achieving the goals of Agenda 2030 is much the same, with the difference of some companieshaving unique approaches to achieving them. Several of the selected construction companies in thisthesis also have a number of goals set up that extend beyond the scope of 2030, partly because of theSwedish government's climate legislation for creating a climate-neutral Sweden by 2045.In this study, four goals from Agenda 2030 have been selected for analysis within the frame of thechosen construction companies' sustainability reports. The reports have been analyzed in order todecipher the companies’ different positions in regard to the chosen goals. The theory of weak andstrong sustainability applied in an organization has been applied to the sustainability of eachconstruction company, which produced a clear pattern as a result. The degree of strength within thesustainability efforts depends on the individual company’s turnover. This was relatively clear sincethe sustainability reports of the companies with a higher turnover were more comprehensive,contained more clearly presented progress, all while the number of Agenda 2030-goals was greater.Herein must be noted that the Signal Theory contradicts, to some extent, the assumption that thestrength of a company's sustainability is dependent on turnover, since companies can increase theirvalue and popularity through voluntary accounting and emphasize and highlight the ‘finer’ parts ofthe business.Future studies can find this study helpful in carrying out research within the same field. Even morein-depth investigational reports can be done using this study as a foundation, which could possiblybrighten prospects for deep-digging sustainability research into any type of company, constructionor non-construction. Sustainable work is a relevant topic in the world right now, which is whyfurther studies of this character will be needed in order to achieve a better understanding of thesustainability concept and development of effective strategies to make the world even moresustainable.

Studien har gjorts för att minska bristen på forskning om vilseledande information via figurer i årsredovisningar och på så vis bidra till diskussionen om hur figurer tillämpas i redovisningen. Syftet med uppsatsen är att förklara hur vilseledande av information via figurer i årsredovisningar påverkas av företagsspecifika egenskaper. Studien har tagit ett positivistiskt perspektiv och tillämpat en deduktiv ansats för att kunna uppfylla studiens syfte. Vidare antas det att företagsledningen agerar opportunistiskt och kommer vilseleda informationen i figurerna som presenteras i årsredovisningarna. Därför bygger den bakomliggande teorin på agentteorin, Positive Accounting Theory och Impression Management. För att skapa hypoteserna har tidigare forsking gällande frivillig redovisning och vilseledande av figurer använts. Den empiriska metod som användes var en dokumentstudie där syftet var att samla in kvantitativa data från årsredovisningar. Studien är gjord på totalt 152 företag som är listade på Stockholmsbörsen och hela 1149 figurer mättes för att upptäcka mängden vilseledande information. Studiens resultat visar att företag som anlitar en revisionsbyrå från Big 4 presenterar färre vilseledande figurer. Dessutom verkar det som att företag som betalar ut en hög ersättning till styrelsemedlemmar och VD redovisar en större andel vilseledande figurer. Studien kan också påvisa att i företag med en större ägarspridning förekommer det färre vilseledande figurer. Avslutningsvis bidrar studien med bevis som indikerar att högre agentkostnader påverkar hur företagsledningen agerar, eftersom en högre ägarspridning leder till mindre vilseledande information via figurer. Där finns även bevis för att företagsledningen använder sig av vilseledande av figurer för att förbättra intrycket av sig själva och på så vis rättfärdiga en hög ersättning. / To reduce the lack of research on graph distortion this study is made to contribute to the discussion about graph practice. The purpose of the thesis is to explain what firm characteristics affect graph distortion in annual reports. In order to fulfil this purpose, a positivistic perspective and a deductive approach was applied. With the assumptions that management act opportunistically and distorts the information disclosed in the graphs presented in the annual reports, Agency Theory, Positive Accounting Theory and Impression Management are used as underlying theories. Further, prior research regarding voluntary corporate disclosure and graph distortion are used in order to derive the hypotheses. The empirical method used has been a document study where the purpose was to collect quantitative data. In total 152 companies listed on the Stockholm Stock Exchange were included in the study and a comprehensive amount of 1149 graphs measured to detect their distortion. The findings of the study show that companies hiring an audit firm from the Big 4 disclose less distorted graphs. In addition, companies that pay a higher compensation to the board members and CEO seem to present more distorted graphs. The study also found that for companies with a more dispersed ownership less graph distortion occurs. However, the findings do not support the view that firm size and debt ratio affect the level of graph distortion within the annual report. Concluding, the study contributes with evidence indication that higher agency costs affect management’s actions regarding graph distortion because a more dispersed ownership leads to less graph distortion. Also there is evidence that managers try to justify high compensation by improving impression of themselves through graph distortion.