Syfte: Narrativ kompletterande information är ett hjälpmedel för att öka förståelsen för vad som presenteras i årsredovisningars finansiella rapporter. Mängden information kan variera stort mellan olika företag då det saknas tydlig lagstiftning kring detta. Styrelsen ansvarar för att årsredovisningen stämmer med verkligheten. Syftet med den här studien är att undersöka sambandet mellan omfattningen narrativ kompletterande information till poster rapporterade i årsredovisningarnas finansiella rapporter och företagens styrelsesammansättning och storlek.  Metod: Studien är genomförd med en kvantitativ metod. Vi har utifrån tidigare forskning och teorier formulerat ett antal hypoteser som testats för att kunna bekräftas eller förkastas. Data har samlats in genom innehållsanalys då vi undersökt årsredovisningar från 75 företag noterade på Nasdaq OMSX inom segmentet Large Cap.  Resultat & slutsats: Resultaten i denna studie visar endast ett par svaga samband, vi ser att både kvinnliga ledamöter och ledamöter oberoende mot större aktieägare har ett svagt positivt samband med narrativ kompletterande information. Gällande styrelsestorlek samt utbildning hittar vi inga samband alls mellan dessa faktorer och narrativ kompletterande information.  Förslag till fortsatt forskning: För fortsatt forskning föreslår vi att ett större urval tas med, samt eventuellt fler faktorer för styrelsesammansättningen. Vi tror att ett större urval skulle kunna visa på starkare samband än vad vi fått fram i vårt resultat. Ytterligare studier vore att undersöka relationen mellan ägare och ledning och hur denna relation påverkar omfattningen av den narrativa kompletterande informationen. En annan aspekt som kan vara intressant att undersöka är revisorns påverkan på narrativ kompletterande information. Till sist föreslår vi en studie där varje post i resultat- och balansräkningen jämförs för att undersöka förekomsten utav impression management och hur detta påverkas utav styrelsesammansättningen.  Uppsatsens bidrag: Studien tar upp omfattningen av narrativ kompletterande information i årsredovisningar samt hur denna påverkas av styrelsesammansättningen. Tidigare studier har genomförts utomlands men inte på den svenska marknaden. Vårt bidrag är att vi studerar denna relation hos företag registrerade på Nasdaq OMXS inom segmentet Large Cap. Vi undersöker även arbetstagarrepresentanternas påverkan på narrativ kompletterande information, en aspekt som inte undersökts tidigare / Aim: Narrative complementary information is a tool to increase understanding of what is presented in the financial statements of annual reports. In the absence of clear legislation the amount of information between different companies may vary greatly. The Board is responsible for the annual report to reflect reality. The aim of this study is to examine the relationship between the scope of the narrative additional information to items reported in the annual reports financial statements and how it is influenced by corporate board composition and size  Method: The study was conducted with a quantitative approach. Based on previous research and theories we have formulated a number of hypotheses to be tested and confirmed or rejected. Data were collected through content analysis as we examined the annual reports of 75 companies listed on the Nasdaq OMXS in the Large Cap-segment.  Result & conclusions: The results of this study show only a few weak associations. We find that both female members and members independent of the major shareholders have a weak positive relationship with the narrative complementary information. There are no correlation at all to be found between board size and education and narrative complementary information.  Suggestions for future research: For further research we propose that a larger sample is taken and perhaps other factors for the board structure. We believe that a larger sample would show a stronger relationship than we have produced in our results. Another study could be to examine the relationship between owners and management and how it affects the scope of the narrative complementary information. Another interesting aspect to investigate could be the impact of auditors on narrative complementary information Finally, we propose a study where every item in the income statement and balance sheet are compared to determine whether impression management are applied and how this is affected out of board structure.  Contribution of the thesis: The study brings up the scope of narrative complementary information in annual reports and how this is affected by the board structure. Previous studies have been performed abroad but not in the Swedish market. Our contribution is that we study this relationship on companies listed on Nasdaq OMXS in the Large Cap segment. We also investigate the impact of employee representatives on narrative complementary information, an aspect not examined before.

Bakgrund: CSR är ett koncept under ständig förändring med spridda definitioner. Då det är ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen åt mellan olika aktörer. Kunskap om rapporten för CSR är bristfällig och behöver fördjupas genom studier av karaktäristika vilka kan påverka graden av rapportering. En uppdaterad jämförelse- och kunskapsbas för företag att utgå från vid CSR-engagemang och upprättandet av rapporter vilket underlättar enhetlig rapportering saknas i dagsläget. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga rapportering av de tre CSR-dimensionerna miljö, ekonomi samt socialt ansvar i årsredovisningar från svenska börsnoterade företag. Vidare är syftet att testa och analysera variablerna nettoomsättning, branschtillhörighet, medelålder, könsfördelning samt ägarstruktur och därigenom förklara deras påverkan på graden av CSR-rapportering. Metod: I studien har författarna tillämpat en kvantitativ ansats med en innehållsanalytisk forskningsmetod. Insamling av data skedde genom granskning av årsredovisningar för 80 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Data sammanställdes med hjälp av en framtagen ordlista samt graderingstabell och bearbetades vidare genom hypotestester med statistikprogrammen SPSS samt Stata som analysverktyg. Reslultat: Studien visar på att socialt ansvar är den dimension med högst rapporteringsgrad. Mest fokus av rapporteringen låg på anställda, utveckling samt utsläpp. Studien har vidare påvisat ett säkerställt samband mellan graden av CSR-rapportering och variablerna nettoomsättning, branschtillhörighet, medelålder i styrelse samt ledning och ägarstruktur. För variabeln könsfördelning kunde inte ett statistiskt samband säkerställas. / Problem: CSR is a concept under constant change with widespread definitions. As it is an optional responsibility the reporting varies between actors. Knowledge about the report on CSR is deficient and needs deepening through studies of characteristics that can affect the level of reporting. An updated comparison and knowledge base for companies to rely on when working with CSR activities and creating reports that further build uniform reporting is currently missing. Purpose: The purpose of this study is to survey the reporting of the three dimensions of CSR, environment, economic and social, in annual reports of Swedish listed companies. The purpose is further to test and analyse the variables net sales, branch of business, mean age, gender balance and ownership structure to explain their impact on the level of CSR reporting. Method: In this study the authors applied a quantitative method with a content analysis research method. Collection of data was conducted through a review of annual reports for 80 listed companies at the Stockholm Stock Exchange. Data was compiled through a created list of words and a grading table and was further processed with hypothesis tests analysed in the statistic data programs SPSS and Stata. Results: This study shows that the social dimension of CSR has the highest level of reporting. The main focus was on employees, development and emission. The study has proven a statistically assured relation between the level of CSR reporting and net sales, branch of business, mean age of people in leading positions and ownership structure. For the variable gender balance no statistically assured relation could be found.

<p>ÄMNE</p><p>Vilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen?</p><p>SYFTE</p><p>Syftet är att rekapitulera studien ”Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista”, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden.</p><p>GENOMFÖRANDE</p><p>Undersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact.</p><p>SLUTSATSER</p><p>Studien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri.</p><p>NYCKELORD</p><p>Corporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning</p>

Att företag ska visa en så rättvisande bild av sin verksamhet som möjligt i årsredovisningarna har blivit ett allmänt accepterat faktum. Den här studien behandlar och granskar om och hur konsultföretag redovisar sitt humankapital samt om det är möjligt att komplettera årsredovisningen med en icke obligatorisk humankapitalsvärderingsmodell, likt hur GRI fungerar idag.  Syftet med uppsatsen är således att förklara hur konsultfirmor hanterar redovisning av humankapital, samt att baserat på det ge förslag till kompletteringar till årsredovisningen som gör årsredovisningen mer rättvisande.  I den teoretiska referensramen presenteras olika definitioner samt tidigare forskning inom redovisning, redovisning av humankapital samt de vanligaste förslagen till humankapitalsvärderingsmodeller. I studien har det brukats en kvalitativ metod med redskapen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling.  Analysen fokuserar på vad det arbete som bedrivs idag i konsultföretag med humankapitalsredovisning innebär samt vad som eventuellt kan tilläggas det redan existerande arbetet. I analysen behandlas även konsultföretagens åsikter angående de humankapitalsvärderingsmodeller som finns.  Exempel på viktiga slutsatser som kan dras av analyskapitlet är att det med absolut säkerhet kan sägas att det finns en möjlighet och en vilja från konsultföretag att komplettera årsredovisningar med humankapitalsvärderingsmodeller. Anledningen till att värderingsmodellen läggs som komplement är att det är svårt att införa humankapitalsvärderingsmodeller i den officiella årsredovisningen, med tanke på rådande värderingsprinciper för tillgångar. / That companies is supposed to show the most true and fair view possible in their annual report has become socially accepted. This study will reflect on and examine how and if consulting firms present their human capital, and whether or not it is possible to add a human capital valuation model as a non-compulsory addition to the annual report.  The purpose of the study is to explain how consulting firms present their human capital, and based on that give suggestions on human capital valuation models as additions that might increase the level of true and fair view in the annual report.  The theoretical framework presents different definitions and previous research about accounting, presentation of human capital in accounting and the most common suggestions on human capital valuation models. In the study we have been using a qualitative method with the tools; face-to-face interview, e-mail interview and documentary secondary data.  The analysis focuses on what kind of work is being made in the consulting firms today regarding human valuation, and what might be added to that already existing work. In the analysis the consulting firms views on existing human capital valuation models is also being treated.  Examples of important conclusions are that there seems to be possible to add a human capital valuation model as a complement to the annual report, as long as it isn’t compulsory. It is regarded as difficult to add a human capital valuation model as a part of the annual report, which makes putting it as a complement to the annual report the reasonable suggestion.

Syfte: Att ta reda på om och hur bostadsrättsköpare använder föreningens årsredovisning i deras köpbeslut samt undersöka om de förstår den. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuer av presumtiva bostadsrättsköpare genomfördes utanför visningar. Empiri: Studien visade att majoriteten av de 22 tillfrågade inte helt förstod årsredovisningar och att flertalet bad om hjälp att bedöma den. Det visade att bostadsrättsköpare oftast använder årsredovisningen för att se “varningstecken” som indikerar att en BRF eventuellt kommer att höja sina avgifter. Det var 14 av 22 som tittade på skuldsättningen för att bedöma föreningens ekonomi. Majoriteten ansåg att årsredovisningen påverkar ”till stor del men att annat väger tyngre” i köpbeslutet. Analys: Studien pekar på att då många bostadsrättsköpare inte helt förstår årsredovisningen kan det vara svårt för dem att ta beslut utifrån den. Detta har kopplats till tidigare forskning som uppmärksammat liknande problem. Det finns likheter mellan de förbättrings- och förändringsförslag, som tagits fram av FAR tillsammans med borättsorganisationerna, och de resultat som studien har uppvisat. Slutsats: En bostadsrättsköpare går igenom tre beslutssteg. Det första är att avgöra om lägenheten känns rätt. Steg två är att bedöma föreningen och dess ekonomi utifrån årsredovisningen. Då många inte förstår eller vet hur man ska bedöma en förenings årsredovisning tar majoriteten hjälp av omgivningen. I steg tre tas beslut om hen ska lägga ett bud på lägenheten eller ej. Vidare drogs slutsatsen att oavsett vilken förståelse individen har för en BRF:s årsredovisning kommer hen i stor utsträckning att ta hjälp av sin omgivning då det är ett stort och omfattande beslut. / Purpose: Find out how and in what way buyers of housing co-operatives use the association ́s annual report in their purchase decision and investigate whether they understand it or not. Method: The study is conducted using a qualitative method in the form of interviews. The Authors stood outside viewings and interviewed presumptive buyers of housing co-operatives in Stockholm. Empiricism: The study was conducted on 22 respondents, all interviewed outside a total of six different viewings around Stockholm. It turned out that the majority of respondents did not fully understood annual reports and most of them asked for help. The majority of those who felt they understood the annual report also asked someone in their surroundings to help them determine the stability of the housing association's economy. The result showed that homeowners usually use the annual report to see "warning signs" that indicate that a association will raise its fees. To evaluate the association ́s economy, most of the respondents used indebtness. Analysis: The study points out that since many homeowners did not fully understood the annual report, it could be difficult for them to make decisions based on it. This has been linked to previous research that highlighted similar problems. There are similarities between the improvement and change proposals developed by FAR together with other organizations and the results the study has shown. Conclusion: Presumptive buyers of housing-cooperatives generally do not understand annual reports so well that they can make a financial decision based on it. At the same time, the study has shown that even those homeowners who felt they understood asked for further help and advice from their surroundings. The study's conclusions are that there is a great deal of room for changing the accounting for housing co-opratives associations to make them more transparent and understandable to it ́s users. Furthermore, it was concluded that regardless of the individual's understanding of an annual report, he largely takes advantage of his surroundings as it is a major and comprehensive decision.

Problemdiskussion: Bostadsrättsföreningars höga skuldsättning har diskuterats frekvent i diverse medier senaste åren och en räntehöjning kan påverka föreningens medlemmar avsevärt. Köparnas kunskapsbrist och oförmåga att avläsa en årsredovisning på ett korrekt sätt kan innebära problem för föreningens samtliga intressenter. Bankerna är den intressent som utför professionella ekonomiska analyser av bostadsrättsföreningarna och bör således ha mest kunskap kring ämnet.   Problemformulering: Hur analyserar banker bostadsrättsföreningar och dess årsredovisning i samband med kreditförfrågan och finns det några problem med årsredovisningens nuvarande utformning?  Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och öka förståelsen om hur bostadsrättsföreningar och dess årsredovisning analyseras av banker vid kreditförfrågan. Studien avser att undersöka, jämföra och utvärdera teori med empiri för att hitta eventuella mönster, likheter och skillnader mellan bankernas tillvägagångssätt.  Metod: Att med syftet som utgångspunkt och genom användandet av en kvalitativ metod uppnå en djupare förståelse inom ämnet. En fallstudie har valts som forskningsstrategi för att undersöka olika bankers arbetssätt.  Slutsatser: Bankerna anser att det finns problem med utformningen av årsredovisningen för bostadsrättsföreningar, där det största problemet rör föreningens avskrivningar. Att bostadsrättsföreningarna presenterar väldigt varierande underhållsplaner är också problematiskt. Fortsättningsvis fastslås att revisorn inte har någon stor roll i kreditprocessen och att val av K-regelverk inte spelar någon roll för bankens arbete. Endast två av fem banker anser att föreningens representant kan påverka kreditbeslutet. Nyckeltalet soliditet fastslås som icke användbart samtidigt som belåningsgrad pekas ut som dess ersättare, och är tillsammans med räntetålighet de viktigaste nyckeltalen. / Problem Description: The high level of indebtedness of housing cooperatives has been discussed frequently in various media in recent years and an interest rate increase can significantly affect the cooperatives members. The buyers' lack of knowledge and the inability to correctly evaluate an annual report can lead to problems for the housing cooperatives all stakeholders. The banks are the only stakeholder who performs professional economic analyzes of the housing cooperatives and should therefore have the most knowledge about the subject. Research Question: How do banks analyze housing cooperatives and its annual report in connection with the credit inquiry and are there any problems with the current format of the annual report? Purpose: The purpose of this thesis is to describe and increase the understanding of how housing cooperatives and its annual report are analyzed by banks when requesting credit. The study intends to investigate, compare and evaluate theory with empirical evidence to find possible patterns, similarities and differences between banks' approaches. Methodology: To achieve a deeper understanding of the subject a qualitative method was used. A case study has been chosen as a research strategy to investigate the way different banks work with Housing Cooperatives. Conclusions:The banks consider that there are problems with the design of the annual report for housing cooperatives, where the biggest problem concerns the depreciation. The fact that the cooperative housing present very varied maintenance plans is also problematic. Further on, it is stated that the auditor has no major role in the credit process and that the choice of “K-regelverk” does not play a role in the bank's work. Only two out of five banks believe that the housing cooperative’s representative can influence the credit decision. The key ratio solvency is determined as not useful, while the loan-to-value ratio is pointed out as its replacement, and together with interest-rate tolerance they are the most important key figures.

Vi har undersökt hur Scandinavian Airlines Systems (SAS) årsredovisningar kanstuderas utifrån ord respektive siffror och vilket av de två som ger bäst informationför en extern intressent. Vidare har vi studerat hur väl redovisningen överrensstämmermed företagets situation. I studien har nyckeltal och analysmetoden Content analysisanvänts för att studera siffror i årsredovisningen, medans stycket ”VD har ordet” stårtill grund för analysen av text. Vårt syfte med uppsatsen är att bidra med kunskap omhur årsredovisningar kan användas av externa intressenter, det vill säga hurårsredovisningar kan belysa ett företags situation utifrån olika perspektiv.Studien bygger på både en kvalitativ och en kvantitativ metod på grund av uppsatsensuppdelning mellan att studera siffror samt tolka text. Vidare har en abduktiv processanvänts, det vill säga att teori och empiri har skapats i växelverkan. Endastsekundärdata har använts då vi har studerat SAS årsredovisningar mellan år 1992 tillår 2008.Vi har i studien kommit fram till att det bästa sättet för en extern intressent att förståett företags situation är att utföra en analys som kombinerar flera olika metoder, därnyckeltal och nyckelord fungerar som indikatorer medans tolkning av text ger endjupare förståelse för företaget. Vi har även funnit att redovisningen inte alltidstämmer överrens med företagets situation. Detta beror på att siffror endast gerindikationer på problem men inte visar orsakerna till dessa. Ytterligare är en text oftasubjektiv och beror även på läsarens tolkningsförmåga av den, vilket gör det svårareatt få en korrekt bild av företagets situation.

Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett komplicerat område som ärsammankopplat på flera olika sätt. Det råder olika meningar om Sverige skall ha kvar detnuvarande sambandet eller anpassa sig till de internationella reglerna där det råder enfrikoppling. Sambandet delas in i tre områden, det materiella sambandet, det formellasambandet och inget samband. Sambandet mellan redovisning och beskattning är ett ämnesom har varit under diskussion redan under 1980-talet och under 1990-talet tillsattes det tvåutredningar för att undersöka sambandets dåvarande form. I dagsläget håller en statligutredning på att undersöka i vilken utsträckning sambandet bör finnas kvar och utifrån det härkomma med lagförslag på nya skatteregler. Utredningen beräknas vara klar den 30 juni 2008.Det finns både fördelar och nackdelar med ett samband som får kvalitativa effekter påårsredovisningar.Uppsatsen avser att besvara hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning kommeratt påverka kvaliteten i årsredovisningar.Uppsatsen har arbetats fram genom ett hermeneutiskt förhållningssätt där vi har samlat inteoretiskt material genom litteratur, tidigare utredningar samt artiklar. Det empiriskamaterialet har genomförts med en kvalitativ ansats som har bestått av intervjuer med kunnigarespondenter inom vårt valda ämnesområde.Våra slutsatser är att kvaliteten påverkas olika beroende på om det är stora eller små företag.En frikoppling skulle medföra positiva effekter på kvaliteten hos stora företag då det är viktigtmed en pålitlig redovisning, som inte är vinklad, för att tillgodose de olika intressenterna somhar ett behov av få en korrekt bild av företaget. För de små företagen är en frikopplingfortfarande att föredra med hänsyn till den administrativa bördan vid separata bokslut. / Uppsatsnivå: C

<p>Problem:</p><p>Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i världen. Efter att även Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter påtryckningar från EU infördes år 2005 ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Då Koden nyligen implementerades i det svenska näringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebär att den är under ständig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen ännu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv.</p><p>Syfte:</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angående innehållet i årsredovisningens bolagsstyrningsrapport.</p><p>Metod:</p><p>Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade företagens årsredovisningar. Innehållet i fyra företags bolagsstyrningsrapporter granskades för att undersöka huruvida de uppfyller Kodens krav. De företag som granskades var Axfood, Electrolux, Ericsson och SAS.</p><p>Resultat:</p><p>Trots att företagen endast har tillämpat Kodens direktiv under ett fåtal år har de lyckats bra med att uppfylla Kodens krav angående innehållet i bolagsstyrningsrapporterna. De få avvikelser som de granskade företagen ändå redogör för, är tydligt motiverade och väl berättigade i det aktuella sammanhanget. Det förekommer dock ytterligare avvikelser som företagen inte redovisar som avsteg från Kodens direktiv. Det skulle kunna undvikas genom att företagets revisor granskar bolagsstyrningsrapporten innan den publiceras. Företagen väljer att lämna ytterligare information utöver Kodens krav vilket tyder på att företagen inser vikten av att förmedla hur de styr bolagen utifrån aktieägarnas bästa intresse.</p> / <p>Problem:</p><p>Due to a number of company scandals, new directives for corporate governance were implemented in several countries around the world. In the year of 2005 “The Swedish code of corporate governance” was introduced due to national company scandals and the pressure from the European Union. Since the Code was recently implemented in the Swedish trade and industry the Code is still in an early phase. This means that it is under constant review and development. This might mean that the companies have yet to adapt to the directives of the Code.</p><p>Purpose:</p><p>Our purpose with this thesis is to study how companies noted on the Swedish stock exchange fulfil the directives of the Code concerning the content in the corporate governance report in the annual report.</p><p>Method:</p><p>The research is built on a qualitative method where primary data was studied in form of corporate governance reports taken from the reviewed companies annual reports. The content in the corporate governance reports of four companies was studied to examine whether they fulfil the requirements of the Code. The companies which were examined were Axfood, Electrolux, Ericsson and SAS.</p><p>Result:</p><p>Despite the fact that the companies only have applied the directives of the Code for a few years they have managed well to fulfil the requirements of the Code concerning the content in the corporate governance reports. The few divergences which they do describe are clearly justified and are well legitimated in the context. However, further divergences occur which the companies do not describe as deviations. This may be avoided if the auditor reviews the corporate governance report before published. The companies chooses to give further information in addition to the requirements of the Code which indicate that the companies realize the importance of communicating how they manage the companies for the shareholders’ best interest.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förenklingar och begränsningar som uppkommer för företagen som väljer att tillämpa K2. Det kommer att göras genom att även studera fördelar och nackdelar med K2 som uppkommer i och med förenklingarna och begränsningarna.</p><p>Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Uppsatsens primärdata har samlats in genom intervjuer med en revisor och en redovisningskonsult samt en jurist. Även BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag har varit en viktig primärkälla för uppsatsen.</p><p>Slutsats: En hel del av förändringarna mellan K2 och de tidigare reglerna är anpassningar till praxis som företag tidigare har tillämpat. Således är förenklingarna i K2 indirekt inga nya förenklingar däremot är begränsningarna till större del nya. Följaktligen innebär de flesta förenklingar och begränsningar inte några större effekter för företagen. Den största förenklingen är att företag som tillämpar K2 behöver göra färre bedömningar av vad som är väsentligt. Det är något som troligtvis innebär en effekt för företagen då det kan underlätta för dem att upprätta en årsredovisning.</p>