Bakgrund: Det är inte givet när ett företag ska göra en nedskrivning eftersom det finns en ”gråzon” där företagen kan göra en nedskrivning, men där det inte är ett krav. Det gäller vid regler där nedskrivningen kräver en framtidsbedömning. I dagsläget är det främst goodwillen som diskuteras i samband med nedskrivningar. Det beror på att många IT-bolag har stora goodwillposter som de kommer att få svårt att försvara vid bokslutet. Redovisningsrådet har även kommit ut med en ny rekommendation, RR 17, som behandlar nedskrivningar. Den kommer att träda ikraft 2002. Syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka överväganden företag gör vid fastställandet av nedskrivningsbehov av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Vi ska även beskriva hur företagen redovisar detta i årsredovisningen, samt hur företagen uppfattar kommande rekommendation. Avgränsningar: Undersökningen omfattar endast koncernredovisning i börsbolag i de fyra branscherna IT- & data, skogsindustrin, kemi-&läkemedelsbranschen och bygg- & fastighetsbranschen. Vi begränsar oss till immateriella och materiella tillgångar, vilket innebär att vi inte kommer att behandla finansiella tillgångar. Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in genom att vi har studerat 19 företags årsredovisningar från åren 1991, 1996, 1999. År 2000 har undersökts när de funnits tillgängliga. Dessutom har vi intervjuat sju av dessa företag, två revisorer och en redovisningskonsult. Resultat: Företagens värderingsprocesser ser olika ut. Vid värdering för bedömning av nedskrivningsbehov används värderingsmetoderna med framtida värde eller nutida försäljningsvärde. Bedömningen av om ett nedskrivningsbehov föreligger görs vanligtvis en gång per kvartal. Företagen har dock ingen speciell uppföljning av nedskrivningsbeslutet. De redovisar nedskrivningen på olika sätt i årsredovisningen och tar upp olika mycket information om den. Det som företagen anser att RR 17 främst kommer att påverka är mängden information i årsredovisningarna.

Bakgrund: Redovisningsrådet, som utfärdar svenska redovisningsrekommendationer, publicerade i augusti 2000 rekommendation nr 17, Nedskrivningar. Syftet med rekommendationen är att visa på vilka värderingsmetoder som ska gälla för att säkerställa att tillgångar inte är redovisade till ett för högt värde. Rekommendationen trädde i kraft den 1 januari 2002. Avgivna årsredovisningar för 2002 är därmed första gången rekommendationen måste tillämpas. RR 17 är en översättning av en internationell standard, i detta fall IAS 36, vilken publicerades i juni 1998 av dåvarande IASC (International Accounting Standards Committee). Före RR 17 var det FAR:s rekommendation om redovisning av materiella anläggningstillgångar som innehöll ett avsnitt om nedskrivningar. Avsnittet i FAR 3 innehöll formuleringar liknande de i IAS 36. Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är dels att undersöka vilka skillnader införandet av RR 17 har medfört för företagens värderingsrutiner av tillgångar, dels hur informationen i årsredovisningen förändrats. Vi avser också att undersöka om införandet inneburit förändringar i revisorernas granskningsrutiner avseende nedskrivningar. Våra tre frågeställningar är: Vilka skillnader har införandet av RR 17 medfört för svenska företag i värderingsprocessen av sina tillgångar? Hur har informationen i företagens årsredovisning förändrats efter införandet av RR 17? Hur har införandet av RR 17 påverkat revisorernas granskningsrutiner avseende nedskrivningar? Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till nedskrivningar av immateriella tillgångar såsom goodwill och patent, samt nedskrivningar av materiella tillgångar. Finansiella tillgångar tas inte upp. Med revisorernas granskningsrutiner avses enbart den granskning som utförs på nedskrivningar av tillgångar enligt RR 17. Genomförande: I undersökningen har tre metoder för datainsamling använts. Dessa är litteraturstudier, fyra intervjuer samt studie av fyrtio årsredovisningar, två per företag. Resultat: Tillämpningen av RR 17 har inte medfört några principiella skillnader vare sig för företagen eller för revisorerna. Till yttermera visso kan dock vissa, mindre förändringar skönjas. Den största förändringen som vi observerar i denna uppsats är att RR 17 innebär en mer detaljerad rekommendation än tidigare, vilket ökar kraven på företagens dokumentation i samband med värderingen av tillgångarna. Det har i sin tur förändrat revisorernas granskningsrutiner i den meningen att revisorn har bättre stöd för att kräva av företagen att genomföra värderingen på ett sätt som överensstämmer med rekommendationen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förenklingar och begränsningar som uppkommer för företagen som väljer att tillämpa K2. Det kommer att göras genom att även studera fördelar och nackdelar med K2 som uppkommer i och med förenklingarna och begränsningarna. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Uppsatsens primärdata har samlats in genom intervjuer med en revisor och en redovisningskonsult samt en jurist. Även BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag har varit en viktig primärkälla för uppsatsen. Slutsats: En hel del av förändringarna mellan K2 och de tidigare reglerna är anpassningar till praxis som företag tidigare har tillämpat. Således är förenklingarna i K2 indirekt inga nya förenklingar däremot är begränsningarna till större del nya. Följaktligen innebär de flesta förenklingar och begränsningar inte några större effekter för företagen. Den största förenklingen är att företag som tillämpar K2 behöver göra färre bedömningar av vad som är väsentligt. Det är något som troligtvis innebär en effekt för företagen då det kan underlätta för dem att upprätta en årsredovisning.

ÄMNE Vilken information om Corporate Social Responsibility lämnas i årsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lämna information om CSR i årsredovisningen? SYFTE Syftet är att rekapitulera studien ”Corporate Social Responsibility - vilken information lämnas i årsredovisningen av företagen på Stockholmsbörsens A-lista”, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlägga och jämföra CSR-redovisningen hos de företag från den dåvarande A- listan som idag är noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lämnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden. GENOMFÖRANDE Undersökningen bygger på kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av årsredovisningar. Årsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger på indikatorer och principer från GRI och UN Global Compact. SLUTSATSER Studien visar att det råder stora skillnader mellan företag och den mängd CSR-information de publicerar i sin årsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mängden information som redovisas, denna ökning återfinns främst inom branschen industri. NYCKELORD Corporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, årsredovisning

År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K–projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter. Vissa av de regler vi granskat ansågs överensstämma med de allmänna redovisningsprinciperna, medan andra sågs avvika eller svåra att med säkerhet bedöma.Vad gäller effekterna på tolkning av en årsredovisning skiljde sig resultatet även här mellan de olika punkter som diskuterats. Vissa regler ansågs kunna påverka tolkningen negativt och andra i en positiv bemärkelse. Flertalet av de nya reglerna konstaterades dock troligtvis inte påverka till så stor grad.

Idag måste alla aktiebolag i Sverige ha en revisor som granskar årsredovisningen. De senaste åren har det debatterats huruvida små aktiebolag gynnas av revisionsplikten. De senaste åren har revisorns granskning blivit mer omfattande och en bidragande orsak är redovisningsskandaler som exempelvis Enron. Detta har resulterat till att revisionskostnaden har blivit högre och de som har drabbats hårdast av nya revisionsregler är små aktiebolag. Vår studie avser att belysa vilken syn företagen har på revisionsplikten samt hur företagen vill att det framtida samarbetet med revisorn ska utformas. Studien har föregåtts av en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat sex företag. Utifrån empirin kan vi konstatera att företagen var positiva till ett avskaffande av revisionsplikten eftersom det kan ge en större frihet att välja de tjänster som företagen behöver. Dessutom kunde vi konstatera att revisorns engagemang och kunskap var två huvudfaktorer till ett fortsatt samarbete om det blir frivilligt att revidera årsredovisningen.

Background: The last few years a globalization of the capital market has occurred. This have led to that it is more important for the companies that their financial information can be compared with other companies in order to compete on same grounds. In order to fa-cilitate for the companies within EU to compete with other companies and in order to strive for an internal market EU decided that IFRS should be used by all listed companies within the union. Problem: In 2006 the first financial reports according to IFRS will be published, and then it will be interesting to investigate how the companies have chosen to communicate the transition to its stakeholders. According to IFRS some information is compulsive but the companies have chosen to disclose voluntary information to a different degree. Purpose: The purpose of this study is to describe to what extent the Swedish listed com-panies have reported the transition to IFRS in their consolidated financial statements. Method: In this essay a quantitative method have been chosen in order to find general re-lations. The data collection is done with help of an evaluation model that have been devel-oped for this study. The data have been collected from the chosen companies’ annual re-ports. Conclusion: The study shows that the amounts of information about the transition to IFRS within the company’s annual reports vary a lot. The result of the transition is also varying. The study shows a connection between the companies’ net sales and how much in-formation the companies publish in their annual reports. The study found no relation be-tween how the transition to IFRS affected the companies equity or the result and how much voluntary information that was disclosed. / Bakgrund: De senaste åren har en stark globalisering av kapitalmarknaden skett. Detta har lett till att det har blivit viktigare för företagen att deras finansiella information kan jämföras med andra företag för att konkurrera på samma grunder. För att underlätta för företagen inom EU att konkurrera med andra företag och för att fortsätta strävan efter en inre marknad har EU beslutat att IFRS skall tillämpas av alla börsnoterade företag inom unionen. Problem: 2006 kommer de första årsredovisningarna enligt IFRS att publiceras, det är då intressant att undersöka hur företagen valt att kommunicera övergången till sina intressen-ter. I IFRS anges att en del information är tvingande men företagen har valt att I olika om-fattning ha med frivillig information. Syfte: Att beskriva i vilken omfattning de svenska börsnoterade företagen har rapporterat övergången till IFRS i sin koncernredovisning. Metod: I denna uppsats har en kvantitativ metod valts för att generella samband skall hit-tas. Datainsamlingen sker genom ett utvärderingsunderlag som utvecklats för denna studie. Data har samlats in från de utvalda företagens årsredovisningar. Slutsats: Undersökningen visar att mängden information om övergången till IFRS i företagens årsredovisning varierar kraftigt. Även resultatet är varierande. Det finns ett samband mellan företagens omsättning och hur mycket information företagen publicerar I sina års-redovisningar. Det finns dock inget samband mellan hur övergången till IFRS påverkat eget kapital eller resultat och mängden information.

Intresset för att redovisa de anställda som tillgång ökar i takt med att kunskapsintensiva företag blir allt fler. När företag vill visa denna immateriella tillgång för intressenter saknas lämpliga värderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa företag kompletterar därför årsredovisningen med en rapport där information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras. Då tvingande lagstiftning för rapporteringen saknas, skiljer sig utformningen åt mellan företag. Syftet med studien är att se om motiven med att rapportera humankapital influerar utformningen av rapporterna. Här försöker vi inte bara komplettera existerade forskning kring rapportering av humankapital utan även ifrågasätta rapporteringens objektivitet. Studien visar att det finns svag koppling mellan motiven till att rapportera humankapital och utformningen. Vi har dessutom funnit att rapporterna utformas med hänsyn till den formella ton som förknippas med en årsredovisning samt den miljö och bransch företaget verkar i. Detta visar på att årsredovisningarna och dess bifogade rapporter inte informerar utan kommunicerar till marknaden.

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor. Hur ser det ut i Sverige, redovisar företagen den information som efterfrågas av analytikerna? Hur utförlig är dagens redovisning av icke-finansiell information i de svenska företagen? Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren vad det gäller icke-finansiell information?

Sammanfattning Titel: Redovisningsinformationens betydelse vid kreditbedömning av små och medelstora företag. Nivå: C-uppsats i företagsekonomi. Författare: Annelie Engström och Christian Mattsson. Handledare: Ann W Dörner. Datum: Juni 2012. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur kreditgivare använder sig av redovisningsinformation vid kreditbedömningen av små och medelstora företag. Forskningsfrågorna är: Stämmer redovisningsinformationen överens med kreditgivarnas behov av information vid kreditbedömning av små och medelstora företag? Vilka delar av redovisningsinformationen är viktiga vid en kreditbedömning av små och medelstora företag? Metod: I denna studie används en mixad metod vilket innebär att en kvantitativ metod används vid insamling av data och en kvalitativ metod vid analyseringen av data. Empirisk data har samlats in med strukturerade frågeformulär med fasta svarsalternativ som skickats ut till respondenterna. Sekundärdata har sökts fram ur relevant litteratur, artiklar och tidigare undersökningar. Resultat och Slutsats: De flesta kreditgivare är nöjda med den information som ges. Balans- och resultaträkning är de viktigaste rapporterna vid en kreditbedömning. Rörelseresultatet är den viktigaste resultatposten, kassalikviditet och soliditet är de viktigaste nyckeltalen. Förslag till fortsatt forskning: Följande två frågor har uppkommit under arbete och föreslås därmed som ämnen till framtida studier. Vilken redovisningsinformation saknar kreditgivare och vad skulle de vilja förbättra i den nuvarande informationen. Revisionspliktens betydelse vid kreditbedömning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats utreder vilka av årsredovisningens delar som är viktiga vid kreditbedömning. Detta kan vara till hjälp för att utveckla bedömningsunderlag för framtida rapporter. Nyckelord: Kreditbedömning, kreditgivning, redovisningsinformation, årsredovisning, finansiella rapporter / Abstract Title: The relevance of accounting information in the credit-granting process concerning small and medium firms. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Annelie Engström and Christian Mattsson. Supervisor: Ann W Dörner. Date: June 2012. Aim: The purpose of this study is to examine how creditors use accounting information in the credit-granting process concerning small and medium-sized firms. The research questions are: Does the provided accounting information fulfill the creditor’s needs of information in the credit-granting process of small and medium-sized firms? What parts of the accounting information is important in the credit-granting process of small and medium-sized firms? Method: The design of this study is both quantitative and qualitative in nature. The primary data is collected by a quantitative method. To obtain empirical data, structured questionnaires have been sent out with fixed response alternatives to the respondents. Secondary data, have mainly been taken from literature, articles and previous studies. Result and Conclusions: Not all but most creditors are satisfied with the provided information. The balance sheet and the income statement are the most important reports when credit-granting decisions are to be made. The operating profit is the main performance record and cash liquidity and solvency are the most important ratios. Suggestions for future research: Two questions arose during the study and is thereby suggested as topics for future studies. What are the creditors missing in today’s accounting information and what needs improvement? The mandatory auditing importance of credit-granting. Contribution of this thesis: This paper investigates which parts of the Annual Report that is important for credit-granting. This may help to develop the assessment basis for future reports. Key words: Granting of credit, credit process, accounting information, annual report, financial reports