<p>Bakgrund: Redovisningsrådet, som utfärdar svenska redovisningsrekommendationer, publicerade i augusti 2000 rekommendation nr 17, Nedskrivningar. Syftet med rekommendationen är att visa på vilka värderingsmetoder som ska gälla för att säkerställa att tillgångar inte är redovisade till ett för högt värde. Rekommendationen trädde i kraft den 1 januari 2002. Avgivna årsredovisningar för 2002 är därmed första gången rekommendationen måste tillämpas. RR 17 är en översättning av en internationell standard, i detta fall IAS 36, vilken publicerades i juni 1998 av dåvarande IASC (International Accounting Standards Committee). Före RR 17 var det FAR:s rekommendation om redovisning av materiella anläggningstillgångar som innehöll ett avsnitt om nedskrivningar. Avsnittet i FAR 3 innehöll formuleringar liknande de i IAS 36. </p><p>Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är dels att undersöka vilka skillnader införandet av RR 17 har medfört för företagens värderingsrutiner av tillgångar, dels hur informationen i årsredovisningen förändrats. Vi avser också att undersöka om införandet inneburit förändringar i revisorernas granskningsrutiner avseende nedskrivningar. Våra tre frågeställningar är: Vilka skillnader har införandet av RR 17 medfört för svenska företag i värderingsprocessen av sina tillgångar? Hur har informationen i företagens årsredovisning förändrats efter införandet av RR 17? Hur har införandet av RR 17 påverkat revisorernas granskningsrutiner avseende nedskrivningar? </p><p>Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till nedskrivningar av immateriella tillgångar såsom goodwill och patent, samt nedskrivningar av materiella tillgångar. Finansiella tillgångar tas inte upp. Med revisorernas granskningsrutiner avses enbart den granskning som utförs på nedskrivningar av tillgångar enligt RR 17. </p><p>Genomförande: I undersökningen har tre metoder för datainsamling använts. Dessa är litteraturstudier, fyra intervjuer samt studie av fyrtio årsredovisningar, två per företag. </p><p>Resultat: Tillämpningen av RR 17 har inte medfört några principiella skillnader vare sig för företagen eller för revisorerna. Till yttermera visso kan dock vissa, mindre förändringar skönjas. Den största förändringen som vi observerar i denna uppsats är att RR 17 innebär en mer detaljerad rekommendation än tidigare, vilket ökar kraven på företagens dokumentation i samband med värderingen av tillgångarna. Det har i sin tur förändrat revisorernas granskningsrutiner i den meningen att revisorn har bättre stöd för att kräva av företagen att genomföra värderingen på ett sätt som överensstämmer med rekommendationen.</p>

<p>Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor. Hur ser det ut i Sverige, redovisar företagen den information som efterfrågas av analytikerna? Hur utförlig är dagens redovisning av icke-finansiell information i de svenska företagen? Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren vad det gäller icke-finansiell information?</p>

<p>Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation?</p><p>Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar.</p><p>Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningar</p><p>Resultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven. Inte i något fall har detta kommenterats av revisorn i revisionsberättelsen. På grund av bristen av enhetliga riktlinjer redovisas miljöinformation på varierande sätt i företagen, vilket försvårar jämförbarheten företagen emellan. Den miljöinformation som redovisas håller generellt, med några undantag, hög kvalitet och är relevant i sin karaktär.</p> / <p>Background: During the late 20th century an interest for environmental accounting arose among the Swedish companies. Today there only exist legislated demands for companies that run businesses that require a permit, or require a report, according to the Swedish environmental Act. There is no other legislation or regulation in the field of environmental accounting. How do the listed companies in Sweden design their environmental accounting? Do they follow the law? To what extent do they use the guidelines and standards available when they put their environmental information together?</p><p>Aim: The aim of this thesis is to investigate how Swedish companies declares environmental information in their annual reports, and if any, in their environmental or sustainability reports.</p><p>Completion: A quantitative survey of annual reports from 270 Swedish listed companies.</p><p>Results: The legislated demands are scarcely followed, 69 per cent of the companies have broken against at least one of the demands. Due to the lack of uniformed guidelines, there is a remarkable difference in the information provided and therefore the comparability decreases. The environmental information provided is, in most cases, of high quality and is relevant as well.</p>

<p>Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny årsredovisningslag. Denna är en ramlag där lagstiftaren har överlämnat arbetet med att definiera hur tillämpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar på denna vid utformning av praxis för de små företagen. Detta leder till att utformning av praxis för små företag tar lång tid samt att innehållet långt ifrån säkert möter det informationsbehov som en användare av ett 10/24-bolags årsredovisningar har.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilken information en årsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehålla för att tillgodose användarnas behov. Med hänsyn till dessa behov ämnar vi utarbeta ett innehåll för en årsredovisning för 10/24-bolag.Avgränsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen. En begränsning till försörjningsföretag görs även. </p><p>Genomförande: Uppsatsen bygger till största delen på intervjuer, med framför allt banker och företagsägare till 10/24-bolag, angående åsikter och önskemål rörande företagens årsredovisningar.</p><p>Resultat: Vi har i uppsatsen kommit fram till att årsredovisningar i 10/24-bolag skall utökas och då med framför allt mer"mjuk"information; främst i förvaltningsberättelsen och i noterna. Genom denna utökning tillgodoses intressenternas informationsbehov utan att medföra en större merkostnad för företagen.</p>

<p>Bakgrund: Redovisningen är inte längre enbart en teknisk angelägenhet utan intresset för att uppnå kunskap om de samhälleliga faktorerna som påverkar redovisningen har ökat. Samhällsutvecklingen har lett till ett ökat krav på öppenhet i redovisningen vilket i sin tur har lett till mer kontrollerad redovisning. Med en ökad reglering följer dock problem med efterlevnaden av rekommendationerna. </p><p>Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva utvecklingen av rekommendationer för årsredovisningen genom att undersöka vilken genomslagskraft Redovisningsrådets rekommendationer har och hur företagen tillämpar rekommendationerna. Vi ämnar även undersöka hur företagen idag förhåller sig till öppenhetsbegreppet samt hur företagen ställer sig till standardsättning. </p><p>Avgränsningar: Studien är avgränsad till att omfatta företag som är börsnoterade vid OM Stockholmsbörsen. De årsredovisningarsom har studerats är från utvalda år under 1990-talet. Genomförande: Genom att studera valda företags årsredovisningar har vi undersökt hur företagen tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer och vilka upplysningar de lämnar. För att validera informationen i årsredovisningar och för att besvara frågeställningarna om standardsättning och öppenhet har vi också genomfört intervjuer med företagsrepresentanter. </p><p>Resultat: I studien har framkommit att företagsrepresentanterna anser att standardsättning är nödvändig, framför allt ur jämförelsehänseende. Företagen tillämpar under hela undersökningsperioden också Redovisningsrådets rekommendationer och lämnar i stort sett de upplysningar som krävs. Detta gäller samtliga undersökta rekommendationer utom RR 8 där upplysningarna genomgående är bristfälliga. Rörande upplysningskraven i RR 6 kunde viss fördröjning urskiljas. I undersökningen konstaterades att företagen inte hade lämnat samma information om standards inte funnits, vilket innebär att reglerad öppenhet fordras. När det gäller definitionen på öppenhet sträckte sig svaren från att uppfylla rapporteringskraven till att inte dölja någonting. Syftet med öppenhet är enligt företagsrepresentanterna exempelvis att möjliggöra jämförelser mellan företag.</p>

<p>Bakgrund: Det är inte givet när ett företag ska göra en nedskrivning eftersom det finns en ”gråzon” där företagen kan göra en nedskrivning, men där det inte är ett krav. Det gäller vid regler där nedskrivningen kräver en framtidsbedömning. I dagsläget är det främst goodwillen som diskuteras i samband med nedskrivningar. Det beror på att många IT-bolag har stora goodwillposter som de kommer att få svårt att försvara vid bokslutet. Redovisningsrådet har även kommit ut med en ny rekommendation, RR 17, som behandlar nedskrivningar. Den kommer att träda ikraft 2002. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att beskriva vilka överväganden företag gör vid fastställandet av nedskrivningsbehov av immateriella och materiella anläggningstillgångar. Vi ska även beskriva hur företagen redovisar detta i årsredovisningen, samt hur företagen uppfattar kommande rekommendation. Avgränsningar: Undersökningen omfattar endast koncernredovisning i börsbolag i de fyra branscherna IT- & data, skogsindustrin, kemi-&läkemedelsbranschen och bygg- & fastighetsbranschen. Vi begränsar oss till immateriella och materiella tillgångar, vilket innebär att vi inte kommer att behandla finansiella tillgångar. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in genom att vi har studerat 19 företags årsredovisningar från åren 1991, 1996, 1999. År 2000 har undersökts när de funnits tillgängliga. Dessutom har vi intervjuat sju av dessa företag, två revisorer och en redovisningskonsult. </p><p>Resultat: Företagens värderingsprocesser ser olika ut. Vid värdering för bedömning av nedskrivningsbehov används värderingsmetoderna med framtida värde eller nutida försäljningsvärde. Bedömningen av om ett nedskrivningsbehov föreligger görs vanligtvis en gång per kvartal. Företagen har dock ingen speciell uppföljning av nedskrivningsbeslutet. De redovisar nedskrivningen på olika sätt i årsredovisningen och tar upp olika mycket information om den. Det som företagen anser att RR 17 främst kommer att påverka är mängden information i årsredovisningarna.</p>

<p>Our essay treats the use of the annual report when it comes to marketing. Today there are many different ways for companies to reach out with their different messages; the thing that caught our interest was if the annual report is such a way.</p><p>The annual report is an external accounting report which task is to give information to interested parties of companies. The annual report can be used to examine if the company has followed and achieved their goals. In other words it’s an important source of information that can be found about a company, which different interested parties can take part of for analyze. In the annual reports of today the reader can get a clear picture about the enterprise of a company. Though a large part of the information in the annual report is voluntary and each company makes their own decision about how much they want to account, it is of great importance for the credibility of the information. Something that has contributed to this development is, among other things, the demand from interested parties of the companies.</p><p>The purpose of this essay is to examine how important the use of the annual report is when it comes to marketing. To make this subject more interesting for the reader we have chosen to compare companies on the stock market with non stock market companies. We hope that the comparison can demonstrate if the companies market themselves to the interested parties through annual reports and in that case how much the two types of companies differ.</p><p>Our research was of a qualitative nature, besides using information from literature we made nine telephone interviews and took part in one interview by e-mail. By using the results from the interviews and the information from the literature we answered the questions we approached and therefore accounted for the purpose of the essay.</p><p>In our theory we have chosen to bring up the aspects that we think are important to considerate if you use the annual report as a marketing channel. One of these aspects is the layout of the annual report, which makes a big difference in making the report comprehensible for the reader.</p><p>From our analysis we came to the conclusion that the non stock market companies will not account voluntary information in the same extension as the companies on the stock market. From our interviews we interpreted it as if the companies on the stock market had started to observe usage of the annual report as a marketing channel. But it is a long way to go before the companies see marketing as a natural part of the annual report.</p> / <p>SAMMANFATTNING</p><p>Vår uppsats behandlar användandet av årsredovisningen i samband med marknadsföring. Idag finns det många olika sätt för företag att nå ut med sina olika budskap, det som väckte vårt intresse är om just årsredovisningen är ett sådant sätt.</p><p>Årsredovisningen är en extern redovisningsrapport som har till uppgift att ge information till företagens intressenter. Med hjälp av årsredovisningen granskas bland annat om företaget följt och uppnått de mål som satts upp. Den är med andra ord en viktig informationskälla om företagen, som olika intressenter kan ta del av för analys. I dagens årsredovisningar kan läsaren få en tydlig bild av företagets verksamhet. Då en stor del av informationen i årsredovisningen är frivillig och varje företag själva beslutar hur mycket det vill redovisa är det av stor betydelse att informationen som lämnas är trovärdig. Något som bidragit till denna utveckling är bland annat krav från företagens intressenter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att med hjälp av litteratur samt intervjuer undersöka användandet av årsredovisningen i samband med marknadsföring. För att göra ämnet extra intressant för läsaren har vi valt att jämföra börsnoterade – och icke börsnoterade företag. Jämförelsen hoppas vi ska kunna klargöra om företagen marknadsför sig genom årsredovisningar till intressenterna samt hur mycket det i så fall skiljer mellan de två typerna av företag.</p><p>Undersökningen vi genomförde var av kvalitativ karaktär, förutom information från litteratur genomförde vi telefonintervjuer med nio olika företag, samt tog del av en via e-mail. Med hjälp av resultaten från intervjuerna samt den information vi tagit del av i litteraturen gav vi svar på de frågor som vi redogjorde för i problemformuleringen och därmed även uppsatsens syfte.</p><p>För att årsredovisningen skall kunna fungera väl som ett sätt för företag att marknadsföra sig har vi i vårt teoriavsnitt tagit upp de aspekter som vi tycker är viktiga att ta hänsyn till. En av dessa aspekter är årsredovisningens utformning som spelar stor roll för att den ska vara lättförståelig för läsaren.</p><p>Utifrån analysen kunde vi dra slutsatsen att de icke börsnoterade företagen inte kommer att redovisa frivillig information i samma utsträckning som de börsnoterade företagen. Vi tolkade intervjumaterialet som att de börsnoterade företagen börjat uppmärksamma möjligheten att använda årsredovisningen som en marknadsföringskanal. Men att det är en lång bit kvar tills företagen ser marknadsföringen som en naturlig del i årsredovisningen.</p>

<p>År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K–projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter. Vissa av de regler vi granskat ansågs överensstämma med de allmänna redovisningsprinciperna, medan andra sågs avvika eller svåra att med säkerhet bedöma.Vad gäller effekterna på tolkning av en årsredovisning skiljde sig resultatet även här mellan de olika punkter som diskuterats. Vissa regler ansågs kunna påverka tolkningen negativt och andra i en positiv bemärkelse. Flertalet av de nya reglerna konstaterades dock troligtvis inte påverka till så stor grad.</p>

Bakgrund: Vi har i Sverige idag en relativt ny årsredovisningslag. Denna är en ramlag där lagstiftaren har överlämnat arbetet med att definiera hur tillämpningen av lagen skall ske i praktiken till begrepp som praxis och god redovisningssed. Praxis utformas först för de stora företagen, varefter redovisaren sneglar på denna vid utformning av praxis för de små företagen. Detta leder till att utformning av praxis för små företag tar lång tid samt att innehållet långt ifrån säkert möter det informationsbehov som en användare av ett 10/24-bolags årsredovisningar har. Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga vilken information en årsredovisning för ett 10/24-bolag bör innehålla för att tillgodose användarnas behov. Med hänsyn till dessa behov ämnar vi utarbeta ett innehåll för en årsredovisning för 10/24-bolag.Avgränsningar: Endast bolagsformen aktiebolag behandlas i uppsatsen. En begränsning till försörjningsföretag görs även. Genomförande: Uppsatsen bygger till största delen på intervjuer, med framför allt banker och företagsägare till 10/24-bolag, angående åsikter och önskemål rörande företagens årsredovisningar. Resultat: Vi har i uppsatsen kommit fram till att årsredovisningar i 10/24-bolag skall utökas och då med framför allt mer"mjuk"information; främst i förvaltningsberättelsen och i noterna. Genom denna utökning tillgodoses intressenternas informationsbehov utan att medföra en större merkostnad för företagen.

Bakgrund: Redovisningen är inte längre enbart en teknisk angelägenhet utan intresset för att uppnå kunskap om de samhälleliga faktorerna som påverkar redovisningen har ökat. Samhällsutvecklingen har lett till ett ökat krav på öppenhet i redovisningen vilket i sin tur har lett till mer kontrollerad redovisning. Med en ökad reglering följer dock problem med efterlevnaden av rekommendationerna. Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva utvecklingen av rekommendationer för årsredovisningen genom att undersöka vilken genomslagskraft Redovisningsrådets rekommendationer har och hur företagen tillämpar rekommendationerna. Vi ämnar även undersöka hur företagen idag förhåller sig till öppenhetsbegreppet samt hur företagen ställer sig till standardsättning. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att omfatta företag som är börsnoterade vid OM Stockholmsbörsen. De årsredovisningarsom har studerats är från utvalda år under 1990-talet. Genomförande: Genom att studera valda företags årsredovisningar har vi undersökt hur företagen tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer och vilka upplysningar de lämnar. För att validera informationen i årsredovisningar och för att besvara frågeställningarna om standardsättning och öppenhet har vi också genomfört intervjuer med företagsrepresentanter. Resultat: I studien har framkommit att företagsrepresentanterna anser att standardsättning är nödvändig, framför allt ur jämförelsehänseende. Företagen tillämpar under hela undersökningsperioden också Redovisningsrådets rekommendationer och lämnar i stort sett de upplysningar som krävs. Detta gäller samtliga undersökta rekommendationer utom RR 8 där upplysningarna genomgående är bristfälliga. Rörande upplysningskraven i RR 6 kunde viss fördröjning urskiljas. I undersökningen konstaterades att företagen inte hade lämnat samma information om standards inte funnits, vilket innebär att reglerad öppenhet fordras. När det gäller definitionen på öppenhet sträckte sig svaren från att uppfylla rapporteringskraven till att inte dölja någonting. Syftet med öppenhet är enligt företagsrepresentanterna exempelvis att möjliggöra jämförelser mellan företag.