En tillbakablick på den ekonomiska utvecklingen ger en klar bild av att ekonomin har utvecklats från ett industribaserat samhälle till ett mer komplext samhälle med större krav på kompetens från anställda. Ett sådant samhälle kallas för ett kunskapsintensivt samhälle och har sedan början av 1990-talet växt allt starkare. Redovisningen har däremot halkat efter och det gör den fortfarande. Än idag finns det inga standarder eller normer som kan användas för att framhäva en av företagets viktigaste resurser, nämligen humankapital.Kunskap, skicklighet och innovativ samt de anställdas förmåga är beteckningen för humankapital. Även värderingar, kultur och filosofi inom företaget sammanhänger med benämningen. Med andra ord så är företagets personal, som inte är ägt av företaget, det som kännetecknar humankapital.Syftet med uppsatsen är att bidra med en förståelse för hur redovisningen av humankapitalet har gått till samt att belysa om hur utvecklingen har sett ut. Slutligen har uppsatsen som syfte att ge en beskrivning av vart utvecklingen av en humankapitalanpassad redovisning är på väg.Vi har använt oss av hermeneutisk synsätt då vi har haft ett tolkande synsätt. Först sammanställde vi den teoretiska referensramen för att sedan gå ut i verkligheten och se hur teorin tillämpas och slutligen återkomma till teorin för att få förståelse kring tillvägagångssätten. Till uppsatsen anser vi att kvalitativa metoden passar bäst då syftet är att upplysa om utvecklingen av humankapitalet.Det finns lagstadgat information om humankapital som måste förekomma i årsredovisningar som oftast kompletteras med textuell information. Den textuella informationen är oftast utsprid i hela årsredovisningen och svenska företagen nöjer sig med sådana årsredovisningar. Utvecklingen av humankapital har gått spikrakt uppåt under 1990-talet för att sedan sjunka under 2000-talet. Det är inte heller mycket som tyder på att utvecklingen kommer att ändra riktning i framtiden då intressenterna ser ut att bli tillfredsställda av den information som redan ges. Så länge som rapporteringen angående humankapitalet är frivilligt kommer företag att ta den enklare vägen eftersom rapportering av humankapitalet är inte det enklaste att ta fram.

Under det senaste halvseklet har det varit en förskjutning från tillverkningsindustri till tjänstesektorn, denna förskjutning gör att de traditionella värderingssätten av företagen inte längre ger en fullständig bild. Inom tjänstesektorn finns det många företag som är kunskapsbaserade, detta gör att de har svårt att förmedla hur stor del av företagets resurser som består av personalens kunskap (humankapitalet).Syftet med denna rapport är att undersöka varför personalens kunskap inte har någon större roll i årsredovisningen samt att undersöka på vilket sätt det skulle kunna vara möjligt att göra redovisa den.I rapporten har vi valt att se rapporteringen från ett utomstående perspektiv, så som intressenterna upplever denna fråga. I insamlandet av det empiriska materialet valde vi att intervjua tre personer som kommer i kontakt med olika kunskapsföretags finansiella rapporter samt en person som har gjort en doktorsavhandling i hur humankapitalet redovisas. Detta för att ge en så bred bild av ämnet som möjligt.Vi har använt oss av gällande lagar, tidigare forskning samt en allmän bild över intressenterna. Den slutsats vi kom fram till är att denna fråga verkar följa konjunkturen och intresset från intressenterna är ganska svalt, samt att den formen av redovisning bör vara frivillig. De företag som har intresse av att förmedla humankapitalet gör detta redan idag. De flesta använder sig då av den frivilliga delen av årsredovisningen. / Uppsatsnivå: C

Dagens företag är inte uppbyggda på samma sätt som de var för 50 år sedan. Idag finns detinte så mycket producerande företag utan det är vanligare att företag tillhandahåller tjänstersom bygger på kunskap. Dessa kunskapsföretag har inte mycket fasta tillgångar utan derasvärde ligger mer i immateriella tillgångar och främst intellektuellt kapital. En följd är attkunskapsföretags bokförda värde kan vara så lite som en tiondel av deras verkliga värde.Klyftan mellan värdena kan härledas till det intellektuella kapitalet och är således en storvärdepost för företag. Intellektuellt kapital kan definieras som kunskap som genererar värdeför organisationer. Företag kan idag inte tillgodoräkna sig kapitalet på något vis vilket berormycket på att det finns många problem med redovisningen av det. Det största problemet är attdet inte går att värdera det intellektuella kapitalet på något tillförlitligt sätt.Syftet med vår forskning är att analysera vilken vikt som läggs vid det intellektuella kapitaleti årsredovisningen. Vi undersöker hur intellektuellt kapital behandlas i teorin och praktikensamt om redovisningen av det kan utvecklas. I vår undersökning är vi även intresserade avvad kunskapsföretag och revisionsprofessionen anser om den klyfta som finns mellan företagsbokförda och verkliga värde.I vår kvalitativa undersökning intervjuar vi två revisorer och vi intervjuar även en expert påområdet som bland annat varit med och utvecklat en modell för intellektuellt kapital. Detgenomförs också intervjuer med två insatta representanter ifrån kunskapsföretag.Vår undersökning visar på att representanter från företag och revisorer inte ser den klyfta somfinns mellan företags bokförda och verkliga värde som något större problem. Revisorernaanser att det vore svårt att minska klyftan med hjälp av det intellektuella kapitalet.Representanterna ifrån kunskapsföretagen är väl medvetna om klyftan men de ser det som ensjälvklarhet att fler aspekter granskas vid en företagsvärdering.I framtiden är en redovisning av intellektuellt kapital i balansräkningen näst intill omöjligtmed det redovisningssystem som används idag. Ett alternativ för att illustrera kapitalet är attge det mer utrymme i årsredovisningens övriga delar. De respondenter vi intervjuat anser attdetta skulle vara ett bra alternativ. Informationen i årsredovisningen skulle kunna visas medhjälp av en standardiserad mall som förklarar vad för information och vilka nyckeltal som skainkluderas.Idag har inte det intellektuella kapitalet någon större relevans i årsredovisningen.Representanterna från kunskapsföretagen tycker att kapitalet är mycket viktigt och arbetarmed det internt men arbetet illustreras inte utåt även om behovet finns. Om intellektuelltkapital kommer vara eller icke vara en del av årsredovisningen är svårt att förutse men detfinns ett klart behov av att öka dess relevans. / Uppsatsnivå: D

När en person ska köpa en bostadsrätt finns det många faktorer som bör beaktas. Enbetydelsefull faktor är att ta reda på hur bostadsrättsföreningens ekonomi ser ut, något somköparen bör studera och analysera. Ett tillvägagångssätt för att göra detta kan vara att granskabostadsrättsföreningens årsredovisning. Då kan man göra prognoser och bedömningar omframtiden som man sedan kan använda som ett beslutsunderlag inför köpet.Alla bostadsrättsköpare uppmärksammar dock inte årsredovisningen inför köpet, då andraaspekter ses som viktigare. Syftet med uppsatsen är därmed att ta reda på vadbostadsrättsköparna själva anser om årsredovisningen som ett beslutsunderlag. Vi avser att tareda på om de tog del av årsredovisningen före bostadsrättsköpet, samt hur årsredovisningenuppfattades. Fokus för uppsatsen är bostadsrättsköpare och bostadsrättsföreningarsårsredovisningar.En enkätundersökning har genomförts för att erhålla kunskaper om bostadsrättsköparnas synpå årsredovisningarna. Enkäten bestod av ett antal frågor som behandladebostadsrättsföreningens årsredovisning i samband med bostadsrättsköpet. Undersökningengenomfördes bland boende i tre HSB-bostadsrättsföreningar i Borås och bestod av 435respondenter, varav 71 stycken svarade. Som ett komplement till detta genomfördes även tvåintervjuer för att få en mer detaljerad inblick av undersökningsområdet. Intervjuernagenomfördes genom samtal med två mäklare och en ekonomihandläggare i Borås.Majoriteten av dem som svarade på enkäten fick tillgång till årsredovisningen före sittbostadsrättsköp, men alla dessa hade inte tagit del av informationen i den. Årsredovisningenanses även vara viktig för ett framtida bostadsrättsköp. En slutsats som vi har kommit fram tillär att den information som finns i årsredovisningen anses vara relevant för dem som tar del avden och utgör många gånger ett betydelsefullt beslutsunderlag inför köpet. / Uppsatsnivå: C

Hållbarhet är ett begrepp som blir allt viktigare i samhället, särskilt då vi idag konsumerar 30 procent mer av jordens förnyelsebara tillgångar än vad jorden är kapabel att återskapa på ett år. CSR är en viktig del av hållbarhet och består av tre olika områden; ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar. Företag inom klädindustrin har på senare tid uppmärksammats i media när det främst gäller deras miljömässiga och sociala ansvar. De har bland annat kritiserats för dåliga arbetsförhållanden i sina fabriker. Produktionen av mode och textilier kräver dessutom enorma mängder energi- och vattenförbrukning och släpper ut stora mängder föroreningar vilket påverkar miljön. Företagen kan då välja att arbeta mer hållbart och visa detta genom att publicera en hållbarhetsrapport. En hållbarhetsrapport är ett dokument som beskriver ett företags ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsarbete. En hållbarhetsrapport är frivilligt för företag att göra, det finns dock riktlinjer som GRI har arbetat fram för företagen att använda. Företag kan välja att publicera en hållbarhetsrapport som en enskild rapport eller som en del av årsredovisningen. Syftet med uppsatsen är att belysa och beskriva hållbarhetsrapportens roll och funktion i relation till årsredovisningen för H&M, KappAhl och MQ samt studera dess utveckling över tid. Vi har använt oss av en kvantitativ innehållsanalys där vi har undersökt förekomsten av förutbestämda ord i de tre senaste hållbarhetsrapporterna och årsredovisningarna för företagen. Vi har även använt oss av en kvalitativ dokumentanalys där vi har undersökt innehållet i företagens hållbarhetsrapporter. Genom att studera dessa tre företags hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har vi kommit fram till att hållbarhetsrapporten ska publiceras enskilt och inte som en del av årsredovisningen. Däremot kan företagen publicera en kortfattad version av deras hållbarhetsrapport i årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten kan då fungera som ett komplement till årsredovisningen. Studien visar att hållbarhetsrapporten fyller en viktig funktion och att den behövs i dagens samhälle. / Program: Civilekonomprogrammet

<p><strong>Syfte</strong>: Syftet med denna uppsats är att få en bild av huruvida mer ekonomisk information så som viktiga nyckeltal från årsredovisningar bör lyftas in i bostadsrätters objektsbeskrivningar eller ej. </p><p> </p><p><strong>Metod</strong>: I denna studie har vi influerats av ett hermeneutiskt perspektiv och ostrukturerade, kvalitativa intervjuer har gjorts. Dessa har genom ett strategiskt urval hållits med fastighets-mäklare samt bostadsrättsköpare som under eller efter deras bostadsrättsaffärer stött på problem gällande bostadsrättsföreningarnas ekonomi. Vår analys och slutsats är till största delen baserade på empirikapitlet, där vi redovisat det vi från intervjuerna anser relevant för denna studie. De är även till viss del sammankopplade med kapitlet om regelverk.   </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> De intervjuade konsumenternas kunskaper om bostadsrättsköpets risker och vad medlemskap i en bostadsrättsförening innebär är bristfälliga. Inga av de intervjuade fastighetsmäklarna använder nyckeltal, ofta på grund av tids- och/eller kunskapsbrist. De ser dock fördelar för konsumenterna med nyckeltal och majoriteten av konsumenterna välkomnar dem. Fastighetsmäklarnas tydningar av årsredovisningar är ofta otillräckliga, vilket bidrar till oro från dem över att använda nyckeltal. Vi anser att nyckeltal i objektsbeskrivningar är nödvändiga för att få bättre informerade bostadsrättsköpare, en idé är att presentera dem med en förklarande text, riktvärden och medelvärde för orten. Utbildningskvällar och köpguider för bostadsrättsköpare kan bidra till mer öppna, för-klarande diskussioner mellan fastighetsmäklare och konsument, och att konsumenter uppmärksammas på det latenta behovet av mer informerade köp.</p><p> </p><p><strong>Förslag till vidare forskning:</strong></p><p>-         Undersöka fastighetsmäklares bristande kunskaper gällande årsredovisningar, vad dessa bristande kunskaper bottnar i och hur de kan förebyggas.</p><p>-         Granska nyckeltal vidare och undersök hur de bör redovisas för att vara mest fördelaktig för både bostadsrättsköpare och fastighetsmäklare.</p><p>-         Granska Årsredovisningslagen och dess bestämmelser om nyckeltal.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Uppsatsen har framförallt belyst problematiken kring kunskaps- och informationsbristen gällande bostadsrättsföreningars ekonomi vid bostadsrättsköp. Det är vår förhoppning att denna studie ska skapa en diskussion om denna problematik. </p><p> </p><p><strong>Nyckelord:</strong> Fastighetsmäklare, årsredovisning, nyckeltal, objektsbeskrivning, bostadsrätt, bostadsrättsförening. </p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this study is to get an idea if more economic information such as business ratios from annual reports should be part of<strong> </strong>the prospectus or not.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>We have been influenced by a hermeneutic perspective throughout this study and interviews using qualitative method have been held. A strategic selection has been made to find real estate agents and consumers that have experienced problems with their tenant owned associations' economy after buying a tenant owned flat.  Our analysis and conclusion are mainly based on the chapter about empirical foundations, where the most relative parts from the interviews have been presented. They are also somewhat connected to the chapter about regulations.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The interviewed consumers have lacking knowledge concerning the membership in tenant-owner's associations and the risks of buying a tenant-owned flat.  None of the interviewed real estate agents use business ratios, often due to lack of time and/or knowledge. It is their opinion that consumers may benefit from business ratios and the majority of the consumers are in favour of them. The real estate agents knowledge concerning annual reports is often inadequate, which makes them doubtful about using business ratios. It is our belief that business ratios should be presented in prospectus, in order to create better informed purchases of tenant-owned flats. One idea is to present them with a factual explanation, mean values of the area and a value showing what is considered appropriate. Actions need to be taken to create more open, pedagogical discussions between consumer and real estate agents. Education nights and brochures with information for consumers can contribute to this. </p><p> </p><p><strong>Suggestions for further research: </strong></p><p>-         Look into real estate agents lack of knowledge concerning annual reports and why their knowledge is short.  </p><p>-         Get to the bottom of business ratios, i.e. examine how to present them in the most beneficial way for both consumers and real estate agents.</p><p>-         Review the law about annual reports and examine if regulations concerning business ratios in annual reports need to be made.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This thesis has illustrated the problems concerning the lack of knowledge and information when buying tenant-owned flats. Hopefully the thesis will create a discussion about these complex problems.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Key words: </strong>real estate agent, annual report, business ratio, prospectus, tenant-owned flat, tenant-owner's association.</p>

<p>Forskningsfråga: Använder företagen årsredovisningens information som stöd i sin ekonomiska styrning?</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera, beskriva och analysera hur mindre aktiebolag ser på arbetet med årsredovisningen. Hur företagen använder sig av och vad de anser om den information som kan utvinnas ur en årsredovisning är också något vi syftar till att studera och analysera. Syftet är även att studera om den nytta som kan utvinnas från årsredovisningen används av företagen som beslutsunderlag.</p><p>Avgränsning: Mindre aktiebolag, Kalmar kommun</p><p>Metod: Vår uppsats bygger på den kvalitativa metoden, då vi valt att göra personintervjuer. Den ansats uppsatsen har är av abduktiv typ, då vi utifrån en frågeställning tagit fram en referensram som tillsammans med en undersökning ska jämföras i en analys och slutsats.</p><p>Slutsats: Företagen i uppsatsen kan använda sig mer av årsredovisningens information, mer eller mindre beroende på företagets situation. Faktorer som kunskap, resurs, tid och framgångssträvan påverkar hur företagen ser på och använder sig utav informationen.</p>

No description available.

<p>Media has in the last year been dominated by news about the current financial crisis around the world. For the banking system in Sweden the crisis began to show in the beginning of 2008 and there where a lot of speculations about how serious the crisis would be and it’s consequences. In several aspects, the banks' situation in the current crisis, are linked to the banking crisis in the 1990s. Although these crises have had different break-out reasons, there are several parallels between these crises to be drawn. The purpose of this study is to analyze how these financial crises have affected the four leading banks in Sweden and see if they learned and took knowledge from the previous crisis in their organisation. The results of the study show that the banks are at a better level in terms of ratios compared to the crisis in the 1990s. Handelsbanken has distinguished itself to be the one that had the best profitability over the years. Nordea have had the hardest time to keep themselves in the market during the crisis in the 1990s but still managed in recent years to develop a strong market for their activities. We have not seen the end of today's crisis yet and therefore we can not in this stage find patterns between the two crises, and accordingly to the banks' statements some claim to have learned and take knowledge from the banking crisis in the 1990s in their organizations<strong>.</strong></p><p> </p>

<p>Legitimitet är en viktig faktor för ett företags överlevnad. Klädbranschen, speciellt H&M, har det senaste årtiondet fått mycket publicitet och blivit hårt granskad, vilket föranleder att legitimiteten kan anses ha varit hotad. Med utgångspunkt i legitimitetsteorin studerar vi H&M:s årsredovisningar mellan 1998-2008 för att finna hur de genom årsredovisningarna försöker bibehålla legitimiteten. Som verktyg använder vi Lindbloms (1994) fyra strategier för att bibehålla legitimitet. Vi finner att samtliga strategier används men att vissa förekommer mer frekvent än andra. Vi diskuterar möjliga orsaker till detta, samt tycker oss se tecken på en femte strategi.</p>