Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har vuxit fram under åren och det har nu blivit lagstadgad för företag som uppfyller gränsvärdarna enligt 6. Kap 10§ i årsredovisningslag (1995: 1554) att redovisa hållbarhetsinformation. Jämförbarhet och öppenhet är anledningen för denna lagändring. Med anledning av införandet av den nya lagen väcktes intresset för oss om det skett någon förändring i hållbarhetsredovisningen genom åren och om informationen är jämförbar. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hållbarhetsredovisningar för företag inom samma bransch för att se om det skett en förändring. Syftet är också att jämföra och förklara mönster inom företagen och mellan varandra genom åren. Metod: I studien används en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen skedde genom en egentillverkad mall som är skapad utifrån studiens syfte med utgångspunkt från 6 kap. 12 § årsredovisningslag (1995:1554), och beskriver vår tolkning av vad en hållbarhetsrapport ska innehålla. Empirin består av den information företagen beskrivit inom de ämnen som ingår i mallen. Analysen skedde enligt en tematisk analys då vi sammanställde empirin och delade upp den efter likheter, olikheter och vad som förändrats. Detta användes sedan i analysen för att ställas mot teorier, ramverken och tidigare forskning . Slutsats: Studiens resultat visar att företagens hållbarhetsredovisningar förändras genom åren och att det försvårar jämförbarheten inom samma företag, då information och beräkningar ändras. Däremot gör förändringen att samtliga företag blir mer lika varandra då de följer samma ramverk och har skrivit under FN:s Global Compact. Men eftersom företagen skriver olika saker under åren gör att det finns rum för professionella bedömningar. Företagen kan välja om vad som ska var med, samt framhäva det som de själva tycker är viktigt. / Background: Sustainability Reports have grown over the years, and it has now become statutory for companies that meet the limit values according to Chapter 6 of the Annual Accounts Act (1995: 1554). Comparability and transparency are the reason for this change of law. Due to the introduction of the new act, interest was raised to us if there has been any change in the sustainability report over the years and if the information is comparable. Purpose: The purpose of this study is to investigate sustainability reports for companies in the same industry to see if there has been a change. The aim is also to compare and explain patterns within companies and between each other over the years. Method: The study uses a qualitative research method. The data collection was done through a self-made template that was created based on the purpose of the study based on Chapter 6. 12 § Annual Accounts Act (1995: 1554), and describes our interpretation of what a sustainability report should contain. The empirical data is based of the information companies described in the topics included in the template. The analysis was conducted according to a thematic analysis in which we compiled the empirical data and then divided it into similarities, differences, and changes. This was then used in the analysis to deal with theories, frameworks and previous research. Conclusion: The findings of the study shows that companies sustainability reports change over the years and makes it difficult to compare comparability within the same company as information and calculations change. However, the change makes all companies become more like each other as they follow the same framework and have signed under the UN Global Compact. But since companies tend to write different things over the years, there are room for professional assessment. Companies can choose what to do, as well as highlight what they consider important.

Syftet med examensarbetet är att granska vilka värdeförändringar införandet av IFRS 3 fått för redovisningen av goodwill. I min uppsats har jag använt mig av en kvantitativ metod, där årsredovisningar har granskats från fyra olika företag inom bankbranschen. Uppsatsen har en deduktiv ansats.Årsredovisningarna har studerats vartannat år under tidsperioden 1997 till 2017. Datamaterialet har sedan ställts samman i summeringstabeller för de enskilda bolagen och för den gemensamma branschen, där ett medelvärde togs fram. Summeringstabellerna användes för att göra datamaterialet mer överblickbart. Värdena från summeringstabellerna användes slutligen i ett t-test. I t-testet ställdes värdena före och efter införandet mot varandra för att se om ett samband fanns för införandet av IFRS 3 och ökande goodwillposter. Resultatet från t-testet blev att endast ett av de fyra undersökta bolagen hade ett samband mellan ökande goodwillposter och införandet av IFRS 3, således har tre av fyra bolag inget samband.Bidraget från min uppsats är en översikt om hur den generella värdeförändringen för svenska banker varit i och med införandet av IFRS 3, utifrån de redovisade värdena för goodwill. / The purpose of this study is to review possible value changes on corporate goodwill due to the adoption of IFRS 3. In my study I have a quantitative method, annual accounts from four different companies in the Swedish bank industry have been reviewed. The study has a deductive approach.The annual accounts have been reviewed every other year within the period 1997 to 2017. The data has been summarized in tables for each company and for the joint industry. The tables were used to make the data become more transparent. Finally, the data has been used in a t-test. In the t-test the values from before and after the adoption was compared, to see if there is a connection between the adoption of IFRS 3 and increasing goodwill. The final result from the t-test indicated that only one out of the four reviewed companies showed a connection between increasing goodwill and the adoption of IFRS 3, thus, three of four companies showed no connection.The contribution from my study is an overview of how the general value change has been for Swedish banks due to the adoption of IFRS3, based on the reported values of goodwill.

Titel: Hållbarhetsredovisning: En kvantitativ studie om förändringen i företagshållbarhetsredovisningar när frivilligt blir lagstadgat.Författare: Sanna Nilsson och Ellinor WallinBakgrund: För att företag ska öka arbetet kring hållbarhet ytterligare införde regeringen vidårsskiftet 2016/2017 krav på att stora företag ska upprätta en hållbarhetsredovisning. Syftetmed införandet var också att öka transparensen samt förenkla jämförbarheten. De företag somomfattas av de nya hållbarhetsupplysningskraven ska uppfylla mer än ett av gränsvärdenaenligt 6.kap 10§ i Årsredovisningslagen (1995:1554). Företagen är rekommenderade attanvända ett etablerat ramverk där Global Reporting Initiative (GRI) är det mest vedertagnaramverket.Forskningsfråga: hur förändras hållbarhetsredovisningar i antal GRI resultatindikatorer förföretag inom den privata sektorn och som omfattas av hållbarhetsupplysningskraven iÅrsredovisningslag (1995:1554) efter införandet?Syfte: Syftet i den här uppsatsen är att förklara hur företag som omfattas av de nyahållbarhetsupplysningskraven i Årsredovisningslag (1995:1554) förändrar sinahållbarhetsredovisningar när frivilligt blir lagstadgat.Metod: Vi har tillämpat en kvantitativ innehållsanalys där vi har utformat en kodningsmallutifrån GRI´s ramverk. Vi har kodat antalet GRI resultatindikatorer i hållbarhetsredovisningarför räkenskapsåren 2014–2017 som innefattat 20 stycken företag inom den privata sektorn. Videlade upp urvalet i miljömässiga- och neutrala företag. Uppdelningen baserades på antalethållbarhetsredovisade GRI resultatindikatorer inom kategorin miljö under räkenskapsåret2014. Om företaget hållbarhetsredovisade 40,1 procent eller mer inom kategorin miljö, iförhållande till det totala antalet redovisade GRI resultatindikatorer, benämndes företaget somett miljömässigt företag. Understeg antalet redovisade miljöresultatindikatorer 40,1 procentbenämndes företaget som neutralt.Slutsats: Uppsatsens resultat påvisar en liten ökning av antalet GRI resultatindikatorer efterinförandet av upplysningskraven inom hållbarhetsredovisning. Resultatet visade också attmiljömässiga företag hållbarhetsredovisade fler GRI resultatindikatorer än neutrala företaginnan införandet. Efter införandet hade också de miljömässiga företag en större ökning i antalGRI resultatindikatorer än de neutrala företagen. / Title: Sustainability report: A quantitative study of the changes in companies’ sustainabilityreports when voluntary gets regulatedAuthors: Sanna Nilsson and Ellinor WallinBackground: In order for companies to increase their work with sustainability thegovernment introduced, at the end of year 2016/2017, the requirement that large companieshave to establish a sustainability report. The purpose of the introduction was also to increasetransparency and simplify comparability. The companies that are subjects to the newsustainability disclosure requirements must meet more than one of the limit values in Chapter6 of the Annual Accounts Act (1995: 1554). Companies are advised to use an establishedframework where the Global Reporting Initiative (GRI) is the most widely acceptedframework.Purpose: How do sustainability reports change in the number of GRI performance indicatorsfor private sector companies that are subjects to the Sustainability Disclosure Requirements inthe Annual Accounts Act (1995: 1554) after the introduction?Method: We have applied a quantitative content analysis where we have developed a codingtemplate based on GRI´s framework. We have encoded the number of GRI performanceindicators in sustainability reports for the financial years 2014-2017 which included 20private sector companies. We separated the sample into environmental and neutral companiesbased on the number of environmental GRI performance indicators reported during the year2014. If the company reported 40,1 percent or more in the environmental category, comparedto the total number of GRI performance indicators, we classified it as an environmentalcompany. If the number of environmental GRI performance indicators was less than 40,1percent, the company was classified as a neutral company.Conclusion: The results of the survey indicate a small increase in the number of GRIperformance indicators after the introduction of disclosure requirements in sustainabilityreporting. The result also showed that the environmental companies reported more GRIperformance indicators than the neutral companies before the introduction. After theintroduction, the environmental companies also had a larger increase in the number of GRIperformance indicators than the neutral companies.

SAMMANFATTNING Datum:                                  2022-06-01 Nivå:                                       Kandidatuppsats Företagsekonomi,                  15hp                   Akademi:                             Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare:                          David Ek                                                                         Grigor Injighulyan960307                                                                                    93/09/01 Titel:                                       Hållbarhetsredovisningens förändring efter införandet av lagstadgad hållbarhetsredovisning Handledare:                       Leanne Johnstone Nyckelord:                          Hållbarhetsredovisning, Legitimitetsteori, Frivillig hållbarhetsredovisning, Årsredovisningslagen Forskningsfråga:            Hur har redovisningen och innehållet kring hållbarhet förändrats efter införandet av EU-direktivet och den lagstadgade hållbarhetsredovisningen i Sverige? Syfte:                                      Syftet med denna studie är att undersöka förändringen av hållbarhetsredovisningen före och efter införandet av SFS 2016:947. Men även att skapa en förståelse för hur lagen påverkar företagens tidigare frivilliga hållbarhetsredovisning Metod:                                   Kvalitativ metod Slutsats:          Förändringen som skett är numera i linje med vad SFS 2016:947 säger ska finnas med i en hållbarhetsredovisning. Den stora skillnaden är innehållet som har ökat markant efter den nya lagstiftningen. Företagen visar numera tydligare hur de går tillväga för att hållbarhetsredovisa, det vill säga vilka system och processer de använder internt. Dock finns det tydliga indikationer på att samhällets normer och värderingar är betydande för uppbyggandet av hållbarhetsrapporterna, vilket har sin förklaring i legitimitetsteorin.

Sammanfattning Titel: Lagstadgad hållbarhetsrapportering: Vilken förändring har skett i företagens redovisning efterinförandet av lagstadgad hållbarhetsrapportering?  Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Alinde Johansson och Gabriel Dunberg Handledare: Annika Lake Datum: 2022 - Januari Syfte: Syftet med denna studie är att analysera förändringarna i företags hållbarhetsrapporter föreoch efter införande av lagstadgad hållbarhetsrapportering (lag SFS 2016:947). Metod: Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod där datainsamling har skettgenom en innehållsanalys av företags hållbarhetsrapporter. Med utgångspunkt i 6 kap. 12 §ÅRL har en kodningsmanual med indikatorer för tolkning av data tagits fram. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att före införandet av lag på hållbarhetsrapportredovisades hållbarhet av samtliga företag som ingår i studien i någon form. Studienobserverade en ökning i antalet uppnådda indikatorer i en majoritet av företagen. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till att visa i vilken utsträckning lagstadgadhållbarhetsredovisning har påverkat hållbarhetsrapporteringen i Svenska noterade företaginom large cap. Förslag till fortsatt forskning: Då vår undersökning begränsats till ett mindre urval är vårtförslag på fortsatt forskning att genomföra en studie på ett större urval för att kunna se hurhållbarhetsrapporteringen förändrats i olika branscher, i jämförelse med small cap och largecap och/eller mellan olika länder. Eftersom flera företag i studien uppfyllt samtligaindikatorer men antalet producerade sidor skiljer sig åt hade även en kvalitativ studie påskillnaderna varit intressant. Nyckelord: Hållbarhetsredovisning, Signaleringsteorin, Legitimitetsteorin, Frivilligredovisning, Årsredovisningslagen / Abstract Title: Statutory sustainability reporting: What change has taken place in the companies' accounts afterthe introduction of statutory sustainability reporting? Level: Bachelor's thesis in Business Administration Authors: Alinde Johansson and Gabriel Dunberg Supervisor: Annika Lake Date: 2022-january Aim: The purpose of this study is to analyze the changes in companies' sustainability reports before and after the introduction of statutory sustainability reporting (Act SFS 2016: 947). Method: The study uses a quantitative research method where data collection has takenplace through a content analysis of companies' sustainability reports. Based on Chapter6 Section 12 of the Annual Accounts Act a coding manual with indicators forinterpreting data has been produced. Results and conclusion: The study shows that before the introduction of legislation onsustainability reports, sustainability was reported by all companies included in the studyin some form. The study observed an increase in the number of indicators achieved in amajority of companies. Contribution of the thesis: This study contributes to showing the extent to whichstatutory sustainability reporting has affected sustainability reporting in Swedish listedcompanies within large cap. Recommendations to future research: As our study is limited to a smaller sample, ourproposal for further research is to conduct a study on a larger sample to be able to seehow sustainability reporting has changed in different industries, in comparison withsmall cap and large cap and / or between different countries. Since several companies inthe study met all the indicators but the number of pages produced differed, a qualitativestudy of the differences would also have been interesting. Keywords: Sustainability Report, Signaling Theory, Legitimacy Theory, Voluntaryaccounting, Annual Accounts Act

The thesis deals with the Proposal of a Directive of the European Parliament amending Council Directive 78/660/EEC on the annual accounts of certain types of companies (the Fourth Directive), as regards micro-entities, which proposes to exempt micro-entities on a voluntary basis from the scope of the Fourth Directive and thus to relieve them of the obligation to draw up annual accounts. The aim of the proposal is to reduce the administrative burden of European micro-entities. The proposal is examined in particular in terms of its potential impact on administrative costs of micro-entities in the Czech Republic, taking into account a specific implementation into the Czech legislation that would offer to the micro-entities the possibility to voluntarily choose among double entry bookkeeping and two alternatives: keeping tax records and keeping records of revenues with lump expenditures. The thesis then first examines the reasons for the creation of the proposal in the EU and on their basis finds its creation well-founded. Subsequently it analyzes whether the general reasons for the creation of the proposal in the EU can be applied to the specific case of the Czech Republic and also identifies several specific reasons for or against the adoption of considered legislative changes. The greatest emphasis...

Bakgrund: Den 1 december 2016 trädde Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) i kraft. Syftet är att göra hållbarhetsredovisningen mer transparent och jämförbar. Vissa bolag ska enligt denna lag upprätta en hållbarhetsrapport där hållbarhetsfrågor som mänskliga rättigheter, miljö, sociala förhållanden och information om dess personal presenteras. Ungefär 1600 företag påverkas av den nya lagen och kommer således tvingas hållbarhetsredovisa från och med årsredovisningen som avser 2017. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka hur nya lagkrav kring hållbarhetsredovisning har påverkat hållbarhetsredovisningen för företag noterade på Small Cap inom konfektion- och finansbranschen. Metod: Studien tillämpar en deduktiv ansats med induktiva inslag och utför en kvalitativ innehållsanalys. Studien använder sig av en longitudinell fallstudie där empiri hämtas från Odd Molly och Venue Retail Group från konfektionsbranschen samt Midway och MedCap från finansbranschen. Insamlingen av data består av årsredovisningar från samtliga bolag och mellan åren 2014–2017. Slutsats: Studien visar att hållbarhetsredovisningen för företag noterade på Small Caps har påverkats av Lag (2016:947) om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554). Den finner mönster av att studiens fyra bolag har gått från en allmän till en mer företagsspecifik hållbarhetsredovisning. Vidare så tillför studien branschspecifika insikter om hur utvecklingen av konfektions- och finansbranschens hållbarhetsredovisning sett ut mellan 2014–2017. / Introduction: On December 1, 2016, Act (2016: 947) amending the Annual Accounts Act (1995: 1554) entered into force. The purpose is to make the sustainability report more transparent and comparable. Large Companies now have to establish a sustainability report under which sustainability issues such as human rights, the environment, social conditions and information about its personnel are reported. About 1600 companies are affected by the new law and will therefore be required to report on sustainability from the annual report relating to 2017. Purpose: This paper aims to investigate how new regulations for sustainability reporting have affected the sustainability reports for companies listed on Small Cap in the clothing and finance industry. Method: The study applies a deductive approach with inductive elements and conducts a qualitative content analysis. The study uses a longitudinal case study where the empirical data is collected from Odd Molly and Venue Retail Group from the clothing industry, as well as Midway and MedCap from the finance industry. The collection of data consists of annual reports from these companies between 2014-2017. Conclusion: The study shows that sustainability reporting for companies listed on Small Cap has been affected by Law (2016: 947) as amended in the Annual Accounts Act (1995: 1554). It finds that the four companies of the study have gone from a general to a more company-specific sustainability report. Furthermore, the study provides insights on the development of the clothing and finance industry's sustainability report expires between 2014-2017.

Titel: Minskade upplysningskrav – En kostnadsbesparing ur ett företagsperspektiv? Problematisering: Den 1 januari 2016 uppdaterades årsredovisningslagen (SFS 1995: 1554) i syfte att förenkla redovisningen för mindre företag. Uppdateringen innebär bland annat sänkta upplysningskrav för mindre företag. Enligt lagändringens förarbeten var tidigare redovisningskrav betungade, särskilt för mikroföretagen. En reducerad upplysningsskyldighet ska därför bidra till att sänka mikroföretagens administrativa kostnader så att de står i proportion till sin nytta. Årsredovisningar utgör ett viktigt beslutsunderlag som ska möjliggöra välgrundade beslut för mikroföretagens intressenter, särskilt långivare. Årsredovisningsinformation är emellertid kostsam att ta fram och det gäller att finna en balans mellan kostnad och nytta. Syfte: Studien syftar till att undersöka effekterna av sänkta upplysningskrav för mikroföretag och huruvida dessa har införts på bekostnad av den nytta som årsredovisningen ska ge intressenterna. Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ strategi med deduktiv ansats. Undersökningen har utförts med hjälp av intervjuer med långivare och mikroföretagens redovisningskonsulter. Slutsats: Studiens resultat visar att redovisningens praktiska arbete inte är identiskt med hur det beskrivs i teorin och i lagens förarbeten. Studiens undersökningspersoner har vittnat om ingen eller liten besparingspotential för mikroföretagen utifrån sänkta upplysningskrav. Däremot bekräftar de att vissa implementeringskostnader har uppstått. Vad gäller intressentgruppen långivare indikerar studiens resultat att nyttan av mikroföretagens årsredovisningar efter lagändringen är tämligen oförändrad. Kunskapsbidrag: Studien har bidragit med att öka medvetenheten avseende hur de nya förenklingsreglerna för mikroföretag har implementerats samt vilken påverkan de utgör på berörda aktörer. / Thesis problem: On January 1st, 2016, the Annual Accounts Act (SFS 1995: 1554) was updated in order to simplify the accounting work in smaller companies. The update implies – amongst other things – reduced disclosure requirements for smaller companies. According to the legislative history, previous accounting requirements were very burdensome, in particular for micro-enterprises. A decreased disclosure obligation aims to reduce the administrative costs in micro-enterprises in order to make the costs proportionate to its usefulness. Annual reports provide an important basis for decision making in order to enable informed decisions for micro- enterprises stakeholders, especially lenders. Annual report information, however, is costly to achieve and it is crucial to find a balance between its costs and usefulness. Aim: The study aims to investigate the effects of reduced disclosure requirements for micro- enterprises and whether these have been introduced at the expense of the usefulness the annual reports should give the stakeholders. Method: The study has been conducted based on a qualitative strategy with a deductible approach. The investigation has been accomplished through interviews with lenders and accounting consultants of micro-enterprises. Conclusions: The study's result shows that the practical accounting work is not identical to how it is described in theory and in legislative history. The study's respondents have testified about no, or small savings potential for micro-enterprises based on reduced disclosure requirements. However, they confirm that some implementation costs have arisen. As far as the interest group lenders are concerned, the study indicates that the usefulness of micro- enterprises' annual reports after the law modification are quite unchanged. Contribution: The study has contributed to raising awareness of how the new simplification rules for micro-enterprises have been implemented and what impact they have amongst concerned groups.

Denna studie behandlar jämförbarhet inom hållbarhetsrapportering inom fordonsindustrin i Sverige. Tidigare forskning har visat att det finns brister i jämförbarhet gällande hållbarhetsredovisningar. Denna studie undersöker om detta fortfarande föreligger, och i så fall på vilket sätt och varför, med hjälp av en nulägesanalys. Studien undersöker även vilka förbättringsmöjligheter som finns bland identifierade brister. Studien är en kvalitativ studie med data i form av hållbarhetsrapporter. Resultatet från forskningen visade att jämförbarhet i fordonsindustrin i Sverige fortfarande brister. Intressenternas krav identifieras som främsta anledningen för brister i jämförbarhet, då det är per deras efterfrågan bolagen redovisar. Studien kom också fram till att skillnader i typ av kärnverksamhet hos företagen också är en determinant för detta. Förslag till förbättringar ges genom bättre integration av hela värdekedjan i hållbarhetsrapporteringen, samt ökad harmonisering av processer genom samarbete med branschorganisationer. Vidare ges förslag på skärpta och mer lämpliga formkrav av lagstiftning och bättre samarbete med lagstiftare och branschorganisationer för att uppnå detta. Författarna ger förslag för vidare forskning att undersöka de identifierade, såväl oidentifierade orsaker till brister i jämförbarhet och i vilken mån de är ansvariga för detta fenomen. / This study concerns comparability in sustainability reporting within the automotive sector in Sweden. Existing research has shown deficiencies in comparability of sustainability reports. The aim of the study is to examine, through an analysis of the current state of sustainability reporting, whether these shortcomings still exist and if so, how and why they present themselves. The study also aims to provide possible solutions for any identified deficiencies. The study is a qualitative study using empirical data in the form of sustainability reports. The results of the study show that sustainability reports in the automotive sector in Sweden still exhibit deficiencies in comparability. Stakeholder demands are identified as the primary reason for differences in reporting practices, as it’s per their demand that corporations report sustainability information. The study also identifies differences in the companies’ core activity as a determinant for this. Possible solutions are suggested as increased integration of the sustainability reporting of the value chain as a whole, as well as harmonisation of processes through cooperation with industry associations. Furthermore, increased quality control through legislation is suggested as well as increased cooperation between legislators and industry associations in order to achieve this. The authors suggest that further research can be aimed at identifying the respective importance of these different causes for shortcomings in comparability, as well as possible unidentified factors. The study was conducted and is presented in Swedish.

Bakgrund: I samband med en av de värsta industriolyckorna genom historien, dog 1100 textilarbetare som arbetade i en textilfabrik. Textilarbetares farliga arbetsförhållanden blev då en världsangelägenhet och idag förväntas företagen arbeta aktivt med hållbarhet och att möta samhällets nya behov som ändras i takt med den föränderliga värld vi lever i. Som en åtgärd för att möta detta behov har ett direktiv införts år 2016 som omfattar alla större bolag i Sverige. Därav har intresse väckts för vad gäller att vidare studera om det skett en förändring i företags hållbarhetsredovisning genom åren och om regleringen av EU-direktivet 2016 haft någon inverkan på detta. Syfte: Denna studie kommer att ägnas åt att analysera olika företags hållbarhetsredovisningar och beskriva förändringen av hållbarhetsredovisningen för att bidra med en ökad förståelse kring om/hur EU-direktivet 2016 har påverkat svenska företag inom samma bransch hållbarhetsredovisning. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats för attanalysera informationen som de till studien valda företagen har presenterat. En upprättad kodningsmall, som är skapad utifrån studiens syfte med utgångspunkt i 6 kap. 12 § årsredovisningslag (1995:1554), har använts för att ta fram studiens empiriska data. Analysen av den empiriska datan har sedan ställts mot teorier, begrepp och tidigare forskning. Slutsats: Baserat på studiens resultat, som visar att EU-direktivet 2016 inte haft någon märkbar inverkan på företagens innehåll i hållbarhetsredovisningen, har vi funnit att det delvis skett en förändring i vad gäller utformning av företagens hållbarhetsredovisning. Studiens resultat visar även att företagen och deras hållbarhetsredovisning förändrats mycket redan året innan de första lagstadgade hållbarhetsredovisningarna publicerades och detta kan förklaras med utgångspunkt i två andra dimensioner, omgivning som i studien omfattar tre företagsekonomiska teorier (Institutionella teorin, legitimitetsteorin och intressentteorin) och media. / Background: In connection with one of the worst industrial accidents in history, 1100 textile workers working in a textile factory died. Textile workers' dangerous working conditions then became a global concern and today companies are expected to work actively with sustainability and to meet society's new needs that change in line with the changing world we live in. To meet this need, a directive was introduced in 2016 that covers all major companiesin Sweden. Therefore, we then found interest in further studying whether there has been a change in companies' sustainability reporting over the years and whether the regulation of the Accounting Directive in 2016 had any impact on this. Purpose: This study will be devoted to analyzing different companies' sustainability reports and describe the change of the sustainability report to contribute with an increased understanding of if/how the EU directive 2016 has affected Swedish companies in the same industry sustainability reporting. Method: To answer the purpose of the study, a qualitative content analysis has been applied to analyze the information presented by the selected companies for the study. An established coding template, which is created based on the purpose of the study based on Chapter 6, Section 12 of the Annual Accounts Act (1995:1554), has been used to produce the study's empirical data. The analysis of the empirical data was then set against theories, concepts and previous research. Conclusion: Based on the study's results, which show that the 2016 EU Directive has not hada noticeable impact on companies' content in the sustainability reporting, we have found that companies' sustainability reporting has many similarities with each other, which can be explained from the point of view of two other dimensions, environment which in the study includes three theories of business administration (Institutional theory, Legitimacy theory and stakeholder theory) and media.