Det här examensarbetet ifrågasätter och undersöker vår användning och återanvändning av plaster, och går sedan vidare med att gestalta en sittmöbel i återanvänd och återvunnen plast. Syftet är att lyfta materialen, problematiken, och påvisa att vi faktiskt kan ge materialen fler liv. Plaster har revolutionerat våra samhällen och gjorde det modena livet möjligt, men vår linjära och därför också bristfälliga hantering av dem har gjort att de nu kommit att göra otroligt stor skada. Plaster är material som tillhör den tekniska sfären, men på grund av att de inte hålls där gör de skada i den biologiska sfären och allt som lever i den. Vi behöver ta ansvar och angripa problemet från flera olika håll samtidigt. Återvinning och återanvändning är två av många sätt. Syftet med arbetet är att ge nytt liv till två typer av plastavfall. Dels återvunnen plast (kylskåp och tangentbord) i form av skivmaterial från The Good Plastic Company, och det andra är återanvänd täckplast (engångsalternativ till pressening) från Bullandö marina AB.

Denna studie utforskar användningen av Re-Con Zero ballast (RCZ-ballast), ett material framställt från återvunnen betong och en tvåkomponents pulverprodukt, som ett alternativ till traditionellt jungfruligt ballastmaterial i betongproduktion. Studiens huvudsakliga syfte är att bidra till en mer hållbar och cirkulär betongindustri, där restbetong inte blir ett avfallsproblem utan en värdefull resurs. Studien vill fylla en kunskapslucka om hur RCZ-ballast påverkar betongens färska samt hårdnade egenskaper. Studien undersöker om RCZ-ballast kan matcha prestandan hos traditionellt ballastmaterial med avseende på viktiga betongegenskaper som densitet, vattenabsorption, samt mekaniska egenskaper som sättmått, lufthalt och tryckhållfasthet. Experimentella metoder inkluderade tester för att jämföra mellan betongblandningar med traditionellt ballast och den som innehåller en del RCZ-ballast. Dessa tester omfattade densitet och vattenabsorption på RCZ-ballast, dessutom mätningar av sättmått och lufthalt vid olika tider (0, 30 och 60 minuter) samt tryckhållfasthet vid olika härdningstider (1, 7 och 28 dagar) för samtliga blandningar.  Resultaten från dessa tester visade att betong framställd med RCZ-ballast generellt hade högre vattenabsorption och lägre densitet jämfört med traditionella blandningar. Trots dessa material betingade skillnader uppnådde betongen med RCZ-ballast likartade tryckhållfasthetsvärden inom ramen för ett normalfördelat material vid alla testade tidpunkter. Detta visar att RCZ-ballast anses vara lämplig med avseende på tryckhållfasthet. Slutsatserna från studien understryker att RCZ-ballast, framställt från restbetong, är ett fullt fungerande alternativ till jungfruligt bergmaterial i betong, med god tryckhållfasthet. Det finns dock tydliga skillnader i sättmått, där betongens beteende varierar beroende på om den blandas med nyproducerad eller mättad RCZ-ballast. Studien avslöjar även att både nyproducerad och mättad RCZ-ballast påverkar betongens lufthalt på olika sätt jämfört med betong som är tillverkad med jungfruligt ballastmaterial. / This study explores the use of Re-Con Zero aggregates (RCZ-aggregates), a material made from recycled concrete and a two-component powder product, as an alternative to traditional virgin aggregates material in concrete production. The primary purpose of the study is to contribute to a more sustainable and circular concrete industry, where surplus or excess  concrete does not become a waste problem but a valuable resource. The study aims to fill a knowledge gap regarding how RCZ-aggregates impacts the fresh and hardened properties of concrete. The study investigates whether RCZ-​​aggregates can match the performance of traditional aggregates materials with respect to key concrete properties such as density, water absorption, and other mechanical properties like slump, air content, and compressive strength. Experimental methods included tests to compare between concrete mixes with traditional aggregates and those containing RCZ-aggregates. These tests measured the density and water absorption of RCZ-aggregates, as well as slump and air content at different times (0, 30, and 60 minutes) and compressive strength at various curing times (1, 7, and 28 days) for all mixes. The results from these tests showed that concrete made with RCZ-aggregates generally had higher water absorption and lower density compared to traditional mixes. Despite these material-induced differences, the concrete with RCZ-aggregates achieved compressive strength values that were similarly within the range of a normally distributed material at all tested times. This demonstrates that RCZ-aggregates is considered suitable in terms of compressive strength. The conclusions from the study underscore that RCZ-aggregates , made from residual concrete, is a fully functioning alternative to virgin aggregates material in concrete, with good compressive strength. However, there are clear differences in slump, where the behavior of the concrete varies depending on whether it is mixed with newly produced or saturated RCZ-aggregates. The study also reveals that both newly produced and saturated RCZ-aggregates affect the air content of concrete differently compared to concrete made with virgin aggregates material.

Ull är en populär fiber och förekommer ofta i mattproduktion. Med hjälp av livscykelanalyser visar ullen vara en av de fibrerna som ligger i toppen av de material som har högst koldioxidutsläpp. Dock finns det en problematik vid beräkning av miljöpåverkan inom ullproduktionen som kan bidra till ett orättvist resultat. Trots det kvarstår faktumet att det finns förbättringar inom ullproduktionen samt att det är viktigt att ta vara på den ullen som annars skulle gått till förbränning. I samarbete med mattföretaget Rugvista undersöker denna studie hur implementering av 60% återvunna fibrer i mattgarn påverkar kvalitén med en målsätting att få in ull i ett cirkulärt flöde. Genom att undersöka detta spanns ett garn med 60% återvunnen ull och 40% konventionell ull på en E-spinner. Syftet var att garnet skulle nå upp de krav som Rugvista ställer på deras garn. Båda garnerna handvävdes därefter i en tvåskaftsbindning med ett inslagsripsutseende och i samma struktur för de skulle kunna bli jämförda med varandra under samma förutsättningar. Garnerna gick därefter igenom ett dragprovstest och de vävda proverna utsattes för ett modifierad martindaletest. Utifrån dragprovstestet påvisade de tillverkade garnet att de krävdes högre kraft för att nå brottspunkten, då majoriteten av protoypgarnerna klarade en kraft på 3500 cN, vilket var max kraften för Rugvistas garn. Dock gick det att se en större variation på brottpunkten till skillnad från Rugvistas garn som var mer enhetligt i deras resultat. I det modifierade martindaletestet gjordes en visuell bedömning på det vävda proverna efter dem hade blivit utsatta för 15 000 varv. Där påvisades referensmaterialet ett bättre resultat då den bevarade sitt utgångs utseende medan prototypen fick noppbildning redan efter 3000 varv samt släppte ifrån sig betydligt mer fibrer. Slutsatsen av studien blev att utifrån testningen visade prototypen att den inte möter den kvalitén som Rugvista ställer på sina mattor. Utmaningen är den korta fiberlängden hos de återvunna ullfibrerna som lätt lossnar från garnet. Studien visar även att de möjligt att tillverka ett tillräckligt starkt garn för att väva mattor i men att det krävs ytterligare forskning för att produktanpassa det till garnets förutsättningar. / Wool is an admired fiber and is frequently utilized in carpet production. According to life cycle analyses (LCA), wool shows to be one of the fibers that ranks highest in carbon dioxide emissions. However, there are challenges when calculating the environmental impact of wool production that contributes to an unfair result. This does not negate the reality that there are some areas within the wool life cycle that needs enhancement, especially when it comes to the utilization of wool that would otherwise have gone to incineration. This study, conducted in collaboration with the carpet company Rugvista, examines how 60% recycled wool fibers in carpet yarn affects the quality with the aim of getting wool into a circular economy. By investigating this, a yarn with 60% recycled wool and 40% conventional wool was spun on an E-spinner. The objective was to produce a yarn that meets Rugvista's quality standards. Both yarns were later handwoven in a weft-faced plainweave structure to allow for a fair comparison. The yarns underwent a tensile strength test, and the woven samples were subjected to a modified Martindale abrasion test. The results from the tensile test, showed that the manufactured yarns required a higher force to reach the breaking point, as the majority of the prototype yarns could withstand a force of 3500 cN, which was the maximum force for Rugvista's yarns. However, the breaking points of the manufactured yarns had a greater variation, unlike Rugvista's yarn, which demonstrated a more consistent result. In the modified Martindale test, visual assessments of the woven samples were conducted after 15 000 cycles. The reference material, Rugvista’s material, retained its original appearance, while the prototype developed a pilling surface after only 3000 cycles and released a remarkable amount of more fibers. The study concluded that the prototype did not meet Rugvista's quality standards for carpets. The primary challenge is the short fiber length of the recycled wool, which tends to detach from the yarn. While the study demonstrates the possibility of producing sufficiently strong yarn for carpet weaving, further research is necessary to optimize the product according to the yarn's characteristics.

Användningen av ren ny ull i mattor medför både önskvärda mekaniska egenskaper och miljömässiga utmaningar. Ullproduktionen påverkar lokala ekosystem och det globala klimatet på grund av faktorer som överanvändning av kemikalier och otillräcklig djurvård. Dessutom står ullindustrin inför utmaningar relaterade till energi, vatten och kemikalieanvändning under framställningen av ren ny ull. Mattsektorn inom hemtextil är idag den största användaren av ren ny ull, och står för cirka 45 procent av den globala produktionen. FN:s globala mål nr 12.5 är en del av Agenda 2030 och syftar till att främja hållbar konsumtion och produktion. Specifikt handlar målet om att öka återvinningen och minska avfallet inom olika industrier, inklusive textilindustrin. Med FN:s mål samt miljöpåverkan från ren ny ull i åtanke, står mattindustrin inför ökad uppmärksamhet och efterfrågan på återvunna materiella alternativ. Även den omfattande produktionen och konsumtionen av ny plast utgör, likt ren ny ull, betydande miljömässiga hot, med miljontals ton plastavfall som genereras årligen. Hanteringen av plastavfall är en global oro och ett stort utvecklingsområde kopplat till FN:s globala mål. En typ av plastfiber som, även i återvunnet tillstånd, har goda förutsättningar inom hemtextilindustrin tack vare dess mekaniska egenskaper är återvunnen polyetentereftalat, rPET. Denna studie utforskar möjligheten att ersätta ren ny ull med rPET som huvudmaterial i vävda mattor för inomhusbruk, baserat på en balans mellan mekaniska egenskaper och miljöpåverkan. Genom att analysera både de mekaniska egenskaperna och miljöpåverkan av de två materialen, syftar studien till att ge insikt i vilket materialval som kan leda till minsta negativa miljökonsekvenser utan att kompromissa med produktkvalitet. Med hjälp av en kvantitativ ansats undersöker denna studie mekaniska egenskaper och miljöpåverkan av mattor tillverkade med huvudmaterial ren ny ull respektive rPET. Mekaniska tester, inklusive nötningshärdighet och färghärdighet vid nötning, genomförs enligt standardiserade metoder. Bedömningen av miljöpåverkan utförs med enligt Higg Index, ett verktyg med syftet att utvärdera miljöprestanda inom textilindustrin. Resultaten visar att mattor med rPET som huvudmaterial uppvisar överlägsen nötningshärdighet jämfört med de av ren ny ull. Samtidigt visar mattor med ren ny ull något högre färghärdighet vid nötning. Miljöanalysen visar att mattor med huvudmaterial rPET har en lägre total miljöpåverkan jämfört med mattor med huvudmaterial ren ny ull, under förutsättning att övriga parametrar kopplade till produktion och produkt förblir identiska. Slutligen understryker studien vikten av ett informerat materialval vid tillverkning av mattor. Även om rPET erbjuder förbättrade mekaniska egenskaper och minskad miljöpåverkan, beror valet mellan ull och rPET på specifika applikationskrav och hållbarhetsmål. Att modifiera övriga parametrar i mattans näringskedja kan minska miljöpåverkan i samma utsträckning utan att nödvändigtvis ändra det primära materialet. / The use of virgin wool in carpets presents both desirable mechanical properties and at the same time environmental challenges. Wool production affects local ecosystems and the global climate due to factors such as chemical overuse and inadequate animal care. Additionally, the wool industry faces challenges related to energy, water, and chemical usage during manufacture of virgin wool. UN Sustainable Development Goal 12.5, part of Agenda 2030, aims to promote sustainable consumption and production, specifically targeting increased recycling and waste reduction across industries, including textiles. With consideration for these goals and the environmental impact of virgin wool, the carpet industry faces growing attention and demand for recycled material alternatives. Similarly, the extensive production and consumption of new plastics pose significant environmental threats, with millions of tons of plastic waste generated annually. Plastic waste management is a global concern and a major development area linked to UN Sustainable Development Goals. One type of plastic fiber that maintains favorable mechanical properties even in recycled form, suitable for the home textile industry, is recycled polyethylene terephthalate (rPET). This study explores the possibility of replacing virgin wool with rPET as the primary material in woven indoor carpets, based on a balance between mechanical properties and environmental impact. By analyzing the mechanical properties and environmental impact of both materials, the study aims to provide insight into material choices that minimize negative environmental consequences without compromising product quality. Using a quantitative approach, this study examines the mechanical properties and environmental impact of carpets made with virgin wool and rPET as the main materials. Mechanical tests, including abrasion resistance and color fastness to abrasion, are conducted using standardized methods. Environmental impact assessment utilizes the Higg Index, a tool for evaluating environmental performance in the textile industry. The results indicate that carpets with rPET as the main material exhibit superior abrasion resistance compared to those with virgin wool. However, carpets with virgin wool demonstrate slightly higher color fastness to abrasion. The environmental analysis reveals that carpets with rPET as the main material have a lower overall environmental impact compared to those with virgin wool, assuming all other production and product parameters remain constant. In conclusion, this study emphasizes the importance of informed material selection in carpet manufacturing. While rPET offers improved mechanical properties and reduced environmental impact, the choice between wool and rPET depends on specific application requirements and sustainability goals. Modifying other parameters in the carpet's lifecycle can also reduce environmental impact to the same extent without necessarily changing the primary material.