<p>The industrialization of construction is increasing in Sweden which leads to higher demands of prefabricated components and cells. But what does the business of construction think of the industrialized business and what can be done in order to decrease faults and errors with these products? Today we have many manufacturers who have different technical solutions which might lead to difficulties when assembling components and cells at the building site. But by trying to make a more opened market, with possibly standardized connections details and improving the communication between the different participants, the prefabricated components and cells can be made and assembled with less errors. This is something that needs to be done in order to establish a more secure business, and especially when working with new companies and methods, when using industrialized products.</p>

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur elever i matematiksvårigheter upplever matematikundervisning som bygger på öppna frågor.Studien ger en överblick över vad litteraturen tar upp om matematiksvårigheter och matematikinlärning, samt hur en god matematikundervisning kan bedrivas. Den teoretiska utgångspunkten har vi hämtat ur KASAM – teorin. Genom observationer och intervjuer har vi studerat hur elever i matematiksvårigheter, på mellanstadiet, upplevt meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i matematikundervisning med öppna frågor. Genom enkätundersökning har vi tagit del av klassernas och av de matematiksvaga elevernas inställning till matematik. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att alla de elever i matematiksvårigheter vi studerat, ser matematikundervisning med öppna frågor som meningsfull. I de fall inte matematiken känts meningsfull har eleven känt mening med att tillhöra gruppen. Begripligheten blir inte större av öppna frågor för eleverna i matematiksvårigheter i åk 4 och 5. I åk 6 påverkar typen av fråga, öppen respektive sluten, inte begripligheten för eleverna. Hanterbarheten av öppna frågor blir större, för de flesta av eleverna i matematiksvårigheter, om arbetet utförs tillsammans med en kompis. Öppna frågor stimulerar många gånger elevernas fantasi och ökar därmed lusten att lära. Läraren har en stöttande roll för elever i matematiksvårigheter genom att ge tydligare förklaring av uppgiftens innehåll, samt ge kompletterande material eller stödfrågor.

The industrialization of construction is increasing in Sweden which leads to higher demands of prefabricated components and cells. But what does the business of construction think of the industrialized business and what can be done in order to decrease faults and errors with these products? Today we have many manufacturers who have different technical solutions which might lead to difficulties when assembling components and cells at the building site. But by trying to make a more opened market, with possibly standardized connections details and improving the communication between the different participants, the prefabricated components and cells can be made and assembled with less errors. This is something that needs to be done in order to establish a more secure business, and especially when working with new companies and methods, when using industrialized products.

Studien syftar till att undersöka klienters erfarenheter av bemötande från professionella i samband med stödsamtal som skett på frivillig basis. Detta görs med utgångspunkt i att forskning om klienters erfarenheter av stödsamtal saknas. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterialet har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med 5 informanter som har erfarenhet av att ha gått i stödsamtal på frivillig basis som en öppen insats riktad mot barn, unga och deras föräldrar. Datamaterialet har analyserats enligt en fenomenologisk hermeneutisk analysmetod. Resultatet antyder att klienters erfarenheter av bemötande innebär en upplevelse av att bli sedda av den professionella som i sin tur upplevs som en person som är delvis människa och delvis yrkesroll. Dessa roller tycks av informanterna förstås som oförenliga och upplevelsen av bemötandet tycks relaterad till upplevelsen av denna motstridighet gällande den professionellas inneboende roller. Därtill präglas upplevelsen av bemötandet av tillit, vilken tydligt präglade informanternas upplevelse av både relationen till den professionella och av bemötandet. Även hur informanterna upplevde sig samsas om perspektiv med den professionella var ett tydligt drag i resultatet. Möjligheten att samsas tycks tillsammans med att bli sedd och känna tillit vara utmärkande för en positiv upplevelse av bemötande. Resultaten speglar en övergripande positiv upplevelse av bemötande och den professionella relationen.

No description available.

Föreliggande uppsats redogör för en studie med syftet att synliggöra hur personal på den öppna förskolan uppfattar att verksamheten och deras arbetsuppgifter formas av det omgivande närsamhället och av de föräldrar som besöker verksamheten. Mer specifikt syftar studien till att belysa hur personalen upplever sin roll i de socialisationsprocesser som äger rum inom ramen för verksamheten. Studien genomfördes med en hermeneutisk ansats, med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Deltog gjorde respondenter från två olika öppna förskolor, verksamma i närsamhällen med skilda socioekonomiska förutsättningar. Resultatet visar på att personalen på den öppna förskolan besitter en viktig roll som socialisationsagent ifråga om att, som främjare, medverka till det föräldraskapande som sker på den öppna förskolan. Resultatet visar att närsamhället och dess föräldrar formar, genom sina olika behov, personalens arbetsuppgifter samt verksamhetens fokus. Ur ett sociologiskt perspektiv är studien intressant eftersom en rad olika socialisationsprocesser i den öppna förskolans verksamhet blir synliggjorda.

Detta kandidatarbete handlar om att undersöka hur ljudlandskapet i öppna spelmiljöer bidrar till ljudupplevelsen i spel. Undersökningen utforskar själva ljudlandskapet, hur öppna spelmiljöer fungerar och varför ljud är viktigt till spel och dessutom hur vi medverkar med ljud, samt till sist vilken roll musik har i spel. Två metoder har använts till att få en bättre uppfattning av hur ljudlandskapet i två olika spel är uppbyggda och hur spelutvecklare har gått tillväga med att uppnå deras ljudlandskap. Utifrån undersökningen, tidigare och aktuell forskning samt metod, skapades en liten spelplattform med ljudeffekter som implementerades in för att se hur ljudlandskapet bidrar till ljudupplevelsen.  Resultatet blev att det ligger i små detaljer som hjälper till att skapa en “stämning” mellan ljudlandskapet och spelmiljön. Denna “stämning” är hur ljudlandskapet bidrar till ljudupplevelsen i den öppna spelmiljön. Nyckelord: Ljudlandskapet, öppna spelmiljöer, ljudupplevelsen, bidra. / This bachelor thesis is about examining how the Soundscape in open gameworlds contributes to the sound experience in games. The study explores the Soundscape, how open game worlds works and why sound is important to videogames but also how we are involved with sound, and the role music has in games. Two methods have been used to get a better understanding of how the Soundscape in two games are built and how game developers have gone about achieving their soundscapes. Based on this research, past and current research including methodology, a small game world was created with sound effect that was implemented in order to see how the Soundscape contributes to the sound experience. The result lay in the smaller details which helps to create an “atmosphere” between the Soundscape and the game world. This “atmosphere” is how the Soundscape can contribute to sound experience in the open game world. Keywords: Soundscape, open game world, sound experience, contribute.

<p>Syftet med det här arbetet är att göra en jämförelse mellan öppna och slutna laborationer i ämnena biologi och kemi i gymnasieskolan. Jämförelsen syftar till att ta reda på för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se när de bäst kan användas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes på fyra gymnasielärare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet från undersökningen visar att det finns både för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna själva tänker mer och blir mer engagerade under laborationerna. Slutna laborationer kan med fördel användas för att belysa och visa hur olika saker fungerar. Slutsatsen med det här arbetet är genom att planera och veta vilket syfte som vill uppnås med laborationen, kan antingen en öppen eller en sluten laboration användas i undervisningen.</p>

I vårt examensarbete undersöker vi hur matematiklektioner ser ut med öppna uppgifter, vad matematiklärarna anser om öppna uppgifters potential för ett inkluderande klimat samt hur matematiklärarna arbetar med öppna uppgifter utifrån mål och syfte, planering och genomförande. Metoderna vi använder oss av är observationer av tre matematiklektioner med öppna uppgifter samt intervjuer med de tre matematiklärarna. Enligt matematiklärarna är alla elever med när de har öppna uppgifter i matematiken, men under observationerna och intervjuerna framkommer det att två av lärarna anser att elever med för få förkunskaper inte kan vara med. En lärare menar också att elever som behöver struktur hellre vill arbeta i en bok, istället för att vara med vid öppna uppgifter. Vi anser, att öppna uppgifter inkluderar fler än vad traditionell matematikundervisning gör. Eleverna arbetar aktivt med öppna uppgifter vilket kan medföra att ljudnivån höjs. Matematiklärarna planerar för att alla elever ska kunna vara med. Det innebär att det ska vara en lättförståelig ingång i problemet. Det ska även finnas stödfrågor till de svagaste och utmaningar till de starkare eleverna.

Syftet med det här arbetet är att göra en jämförelse mellan öppna och slutna laborationer i ämnena biologi och kemi i gymnasieskolan. Jämförelsen syftar till att ta reda på för och nackdelar med respektive laborationstyp samt att se när de bäst kan användas i undervisningen. Kvalitativa intervjuer gjordes på fyra gymnasielärare i en kommunal gymnasieskola. Resultatet från undersökningen visar att det finns både för och nackdelar med de olika laborationstyperna. Öppna laborationer gör att eleverna själva tänker mer och blir mer engagerade under laborationerna. Slutna laborationer kan med fördel användas för att belysa och visa hur olika saker fungerar. Slutsatsen med det här arbetet är genom att planera och veta vilket syfte som vill uppnås med laborationen, kan antingen en öppen eller en sluten laboration användas i undervisningen.