Offering an attractive public transportation system is an important aspect of the transitioning towards a society less dependent on cars. However, measuring attractivity is not straightforward and can be done in many different ways. The purpose of this work was to create and compare evaluation measures to assess the competitiveness of public transportation compared to cars over time. The evaluation measures have been applied to a case study from Skåne and enabled evaluation, both of the method and the attractiveness of Skåne's public transportation. Data from the period 1983 to 2023 has been used, and these long time series have enabled comparison of results over 40 years. One of the key findings of the study is that attractiveness should be measured in relative terms compared to other available travel options rather than in absolute terms. The attributes of the car have a much stronger impact on how people travel than the attributes of public transport. Another finding is that travel costs can vary significantly depending on how costs are calculated, and it is not trivial how this should be done. The evaluation measures developed in this work offer a solution to this by including several aspects and thus providing calculation methods for different situations. The results of the study also show how Skåne's public transportation has developed over time. Generally, frequency of service and ticket fares have increased, traffic runs later in the evening, and travel time has not changed significantly. Public transport seems to be competitive in larger cities with high parking fees and on routes served by trains. In smaller cities and on routes served by regional buses, public transportation finds it more difficult to gain market share. Some proposed measures to increase the competitiveness of public transportation include increasing service frequency where it is currently low and to plan for decreased car ownership, for example via improved access to car sharing or rental services and increased parking fees at workplaces. Municipalities and regions must plan the transportation system with all modes of transportation in mind, and the result from this work proposes which evaluation measure that should be used in different situations. / Att erbjuda en attraktiv kollektivtrafik är en viktig del i omställningen mot ett samhälle där färre resor görs med bil. Att mäta attraktiviteten är dock inte helt enkelt och kan göras på många olika sätt. Syftet med detta arbete är att utveckla och jämföra utvärderingsmått för att kunna mäta kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen över tid. Utvärderingsmåtten har tillämpats på en fallstudie från Skåne och möjliggjorde utvärdering, dels av metoden, dels av attraktiviteten i Skånes kollektivtrafik. I detta arbete har data från tidsperioden 1983 till 2023 använts, och dessa långa tidsserier har möjliggjort jämförelse av resultat över 40 års tid. Ett av arbetets nyckelfynd är att attraktiviteten bör mätas i relativa termer i jämförelse med andra tillgängliga resalternativ och att bilens attribut har mycket kraftigare inverkan på hur människor reser än vad kollektivtrafikens attribut har. En annan slutsats är att reskostnader kan variera kraftigt beroende på hur kostnader beräknas, och det är inte trivialt på vilket sätt det bör göras. Utvärderingsmåtten som togs fram i detta arbete erbjuder en lösning på detta genom att inkludera flera aspekter och beräkningsmetoder som lämpar sig i olika situationer. Resultatet från arbetet visar även hur Skånes kollektivtrafik har utvecklats över tid. Generellt sett har turtätheten och biljettpriserna ökat, trafiken går senare på kvällen och restiden har inte förändrats nämnvärt. Kollektivtrafiken verkar vara konkurrenskraftig i större städer med höga parkeringsavgifter och på sträckor som trafikeras av tåg. I mindre städer och linjer som trafikeras av regionbussar har kollektivtrafiken svårare att vinna marknadsandelar. Några föreslagna åtgärder för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft är att öka turtätheten i kollektivtrafiken där turutbudet idag är lågt samt att planera för ett lägre bilinnehav exempelvis med förbättrad tillgängligheten till bilpool eller hyrbil och höjda parkeringsavgifter vid arbetsplatser. Kommuner och regioner måste planera transportsystemet med alla färdmedel i åtanke, och resultatet från detta arbete visar vilken typ av utvärderingsmått som är lämpligast att använda i olika sammanhang.

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att analysera hur kvinnor representeras i läromedel i ämnet samhällskunskap. En särskild serie läromedlen har utgjort studiens material för att undersökningen även ska behandla ett perspektiv över tid. Den metod som använts är en kvalitativ innehållsanalys, där totalt fyra läromedel utgivna under en period som sträcker sig från år 1995 till 2017. Den tidigare forskningen har bland annat utgjorts av läromedelsgranskningar i förhållande till genus genomförda utav Skolverket och DEJA, Delegationen för jämställdhet i skolan. Studiens resultat har sedan analyserats och diskuterats, där genusteori varit den valda teoretiska utgångspunkten. Trots ett ökat innehåll av diskussioner om jämställdhet över tid, visar studien även hur de granskade läromedlen fortsättningsvis har innehåll som utgörs av stereotypa föreställningar och en kvinnlig underordning gentemot män.

Bakgrund: Bröstcancer är i dag den vanligast förekommande cancersjukdomen som beräknas drabbas en tredjedel av Sveriges kvinnor. Detta är en potentiellt livshotande sjukdom vilket innebär att de flesta av de drabbade kvinnorna kommer att genomgå en omvälvande upplevelse med lång tid av behandlingsåtgärder. Bröstcancersjukdom innebär att livssituationen förändras vilket kan medföra att kvinnans hela trygghet blir annorlunda. När livet drastiskt omskapas kan kvinnans totala livskvalitet sättas i obalans. Studier som undersöker hur kvinnor upplever livskvalitet och hur den förändras i samband med att de drabbas av bröstcancer är betydelsefulla ur flera perspektiv. Kunskap om hur kvinnor med bröstcancersjukdom upplever sin livssituation och livskvalitet är viktig information för att säkerställa och förbättra den vård och stöd som erbjuds henne. Syfte: Syftet med studien är att kvantitativt undersöka 39 kvinnor diagnostiserade med bröstcancer och deras självskattade livskvalitet utifrån två perspektiv. Det första perspektivet har varit att jämföra kvinnornas självskattade livskvalitet mot kvalitativa resultat som sedan tidigare är presenterat. Det andra perspektivet har varit att kvantitativt undersöka hur kvinnornas livskvalitet förhåller sig mot de olika kombinationerna av behandlingsåtgärder. Metod: Föreliggande studie bygger på ett ursprungsprojekt där ett patientmaterial inhämtades under åren 2004 – 2009. Detta ursprungsprojekt har resulterat i kvalitativa delstudier som blivit presenterade i artikelform och i en avhandling. Med föreliggande studie kompletteras dessa resultat med ett kvantitativt perspektiv. Det kvantitiva materialet är behandlat med Microsoft Excel. Urvalsgruppen omfattar 39 kvinnor som under 2005 behandlats för primär bröstcancer vid Umeå sjukhus strålbehandlingsavdelning. Resultat: I delfråga ett konstateras att de kvantitativa resultaten väl överensstämmer med resultaten som framgår av den kvalitativa undersökningen. Bland de bröstcancer drabbade kvinnorna framträder fyra kategorier vilka 24 månader efter diagnos upplever sin livskvalitet som antingen bättre, oförändrad, förändrad men inte till det sämre eller att de upplever sin livskvalitet som sämre. Vid den andra delfrågan framkommer det att kvinnornas olika kombinationer av behandlingsåtgärder har betydelse för kvinnornas upplevda livskvalitet. Fler former av behandlingar har medfört att kvinnorna mår sämre än de kvinnor som tar emot färre behandlingar. Diskussion: Resultaten i denna studie visar att tidigare kvalitativa resultat och att de föreliggande kvantitativa resultaten är överensstämmande. Det framgår även att kvinnor som genomgår mer omfattande behandlingsåtgärder upplever svårare förändringar vad det gäller den aktuella livskvaliteten och hur den förändras över tid. Vad det gäller de båda delfrågorna framgår det att den största förändringen i livskvalitet framträder under det första året fram till det andra året efter diagnos.

Syftet med det här arbetet är att tydliggöra vad svenska fotbollsagenter gör samt redogöra hur legitimitet skapas i en bransch som kantas av kriminalitet och bristfällig transparens. Kvalitativa intervjuer har använts för att besvara de två forskningsfrågorna som lyder: Vad gör fotbollsagenter i Sverige och vad erbjuder de fotbollsspelare och fotbollsklubbar för tjänster? Samt, hur konstruerar fotbollsagenter legitimitet i en bransch med dåligt rykte? Respondenterna till studien är tagna från tre olika yrkesgrupper: tre fotbollsspelare, tre fotbollsagenter och tre sportchefer. Resultatet visar att fotbollsagenter i Sverige primärt jobbar med kontraktsförhandlingar, kontaktskapande, scouting och karriärrådgivning. Några agenter erbjöd även spelare möjligheten till extra träningspass, matchanalys och rehab. Utöver detta framkom det att det förekommer agenter i Sverige som arbetar med oetiska arbetsmetoder som exempelvis att muta spelare. När det kom till hur agenter konstruerar legitimitet handlar det huvudsakligen om att skapa tillit från andra aktörer i fotbollssverige. Detta görs främst genom att få externa godkännanden från andra aktörer inom fotbollen. Utöver detta handlade det om att följa den reglering som finns och hålla sig borta från allt som kan associeras med den mörkare sidan av agentbranschen. / The purpose of this thesis is to clarify what a football agent does in Sweden and describe how legitimacy is created in an industry that is associated with crime and a lack of transparency. Qualitative interviews have been used to answer the two main issues that follows: What do football agents do in Sweden and what services do they offer football players and football clubs? And how do football agents construct legitimacy in an industry with a bad reputation? The respondents were picked from three different professions: three footballers, three football agents and three sports directors. The result shows that football agents in Sweden mainly worked with contracts negotiation, professional contact creation, scouting and giving career advice. Some agents even offered their players the opportunity for extra training sessions, match analysis and rehabilitation. The result also shows that some agents in Sweden uses work methods that could be considered unethical, for example giving bribes to players. When it came to how agents constructed legitimacy, it was mainly about creating a trust between themselves and other actors in Swedish football. This was done mostly through gaining external approval from other actors in football. In addition, it was about following the regulations that exist and staying away from anything that can be associated with the shadier side of the football agent industry.

Bakgrund: Regelverk inom intäktsredovisningen har under senare decennier genomgått stora förändringar i avsikt att anpassas till internationell standard. Metoder för vinstavräkning har växt fram och använts, men införandet av IFRS 15 innebär att metoderna nu ofta är tvingande inom entreprenadområdet och med de osäkerheter som existerar kan detta komma att påverka tillförlitligheten i redovisningen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om entreprenadföretagens användning av vinstavräkning och färdigställandegrad leder till tillförlitlig redovisningsinformation. Metod: En kvalitativ metod med en induktiv ansats har valts. För att undersöka frågeställningen har semi-strukturerade intervjuer genomförs med utvalda företag och därefter har fördjupade intervjuer, med öppna frågor, gjorts med hälften av dessa för att få en djupare insikt. En avstämning av resultatet gjordes genom intervjuer med revisorer. Samtliga intervjuer genomfördes som inspelade videomöten. Teori: Den teoretiska referensramen beskriver redovisningsstandarder och synsätt för intäktsredovisning för entreprenadföretag. Färdigställandegrad samt vinstavräkning beskrivs och avslutningsvis ägnas tillförlitlighetsaspekter stort utrymme. Tidigare vetenskaplig forskning inom ämnet presenteras. Empiri: Den empiri som insamlats består av intervjuer med ekonomichefer och controllers i åtta noterade och onoterade företag som representerar olika företagsstorlek, samt två auktoriserade revisorer. Företagen är verksamma inom infrastruktur och anläggningsentreprenader. Intervjuerna tar upp tillämpning av regelverk och vinstavräkning samt hantering av förändringar under pågående projekt. Slutsatser: Vi har funnit att företagen i studien använder vinstavräkning i flertalet entreprenadprojekt men att införandet av IFRS 15 inte har föranlett eller påverkat detta. I första hand gäller användningen fastprisprojekt, men även vid projekt på löpande räkning och ramavtal används vinstavräkning. Metoden är väletablerad och anses bidra med tillförlitlig information då den vid redovisningstillfället ger en rättvisande bild. Vi har funnit att arbetet med vinstavräkning ingår i en systematisk process där kostnadsprognoser samlas in, bearbetas och redovisningsinformation beräknas. Indata är i vissa fall är svåra att bedöma i början av projekt och vid långa projekt. Genom att indata integreras med existerande projektinformation i ett systemstöd, varefter helheten analyseras genom en intern revision och viss manuell hantering, genereras nya tillförlitliga utdata. Detta uppnås med hjälp av prognosgenomgångar, redovisningssystem och kompetent personal och kan ses som en input-output-process, där steget emellan är den bearbetning som gör att osäkra indata transformeras till tillförlitliga utdata. Processen är i princip lika för alla företag men den genomförs på olika sätt beroende på förutsättningarna. Mindre företag har oftast inte tillgång till avancerat systemstöd och får då ett större personberoende genom mer manuell hantering. Större företag som har mer resurser har också bättre förutsättningar att med hjälp av avancerat systemstöd ta fram tillförlitlig redovisningsinformation och de är mindre känsliga för eventuella felbedömningar. I studien har vi inte kunnat visa att större företag tar fram bättre prognoser, endast att de har det lättare att ta fram dem och att samtliga företag är nöjda med kvaliteten på redovisningsinformationen. / Background: The regulations concerning revenue recognition have in recent decades changed a lot to adapt to international standards. Methods for profit recognition have been developed and are frequently used. Through the introduction of IFRS 15 they are now mandatory to use for many construction companies and since they introduce some uncertainties it could have an impact on the reliability in the accounting. Aim: The purpose of the study is to examine if construction companies use profit recognition and percentage of completion calculations and how they manage to achieve reliability in their accounting. Method: A qualitative study with an inductive approach was chosen to enable deeper understanding on the subject. To examine the topic, semistructured interviews with selected companies were performed, followed by some deeper interviews to achieve sufficient insights. The result was verified by interviews with two auditors. All interviews were performed through recorded video meetings. Theory: The theoretical background includes revenue recognition principles for construction companies, percentage of completion and profit recognition. Research articles on the subject are presented. Empirical: Empirical studies through semi-structured interviews with CFOs and controllers of selected listed and unlisted construction companies of various sizes, and finally with two authorized auditors. On the agenda were questions regarding application of regulations, profit recognition and management of changes in relation to achieving reliable accounting. Conclusions: The percentage of completion method is frequently used in construction projects, and this has not been impacted by the transition to the new IFRS 15 standard. It is mainly used in fixed price projects but occasionally in man/material-based projects and frame agreements. The method is well established and is considered to contribute to reliable accounting information since at the time of reporting a fair value is given. We have established that the percentage of completion calculations are part of a systemic process where cost prognosis data is collected, processed and the output is accounting data. The input prognosis may often be difficult to estimate in long projects or in early days and is often not entirely correct. In the process the input is integrated with existing project data, analyzed, and audited and after some manual interaction new data is produced. This process requires reviews, system support, competent staff and may be regarded as an input-output-process where the step between input and output is where the uncertainties are transformed into reliable output. This process is basically the same for all companies but is performed differently depending on company sizes. Smaller companies do not have access to the same level of system support and must rely more on individuals. The larger companies have an easier way to achieve reliability through advanced systems and they are less sensitive to misjudgments. In the study we have not proved that the larger companies make better prognosis, just that they have an easier way of making them. All interviewed companies are satisfied with the quality of the resulting accounting information.