Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med en övergång mellan förskola och förskoleklassen ser ut utifrån lärarnas perspektiv. Studien som presenteras i examensarbetet har gjorts i en specifik kommun för att få en inblick om hur arbetet med övergångar genomförs. Övergångar idag är konstruerade utifrån lärarnas tolkning av läroplanerna, då det inte finns en bestämd handlingsplan för hur en övergång ska ske. Till studien användes både en kvantitativ metod som bestod av enkäter som blev utskickade till förskolor och skolor i den specifika kommunen, samt en kvalitativ metod som bestod av semistrukturerade intervjuer med lärare och förskollärare.  Studiens resultat analyseras med hjälp av anknytningsteorin av Riddersporre och Bruce (2016), postmodern teori av Dahlberg, Moss och Pence (2014), samt med hjälp av ett barndomssociologiskt perspektiv av Halldén  (2007).  Resultatet av vår studie visar att lärarna vill samverka mellan verksamheterna, men hur de ska gå tillväga är oklart för samtliga parter. Då ingen handlingsplan finns kan det bli otydligt om hur och vem av verksamheterna som ska ta kontakt med den andra. Detta försvårar lärarnas mål om en trygg och likvärdig övergång till skolan för alla barn.

Studiens mål är att utforska hur låg- och mellanstadielärare arbetar för att förebygga språkchock i övergången till mellanstadiet inom de samhällsorienterande ämnena. Studiens mål var även att bidra till ökade ämnesdidaktiska kunskaper inom SO-ämnena. Målet med studien är också bidra till den pågående diskussionen om bästa praxis för språkutveckling och ämnesundervisning inom samhällsorientering.För att fokusera på studiens syfte valde vi två frågeställningar: “Hur reflekterar verksamma lärare över sina arbetssätt för att främja språk- och kunskapsutveckling och undvika eller lindra en språkchock inom SO-ämnena?” och “Vilka språkliga utmaningar upplever SO-lärare när elever går från lågstadiet till mellanstadiet?“. För att besvara våra frågeställningar valde vi att utgå utifrån en kvalitativ metod genom att intervjua totalt sju grundskollärare varav tre var lågstadie- och fyra var mellanstadielärare. För att ge studien ett fylligare underlag intervjuade vi lärarna utifrån semistrukturerade intervjuer. Därefter sammanställde vi resultatet av undersökningen i olika teman, vilket gör att intervjusvaren blir enklare att organisera och tolka. Studien framhäver att samtliga intervjuade lärare använder sig av olika strategier och metoder för att lindra eller förebygga språkchock. Studien framhäver att undervisningen kring språkutveckling är kontextbunden och innehåller rikliga interaktionsmöjligheter, samtidigt som den bekräftar lärarens centrala betydelse för att stödja elevernas kunskapstillväxt. I diskussionsdelen presenteras tankar och slutsatser baserade på studiens resultat, vilket behandlar forskningsfrågorna. Dessutom diskuteras hur studien kan påverka den framtida yrkespraktiken och pekar på möjliga vägar för fortsatt forskning inom ämnet.

Ungas övergångar har varit ett återkommande ämne under studie- och yrkesvägledarutbildningen som upplevts vara såväl komplext som intressant. Intresset för övergångarna grundar sig bland annat i de matchningsproblem som uppmärksammats inom utbildnings- och marknadspolitiken. Mot bakgrund av de utmaningar individer kan ställas inför vid övergången till arbetslivet, givet att de valt ett högskoleförberedande gymnasieprogram, blev syftet med den här studien att synliggöra erfarenheterna hos eleverna på det samhällsvetenskapliga programmets och hur de upplevde den kommande övergången från gymnasieutbildning till arbetsmarknad eller fortsatta studier. Detta undersöktes genom följande frågeställningar: Hur ser de intervjuade tredjeårseleverna på samhällsvetenskapliga programmet på övergången skola–arbetsliv? På vilket sätt menar tredjeårseleverna att det samhällsvetenskapliga programmet bidragit till att påbörja eftergymnasiala studier alternativt arbete efter gymnasieutbildningen? Hur har studie- och yrkesvägledningen varit en del i beslutsprocessen? För att samla in studiens empiri genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med tredjeårselever på samhällsvetenskapliga programmet. För att analysera resultatet har självbestämmandeteorin tillämpats tillsammans med begreppen motivation - inre och yttre, självbestämmande, kompetens samt samhörighet. Resultatet visar att informanterna upplevde kommande övergång som något av en utmaning. Dels då de lämnar den trygghet som gymnasieskolan inneburit, dels på grund av det ansvar som vuxenlivet innebär. Informanterna menar att det samhällsvetenskapliga programmet på olika vis bidragit till eftergymnasiala studier alternativt arbete efter gymnasieutbildningen. Fördjupningen av de samhällsvetenskapliga ämnena har vidgat deras perspektiv och tydliggjort yrkesmål samt ökat viljan att fortsätta studera. Studie- och yrkesvägledningen har spelat en varierad roll i informanternas beslutsprocess där det framkommer två sidor gällande behovet av vägledning, både att behovet inte funnits men även en önskan om mer. Informanterna beskriver även att om behovet inte funnits så har vägledningen alltid varit tillgänglig.

No description available.

No description available.

This study was a continuation of previous research by Stambulova et al., (manuscript submitted; Lundell-Olsson & Pehrson, 2014), with the purpose to validate and update the empirical model ”Phases in the Junior-to-Senior Transition in Swedish Ice Hockey Players”. The objectives of the study were to (1) to collect opinions and reflections of expert senior players and coaches about the empirical model as a whole and about content of each JST phase and (2) to update the empirical model based on the participants’ feedback. Fifteen Swedish professional ice hockey players and coaches were recruited for focus groups and interviews and data were collected regarding their opinions of the empirical model. The results supported (a) the sequence of phases, (b) the titles and duration of the model, and (c) the psychological content in terms of perceived demands, resources, barriers, coping strategies, and outcomes, was updated. Five themes’ names were changed and sixteen new themes were added. Based on the empirical models confirmation and suggested updates, the validated model ”Phases in the Junior-to-Senior Transition in Swedish Ice Hockey Players” was created. The results of the study are discussed in relation to theoretical frameworks, previous research, methodology, future research, and applications. / Denna studie var en fortsättning på tidigare studie av Stambulova et al., (manuskript inskickat; Lundell-Olsson & Pehrson, 2014) med syfte att validera och uppdatera den empiriska modellen ”Faser i övergången från junior till senior hos Svenska ishockeyspelare”. Målet med studien var (1) att samla in åsikter och reflektioner från erfarna seniorspelare och tränare kring den empiriska modellen som helhet och varje fast i övergången från junior till senior, samt att (2) uppdatera den empiriska modellen grundat på deltagarnas feedback. För att uppnå detta så rekryterades femton professionella svenska ishockeyspelare och tränare som deltog i fokusgrupper och intervjuer och data samlades in kring deras åsikter om den empiriska modellen. Resultaten stödde (a) sekvensen av faser, (b) dess titlar och varaktighet och (c) det psykologiska innehållet i form av krav, barriärer, resurser, copingstrategier och utfall. Fem temans namn ändrades och sexton ny tillkom. Baserat på resultaten ansågs den empiriska modellen validerad och uppdaterade i en validerad modell ”Faser i övergången från junior till senior hos Svenska ishockeyspelare”. Resultaten diskuteras vidare i relation till teoretiska ramverk, tidigare forskning, metodologi, framtida forskning, och tillämpbarhet.

<p>Ett antal bibliotek i Sverige, med Kungliga biblioteket i spetsen, har tagit beslut att byta klassifikationssystem från SAB-systemet till Dewey Decimal Classification (DDC). Den aspekt på denna övergång som utreds här är att ur ett användarperspektiv utvärdera Kungliga bibliotekets förslag på hylluppställningar som biblioteken kan använda sig av vid en övergång till DDC. Först jämför jag hur SAB och DDC:s huvudklasser skiljer sig åt och därefter diskuterar jag de olika hylluppställningarna ur ett användarperspektiv.</p><p> </p><p>SAB-systemet har 25 huvudklasser och DDC endast tio. Detta innebär att SAB-systemet har mer utkristalliserade ämnen i sina huvudklasser, medan DDC behandlar fler ämnen i varje huvudklass. SAB-systemet har fokus på humanistiska ämnen, medan naturvetenskapliga ämnen hamnar längre ned i systemet. DDC är mer sammansatt och inte lika tydligt humanistisk i sin uppbyggnad. De naturvetenskapliga ämnena prioriteras högre i DDC.</p><p> </p><p>De hylluppställningsförslag som är aktuella och som diskuteras bland biblioteken är ren DDC-uppställning, bruten hylluppställning, blandad hylluppställning eller behålla befintliga system. Förslaget att införa ren DDC-uppställning innebär att all litteratur måste omklassificeras enligt DDC. Bruten hylluppställning innebär att den äldre litteraturen får stå kvar med samma hylluppställning som tidigare medan den nya litteraturen ställs upp enligt DDC. Blandad uppställning innebär att alla böcker ställs tillsammans på hyllorna, men den äldre litteraturen omklassificeras inte utan får behålla samma koder som tidigare. Att behålla samma hylluppställningssystem som tidigare eller använda sig av något helt annat system är också ett alternativ. Detta förslag innebär dock att klassificeringen av bibliotekens material inte kommer att ha något att göra med hylluppställningen och i och med det uppkommer en annan fråga; finns det någon mening att använda sig av ett klassifikationssystem som sedan inte kommer att användas vid uppställningen av bibliotekets material? Utifrån dessa förslag på hylluppställningar som kungliga biblioteket presenterar så är det mest användarvänliga att ha samma hylluppställning som klassifikationssystem. Men detta innebär också mest jobb för biblioteken och det förslag som istället diskuteras flitigast är blandad uppställning. Det förslaget kan ses som den gyllene medelvägen för både låntagare och bibliotek. Låntagarna får de böcker som behandlar samma ämne samlade på samma ställe vilket ger en bra översikt i hyllan och dessutom sparar detta förslag tid för biblioteken i arbetet med övergången till DDC. Det mest användarvänliga på sikt är dock en total övergång till DDC-hylluppställning. <strong></strong></p>

This quantitative study deals with the transition from junior to senior sports comparing individual (ISA) and team (TSA) sports athletes in terms of: (a) differences between transition and personal variables, (b) relationships between transition and personal variables, (c) contributions of some transition and personal variables into the quality of adjustment on the senior level of sport. There were 195 participants, ISA (n = 49) and TSA (n = 146). Four instruments were used: the Transition Monitoring Survey, the Athletic Identity Measurement Scale, the Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire and the Physical Self Perception Profile (revised). Thirty significant differences in the transition and personal variables were found. There was a common pattern in the correlations between transition and personal variables and specific patterns for ISA and TSA. Coping strategies, body attractiveness, athletic identity and physical self-value appeared to be predictors for the quality of adjustment for ISA and coping strategies, ego orientation and physical self-value for TSA. The results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Den här kvantitativa studien handlar om övergången från junior till senior idrott och jämför individuella idrottare (II) och lag idrottare (LI) i: (a) skillnader i övergångs och personlighets variabler, (b) relationerna mellan övergångs och personlighets variabler, (c) hur några övergångs och personlighets variabler bidrar till idrottarnas anpassning till senior nivån. I studien deltog 195 idrottare, II (n = 49) och LI (n = 146). Fyra mätinstrument användes: Enkäten Karriärövergången från Junior- till Senioridrott, the Athletic Identity Measurement Scale, the Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire and the Physical Self Perception Profile (revised). Trettio signifikanta skillnader i övergångs och personlighets variabler hittades. Det fanns ett gemensamt mönster i korrelationerna mellan övergångs och personlighets variablerna och de specifika monstrena för II och LI. Coping strategier, kroppsattraktivitet, idrottsidentitet och fysiskt självvärde verkade förutspå hur anpassade II var till senior nivån och coping strategier, ego motivation och fysiskt självvärde till hur anpassade LI var till senior nivån. Resultaten diskuterades med hjälp av teoretiskt referensram och tidigare forskning.

Ett antal bibliotek i Sverige, med Kungliga biblioteket i spetsen, har tagit beslut att byta klassifikationssystem från SAB-systemet till Dewey Decimal Classification (DDC). Den aspekt på denna övergång som utreds här är att ur ett användarperspektiv utvärdera Kungliga bibliotekets förslag på hylluppställningar som biblioteken kan använda sig av vid en övergång till DDC. Först jämför jag hur SAB och DDC:s huvudklasser skiljer sig åt och därefter diskuterar jag de olika hylluppställningarna ur ett användarperspektiv.   SAB-systemet har 25 huvudklasser och DDC endast tio. Detta innebär att SAB-systemet har mer utkristalliserade ämnen i sina huvudklasser, medan DDC behandlar fler ämnen i varje huvudklass. SAB-systemet har fokus på humanistiska ämnen, medan naturvetenskapliga ämnen hamnar längre ned i systemet. DDC är mer sammansatt och inte lika tydligt humanistisk i sin uppbyggnad. De naturvetenskapliga ämnena prioriteras högre i DDC.   De hylluppställningsförslag som är aktuella och som diskuteras bland biblioteken är ren DDC-uppställning, bruten hylluppställning, blandad hylluppställning eller behålla befintliga system. Förslaget att införa ren DDC-uppställning innebär att all litteratur måste omklassificeras enligt DDC. Bruten hylluppställning innebär att den äldre litteraturen får stå kvar med samma hylluppställning som tidigare medan den nya litteraturen ställs upp enligt DDC. Blandad uppställning innebär att alla böcker ställs tillsammans på hyllorna, men den äldre litteraturen omklassificeras inte utan får behålla samma koder som tidigare. Att behålla samma hylluppställningssystem som tidigare eller använda sig av något helt annat system är också ett alternativ. Detta förslag innebär dock att klassificeringen av bibliotekens material inte kommer att ha något att göra med hylluppställningen och i och med det uppkommer en annan fråga; finns det någon mening att använda sig av ett klassifikationssystem som sedan inte kommer att användas vid uppställningen av bibliotekets material? Utifrån dessa förslag på hylluppställningar som kungliga biblioteket presenterar så är det mest användarvänliga att ha samma hylluppställning som klassifikationssystem. Men detta innebär också mest jobb för biblioteken och det förslag som istället diskuteras flitigast är blandad uppställning. Det förslaget kan ses som den gyllene medelvägen för både låntagare och bibliotek. Låntagarna får de böcker som behandlar samma ämne samlade på samma ställe vilket ger en bra översikt i hyllan och dessutom sparar detta förslag tid för biblioteken i arbetet med övergången till DDC. Det mest användarvänliga på sikt är dock en total övergång till DDC-hylluppställning.

Abstract The purpose of this work is to contribute knowledge about the transition of children from preschool to preschool classes. The experiences of pedagogical staff, parents and children are described, based on four deepening questions. The questions are about what the actors experience as positive and what the difficulties were in the transition process, and they also cover the differences of children and collaboration between actors. The method consists of qualitative interviews with parents, children, and pedagogical staff. The interviews concern the experiences of transition from the different actors. The results show the importance of a solid transition plan, the emphasis on good first contact between pedagogical staff and children, and a good parent-teacher relationship. Meetings concerning the handover between parents and pedagogical staff, and the opportunity for children to visit their new school before the school start, are also important factors for a good transition. What is seen as problematic is the lack of time for teachers to visit the children in preschool and preschool classes, difficulties to find suitable times for teacher meetings between preschool and preschool classes and the responsibility of the meetings concerning the handover. Children are different, and adapting the handover to each individual is important. The teachers responsible for the preschool classes need to get information regarding the children from preschool teachers and parents. The conclusions are that work regarding transition is important for parents and children’s security, and that a close cooperation between parents, children, and pedagogical staff is central. This way, experiences, perspectives, and knowledge of the individual child can be shared. Key words: differences of children, preparative work, collaboration, transition from preschool to preschool class. / Sammanfattning Examensarbetets syfte är att bidra med kunskap om processen vid barns övergång från förskola till förskoleklass. Arbetet beskriver erfarenheter hos pedagogisk personal, föräldrar och barn. Fyra frågeställningar har formulerats för att fördjupa syftet. Frågorna handlar om vad aktörerna ser som positivt och problematiskt i övergången, samt barns olikheter och samverkan mellan aktörerna. Metoden i den här studien är kvalitativa intervjuer med föräldrar, barn och pedagogisk personal. Intervjuerna berör de olika aktörernas tankar och erfarenheter av övergången. Resultatet visar att det som är positivt i övergången är en tydlig övergångsplan, bra första kontakt mellan pedagogisk personal och barn samt en trygg föräldra- och lärarrelation. Överlämningssamtal mellan pedagogisk personal och föräldrar och att barnen i förväg får besöka den nya skolan är också viktiga moment i övergången. Det som ses som problematiskt är lärarnas tidsbrist för att besöka barnen i förskola och förskoleklass, mötestider mellan lärare inom förskola och förskoleklass samt ansvaret för överlämningssamtalet. Barn är olika och att anpassa övergången efter individen är viktigt. Lärarna för förskoleklasserna måste få information om barnen från förskola och föräldrar. Slutsatserna är att arbetet i övergången är viktigt för föräldrar och barns trygghet samt att samarbete mellan föräldrar, barn och pedagogisk personal är betydelsefullt. Detta för att lära av varandras verksamheter, erfarenheter, synsätt och framförallt få kunskap om det enskilda barnet. Nyckelord: barns olikheter, förberedande arbete, samverkan, övergången förskola till förskoleklass.