Denna uppsats syftar till att studera hur könslönegapet, med kontroll för sedvanliga humankapitalvariabler samt sektortillhörighet, påverkas av matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden. Detta har gjorts med hjälp av linjär regression och metoden minstakvadratskattningen, även kallad OLS (ordinary least squares). Den data som ligger till grund för undersökningen är tvärsnittsdata från Levnadsnivåundersökningen år 2010. Det teoretiska ramverk som studien tar avstamp i är den klassiska humankapitalteorin vars antagande är att utbildning är en investering för individen som höjer dennes produktivitet och därigenom leder till en högre framtida lön. Dock har tidigare forskning visat att utbildningens avkastning står i relation till arbetets utbildningskrav, där en överutbildad person får avsevärt lägre avkastning för de år som dennes utbildning överskrider arbetskravet i jämförelse med en rätt matchad person. Resultaten i denna studie visar att det finns ett könslönegap i Sverige som uppgår approximativt till 14 procent utan hänsyn tagen till några lönepåverkande faktorer, men att matchningsprocessen på den svenska arbetsmarknaden inte tycks påverka könslönegapet. Studiens centrala hypotes, att könslönegapet minskar när hänsyn tas till skillnader mellan män och kvinnor avseende humankapital, sektortillhörighet och matchningsprocessen, finner med andra ord inget stöd i data.

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation är ett omtalat problem i dagens samhälle. Det övergripande syftet med denna uppsats är att analysera utrikes föddas överutbildning i Sverige. Detta görs med hjälp av humankapitalteorin och diskrimineringsteorier. Även olika studier om överutbildning presenteras som visar att överutbildning dels förekommer på grund av skillnader i språkkunskaper. Tidigare forskning om diskriminering bidrar även med en förklaring om utrikes föddas arbetsmarknads­situation. För att bidra med ny kunskap om ämnet vill uppsatsen besvara om även skillnader i förmåga att förstå och se logiska samband i skriven text, det vill säga läsförståelse, kan vara en bidragande orsak till överutbildningen hos utrikes födda. För att undersöka detta har data från Programme for the International Assessment of adult competencies (PIAAC), som är en internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter, analyserats. Utifrån det insamlade datamaterialet skapades fyra regressioner för att undersöka skillnaden i överutbildning mellan inrikes- och utrikes födda. Genom resultatet och den tidigare forskningen om ämnet kan det konstateras att det råder överutbildning hos utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Vidare visar uppsatsen att detta till viss del kan förklaras av skillnader i läsförståelse mellan inrikes- och utrikes födda. Detta resultat ger ny insikt om varför överutbildning uppstår och skulle möjligtvis kunna hjälpa till att förbättra utrikes föddas situation på arbetsmarknaden om arbetsmarknadsåtgärder kan utformas på ett bättre sätt med hjälp av denna kunskap. Efter genomförda regressioner fanns det en del utav överutbildningen som fortfarande inte kunde förklaras, som med stöd av tidigare forskning och teorier till viss del skulle kunna förklaras av diskriminering.

Allt fler individer väljer idag att utbilda sig på högskole- och universitetsnivå. Utbildningspolitikens mål är att öka inflödet av studenter i det svenska samhället och därmed har stora satsningar gjorts på utbildning. År 2014 har Sverige en budget på 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men ändå går det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gång har det växt fram ett intresse att studera vad som händer på arbetsmarknaden när allt fler individer väljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien är att öka förståelsen gällande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse på arbetsmarknaden idag. Vi har valt att utföra en kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt utgått från det hermeneutiska perspektivet. Vårt urval består av fem studenter som går sitt första år på ett personalvetarprogram samt fem förvärvsarbetare som innehar en personalvetarexamen och som idag arbetar inom HR. Vi valde att studera denna grupp då personalvetarutbildningen har ökat antalet platser fram tills idag och vi ville därmed ta del av dem som studerar programmet samt de som arbetar inom området idag. Resultatet visar att våra respondenter var eniga om att utbildning har en stor betydelse i dagens samhälle. Samtliga respondenter menar att utbildning är ett krav för att ta sig in på arbetsmarknaden. De är medvetna om att utbildning inte leder direkt till ett arbete utan att det är upp till individen själv att förvalta sin utbildning. De betonar att det inte finns tillräckligt med högkvalificerade yrken och ser tendenser till att individer som inte har en utbildning tenderar att bli socialt exkluderade i samhället. Respondenterna anser att ett resultat av att fler utbildar sig kan leda till att utbildningen sjunker i värde samt medför en risk för utbildningsinflation. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Bakgrund:Under de senaste åren har vi läst om hur trycket ökar för varje år på Sveriges högskolor och universitet. Vad är det som gör att en så stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergått till övertro eller är det en reaktion på dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hålla sig anställningsbar?Syfte:Studiens syfte är att belysa vilken inställning studenterna ger uttryck för när det gäller högre utbildning och livslångt lärande med fokus på anställningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har använt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna är studenter som läser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en inträdesbiljett på arbetsmarknaden. De beskriver en utbildningsnorm där livslångt lärande är en självklarhet och flera av respondenterna kan problematisera dess möjliga konsekvenser. / <p>Kandidatuppsats i Arbetsvetenskap/Sociologi</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande samt om sambandet skiljer sig mellan män och kvinnor. Överutbildning i den aktuella studien syftar till en individ som har fler år i utbildning än vad arbetet kräver. Studiens teoretiska ramverk bygger på tre teorier, teorin om social jämförelse, status inkongruens och genusperspektiv. Med data från Levnadsnivåundersökningen 2010 med 4415 individer i åldrarna 19 till 75 år undersöks sambandet genom linjär regressionsanalys. Resultaten visar ett samband mellan överutbildning och sämre psykiskt välbefinnande kontrollerat för kön, föräldrars medborgarskap, interaktion mellan kön och föräldrarnas medborgarskap samt utbildningsnivå. Resultaten visar också att kvinnor som har föräldrar med utländskt medborgarskap är den grupp överutbildade som har sämst psykiskt välbefinnande. Sambandet mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande är däremot inte statistiskt signifikant när det kontrolleras för ålderskategorier, och således finns inte heller skillnader mellan överutbildade kvinnor och män. Resultatet kan tänkas bero på att de i lägre åldrar både mår sämre och i större grad är överutbildade i datamaterialet och att effekten av överutbildning på psykiskt välbefinnande därför slås ut av skillnaderna mellan ålderskategorier. Förslag för framtida forskning blir därför att vidare undersöka sambandet mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande för kvinnor med utländsk bakgrund och begränsa urvalet till yngre åldrar där överutbildning verkar förekomma mest.