<p><strong>Background:</strong> Human beings have been living in the city of Gothenburg for thousands of years. The city was founded in the year 1621. During the years, it went from being an industrial city to later on, a city of events, education and business.</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this investigation is to find out what makes Gothenburg a good city for professional meetings and what should a good professional meeting include.</p><p><strong>Questions at issue:</strong></p><ul><li>Why is the city of Gothenburg an attractive alterative for a business traveler?</li><li>What makes Gothenburg a magnet for professional meetings?</li><li>What elements should be included in the meeting?</li><li>What can the meeting organizer do to achieve a wow-meeting?</li></ul><p><strong>Method:</strong> The Authors have used a qualitative method where primary and secondary data have been useful. In this paper the authors have done personal, electronically and phone interviews to be able to answer the stating questions in the best possible way. Several hotels and organizations in Gothenburg were interviewed and also a few business travellers who have been to the city. The interviews consist of two parts, where the first part contained information about the person who was being interviewed and the second was about the professional meetings. After that they were analysed by the authors through a SWOT-analyse which indicates the strengths, weaknesses, opportunities and threats.</p><p><strong>Theory:</strong> The theories that were chosen by the authors are: the meeting platform, the Maslow’s stairs of needs and the theory of networks.</p><p><strong>Results and Conclusion:</strong> The Authors conclusions are based on the results of the interviews which indicated that the best professional meetings are the ones where the premises and the facilities are first and foremost pleasant. After that comes the importance of transportation and last but not least the importance of the social contact between the participants during their free time.</p> / <p><strong>Bakgrund:</strong> Människor har varit bosatta på den plats där den nuvarande Göteborg befinner sig i flera tusen år. Staden grundades år 1621. Under åren har den gått från att vara en industristad till att bli en eventsstad, utbildningsstad samt en handelsstad.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med vår undersökning är att ta reda på vad som gör Göteborg till en bra mötesstad samt vilka beståndsdelar som då ska ingå i det professionella mötet för att det ska benämnas som ett bra möte.</p><p><strong>Frågeställning:</strong></p><ul><li>Varför är Göteborgs stad ett attraktivt alternativ för affärsresenärer? </li><li>Vad är det som gör Göteborg till en magnet för professionella möten?</li><li>Vilka beståndsdelar ska ingå i mötet?</li><li>Vad gör mötesarrangörerna för att uppnå ett wow-möte?</li></ul><p><strong>Metod:</strong> Författarna har använt sig av kvalitativ metod där både primär- och sekundärdata träder in. I uppsatsen har de gjort personliga, elektroniska samt telefonintervjuer för att kunna besvara frågorna på bästa sätt. Flera hotell och organisationer i Göteborg intervjuades samt några affärsresenärer som hade varit i staden. Intervjuerna bestod av två delar där första delen handlade om intervjupersonerna och andra delen handlade om professionella möten. Därefter analyserades intervjuerna genom en SWOTanalys som visar styrkor, svagheter, möjligheter samt hot.</p><p><strong>Teori:</strong> I teorin har författarna använt sig av mötesplattformmodellen, Maslows behovstrappa och nätverk.</p><p><strong>Resultat & Slutsats:</strong> Författarnas slutsatser är baserade på resultaten från intervjuerna som visar att de bästa professionella möten är dem som har trevliga lokaler och faciliteter först och främst. Därefter kommer vikten av transportering samt sist men inte minst betydelsen av det sociala umgänget mellan deltagarna under deras fritid.</p>

<p>Vargen har varit hatad i alla tider, en symbol för något ont. Den jagar gärna i flock och tar renar och river får. I den här artikelserien undersöks orsaken bakom licensjakten på varg 2010, det vill säga bristen på acceptans, och om det är ett argument för att skjuta 10 procent av vargstammen som idag anses vara akut hotad. Artikelserien ger också svar på varför en vargpopulation som är så inavlad som vår inte kommer klara sig långsiktigt, och vad som krävs för att få en hållbar stam.</p>

No description available.

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras några paralleller mellanyrkeskriminalitet och förvärvsarbete. Detta har undersökts genom att jämföra defaktorer som får människor att bli kriminella med dem som får människor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som får människor att kvarstanna i kriminalitetjämförts med motsvarande faktorer gällande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssätt och bedrivits genom ettantal intervjuer med både kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som främst använts är Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stämplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.Frågeställningarna har besvarats med att det går att jämställa yrkeskriminalitetmed traditionellt förvärvsarbete och att yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer.</p>

<p>Som student på lärarutbildningen fick jag bland annat lära mig om olika inlärningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. Något förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven från den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsättningar för att så många som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt är detta i ämnet matematik och budskapet från Skolverket är det samma vad gäller detta ämne.</p><p>Denna uppsats handlar om matematikundervisningen på högstadiet, det vill säga grundskolans senare år, åk 7-9. Den är kopplad till de faktorer som styr vårt lärande och om elevernas förståelse för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte.</p><p> </p><p>Då det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att användandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen på högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen är så viktig som görs gällande.</p><p>Är tron på praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven?</p><p>Med hjälp av litteratur, samtal med lärare och pedagoger och en betygsjämförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik. I studien har 1038 elever med betyg G i matematik deltagit och deras betyg i matematik, idrott och slöjd har jämförts och analyserats.</p><p>Resultatet visar att hälften av alla dessa elever uppvisar ett bättre betyg i idrott såväl som i slöjd. Detta resultat kan ses som en indikation på att elever med betyg G i matematik är mer praktiskt lagda och främjas av en praktiskt orienterad undervisning.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>När en rörledning skall dimensioneras måste den designas för att tåla de tryck som uppstår under stationära förhållanden. Ledningen måste också klara de tryck som kan uppstå under instationära förhållanden, t ex då en ventil stänger eller öppnas. Om en ventil stänger och flödet minskar så omvandlas vätskans rörelseenergi till tryckenergi. Om detta sker snabbt så kallas detta för tryckslag. De tryck som uppstår då kan leda till skador på rörledningar och annan utrustning i ett system.</p><p>Dessa tryck kan simuleras med hjälp av datorprogram. Det finns också förenklade metoder för att beräkna dessa tryck. Dessa förenklade metoder är dock bara giltiga under speciella omständigheter.</p><p>En ca 6000 m lång råvattenledning mellan sjön Hällungen i Stenungsunds kommun och en reservoar i Stenungsund har nyligen dimensionerats med hjälp av en förenklad beräkningsmetod för tryckslag. Det finns dock en misstanke att dessa metoder ger felaktiga resultat, vilket kan göra att ledningen blir över eller underdimensionerad.</p><p>Studiens syfte är att ta reda på hur mycket resultaten från de förenklade beräkningsmetoderna skiljer sig från mer noggrannare simuleringar, samt under vilka förutsättningar dessa metoder gäller.</p><p>Två förenklade metoder beskrivs i rapporten. Rapporten beskriver även en metod som kallas karakteristikmetoden, som är en metod som de flesta kommersiella programvaror använder.</p><p>Dessa metoder tillämpas på det aktuella fallet och resultaten jämförs.</p><p>Resultaten visar att de förenklade metoderna bara gäller under vissa speciella fall.</p><p>Rapporten bekräftar att dessa ekvationer bara kan användas under speciella fall och med stor försiktighet. De kan dock ofta fungera som en första koll för att få reda på ungefärliga värden.</p><p>När dessa förenklade metoder går att använda är bl a kopplad till hur fort en ventil stänger samt ledningens periodtid, d.v.s. den tid det tar för en tryckvåg att gå fram och tillbaka i en ledning.</p>

<p>Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet och hur chefer och medarbetare ser på detta fenomen. Det vi tar upp är hur organisationen påverkar och vilken inverkan kommunikation och ledarskap har på motivationen. Uppsatsen inleds med hur en offentlig organisation kan se ut och betydelsen av målformulering för de som arbetar inom organisationen. Därefter tar vi upp relevanta motivationsteorier och går in på vad motivation är. De två sista delarna tar upp hur kommunikation och ledarskap påverkar motivationen hos medarbetarna.</p><p> </p><p>Vi valde att göra vår undersökning på en kommunal förvaltning som har till uppgift att motivera klienter till egenförsörjning. Det är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört djupintervjuer med chefer och medarbetare för att få en bred bild av fenomenet motivation.</p><p> </p><p>Resultatet i vår undersökning är att motivation anses av både chefer och medarbetare vara en viktig del för att kunna göra ett bra jobb, för utan motivation är man inte engagerad i det man gör. För att medarbetarna ska känna sig motiverad krävs det att de får feedback av sin chef och känner sig delaktiga i de beslut som rör de egna arbetsuppgifterna. Det är även viktigt att kommunikationen fungerar tillfredsställande så att alla inblandade får den information de behöver för att genomföra sitt arbete.</p>

No description available.

<p> </p><p> </p><p> </p><p>I internationella tester såsom TIMSS och liknande kan man se en neråtgående trend i resultaten från de svenska eleverna. Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i sin undervisning arbetar för att hjälpa elever med matematiksvårigheter. För att ta reda på det har jag intervjuat lärare i årskurs ett och två. Mitt resultat visar att det viktigaste arbetet inte handlar om att hjälpa enskilda individer utan om att förändra undervisningen för alla elever. Undervisningen behöver bli mindre läroboksbaserad och innehålla mer inslag av konkretisering, diskussioner och samarbete elever emellan. För att detta ska kunna komma till stånd behövs utbildning och tid för lärarna att genomföra ett förändringsarbete.</p> / <p> </p><p>In international studies like TIMSS u can see a descending trend in the results from the Swedish students. The purpose of this work is to investigate how teachers in there teaching work to help student with mathematical difficulties. In my attempts to find out how this is done I have interviewed teachers that teach first and second grade. My results show that the most important work isn’t about helping individual students but about changing the teaching for <strong>all</strong> students. The teaching needs to be less based on the textbook and contain more elements of handling concrete materials, discussion and co-operation between students. For this to happen the teachers need education and time to adapt to the new way of working.</p><p> </p>

No description available.