Det senaste decenniet har sett en stor utveckling för att få företag att engagera sig i hållbarhetgenom företagens hållbarhetsrapportering och studier behövs för att se om dessa har fåttgenomslag. Sverige är extra intressant att studera då landet ses som pionjärer inom hållbarhetför företag. Därför ämnade denna studie undersöka hur värderelevansen ihållbarhetsinformation har utvecklats mellan 2010 och 2020 för stora svenska företag därskandaler, Global Reporting Initiative och direktivet 2014/95/EU lyfts fram som möjligadrivkrafter för en ökad värderelevans. Forskningen skedde genom användning av enmodifierad värderingsmodell med ESG-betyg. Flera viktiga insikter upptäcks. För det förstapekar resultaten på en ökad värderelevans i hållbarhetsinformation och EU-direktivet, trots attdet är kontroversiellt och tvärtemot våra förväntningar, verkar ha haft en betydande inverkan.För det andra är social information viktigare än miljömässig information i den svenskainstitutionella kontexten, möjligen på grund av den karakteristiska nordiska bolagsstyrningenoch det normativa konceptet av hållbarhet. För det tredje belyser denna studie svårighetenmed fördröjda redovisningseffekter när man forskar om långsiktiga effekter samt denbegränsade tillgängligheten av ESG-betyg för framtida studier. Dessa resultat är viktigaeftersom de antyder att företag kan skörda bättre vinster än tidigare från att engagera sig ihållbarhetsaktiviteter och -rapportering, vilket är ett stort steg för att uppnå en hållbarframtid. Det är också av värde att hållbarhetsredovisningens lagstiftare vet vilka effekterlagstiftningen har haft i svensk kontext inför framtiden. / The last decade has seen great developments to make firms engage in sustainability throughcorporate sustainability reporting and studies are needed to see if these have made an impact.Sweden is specifically interesting to study as they are seen as pioneers in corporatesustainability. Thus, this study aimed to investigate how the value relevance in sustainabilityinformation has developed between 2010 and 2020 for large Swedish corporations wherescandals, the Global Reporting Initiative and the Directive 2014/95/EU are highlighted aspossible drivers of an increased value relevance. The research is achieved using a modifiedvaluation model using ESG-ratings. Several important insights are found. First, the resultspoint towards an increased value relevance in sustainability information and the EU-directive,while controversial and contrary to our expectations, seems to have had a substantial impact.Second, social information is more important than environmental information in the Swedishinstitutional context possibly due to the characteristic Nordic corporate governance and anormative concept of sustainability. Third, this study highlights the difficulty of laggedaccounting effects when researching long-term effects as well as the limited availability ofESG-ratings for future studies. These results are important because they imply thatcorporations can reap better rewards than before from engaging in sustainability activities andreporting which is a great step in achieving a sustainable future. It is also of value forlegislators of sustainability reporting knowing what effects it has had in the Swedish contextgoing forward.

Arbetet med hållbarhet är idag är ett aktuellt ämne som allt fler företag väljer att ta del av och engagera sig i. Med detta kan redovisningskonsultens traditionella roll komma att ändras. Dock uppmärksammas en avsaknad av kompetens från konsulterna varpå kompetensutveckling inom hållbar rådgivning är essentiellt. Anpassningen till att arbeta med hållbarhet och att utveckla kompetens hos konsulterna utgör ett ansvar på redovisningsbyråerna för att de ska uppnå målet med att vägleda företag mot att växa sunt.  Syftet med studien är att identifiera de kompetensområden redovisningskonsulter behöver kompetensutvecklas inom för att på ett optimalt sätt kunna vägleda företag mot att växa sunt. Vidare är syftet att undersöka om det finns faktorer som påverkar arbetet med kompetensutveckling, vilka redovisningsbyråer således kan ta hänsyn till i anpassningen mot hållbar rådgivning. Redovisningsbyråer befinner sig idag i en situation där de har möjlighet att påverka redovisningskonsulters kompetens och förmåga att skapa medvetenhet och engagemang, förmedla kunskap inom hållbarhet och förändra företags påverkan på miljön. Detta förutsatt att de arbetar med kompetensutveckling inom identifierade kompetensområden; sociala, tekniska och affektiva förmågor samt tar hänsyn till; en integrerad strategi, kundstock och efterfrågan, byråns mål med kompetensutveckling, vilka som avses att arbeta med hållbar rådgivning, inlärningsmiljön och läranderesultatet. / The work with sustainability is a current topic today that more and more companies choose to take part in. Due to this fact, the traditional role of the accounting consultant may change. However, attention is paid to lack of competence from the consultants, whereupon competence development in sustainable guidance is essential. The adaptation to work with sustainability and develop the consultants’ competence enables accounting firms to achieve the goal of guiding companies towards a sustainable growth. The purpose of the studies is to identify the competence areas in which accounting consultants need to develop competence in order to be able to guide companies in an optimal way towards a sustainable growth. Furthermore, the purpose is to apply if there are factors that affect the work with competence development, which accounting firms can therefore take into account in the adaptation to work with sustainable guidance. Accounting firms today are in a situation where they have the opportunity to influence accounting consultants 'competence and ability to create awareness and commitment, convey knowledge in sustainability and change companies' impact on the environment. This given that they work with competence development within identified competence areas; social, technical and affective abilities and takes into account; an integrated strategy, customer base and demand, the agency's goals with competence development, those intended to work with sustainable guidance, the learning environment and the learning outcome.

No description available.

Denna uppsats studerar hur staden planeras och förtätas i förhållande till tankar och värderingar om hållbarhet. Frågeställningen besvaras med hjälp av en fallstudie av Kista kommun, som ingår i Stockholms strategiska satsningar i att skapa sammanhållenhet och stimulera stadsutveckling. Två semistrukturerade intervjuer har gjorts av anställda på stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret. Resultatet tyder på att det finns intentioner att förtäta med blandade funktioner. Detta innebär att det ska finnas en balans mellan service, arbetsplatser, kommunaltrafik och bostäder i det förtätade området. Det som anses hållbart med denna typ av planering är att behovet av resor ska minska, samtidigt som staden förser de boende med gångbara urbana miljöer. Utredningar genomförda av experter inom området ska bidra till byggnationens hållbarhet genom att bidra till kunskap som i sin tur kan leda till riktade resurser eller alternativa byggtekniska lösningar. Resultatet av fallstudien analyseras sedan kritiskt i förhållande till vad tidigare teori och forskning har för infallsvinkel på vad hållbarhet är och vilka konsekvenser förtätning kan mynna ut i.

The construction industry is currently playing a significant role in climate change worldwide. With contributions to emissions from several stages of construction, the industry is responsible for one fifth of Sweden’s total emissions. From these emissions one quarter can be linked to transportation.   With goals and requirements to live up to, such as Fossil Free Sweden, the Paris Agreement and Agenda 2030, construction companies today need to work together to reduce their emissions.   This study is based around the construction company ByggDialog, which acts as a turnkey contractor for projects throughout Sweden. The company specializes in partnering, and focuses primarily on projects in the public sector. This study examines four anonymous suppliers who are all recurring partners of ByggDialog. The study deals mainly with emissions, documentation, and follow-up.   The starting point during the study's execution period shows that several of the companies are already well on their way to reducing their emissions through, among other things, a change of fuel. A change from diesel to HVO100 does not require new engines or other modifications and can reduce emissions from about 2.6 kgCO2 / litre to 0.52 kg CO2 / litre, which is an improvement of as much as 80%. With a focus on large cities, this transition has already begun and the opportunities for completely fossil-free transport already exist today but comes with an additional cost. Saving one tonne of CO2 using fossil-free HVO100 is estimated to cost just under 3 000 SEK with current fuel prices from the study's execution period.   The companies in the study also raise the importance of reducing the number of transports through planning. From ByggDialogs point of view, early planning and coordinated orders can remove superfluous transport, which in turn saves anything from 2 kg of CO2 up to 50 kg of CO2 depending on in which transport is saved.   In the near future, the companies in the study hope to have developed better digital tools for collecting and processing transport data. Data that will make it easier for ByggDialog to track their emissions. Along with this, procedures for follow-up need to be developed so that production managers and purchasing managers will have a better insight into the requirements that are set and the effect they have. / Byggindustrin har idag en betydande roll inom klimatpåverkan världen över. Med stora utsläpp ifrån flera stadier i byggprocessen beräknas branschen att stå för en femtedel av Sveriges totala utsläpp. En fjärdedel av dessa utsläpp kan kopplas till transporter inom branschen.   Med mål och kravställningar att leva upp till så som Fossilfritt Sverige, Parisavtalet och Agenda 2030 behöver byggföretagen tillsammans redan idag arbeta för att minska sina utsläpp.   Denna studie utgår från byggföretaget ByggDialog som agerar totalentreprenör vid projekt över hela Sverige. Företaget specialiserar sig inom partnering och riktar sig framför allt mot samarbeten inom offentlig sektor. I denna studie granskas fyra anonyma leverantörer som alla är återkommande i samarbete med ByggDialog. Studien behandlar framför allt utsläpp, dokumentation och uppföljning kring leveransers miljöpåverkan.   Utgångspunkten under studiens utförandeperiod visar att flera av företagen är redan idag på god väg med att minska sina utsläpp genom bland annat byte av drivmedel. Ett byte från diesel till HVO100 kräver inga nya motorer eller andra modifikationer och kan minska utsläppen från ca 2.6 kgCO2/liter till 0,52 kg CO2/liter, vilket är en förbättring med hela 80%. Med fokus på storstäder har denna omställning redan börjat och möjligheterna för helt fossilfria transporter finns redan idag till följd av en extra kostnad. Att spara 1 000 kg CO2 med hjälp av fossilfri HVO100 beräknas kosta knappt 3 000 kronor med aktuella drivmedelspriser från studiens utförandeperiod.   Företagen i studien tar även upp vikten av att genom planering minska antalet transporter. Ifrån ByggDialogs sida kan tidig planering och samkörda beställningar ta bort överflödiga transporter, som i sin tur sparar allt från 2 kg CO2 till 50 kg CO2 beroende på vilken transport som sparas in.   Inom en snar framtid hoppas företagen i studien på att ha tagit fram bättre digitala verktyg för att samla in och behandla transportdata som ska göra det lättare för ByggDialog att följa sina utsläpp. Tillsammans med detta behöver rutiner för uppföljning tas fram så att produktionschefer och inköpsansvariga skall få en bättre insyn i vilka krav som ställs och vilken effekt dessa ger redan när beställningar görs.

ESG information, tillsammans med övrig hållbarhetsredovisning, har för företag blivit  vanligare utifrån nya normer och regleringar som uppstått inom redovisning. Detta har  medfört en ökad mängd forskning inom området där resultaten skiljer sig från studie till  studie. Tidigare forskning inom området förklarar de skilda resultaten till faktorer som  bransch, geografisk plats och riktlinjer för redovisning inom landet. I en önskan om en  bredare översiktlig kartläggning av ESG-betygens påverkan på finansiell prestation och  marknadsvärde för företag i EU har syftet formulerats: Att undersöka om det finns en  korrelation mellan ESG-betyg, finansiellt resultat och marknadsvärde för företag inom  Europeiska unionen.

Detta examensarbete behandlar den sociala hållbarhetsaspekten och utgår ifrån normativaprinciper för ett områdes utveckling. Arbetet görs tillsammans med Akademiska Hus i Lund,som är ett fastighetsbolag som bygger och förvaltar lokaler för den akademiska världen.Området som ska utvecklas tillhör konceptutvecklingsprojektet ”Kunskapsstråket”, sominnebär att utveckla ett attraktivt, levande område, med noder som knyts samman medresten av Lund.Uppsatsen består av två huvudmoment, en teoretisk del och en förstudie. Den teoretiskadelen har sin utgångspunkt i teorier kring hållbarhet och olika former av kapital, vilkaresulterar i en analysmodell. Förstudien utgör en projektplan för ”Program för socialhållbarhetsanalys”, som är ett processverktyg för områdesutveckling.En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer. En omfattandelitteraturgranskning har gjorts för att få kunskap om ämnet projekt- och processledning samtde olika teorier som tas upp i arbetet. För att få kunskap om Kunskapsstråket har samtalhållits med aktuella personer på Akademiska Hus.För att utforma ett område på ett socialt hållbart sätt används det olika normativa principersom utgångspunkt. Genom dessa principer tas det fram indikatorer som används för attutforma platsen men även för att mäta om den sociala hållbarheten är uppnådd. / This thesis deals with the social aspect of sustainability and is based on normative principlesfor an area's development. Work in conjunction with the Akademiska Hus in Lund, which is areal estate company that builds and manages facilities for the academic world. The area tobe developed is a part of the concept development project "the Knowledge Lane", whichmeans to develop an attractive, vibrant area, with nodes that are connected with the rest ofLund.The essay consists of two main parts, a theoretical part and a pre-study. The theory has itsbasis in the theories of sustainability and various forms of capital, which results in ananalytical model. The pre-study is a project of "Programme for social sustainability analysis",which is a tool for process development area.A qualitative methodology is used in this work through interviews. An extensive literaturereview has been done to obtain knowledge of the subject, project and process management,as well as the various theories mentioned in the work. To learn about the Knowledge Lanediscussions have been held with people at the Akademiska Hus.To define an area in a socially sustainable way, different normative principles have beenused as a starting point. These principles are the indicators used to design the site but alsofor measuring if the social sustainability is achieved.

Sammanfattning   Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är klimatförändringar ett otvetydigt hot och stora minskningar av koldioxid- och andra växthusgasutsläpp måste komma till stånd. För att uppnå detta måste vi ändra våra livsmedelssystem och att minska matsvinnet är en viktig del av denna transformation. Utbildning anges som en nyckelkomponent för att uppnå denna förändring då den främsta orsaken till matsvinn är brist på kunskap. Skolans styrdokument har tydliga beskrivningar om att miljö och hållbarhet ska implementeras i undervisningen. Detta motiverar att undersöka hur undervisningen kring hållbarhet och matsvinn i Hem- och konsumentkunskap, (Hkk) ser ut.  Syftet med studien var att undersöka vilka praktiska metoder och teoretiskt material Hkk-lärare använder i sin undervisning kring hållbarhet och matsvinn. Syftet var också att undersöka om det finns några skillnader på behöriga- och obehöriga lärare och vilken möjlighet man arbetar ämnesövergripande med hållbarhet.  Metoden för denna undersökning var en digital kvantitativ tvärsnittsundersökning som genomfördes i Facebook-grupper för aktiva Hkk-lärare. Resultaten av studien visade på ett allmänt högt intresse för hållbarhet och matsvinn hos Hkk- lärare. Det fanns en bredd av material och metoder att tillgå men Hkk-lärare valde i hög grad att skapa eget undervisningsmaterial. Studien visade att det inte fanns några skillnader mellan olika behörigheter och vilken möjlighet man hade att arbeta ämnesövergripande. Denna studie visar att det finns ett allmänt högt intresse för hållbarhetsfrågor och matsvinn hos Hkk-lärare. Den visar också att det finns en bredd av metoder och undervisningsmaterial och att det läggs mycket tid på att skapa eget material vilket inte enbart är positivt. Ämnesövergripande arbeten har överlag för lite utrymme. Denna studie har dock visat att detta inte beror på vilken behörighet lärare har. Däremot har tidigare studier konstaterat att olika ramfaktorer som schemaläggning och brist på planeringstid är de största hindren för att dessa samarbeten inte blir av.

I och med hållbarhetens vikt för företag gällande deras arbete, strategi och långsiktiga mål blir det alltmer aktuellt att säkerhetsställa att alla parter arbetar mot samma mål. Det resulterar till att allt fler företag arbetar med uppförandekoder, för att skapa en grund till vad man som företag värderar. Uppförandekoder har fått en betydande roll inom arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att skapa ett reglage alternativt ett styrdokument för att kunna möjliggöra en enklare kontrollering av sitt hållbarhetsarbete. Däremot har det visats sig finnas ett antal skandaler inom flertalet olika branscher, som visar på någon form av brist i hållbarhetsarbetet. Populära strategier som outsourcing har visats sig kunna vara en bidragande faktor till att företag har en sämre transparens i sina försörjningskedjor. I sin tur har det resulterat till att arbetet med uppförandekoden blivit mer komplicerad när dessa försörjningskedjor blir allt längre vid outsourcing. Det har lett fram till tankar angående hur företag faktiskt jobbar med uppförandekoder, eller framför allt hur en uppförandekod följs upp av företag? Ifall arbetet med uppförandekoden är så pass viktig som den påstås vara, varför fortsätter det att ske skandaler i företags hållbarhetsarbete?  I denna studie har vi försökt att besvara frågan angående hur en uppförandekod följs upp av företag. Det har gjorts genom en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har varit med fem olika fallföretag, med ett totalt antal på sex respondenter. Fyra av fem fallföretag hade perspektivet av att upprätta en uppförandekod, och ett av fallföretagen hade perspektivet av att följa en uppförandekod. Genom en tematisk analys har vi identifierat kategorier som bygger på den insamlande data som intervjuerna gett, samt teori. Kategorierna har som mål att hjälpa till att besvara den forskningsfråga som studien bygger på.  Studiens har som syfte att undersöka hur en uppförandekod följs upp av företag inom deras verksamheter. Efter analysen av empirin kunde vi kartlägga att flera av fallföretagen hade exempel på metoder eller kategorier av uppföljning, som innefattade revisioner, formella möten eller systemstöd. Däremot i diskussionen med teorin kunde vi bekräfta att uppförandekoden i vissa fall inte följs upp av fallföretagen ifall det inte fanns starka mentaliteter kring hållbarhet. Fallföretagen som inte hade starka mentaliteter kring hållbarhet beskrev som sagt metoder för uppföljning, men det var sällan att dessa metoder implementerades. Detta var även något som det fallföretag som hade perspektivet av att följa en uppförandekod bekräftade. I och med detta resulterade det till att svaret på forskningsfrågan och studiens syfte blir att uppföljning av en uppförandekod förekommer för vissa fallföretag vilket är de fallföretag som har ett gediget intresse för hållbarhet.

Syftet med denna uppsats är att granska eventuella skillnader mellan svenska kommuners visioner rörande social hållbarhet som konkretiseras i respektive kommuns översiktsplan. Granskningen syftar även till att generera kunskap gällande hur svenska kommuner följer Plan- och bygglagens (PBL) krav på behandling av social hållbar utveckling i den översiktliga planeringen. Uppsatsens resultat är intresseväckande då det inte finns en klar definition av social hållbarhet, vilket leder till svårigheter att implementera begreppet inom planeringen. Parallellt med begreppets svårdefinierbara natur är hållbarhet likväl ett av de mest frekvent använda och accepterade målen inom planering (De Roo & Porter 2007, 2). Även Persson understryker svenska kommuners svårigheter att tillämpa en planeringspraxis med tillhörande strategier som för samhället i en hållbar riktning (Persson 2013, 302). Följaktligen innebär det att det finns en ovisshet i svenska kommuners visioner samt att dessa kan skilja sig åt kommuner emellan vilket genererar olikartade samhällsutvecklingar. För att konkretisera uppsatsens syfte kommer fyra översiktsplaner väljas ut med utgångspunkt i följande kriterier: kommunen ska ha en stabil befolkningstillväxt med en befolkning på 100 000-155 000 invånare samt en översiktsplan antagen år 2016 eller senare. Syftet med kriterierna är att de ska ligga till grund för framtida generaliseringar baserade på granskningens resultat. Utöver de fastställda kriterierna väljs kommunerna ut baserat på geografisk spridning samt skillnader i landareal. Ett teoretiskt ramverk skapas för att åskådliggöra hur denna uppsats tolkar begreppet social hållbarhet. Ramverket utgörs av sex kategorier: livskvalitet, social interaktion, jämlikhet, tillgänglighet, trygghet och framtidsvision. De valda översiktsplanerna ska sedan granskas med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys där meningar som berör denna uppsats teoretiska ramverk tas ut. I nästa steg kondenseras, kodas samt kategoriseras de uttagna meningarna efter uppsatsens teoretiska ram. Därefter kommer översiktsplanernas innehåll jämföras utifrån ramverkets sex kategorier och i nästa steg ska skillnader, likheter samt eventuell problematik uppmärksammas som senare ska ligga till grund för uppsatsens slutsats. Det generaliserade resultatet visar att svenska kommuners visoner mot social hållbarhet skiljer sig åt, men bitvis strävar efter samma mål. Svenska kommuner är enligt lag skyldiga att visa hänsyn till de paragrafer i PBL som berör den översiktliga planeringens innehåll av social hållbarhet. Utifrån granskningen går det dock att urskilja ingen kommun behandlar samtliga paragrafer som enligt granskningens teoretiska ramverk berör social hållbarhet. Rimligtvis går det därför att anta att även övriga svenska kommuners översiktsplaner behandlar PBLs paragrafer på likartat sätt. En värdering av det framkomna utfallet diskuteras i uppsatsens slutdiskussion där en möjlig förklaring tar avstamp i kommunernas skilda förutsättningar som tvingar dem att jobba efter olika premisser. Frågan som kvarstår är dock huruvida PBL bör utgöra striktare lagverk för arbetet mot social hållbarhet eller om lagens tolkningsfrihet är en nödvändighet för att Sveriges kommuner ska kunna implementera den på sina egna förutsättningar.