• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1976
  • 356
  • Tagged with
  • 2332
  • 1265
  • 737
  • 606
  • 587
  • 520
  • 498
  • 391
  • 302
  • 288
  • 286
  • 271
  • 262
  • 243
  • 242
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
161

Ulleråker, en stadsdel för alla? : En kvalitativ undersökning av konflikten mellan social och ekonomisk hållbarhet i bostadsplaneringen

Calander, Jonas January 2019 (has links)
I FN:s hållbarhetsmål läggs det ett stort ansvar på kommunerna att sträva efter hållbarhet ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. I Ulleråker söder om Uppsalas stadskärna planeras det för 7000 nya bostäder med tillhörande handelsplats och service. Området ska vara hållbart ur alla tre perspektiv, men det har uppstått en konflikt mellan den ekonomiska och sociala hållbarheten i bostadsplaneringen. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka konflikten mellan ekonomisk och social hållbarhet i Ulleråker och vilken av dem som väger tyngst i bostadsplaneringen. Syftet besvaras genom att samla information från relevanta plandokument och kvalitativa intervjuer med tre tjänstemän på Uppsala kommun. För att få en djupare förståelse kring konflikten mellan ekonomisk och social hållbarhet, används Scott Campbells (1996) planerarens triangel och specifikt egendomskonflikten. Uppsatsen kommer fram till att relationen mellan ekonomisk och social hållbarhet prioriterar den ekonomiska hållbarheten i bostadsplaneringen, men att det kan bero på om den sociala hållbarheten ses ur ett individperspektiv eller samhällsperspektiv. Varför den ekonomiska hållbarheten väger tyngre kan bero på att nyliberal planering har förändrat kommunens roll i egendomskonflikten och möjliggjort för den privata marknaden att i större utsträckning styra bostadsbyggandet, vilken favoriserar ekonomiska utveckling före social jämlikhet.
162

BOSTADENS NÄRMILJÖ I ETT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV / RESIDENTIAL YARDS AND THEIR ROLE FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT

Danielsson, Cristina January 2014 (has links)
A majority of Sweden’s population, about 80 %, lives in urban environments, and a majority of them live in residential complexes with shared residential yards. People spend a large part of their time in or around their home, which is why the outside environment and the green space in the area play an important part in a person’s well being. The green yard offers space for children’s activities, recreation, solitude, relaxation and gardening and gives the opportunity to learn and understand nature and its processes. The green yard also constitutes a part of the city’s factual green structure, informal green spaces that are not owned by the city and are therefore not included in the formal planning processes. The green residential yards also provide a number of ecosystem services such as climate regulation, purification of water and air and rainwater infiltration, all of which are of importance in the fight against climate change. The goal of this thesis has been to present the advantages an improved planning and maintenance of the urban green space and the residential yard in particular can offer. A number of important properties and functions that affect a yard’s functionality and how it is perceived are also presented and explained. The paper also aims to offer a better understanding of the garden’s role in improving the social conditions in the neighbourhood, and of the importance of involving the residents in planning and maintaining the green spaces. A number of case studies and analyses offer a more concrete perspective on the real world situations, and of successful refurbishment projects. Involving the residents in the formal planning and building processes has been proved to have positive effects on revitalising areas such as Gårdsten in Göteborg. Tenant involvement in open space management can lead to a positive spiral where people start caring for and identifying themselves with their neighbourhood, which can reduce the degree of stigmatisation and marginalisation.
163

Gröna Bibliotek : Ett användarperspektiv / Green Libraries : A user perspective

Olsson, Maria January 2018 (has links)
Green libraries are a relatively small but expanding part of the library world, and usually indicates a library that includes ecological sustainability in their inner or outer practices. These libraries make information about the environment available to the community. At the time of this study, the scientific material on Green Libraries is very practically oriented and often focused on what the library can do for its community, with no literature on the users’ perspective. The purpose of this bachelor's thesis was, thus, to study the users’ awareness and use of the green library services. The following questions were addressed: How have users become aware of the ecologically sustainable services in the library? How do library users use the provided ecologically sustainable services? Interviews and complementary observations were carried out to answer these questions, and a deductive thematic analysis was conducted upon the collected material. Wilbur Schramm's (1973) five causes of selective exposure were applied to identify how the green services reach the library users. The results showed that the green services were often noted in passing while the user was otherwise engaged in looking for information or services closer to their interests. Only one out of twenty individuals had taken part of the information provided by flipping through the provided books. The users sought information about the environment through other sources. However the users are positive to the fact that the library offers these services as the library is a place of information within the local community.
164

Hållbar renovering / Sustainable renovation

Barkö, Jonas, Godtland, Merete January 2018 (has links)
För att samhället ska fortsätta utvecklas behöver hållbarhet vara en del av resonemanget. Medvetenheten av miljövänligare renoveringsmetoder hos fastighetsägare behöver ökas, och därför har denna studie tagit fram skillnader i miljöpåverkan för olika renoveringsmetoder. I studien har ett lägenhetshus, ägt av ett kommunalt bostadsbolag, undersökts utifrån två olika renoveringsalternativ. Det ena alternativet innefattar en totalrenovering med bland annat stambyte, byte av kök och byte av ventilationssystem (till ett värmeåtervinnande). Det andra alternativet, det varsamma, består av relining av avloppsrör, upprustning av befintligt kök, med ommålning av stommar, och byte av fläktaggregat i befintligt ventilationssystem. För att ta reda på vilket alternativ av de två givna metoderna som har minst miljöpåverkan har en jämförelse gjorts där metodernas skillnader har beaktats. Dessa skillnader låg sedan till grund för en livscykelanalys som var det huvudsakliga momentet i studien. Störst fokus lades på den miljöpåverkande faktor som studien kom fram till var den viktigaste, nämligen klimatpåverkan. Utsläpp av koldioxidekvivalenter var det som störst fokus lades vid och som sedan ledde till studiens resultat. Den mest ekologisk hållbara metoden över tid visade sig vara totalrenoveringsmetoden. Detta berodde enbart på den energieffektivisering som byte av ventilationssystem bidrog till. Vid renoveringstillfället var det den varsamma renoveringsmetoden som hade minst miljöpåverkan, men efter 20 år av användning av byggnaden så blev totalrenoveringen mer ekologisk hållbar. Livscykelanalysen visar också vilka åtgärder i renoveringen som är de största klimatpåverkarna sett till utsläpp vilket i sin tur kan leda till att dessa byts ut till något miljövänligare samt att det skapar medvetenhet och upplysning av materials miljöpåverkan. Omfattningen av studiens klimatpåverkan var svårbegriplig och översattes därför till en kostnad i kronor. Denna kostnad är en form av koldioxidskatt som olika forskare menar behövs för att reducera människans påverkan på växthuseffekten. Detta gjordes just på grund av svårigheten att jämföra utsläppens magnitud och för att likställa de båda alternativen för en jämförelse över tid.
165

Gustaf Frödings Alsters herrgård : En socialt och miljömässigt hållbar minnesgård / Gustaf Fröding’s Alsters herrgård : A socially and environmentally sustainable memorial estate

Nilsson Dahlin, Ebba, Gadde, Lowe January 2018 (has links)
Alsters herrgård är den forna poeten Gustaf Frödings minnesgård, belägen öster om Karlstad. I vår uppsats vill vi studera hållbarheten i Alsters herrgårds arbete inom de sociala och miljömässiga aspekterna. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med anställda på herrgården som är kunniga inom ämnet, och på så sätt fått en djupare inblick i verksamhetens hållbarhetstänk. Vi har även läst relevant litteratur och information på hemsidor för att få en vetenskaplig grund i ämnet. I uppsatsens teoretiska ramverk förklarar vi centrala begrepp och teorier som vi anser är relevanta för studien, som sedan kan kopplas till verksamheten och deras aktiva arbete. Studien visar även upp Alsters herrgård arbete kopplat till hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett begrepp med flera definitioner, så har även herrgården sin egna definition. Kulturarv, Gustaf Fröding och hållbar utveckling är tre fokusområden som Alsters herrgård arbetar med, och dessa finns med i en vision som samtliga anställda på herrgården har fått ta del av. Verksamhetens hållbarhetsarbete handlar till stor del om tillgänglighet och miljömedvetenhet, och från år 2010 till år 2013 blev området tillgängliggjort, vilket handlade mycket om handikappanpassning till och i byggnader. De fokuserar även på att minimera den negativa miljöpåverkan, som exempelvis köpa in närproducerade varor. Eftersom herrgårdens byggnader är kulturminnesmärkta är ombyggnationer en omständlig och långvarig process, och Länsstyrelsen Värmland är enligt Alsters herrgård de som tar de slutgiltiga besluten kring förändringar på platsen. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att Alsters herrgård är en verksamhet som har implementerat hållbarhetsaspekten väl i sin planering, både socialt och miljömässigt. Även om de på grund av kulturminnesmärkningen inte kan genomföra alla ändringar de vill, är hållbar utveckling alltid med i fokus.
166

Marknadsföring och schysst käk, ett gott mål med hållbar eftersmak : En studie om marknadsföring av hållbarhet, konsumtion och studenters restaurangval

Kallin, Magnus, Unelid, Frida January 2017 (has links)
Hållbarhet i kontext av konsumtion och företagande är ett aktuellt och väl omdiskuterat ämne inom politiken och den moderna samhällsekonomin i världen. Konsumtionen är central för samhällets tillväxt tillika det som orsakat de sociala, ekologiska och ekonomiska problemen i världen idag. Företag har ett ansvar att främja hållbar utveckling genom hållbart företagande med ett fokus på samtliga tre perspektiv. Konsumenten har även den en skyldighet, i sitt konsumtionsbeteende att agera hållbart i sina val och beslut. Vi ser ett gemensamt ansvar, där kunskap och medvetenhet om klimathotet bör tas på största allvar av såväl företag som konsument. Med forskningsfrågan Hur kan marknadsföring användas för att påverka studenternas kännedom om, och attityd till att välja hållbara restauranger? utfördes en enkätstudie under våren 2017 på uppdrag av Gotthards Krog belägen i centrala Umeå, för att utforska studenters hållbara konsumtionsbeteende. Tidigare forskning har fokuserat mycket på demografiska variabler för att förklara miljövänligt konsumentbeteende, men har de senaste 10-15 åren i större grad skiftat till att utforska psykografiska förklaringsvariabler i samband med förändrade paradigm. I en snabbföränderlig värld finns nu ett behov av att förstå de beteenden som präglar unga klimatmedvetna konsumenter som har framtiden i sin hand. I en deduktiv ansats och med hjälp av teorier som triple bottom line (TBL), value-belief-norm theory (VBN) och goal framing theory som teoretiskt ramverk konstruerar vi en konceptuell modell för hypotesprövning mot fem hypoteser, med val av hållbara restaurangkoncept som slutlig beroende variabel. Till grund för resultatet ligger en webbaserad enkät (n=219) med 36 frågor (femgradig likert-skala) om marknadsföring som kommunicerar hållbarhet, kännedom, attityder och konsumentbeteende där studenter vid Umeå Universitet är vår urvalspopulation. Resultatet visade på att starka samband mellan kunskap och marknadsföring som kommunicerar hållbarhet föreligger, som grund för val av hållbara restauranger. Studien bidrar bl.a. till forskning kring hållbar marknadssegmentering genom en breddning av särskilda kontextuella karaktärsdrag för målgruppen studenter, samt vilka kompromisser studenter gör vid hållbar konsumtion. Något man som företagare bör vara medveten om vid planering av både CSR-arbete och marknadsstrategi.
167

Tät och Socialt Hållbar Stad : en fallstudie om sambandet mellan täthet och social hållbarhet i Örebro kommun

Toth, Emma January 2020 (has links)
För att uppnå hållbara livsstilar finns idén om en tät, sammanhållen och funktionsblandad stadsutveckling som ett ideal. Således ses att bygga en tät stad som en riktning mot att bygga hållbart, både inom den sociala, ekonomiska och ekologiska aspekten. Problemet som denna studie vill belysa är att det inte finns en enhetlig och tydlig definition av vad socialhållbarhet innebär i en stad. Trots detta kopplas begreppet täthet till social hållbarhet.Syftet med uppsatsen är således att utveckla en djupare förståelse för hur begreppen socialhållbarhet och täthet förhåller sig till varandra i kommunal planering. Vidare ska begreppen undersökas var för sig för att påvisa sambandet mellan täthet till social hållbarhet. Arbetet avgränsas geografiskt till Örebro kommun. Detta för att Örebro kommun är omnämnd för sin handlingsplan för hur Örebro stad ska förtätas enligt Boverkets idéskrift “Rätt Tätt”.Frågeställningen ifrågasätter hur täthet och social hållbarhet förhåller sig till varandra i kommunal planering. För att besvara frågeställningen ställs två underfrågor kring hur Örebro kommun förhåller sig till täthet respektive social hållbarhet på översiktsplanenivå. Den teoretiska utgångspunkten utgår ifrån definitionen av begreppen täthet och socialhållbarhet, då dessa anses vara relevanta utgångspunkter. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna har sambandet mellan den fysiska planeringen och människans sociala livundersökts. Resultaten visar att en tät stad och social hållbarhet påverkar och bidra till varandra. Genom arbete mot att skapa en tät stadsstruktur kan med andra ord en ökad social hållbarhet uppnås. Även om den fysiska planeringen används för att förbättra sociala faktorer kan den inte som enskild faktor garantera ett visst utfall, utan endast skapa förbättrade möjligheter och förutsättningar är att uppnå en ökad social hållbarhet.
168

Vilka är handlingarna bakom industriföretagens hållbarhetsskandaler? : En kvalitativ studie på 278 globala hållbarhetsskandaler

Forsberg, Julia, Persson, Clara January 2020 (has links)
Syfte: Hållbarhetsskandaler har på senare tid blivit uppmärksammat som ett mer följdriktigt mått på företagens hållbarhetsarbete än de idag mest förekommande hållbarhetsmåtten. Däremot har ingen tidigare utförd studie kartlagt de handlingar som utlöser företagens hållbarhetsskandaler. Syftet med studien är därmed att undersöka de bakomliggande handlingarna till skandaler kopplade till miljödimensionen av hållbarhet inom miljökritiska industrier för att konkretisera vad samhället reagerar på. Metod: Studien antar en kvalitativ metod med en multipel form av fallstudiedesign inspirerad av bland annat etnografisk innehållsanalys med en deduktiv ansats. Vidare använder sig studien av ett klassificeringsschema för att kategorisera och analysera den sekundärdata som hämtas från Thomson Reuters Datastream. Data representerar ett urval på 278 skandaler kopplat till miljödimensionen av hållbarhet över en elvaårsperiod (2008-2018). Resultat & slutsats: Studiens resultat indikerar att händelserna bakom industriföretagens skandaler kopplade till miljödimensionen av hållbarhet främst omfattar föroreningar och utsläpp med potentiell eller konstaterad negativ miljöpåverkan, där myndigheter och lokalbefolkning ligger bakom de flesta av reaktionerna. Studiens slutsats är därav att det främst är normbrott som utlöser hållbarhetsskandaler. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att fylla det forskningsgap som existerar genom att synliggöra de bakomliggande handlingarna till att hållbarhetsskandaler uppdagas. Ett av studiens bidrag är den kunskap gällande att hållbarhetsskandaler ofta beror på normbrott samt att det räcker med att en industri uppfattas som riskfylld för att en skandal ska uppstå. Genom studien synliggörs även en intressentgrupp i form av lokalbefolkningen som en av företagens viktigaste intressenter, vilket inte har uppmärksammats i tidigare forskning. Förslag till fortsatt forskning: För att bringa den ifrågavarande studiens resultat vidare skulle det vara av intresse om framtida forskning skapar en generell modell i syfte att kunna prognostisera risken för att hållbarhetsskandaler ska uppstå genom maskininlärningsmetoder som synliggör icke-linjära korrelationer i mätpunkterna för dagens hållbarhetsmått i form av exempelvis ESG. / Aim: Sustainability scandals have recently been recognized as a more consistent measure of companies' sustainability efforts than today's most common sustainability measures. However, no previous study has mapped the actions that trigger corporate sustainability scandals. The aim of the study is thus to investigate the underlying actions of scandals linked to the environmental dimension of sustainability in environmentally critical industries in order to flesh out what society reacts to. Method: The study adopts a qualitative method adopting a multiple case study design inspired by different kinds of content analysis with a deductive approach. Furthermore, the study uses a classification scheme to categorize and analyze the secondary data retrieved from Thomson Reuters Datastream. The data consists of 278 scandals linked to the environmental dimension of sustainability over a period of eleven years (2008-2018). Result & Conclusions: The study's results indicate that the actions behind industrial scandals linked to the environmental dimension of sustainability mainly consists of pollution and emissions with potential or confirmed negative environmental impacts, where government bodies and local population reacts the most. The study concludes that it is primarily norm crimes that trigger sustainability scandals. Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research by defining the underlying actions that leads to sustainability scandals. One of the contributions of the study is that sustainability scandals often are based on norm violations and also that it is enough for an industry to be perceived as risky for a scandal to arise. The findings of this study also emphasize the local population as one of the most important stakeholder groups for corporations, a finding which has not been highlighted in previous research. Suggestions for future research: In order to further carry out the results of the study in question, it would be of interest if future research were to create a general model in order to forecast the risk of sustainability scandals occurring through machine learning methods that make non-linear correlations visible in the measurement points of today's sustainability metrics in the form of ESG.
169

En framtid för socialt hållbara arbetsteam? : En kvalitativ studie om social hållbarhet och teamorienterade organisationer

Jylhä, Mia-Lina, Hansius, Agnes January 2022 (has links)
Denna kvalitativa studie har syftat till att belysa hur sociala organisation arbetar med att stärka social hållbarhet inom ett arbetsteam, med fokus på teorier om social hållbarhet, psykologisk trygghet och organisationskultur. Vi har undersökt vilka faktorer som påverkar den sociala hållbarheten, samt hur arbetet med dessa faktorer kan stärka den sociala hållbarheten hos ett arbetsteam. Genom intervjuer har vi samlat in data utifrån tio informanters tankar, känslor och upplevelser. Intervjuerna har därefter transkriberats och analyserats med tematisk analys. Den tematiska analysen består av tre huvudteman med två till tre underteman vardera. Vi landade i slutsatserna att ett team inte enbart handlar om individer, men även hur de fungerar som en helhet. Därmed kan det vara viktigt att organisationen inkluderar medarbetarna och analyserar gruppdynamik, för att mäta social hållbarhet och även fortsätta jobba med social hållbarhet internt. Den social hållbarheten bland team blir grundläggande att arbeta med, för att en organisation i sin helhet ska kunna hålla sig socialt hållbar och bevara konkurrenskraft.
170

Lagen om offentlig upphandling : En studie om hållbarhetskrav i upphandlingar inom stadsbyggnad

Asztély, Tove January 2015 (has links)
Staden och den byggda miljön har blivit en källa till omfattande miljöproblem. Byggsektorn i Sverige står för en stor andel av både utsläpp och avfallsproduktion. Begreppet hållbarhet används ofta inom stadsbyggnad och innefattar socialt, ekologiskt och ekonomiskt hänsynstagande. Dock har det visat sig svår att implementera hänsyn till hållbarhet i realiteten. Lagen om offentlig upphandling tillämpas då offentliga aktörer köper varor eller tjänster av privata leverantörer. Inom stadsbyggnad är det vanligt att kommuner och statliga myndigheter köper upp produkter, entreprenader och tjänster från privata bolag. Lagen syftar till att öka konkurrensen, skapa transparens och motverkas risken för att vissa leverantörer särbehandlas i en upphandlingsprocess. I en upphandling har den upphandlande enheten möjlighet att ställa krav på de leverantörer som är lämpliga. Kraven kan bland annat röra hänsyn till miljö och sociala aspekter. Denna uppsats belyser möjligheterna att hållbarhetskrav integreras i offentliga upphandlingar som rör stadsbyggnad. Genom intervjuer med ett antal olika aktörer inom bygg- och planeringssektorn har åsikter och erfarenhet samlats in och analyserats. Analysen av dessa intervjuer och tidigare forskning visar på att det finns en tydlig kunskapsbrist kring hur krav som rör hållbarhet ska formuleras samt hur dessa skall värderas i en upphandling. Studien visar även att det efterfrågas tydligare direktiv och en ökad samverkan mellan aktörer beträffande upphandlingar och möjligheten att integrerar hållbarhetskrav. Studiens resultat tyder på att Lagen om offentlig upphandling reglerar en stor köpkraft och kan, om kunskap och kompetens finns, användas för att ställa krav på miljö och sociala hänsyn inom bygg- och planeringssektorn och därmed bidra till en mer hållbar stadsutveckling.

Page generated in 0.1021 seconds