Idag är den gemensamma tvättstugan bortrationaliserad och tvättmöjligheterna flyttarmer och mer in i den privata bostaden. Vi förlorar plattformar och mötesplatser som kan ge utrymme för diskussioner och gemenskap och det utarmar jordens resurser att det individuella ägandet uppmuntras före det gemensamma. I mitt examensprojekt spekulerar jag med hjälp av rumslig gestaltning om tvättstugan som en attraktiv plats för reflektion och rekreation, som syftar till att få människor att välja den gemensamma tvättstugan och därmed ge den ett fortsatt existensberättigande. Det är relevant att vi människor delar på de resurser vi har och förutom ökad ekologisk hållbarhet kan tvättstugan som rum ge ett ökat socialt välmående för oss som individer. I mitt designförslag har jag adderat nya sysslor och moment i en befintlig tvättstuga i Hökarängeni Stockholm, som idag vanligen inte finns i denna typ av rum. Exempelvis badkar och dusch, hängmattor i torkrum och fotbad i ett socialt torgliknande utrymme. Dessa sysslor betraktar jag som ritualer som fångar det poetiska i en så vardaglig syssla som tvätt och får oss att stanna upp för ett ögonblick. I dagens tempo stressar vi på och konsumeratvidare och min förhoppning är att vi med tid för reflektion över vårt livsstil kanske göra en skillnad för framtida generationer.Min slutsats är att tvättstugan som rum i framtiden har stor potential att inrymma fler aktiviteter och sysslor än idag, och att det skulle kunna berika denna typ av gemensamma rum, göra de mer attraktiva och få de att fylla en betydelsefull funktion, både social och ekologisk.

Bakgrund och problemdiskussion: En växande befolkning och en stark ekonomisk utveckling har lett till att jordens resurser förbrukas i allt fortare takt. Därav är cirkulär ekonomi en stor del i den framåtriktade och hållbara logistiken. Verksamheter inför miljöåtgärder men trots ansträngningarna belastas fortfarande miljön eftersom flertal företag i grund och botten har en negativ påverkan på miljön. I empirin poängteras även bristen på kunskap om pallar vilket har gjort att skribenterna har funnit intresse för träpallars och plastpallars drivkrafter samt hinder. Syfte: Studiens syfte är att utreda på vilka sätt plastpallar kan bidra till ekonomisk och miljömässig hållbarhet i jämförelse med träpallar, samt att identifiera vilka hinder och drivkrafter som finns för företag som väljer att byta ut träpallar till plastpallar. Metod: En kvalitativ studie har genomförts dels genom en intervjumetod för empiridelen med fyra semistrukturerade- och en strukturerad intervju, samt en strukturerad litteraturundersökning för teoretisk referensram.  Resultat: Plastpallars ekonomiska hållbarhet beror på om de köps eller hyrs, reparationskostnad och livslängd. Dess bidrag till miljömässig hållbarhet är främst genom plastpallars längre livslängd än träpallar som bidrar till att mindre resurser används som leder till mindre avfall. Det är även genom det lägre koldioxidutsläppet vid transport tack vare lägre vikt än träpallen. Det visade sig att de största drivkrafterna var den längre livslängden, hanteringssäkerheten och den lägre vikten. Hinderna som upptäcktes var träpallars redan etablerade system, högre koldioxidutsläpp vid tillverkning, brist på intresse vid tillverkningsprocessen och högre kostnad.

Uppsatsen utforskar Compact Livings hållbarhetsperspektiv. Hur design kan användas för att skapa en positiv erfarenhet hos allmänheten. Idén är att kommunicera och vidga förståelsen av hållbarhet med Compact Living. Det resulterade i en möbel som harflera funktioner (avskärmare, spegel & anslagstavla) och som kanplaceras fritt för att arbeta med kreativiteten hos användaren. I utforskningen utfördes interjvuer och undersökning av marknaden därdet kom fram ett stort behov av förvaring. Ett negativt behov somuppfattades komma ifrån den ökande överkonsumtionen. Projektetsresultat bygger på en annan aspekt av Compact Living; Varierad eller Flexibel användning. Utvecklingen av resultatet bestod utav individuell idégenerering och workshops tillsammans med användare.I skapandet av modell användes skiss och cad för att ta fram formoch lätt hantering. Diskussionen tar upp bland annat defintionen avCompact Living och att ha kreativtet som en funktion.

Allt fler människor väljer att bosätta sig i städer. Samtidigt lever vi i en tid där hållbarhetsmål är viktigare än någonsin att uppnå. Städers ökande antal invånare gör att allt fler människor vistas på gator, torg, parker och andra grönområden i staden, vilket ställer höga krav på det offentliga rummet. För att bemöta detta krävs hållbara, livskraftiga, säkra och hälsosamma offentliga rum, med syfte att skapa en jämställd stadsmiljö som involverar alla människor. Dessa platser kräver smarta lösningar för att främja hållbar stadsutveckling.Stadsutvecklingen gör att de offentliga rummen ständigt förändras. Ett område som står inför förändring kan ta flera år att färdigställa, vilket gör att offentliga rum från och till infinner sig i ett slags mellanläge. Platsen används då inte längre som tidigare, och har ännu inte fått sin nya användning. Detta kan skapa tillfälligt otrygga eller oinbjudande kvaliteter i det offentliga rummet, till exempel brist på belysning och få människor i rörelse. För att motverka detta kan stadsplanerare och arkitekter implementera temporära installationer för att ge platsen en ny identitet och användning.För att undersöka om tillämpandet av temporär användning kan bidra till hållbar stadsutveckling, utförs en interventionsstudie på en offentlig plats som genomgår förändring. Denna interventionsstudie innefattar en beskrivande planeringsprocess samt en fältstimulering där en temporär paviljong med odlingsmöjligheter byggs upp i det offentliga rummet. Studiens empiriska del innefattar även en platsanalys för att undersöka hur paviljongen påverkar, och påverkas av, dess kontext. Dessutom tillämpar studien en enkätundersökning för att undersöka allmänhetens attityder till det offentliga rummet. Detta, tillsammans med kvalitativa intervjuer med experter inom området, ger oss en inblick i hur en intresserad person utan en formell roll kan delta i planeringsprocessen och utformningen av en offentlig plats. Resultatet beskriver planeringsprocessen och uppförandet av den temporära paviljongen. Detta beskriver i sin tur hur temporär användning kan bidra till inkludering och hållbarhet i stadsrummet. / Increasingly more people are choosing to settle in cities. At the same time, we live in a time where achieving sustainability goals are more important than ever. The increase in residents in urban environments has created a build up of people passing through the streets, squares, parks, and other green areas in the city, putting a huge strain on public spaces. In response to this, renewable, viable, safe and healthy public spaces are needed, with the aim of creating an equal urban environment open to all. These public spaces require inventive solutions to develop the urban environment to a sustainable future.Urban development is not only inevitable, but a must for progression, however, to the average citizen this creates ever shifting, ever changing surroundings for them to work and live in. During these, sometimes years long, periods of change, public spaces can fall into a form of middle ground, where the previous purpose of the space has been lost, and the new purpose has yet to be gained. This can temporarily create unsafe and uninviting qualities in the public space, for example due to lack of lighting and people. To challenge this, city planners and architects can look to implement temporary installations to give the site a new identity and use, bridging the gap between old and new.To investigate whether temporary use can contribute to sustainable urban development, an intervention study was conducted at a public space that is under-going change. This intervention study includes a descriptive planning process as well as a field stimulation where a temporary pavilion with cultivation opportunities is built up in the public space. The empirical part of the study also includes a site analysis to investigate how the pavilion affects, and is affected by, its context. In addition, the study applies a survey to examine the attitudes of the citizens regarding the public space. This, together with qualitative interviews with experts in the field, gives us an insight into how an interested person without a formal role can participate in the planning process and the design of a public place. The result describes the planning process and construction of the temporary pavilion. The approach, in turn, describes how temporary use can contribute to inclusion and sustainability in the urban.

Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad förståelse för hur den hållbara verksamhetsstyrningen kan utformas på en operativ nivå utifrån företagets kontext. Klädbranschen har valts som empirisk kontext eftersom branschen står inför enorma hållbarhetsutmaningar. För att uppnå syftet använder sig studien av en kvalitativ metod med abduktiv ansats. I studien har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med butikschefer eller butiksägare från nio olika klädaffärer. Tidigare forskning visar att företagen behöver möta nya krav från intressentgrupper på att inkludera hållbarhet i kärnverksamheten för att framstå som legitima. För att lyckas med detta behöver företagen arbeta internt med hållbarhetsfrågor och därmed anpassa sin verksamhetsstyrning, viktigt är då att den hållbara styrningen genomsyra hela företaget. Genom att beakta det operativa perspektivet bidrar uppsatsen till att minska ett kunskapsgap från tidigare studier. I de fall som undersökts kan det konstateras att implementering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen på operativ nivå är begränsad och att det finns outnyttjade möjligheter som varierar utifrån företagets kontext. Studien visar att hållbarhet inkluderas i varierat omfång inom företagskulturen och den administrativa styrningen. För att vidare främja hållbarhetsarbetet på den operativa nivån behöver företagen en kultur där hållbarhet finns inbäddat i grundvärderingarna. Detta kan öka förståelsen för omställning till hållbarhetsarbete och även uppmana de anställda att på eget initiativ ägna sig åt hållbarhetsaktiviteter. Företagen kan nå dit via utbildning eller genom att implementera hållbarhet i andra styrverktyg som planeringen, cybernetiska styrningen eller den administrativa styrningen. Inget företag i studien inkluderade hållbarhet i sina belöningssystem, vilket kan bero på svårigheter i att kvantifiera det hållbarhetsarbete som utförs. / The purpose of the thesis is to contribute to an increased understanding of how sustainable corporate governance can be designed at an operational level based on the company's context. The clothing industry has been chosen as an empirical context as the industry faces enormous sustainability challenges. To achieve the purpose, the study uses a qualitative method with an abductive approach. In the study, nine semi-structured interviews were conducted with store managers or shop owners from nine different clothing stores. Previous research shows that companies need to meet new demands from stakeholder groups to include sustainability in their core business to appear legitimate. To succeed in this, companies need to work internally with sustainability issues and thus adapt their business management, sustainable governance must permeate the entire company. By considering the operational perspective, the thesis contributes to reducing the knowledge gap from previous studies. In the cases examined, it can be found that the implementation of sustainability in operational management at the operational level is limited and that there are unexploited opportunities that vary based on the company's context. The study shows that sustainability is included to a varying extent within the corporate culture and the administrative control of the clothing stores that have been investigated. To further promote sustainability work at the operational level, companies need a culture where sustainability is embedded in the basic values. This can increase understanding of the transition to sustainability work and also encourage employees to engage in sustainability activities on their initiative. Businesses can reach this through education or by implementing sustainability in other governance tools such as planning, cybernetic governance or administrative governance. No company in the study included sustainability in its reward systems, which may be due to difficulties in quantifying the sustainability work being performed.

Denna studie fokuserar på om det är möjligt att planera hållbara stadsdelar med en planering som de senaste 20 åren har påverkats av nyliberala värderingar. Detta görs genom att utgå ifrån två olika fall där jag har valt att fokusera på stadsdelarna Rosendal i Uppsala och Vallastaden i Linköping. De metoder som används i denna studie är kvalitativa intervjuer med tjänstemän på respektive kommun. Även textanalys av plandokument används samt deskriptiv statistik för att kunna svara på studiens syfte och de frågeställningar som presenteras i studien. Resultatet i denna studie tyder på att det finns en hel del utmaningar med en planering som vilar på nyliberala värderingar. Det är framför allt den sociala hållbarheten och hur den definieras som påverkas negativt av de nyliberala värderingarna som påverkar planeringen i respektive kommun. Resultatet visar också att det är framför allt den ekonomiska hållbarheten som är i fokus där respektive kommun använder sig av den ekologiska hållbarheten som ett hjälpmedel för att attrahera presumtiva invånare, kapital och företag. Analysen i denna studie visar också att begreppet hållbar utveckling är ett problematiskt sådant eftersom det finns ett flertal olika definitioner. Detta uppmärksammas även i denna studie då det verkar som att det finns en tvetydighet hur respektive kommun använder begreppet samt vad kommunerna har för förståelse för begreppet.

Dis - ett hus för folket, bildar tillsammans med sin trädgård en plats tänkt att ge välbefinnande till både människa och natur. Projektet är beläget strax utanför Nynäshamn  i Lidatorp, precis intill sjön Älvviken. Under höstens grupparbete identifierades Lidatorp som en samlingspunkt för hälso- och miljörisker utövade av industri och transport i närområdet. Lidatorp var även i stort behov av gemensamma rum, då all bebyggelse bestod av privata småhus. Därför ämnar byggnaden och dess trädgård till att förbättra ekologiska och sociala förhållanden på platsen. Genom att skapa ett samspel mellan allmänhet, föreningsverksamhet och natur bidrar projektet till biologisk mångfald, rekreation, kunskap och lokal sammanhållning.  Under historien har trädgården spelat en viktig roll både för människa och natur. Människor har genom trädgården kunnat känna närhet till naturen och har genom att försöka styra den även fått utlopp för sin kreativitet. Stora rekreativa och estetiska värden kan utvinnas ur en trädgård som ger livskvalitet och välbefinnande. Samtidigt har naturen mycket att vinna på människans intresse av att skapa en trädgård, då de ofta är artrika och skapar boplatser för växter och djur. Olika livsmiljöer som rymmer en variation av arter har blivit återskapade i denna trädgård, dels som ett bidrag till den biologiska mångfalden men också med en förhoppning om att genom en pedagogisk gestaltning väcka ett engagemang och intresse kring detta. De aktiviteter en trädgård kan innebära är utgångspunkten för de funktioner som byggnaden rymmer. En trädgård möjliggör utlopp för kreativitet, produktion, naturvårdsintressen och rekreation. Därför har det skapats rum för just detta som ateljéer, växthus och bibliotek samt trädgården som föreningsmedlemmar tar hand om och besökare får ta del av. Byggnadens gestaltning är en undersökning i hur traditionella designstrategier för trädgårdar kan appliceras på en byggnad för att den ska bli mer energieffektiv samt få högre upplevelsevärden. Identifierade strategier som bland annat vindskydd, värmesamlare och variation vertikalt och horisontellt har tagit ny form i det byggda. Genom att utformas efter naturens villkor baseras även byggnadens användning i linje med säsongerna. Därför är endast de rum som är tänkta att användas året runt fullt uppvärmda. Rummen varierar från stängda och intima till öppna och exponerade inspirerat av att i den svenska naturen växelvis befinna sig i täta skogsdungar och öppna fält. Husets mest framträdande material är korrugerad plast som med sin translucens skapar ett diffust ljust och hintar om naturen utanför. Samtidigt sprider sig växtligheten inåt byggnaden genom öppningar och atrium. Rörelsen genom husets olika skikt tar en stegvis närmare till det utanför som allt kretsar kring, trädgården. / Dis - a house for the people, forms together with its garden a place intended to provide well-being to both people and nature. The project is located just outside Nynäshamn in Lidatorp, right next to lake Älvviken. During the autumn's group project, Lidatorp was identified as a focal point for health and environmental risks posed by industry and transport in the immediate area. Lidatorp was also in great need of common rooms, as all buildings currently consist of private detached houses. Therefore, the building and its garden aim to improve ecological and social conditions on the site. By creating an interaction between the public, association activities and nature, the project contributes to biological diversity, recreation, knowledge and local cohesion. Throughout history, the garden has played an important role for both man and nature. Through the garden, people have been able to feel close to nature and at the same time be able to use their creativity by controlling it. Great recreational and aesthetic values can be extracted from a garden that provides quality of life and well-being. At the same time, nature has much to gain from the human interest in creating a garden, as they are often rich in species and create habitats for plants and animals. Different habitats that contain a variety of species have been recreated in this garden partly as a contribution to biological diversity but also with the hope of arousing commitment and interest in this through an educational design. The activities a garden can involve are the starting point for what functions the building accommodates. A garden enables an outlet for creativity, production, conservation interests and recreation. Therefore, rooms have been created for just this, such as studios, a greenhouse and a library, as well as the garden that association members take care of and visitors can take part in. The design of the building is an investigation into how traditional design strategies for gardens can be applied to a building to make it more energy efficient and have higher experience values. Identified strategies such as wind protection, heat collectors and variation vertically and horizontally have taken new shape in the built. By being designed according to the conditions of nature, the use of the building is also based in line with the seasons. Therefore, only the rooms that are meant to be used all year round are fully heated. The rooms vary from closed and intimate to open and exposed, inspired by being alternately in dense forests and open fields in the Swedish nature. The house's most prominent material is corrugated plastic, which with its translucency creates a diffused light and hints at nature outside. At the same time, the vegetation spreads into the building through openings and atriums. The movement through the different layers of the house takes you step by step closer to the outside that everything revolves around, the garden.

No description available.

Norra Sverige står idag inför en betydande omställning med den nya gröna industrialiseringen. En industrialisering som ska motivera för den ekologiska hållbarheten i EU. Det ökade fokuset på ekologisk hållbarhet har dock föranlett att de sociala och ekonomiska dimensionerna hamnat i bakgrunden, trots att dessa dimensioner utgör grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling. Northvolt, en nyckelaktör i den gröna industrialiseringen, har etablerat sin första batterifabrik i Skellefteå, vilket medför betydande förändringar för Skellefteå kommun. Inte minst ställs det stora krav på att kommunen ska kunna attrahera tillräckligt med arbetskraft till den nya industrialiseringen. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur North Volts etablering påverkat Skellefteå kommuns arbetsmarknad och befolkningstillväxt, hur Skellefteå kommun arbetar för att attrahera arbetskraft och hur detta kan komma att påverka den sociala och ekonomiska hållbarheten. Uppsatsen omfattas av både kvantitativa och kvalitativa metoder, där resultatet för uppsatsen bygger på två enkätundersökningar, två intervjuer, sju olika dokument och statistisk data. Resultatet analyseras sedan utifrån de teoretiska utgångspunkterna multiplikatoreffekter, push-och pull faktorer, social och ekonomisk hållbarhet. Slutligen diskuteras resultatet och analysen i relation till den tidigare forskningen inom området, vilket också ligger till grund för att besvara uppsatsens tre frågeställningar. Uppsatsen indikerar att etableringen av North Volt påverkat arbetsmarknaden i Skellefteå genom en ökning av arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin, samt en generell ökning av antalet förvärvsarbetare. För Skellefteå har North Volt inneburit en möjlighet att främja en effektiv tillväxt och övervinna tidigare stagnation. Strategierna för arbetskrafts attraktion i kommunen framstår dock som mindre effektiva, då fokus på tillgängliga arbeten inte helt matchar vad potentiell arbetskraft anser vara attraktivt med att flytta till Skellefteå. Den sociala och ekonomiska hållbarheten i Skellefteå påverkas framför allt genom stigande bostadspriser, svårigheter att attrahera arbetskraft till kommunen och en viss risk gällande att tillverkningsindustrin växer snabbare än någon annan sektor. Någonting som kan innebära att Skellefteå blir mer sårbart vid en eventuell minskning av efterfrågan på North Volts batterier.

Bakgrunden till examensarbetet är att aktiviteter kopplat till den globala ekonomin samt tillväxt av denna har skapat en situation som i dagsläget inte uppfyller den ekologiska dimensionen av hållbarhet. Lösningar för att minska den miljöpåverkan som sker idag samtidigt som ekonomisk tillväxt sker har kritiserats och istället föreslås ekonomier med låg eller ingen tillväxt. Med bakgrund till detta har forskningsprojektet Bortom BNP-tillväxt startat och examensarbetet genomförs hos ekonomiska modeller som är ett av projektets arbetspaket.Syftet med examensarbetet är dels att utreda hur en eventuell hållbarhetsproblematik med en fortsatt BNP-tillväxt ser ut för att avgöra om en konflikt mellan ekonomisk och ekologisk hållbarhet existerar. Syftet går också ut på att simulera en neoklassisk jämviktsmodell för att studera hur en sådan reagerar för olika tillväxtscenarier (tillväxt, nolltillväxt och negativ tillväxt). För att avgöra detta studeras parametrarna BNP, konsumtion, investeringar, mängd kapital och mängd arbetade timmar. Tanken är att kartläggningen av en eventuell konflikt mellan ekologisk och ekonomisk hållbarhet i kombination med analysen av jämviktsmodellen ska kunna användas för att avgöra hur ekonomiska modeller som tar hänsyn till både den ekologiska och den ekonomiska dimensionen av hållbarhet ska kunna utformas.Huruvida en konflikt mellan den ekonomiska och ekologiska dimensionen av hållbarhet existerar utreds med hjälp av en litteraturstudie. Vidare ställs den neoklassiska jämviktsmodellen inte upp från grunden, istället används en redan färdig jämviktsmodell för den finska ekonomin som sedan utvecklas efter förutsättningar i svenska data. Modellen simuleras mellan 1990-2035 för scenarierna tillväxt, nolltillväxt och negativ tillväxt. Dessutom görs en simulering av nolltillväxt där arbetstiden successivt minskar.Litteraturstudien visar att en potentiell konflikt mellan den ekologiska och den ekonomiska dimensionen av hållbarhet existerar. Simuleringarna för den neoklassiska jämviktsmodellen ger tillförlitliga resultat för parametrarna BNP, konsumtion och mängd arbetade timmar. Modellens stora svaghet är dock investeringar som avviker i jämförelse med data, något som antagligen också är skälet till att mindre avvikelser uppkommer för mängden kapital.Jämviktsmodellen och litteraturstudien diskuteras sedan och slutsatsen dras att den största svagheten hos den neoklassiska jämviktsmodellen är att den inte tar hänsyn till naturresurser (inklusive energi) som produktionsfaktor samt hur föroreningar påverkar dessa. Ett förslag som i sin tur tas fram utifrån slutsatserna är att uppdatera ekonomiska modeller (exempelvis jämviktsmodellen) för att inkludera naturresurser som produktionsfaktor så att modellerna även tar hänsyn till den ekologiska dimensionen av hållbarhet. Resultatet av en sådan modell skulle sedan kunna användas för att kommunicera en optimal nivå på BNP och skapa konsensus mellan nationalekonomer, miljövetare och politiska beslutsfattare om hur en potentiell konflikt mellan ekonomisk och ekologisk hållbarhet kan hanteras. / The background to this master thesis is that the activities linked to the global economy and its growth has created a situation that currently does not uphold the ecological dimension of sustainability. Solutions to reduce the environmental impact of today while economic growth occurs has been criticized and instead economies with low or no growth have been proposed. With this in mind, the research project Beyond GDP growth have started. The master thesis is carried out for economic models which is one of the work packages within the project.The aim of the master thesis is partly to investigate the issue of sustainability with continued GDP growth to determine whether a possible conflict between economic and ecological sustainability exists. The objective is also to simulate a neoclassical equilibrium model for the Swedish economy to study its responses for different growth scenarios (growth, zero growth and negative growth). The parameters GDP, consumption, investment, amount of capital and amount of hours worked are studied. The idea is that the identification of a possible conflict between ecological and economic sustainability, combined with the analysis of the equilibrium model can be used to determine how economic models that take into account both the ecological and the economic dimension of sustainability could be designed.Whether a conflict between the economical and the ecological dimensions of sustainability exists is investigated with the help of a literature review. Furthermore, the neoclassical equilibrium model is not developed from scratch. Instead an already finished equilibrium model of the Finnish economy is used, which is then developed after prerequisites in the Swedish data. The model is then simulated in the time period 1990-2035 with scenarios for growth, zero growth and negative growth. Furthermore, a scenario of zero growth in which working hours are gradually decreases is simulated.The literature review indicates that a potential conflict between the ecological and the economical dimension of sustainability exist. The simulations of the neoclassical equilibrium model provides reliable results for the parameters GDP, consumption and amount of hours worked. The model's major weakness, however, is investments that differs in comparison with the data, which is probably the reason that minor deviations also occurs for amount of capital.The equilibrium model and the literature review are then discussed and the conclusion is made that the biggest weakness of the neoclassical equilibrium model is that it does not take into account natural resources (including energy) as a production function nor how pollutants affect them. A proposal which in turn is drawn up based on the conclusions is to update economic models (e.g. the equilibrium model) to include natural resources as a production factor so that the models also take into account the ecological dimension of sustainability. The result of such a model could then be used to communicate an optimal level of GDP and create consensus among economists, environmental scientists and policy makers about how a potential conflict between economic and ecological sustainability can be managed.