Titel: ”Vem ansvarar för en effektiv citylogistik? - En komparativ fallstudie om hur kommuner arbetar med citylogistik och eventuella intressekonflikter” Nyckelord: Citylogistik, Stadsplanering, Hållbarhet, Intressekonflikter, Konflikthantering, Kommunikation Problembakgrund: Till följd av pågående urbaniseringsprocess ställs högre krav på städers utveckling. Effektiv citylogistik har beskrivits som en nyckelfaktor för att möjliggöra städers tillväxt. Samtidigt är stadsplanering och citylogistik ämnen som omfattar ett flertal olika aktörer med olika intressen i stadskärnan, vilket kan leda till intressekonflikter. Städers planeringsansvariga anses vara den aktör som ansvarar för att tillgodose övriga aktörers intressen, vilket beskrivs som problematiskt. Umeå och Sundsvall är två mellanstora svenska kommuner som mött utmaningar i denna uppgift. Central frågeställning: Hur arbetar Umeå och Sundsvalls kommun för att planera och utforma citylogistik med hänsyn till intressekonflikter som kan uppstå? Syfte: Studiens syfte är att undersöka eventuella intressekonflikter inom kommunerna vid planering och utformning av citylogistik. Vidare syftar studien till att analysera vilka konflikter som uppstår vid arbetet med citylogistik. Studien är en jämförelse mellan Umeå och Sundsvalls kommun med stöd i städernas likheter. Teori: De teoretiska utgångspunkterna i denna studie berör teorier inom citylogistik, hållbarhet, planering, intressekonflikter och konflikthantering, vilka presenteras tillsammans med en teoretisk modell. Genom studiens gång bearbetas den teoretiska referensramen där teorier om samverkan mellan organisationer och kommunikation adderas. Metod: Studien är en komparativ fallstudie med ett angreppssätt som är en systematisk kombination av deduktiv och induktiv. Empiri har samlats in från de två studerade fallen genom semistrukturerade intervjuer med anställda inom respektive kommun. Vidare har studien skapat dimension genom intervju med en representant från respektive näringsliv. Slutsats: Studien resulterar i en omfattande analys som avslutas med en modifierad teoretisk modell där kommunikation inkluderas. Resultatet visar på kontextens relevans vid optimering av hållbar citylogistik. Utifrån de två studerade kommunerna identifieras fler likheter än skillnader. Likheterna är nära kopplade till det konkreta planeringsarbetet med citylogistik. Uppkomna intressekonflikter identifierats som en skillnad då dessa grundar sig i städernas olika kontexter. Vidare bör intressekonflikter hanteras och studeras lokalt, då dessa grundar sig i kontexten. Ett identifierat verktyg för konflikthantering är kommunikation.

Sustainability reports can be seen as a relatively new concept today. The purpose of the report is to present the company’s responsibility towards society. In other words, one can say that the company takes stands for the environmental, economic and social impact that their business have. It’s still optional for companies in Sweden to constitute a sustainability report. However, this will change in 2017 when sustainability reporting will become mandatory due to a new law. There are no specific guidelines that must be followed in the reporting, but the most common framework to use in building the report has been established by GRI. This study is a case study where Södra Skogsägarna ekonomisk förening (Södra) is the main focus. Södra is a forest product industry. Our purpose is to examine how the knowledge of sustainability is spread among the employees and how it applies.  Södra is a corporate group which mostly focuses on three business areas: forest, wood and pulp industries. To examine what information the employees actually has received, the enterprise’s sustinability report was studied and interviews with employees were operated. With 98 responses from the survey and nine interviews with employees without connection, we came to the conclusion that there is a major knowledge of Södra’s work with sustainability among employees. On the other hand does the implementation of sustainability vary regarding company unit and job task, along with the topical sustainability category. Södra has traditionally worked mainly with the categories in relation to environment and the social and economical sustainability have not been as highly prioritized. This is noticed by the employees since they primarily associate sustainability with environment.

Syftet med detta examensarbete är att ge en fördjupad bild över hur man kan öka kontinuiteten i arbete med sociala aspekter under byggprocessen för husbyggnadsprojekt samt vilka konsekvenser på social hållbarhet det skulle ge. Vidare undersöks möjligheten för att inkludera och beakta sociala aspekter under byggprocessen för husbyggnadsprojekt. Arbetet innehåller även förslag till hur en sådan modell skulle kunna utformas. Ämnet valdes på grund av personligt intresse samt att få studier tidigare genomförts inom området. Det angreppssätt som valts för att undersöka det identifierade problemet är en iterativ metod med intervjuer, fokusgrupp och litteraturgenomgång om vartannat för att utveckla ett framväxande förslag av en modell som kan tillämpas. De empiriska resultaten visar tillsammans med teorin att positiva och negativa sociala konsekvenser inte beaktas utifrån ett processomfattande perspektiv i byggprocessen utan mer stötvis under byggprocessens gång. Det framtagna modellförslaget efterliknar därför metoden för sociala konsekvensbeskrivningar under planprocessen men har anpassats efter byggprocessen. Syftet med modellförslaget är att öka delaktigheten såväl internt som externt, öka flexibiliteten inom sociala frågor samt generera kontinuitet i frågor som berör social hållbarhet i projekten. För att modellförslaget ska skapa incitament för ett ökat beaktande av sociala värden i byggprocessen krävs att den utvecklas till en mer användbar och verklighetsförankarrad produkt. Här skulle förslagsvis ett pilotprojekt vara relevant. Förutom ett verktyg för identifiering av sociala konsekvenser krävs även en förändring av arbetsprocesser. Likt utvecklingen inom den miljömässiga hållbarheten bör den sociala hållbarheten bli en självklar komponent inom samhällsplanering. / The aim of this master´s thesis is to provide an in-depth view of how to increase the continuity of the work of social aspects during the construction process and the impact on social sustainability. Moreover, it will include and take in to account the social aspects of the construction process for house building projects. The thesis also provides suggestions of how such a model can be designed. The topic was chosen partly due to personal interest but also because a lack of empirical studies within the field. The approach selected to investigate the identified problem is an iterative method with interviews, workshops and literature reviews, this in order to develop an emerging draft of a model that could be applied. The empirical results along with the theoretical shows that the positive and negative aspects of social sustainability are not taken into account in the extensive perspective in the building process. The model proposed mimics the method for social impact assessment of the planning process but has been adapted for the building process. The purpose with the proposed model is to increase the participation both internally and externally, increase the flexibility and continuity in building projects and contribute to a greater inclusion and consideration of social issues within the projects. In order for the proposed model to create incentives to increase a greater consideration of social values in the building process, the model need to develop into a more useful and reality-based product. One relevant example could be a pilot-project. Beside a tool for identifying social impact, a change in the working process is also required. Like the development within the environmental sustainability, the social sustainability must become an integral component within urban planning.

Today’s B2B companies operate in a global business world that is characterised by product homogenisation and intense competition. Finding sources for differentiation and consequently competitive advantage is a concern that no company with a long-term horizon can ignore. The development of the brand, recognized as a strategic asset, has created new ways of conducting beneficial marketing management, which can lead to differentiation from competitors and create conditions for company success. The role of brands in B2B settings differs from the role in B2C markets, and its potentially beneficial outcomes have traditionally been overlooked by B2B practitioners. Consequently, B2B companies need to gain further insight in how and why to utilize the potential benefits of having a strong brand. The technology development demands constant evaluation of brand communication techniques and the demand for sustainability related solutions address the need for further marketing insights. Therefore, the purpose of this study is to contribute with understanding and further knowledge to the research field of B2B marketing. The goal is to outline how B2B companies can utilize the strategic asset of a brand by incorporating sustainability in the communication of the same. The research question that this study aims to answer is consequently: • How can B2B brands in the forest industry communicate sustainability? In order to fulfil the study purpose and answer the research question, six sub-purposes concerning the theoretical themes B2B brand management, sustainability and brand communication were outlined. The theoretical themes are the basis from which the sub-purposes stem. This study is written on commission for a production company in the forest industry. In order to fulfil the purpose of the study, a case study approach with a qualitative research method is used. The empirical findings consist of semi-structured qualitative interviews with employees of the case company and two external respondents. The external perspective consists of one customer to the case company and a representative from the forest owner’s branch organisation. The question template for the qualitative interviews is built upon the stated six sub-purposes and consequently the theoretical themes of B2B brand management, sustainability and brand communication. Based on the empirical findings and the theoretical themes, we analyse the outcomes and provide with conclusions and practical recommendations in relation to the stated purpose of this study. This study indicates that brands play a major role in B2B settings, especially as a mediator and coordinator of business relationships. The brand is built upon functional brand values and emotional brand values. In the context of the forest industry, the functional brand values are connected to hygiene factors, whilst emotional brand values are connected to the company as a whole and can thereof be a source for differentiation. The main conclusion from this study is consequently that sustainability should first and foremost be used as a way of conveying the identified emotional brand values credibility, trust, loyalty and long-term commitment. Embedding sustainability into the brand by highlighting the emotional brand values of credibility, trust, loyalty and long-term commitment is consequently a way for B2B brands to differentiate from competitors.

Det finns mycket och omfattande forskning kring företags engagemang i miljö- och socialrelaterade frågor, också benämnt CSR (Corporate Social Responsibility). Det råder dock ännu ingen konsensus om hur CSR påverkar marknadsvärdet av företag och huruvida hållbarhetsarbete är värdeskapande eller ej. Trots att Europa anses ligga i framkant inom hållbarhet är flertalet studier gjorda på den amerikanska marknaden. Därför syftar denna studie till att undersöka hur inkludering/exkludering ur ett hållbarhetsindex påverkar kortsiktigt aktiekurs för företag i Europa. Dessutom undersöks om det finns en skillnad i kortsiktig marknadsreaktion vid inkludering beroende på om ett företag antas ha små respektive stora agentproblem. För att undersöka detta genomförs en eventstudie, dels för annonseringsdagen av Dow Jones Sustainability Index World, dels för dagen då justeringen av indexet görs gällande. Studien påvisar ingen signifikant marknadsreaktion för varken inkludering/exkludering. Små och stora agentproblem kan heller inte fastslås orsaka en skillnad i marknadsreaktion vid inkludering. Detta utesluter dock inte att CSR kan ha en effekt på aktiekursen på längre sikt. Något som rekommenderas för framtida studier är därför att undersöka hur arbete med hållbarhet påverkar företags aktiekurs på längre sikt.

Den sociala dimensionen av hallbar utveckling ar en av tre dimensioner inom hallbar utveckling och tenderar att hamna i skymundan i relation till de andra tva. Detta trots att alla tre dimensioner, den sociala-, ekologiska- och den ekonomiska ska ges lika mycket utrymme for att na de globala och nationella malen for hallbar utveckling. Social hallbarhet ar ett omtvistat begrepp och uppsatsens syfte är att rikta mer uppmärksamhet mot arbetet med den sociala dimensionen i landsbygdskommuner och vad som är problematiskt kring detta. Detta sker genom att undersöka hur landsbygdskommuner beskriver social hållbarhet i översiktsplaner samt hur de implementerar social hållbarhet och vad som är problematiskt för ett sådant arbete ska kunna ske. Tidigare forskning som ligger till grund for studien soker reda ut begreppet social hallbarhet och gora det praktiskt hanterbart inom samhallsplaneringen. Forskning visar att social hallbarhet maste fyllas med innehall och tolkas beroende av tid och rum samt att det finns utmaningar kring hur sociala hallbarhetsverktyg kan tillampas vid fysisk planering. Utmaningarna orsakas dels av brist pa kunskap och forstaelse for hur man integrerar social hallbarhet i processerna da det saknar tydliga riktlinjer och tydlig lagstiftning. Dels ar fragan om genomforbarhet och tillgangliga resurser for att genomfora socialt hallbarhetsarbete i praktiken en utmaning. I denna fallstudie undersoker vi Sunne och Ovanaker kommun genom att med en egenutformad analysram utifran hur vi valjer att ta oss an begreppet och se pa det, soka klarhet i hur social hallbarhet definieras i dessa kommuner. Intervjuer med tjansteman i respektive kommun hjalper oss reda ut problematiken kring arbetet med social hallbarhet. Resultatet visar att kommunernas oversiktsplaner pa olika satt genomsyras av den sociala dimensionen, men att tydliga tillvagagangssatt att implementera social hallbarhet i planeringen saknas. Resultatet visar vidare pa att social hallbarhet i stora drag och vagt definieras genom bland annat fokus pa livskvalitet och tillganglighet. En slutsats ar att statliga myndigheter har ett for urbant fokus i sina styrdokument och vagledande rapporter och nar darmed inte ut till alla kommuner, i synnerhet inte till landsbygdskommuner.

Hållbarhet är en organisationsidé som utgår från både ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner. Länge har den sociala och ekologiska dimensionen åsidosatts till fördel för den ekonomiska, då organisationer i dagens konkurrensutsatta samhälle gör vad de kan för att nå ekonomisk lönsamhet. För att skapa en balans mellan hållbarhetsbegreppets tre dimensioner har högre utbildning setts som det främsta verktyget. Dock har flera rapporter utförda av regeringen visat att svenska högskolor och universitet misslyckas med att föra in en balanserad bild av hållbarhetsarbete för att studenten ska kunna använda sina kunskaper i framtida yrke. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalvetare upplever att personalvetarutbildningen har utvecklat deras kunskaper kring att arbeta socialt hållbart, samt att få en förståelse för vilka utmaningar det finns för personalvetare att arbeta socialt hållbart i en organisation. För att besvara syftet har två frågeställningar tillämpats: Vilka kunskaper från personalvetarutbildningen anser personalvetaren att denne har mest användning för i sitt arbete? Samt, hur arbetar personalvetaren med jämställdhet, förebyggande av stress, mångfald och arbetsmiljö? Den metod som använts i studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats och sju intervjuer med yrkesverksamma personalvetare har utförts. Resultatet visar på att personalvetare inte anser sig ha fått konkreta verktyg från sin utbildning i att arbeta socialt hållbart men framhåller samtidigt att utbildning har gett dem förmågan att byta perspektiv och förstå mänskliga beteenden vilket de säger sig ha användning för i deras arbete. Vidare framställs en splittrad bild av informanternas yrkesutövning i relation till de sociala hållbarhetsaspekterna jämställdhet, mångfald, stress och arbetsmiljö. Det synliggörs även upplevelser av utmaningar med att arbeta socialt hållbart vilka anknyts till personalvetarens upplevda yrkesroll, identitet och status. De slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att informanterna trots sina upplevelser av att inte ha kunskaper för att arbeta socialt hållbart, utför handlingar med kritisk HRD som förhållningssätt vilka går att anknyta till social hållbarhet. Detta har kunnat urskiljas i informanternas redogörelser för hur de arbetar med jämställdhets-, mångfalds-, stress, - och arbetsmiljöfrågor samt de utmaningar som detta arbete medför.

Hållbar utveckling är ett begrepp som fick sitt genomslag år 1987 av FN:s världskommission. Det innebär att skapa en fungerande utveckling på tre olika dimensioner; miljö, ekonomi och socialt. Sveriges strategi för att leva upp till de tre dimensionerna finns definierade och delas ini sex områden: hållbar konsumtion och produktion, hälsa, ekonomisk utveckling, socialsammanhållning, miljö och klimat samt global utveckling. Regeringen lyfter även fram fyra strategiska utmaningar som kommer att stå i fokus och en av de utmaningarna är att bygga samhället hållbart. Det ökade intresset för hållbar utveckling har lett till att fastighetsbranschen har börjat fokusera mer på dessa frågor. Därför har de börjat anpassa sina strategier för att kunna erbjuda hållbara fastigheter till marknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka fastighetsutveckling på nya och befintliga byggnader samt ge en förståelse över hur fastighetsbolag arbetar med ett hållbart byggande. Rapporten har utgått från ett kvalitativt och kvantitativt förhållningssätt för att få en bredare och mer djupare förståelse för det som ska studeras samt har litteratur och artiklar använts för att få kunskap om ämnet hållbar utveckling. Intervjuer genomfördes och besvarades av personer med direkt anknytning till ämnet samt genomfördes en enkätundersökning. Resultat visar att hållbart byggande kan medföra olika utmaningar under ett projekt och avgör hur framgångsrikt ett hållbart projekt blir. Dessa utmaningar är grundar sig i faktorer som finansiella begränsningar, brist på initiativ hos byggaktören att bygga hållbart, implementering av hållbar teknik, komplexa renoveringsmetoder vid energieffektivisering av byggnad samt kommunikationsbrist mellan de olika parterna i ett projekt. De olika utmaningarna kan lösas på olika sätt. Att ha en tydlig strategi som tas fram av ledningen och ett samordnat miljöarbete är en förutsättning till ett framgångsrikt hållbarhetsarbete. Samt är uppföljning ett av de viktigare momenten i ett strategiskt arbete och ett sätt att kontrollera att framtida komplikationer undviks. Sammanfattningsvis kan nyckeln till ett framgångsrikt hållbarhetsarbete vara genomstandardiserade strategier och verktyg samt kan det vara ett sätt undvika de utmaningar som förekommer i hållbart byggande. / Sustainable development is a concept that got its breakthrough in 1987 and was coined by the UN World Commission. The meaning of this term is to create a functioning development in three different dimensions: environmental, economical and social. Sweden’s strategy for living up to these three dimensions is defined and divided into six different areas: sustainable consumption and production, health, economic development, social cohesion, environment, climate and global development. The government raises four strategic challenges that will be in focus and one of the challenges is to build a sustainable society. The increased interest in sustainable development has led to the real-estate industry focusing more on these issues. Therefore, they have begun to adapt strategies to offer sustainable real estate to the market. The purpose of this study has been to investigate property development in new and existing buildings in addition to bring an understanding of how real estate companies work with sustainable construction. The report is based on a qualitative and quantitative methods to gain a broader and deeper understanding of the subject matter and literature and articles have been used to gain knowledge about the topic of sustainable development. Interviews have been conducted and answered by people directly related to the subject matter and a questionnaire survey was also conducted. Results show that sustainable construction can lead to different challenges during a project and those challenges can determine how successfully a sustainable project will be. These challenges lies in factors like financial constraints, lack of initiative from the developer to build sustainable, implementation of sustainable technologies, complex renovation methods for building energy efficient and the lack of communication between the various parties in a project. These different challenges can be solved in different ways. A prerequisite for a successful sustainability work lies in having a clear strategy developed and adopted by the management and issues can be prevented by having a coordinated environmental work within the organisation. Simultaneously the following up of the sustainability work is one of the most important elements of strategic work and a way to control that future complications are avoided. In summary, the key to successful sustainability work could be through standardized strategies and could be a way to avoid the challenges that arise in sustainable construction.

Ämnet hållbar utveckling har varit aktuellt de senaste decennierna, ur det har olika regelverk och krav uppkommit. Därav ett lagkrav på hållbarhetsredovisning som trädde i kraft i Sverige år 2016. Alla företag och organisationer berörs dock inte av lagkravet, men en del väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning ändå. Varför en del företag väljer att frivilligt upprätta en hållbarhetsredovisning samt vilka incitament som ligger bakom är syftet med undersökningen. För att ta reda på varför företag frivilligt väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning har en teori utifrån företagets legitimitet arbetats fram. Teorin utgår från att företag väljer att genomföra en rad olika aktiviteter för att skapa, bibehålla eller reparera legitimiteten. Legitimitet skapas och existerar i det sociala kontrakt som är kollektivt accepterat för samtiden. Företag behöver därför anpassa sig till och följa de regler som råder just i den kontext där företaget verkar. Legitimiteten anses ständigt hotad och företaget behöver därför ständigt omförhandla och bevaka företagets ageranden, så de inte påverkar legitimiteten negativt. Utan legitimitet kan inget företag fortsätta existera, det är därför existentiellt att bevaka. Utifrån teorin om legitimitet ämnar uppsatsen få svar på varför företag upprättar en hållbarhetsredovisning när lagkravet inte finns. En enkätundersökning har genomförts för att besvara frågeställningen. Urvalet består av företag som bedriver verksamhet på Gotland, främst på grund av att det är geografiskt avgränsat och därför erbjuder en unik förutsättning. Av resultaten går det att utläsa att företagen i undersökningen är mindre företag, där en del upprättar en hållbarhetsredovisning frivilligt. Främsta anledningen till upprättandet var för företagets egen skull, därav är en del hållbarhetsredovisningar inte heller offentliga. Resultatet påvisade även att samtliga av företagen anser det viktigt att leverantörer och samarbetspartners har samma syn på hållbarhetsarbete som det egna företaget, dock läser få av dem andra företags hållbarhetsredovisning. / The subject of sustainable development has for the past decade been a topic of discussion. From this discussion several acquis and demands has been brought up, and Sweden has gained a new law in light of this – the sustainability report. Not all enterprises and organizations are affected by this law, and yet they still uphold a sustainability report. The question of how and why they do so is the foundation of this thesis. The theory of legitimacy that is brought out in this paper bears the ground for answering these questions. A survey containing a questionnaire was sent out to the respondents. The results show that the majority of enterprises – that the law does not apply to and who still uphold a sustainability report – does this out of self-interest. They also point out that it is essential that suppliers and partners share their view on sustainable development.

För att hinna ikapp med medborgarnas och näringslivets behov av ett utvecklat järnvägssystem med snabba, effektiva och punktliga resor har regeringen beslutat om att utveckla ett nytt höghastighetsnät i Sverige. Första delen av höghastighetsnätet benämns som Ostlänken och är under utveckling just nu och ska gå mellan Järna och Linköping med en dimensionerande hastighet på 250 kilometer i timmen. Det bidrar till ett nytt förhållningssätt med förbättrad tillgänglighet och potential för hållbar utveckling samt stadsutveckling. Men även till att nya barriäreffekter uppstår i det fysiska- och lokala infrastrukturen. Studiens syfte är att få förståelse för hur den nya höghastighetsjärnvägen påverkar samhället till följd av förändringar i den lokala- och fysiska infrastrukturen. Intresset är riktat mot vilka utmaningar infrastrukturutvecklingen medför gällande barriärer i städerna/tätorterna samt vilka möjligheter det ges för stadsutveckling och de olika dimensionerna av hållbarhet. Studiens tar sin teoretiska utgångspunkt i begreppen: rörlighet, barriäreffekter, stadsutveckling och hållbar utveckling. Studiens metod är kvalitativ och datainsamlingen är bestående av semistrukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuats har representerat kommunerna längs med sträckan samt Trafikverket och Länsstyrelsen Östergötland. Dessutom har representanter från region Sörmland och Nyköpingsregion intervjuats. Alla representanter har en betydande roll i arbetet med utveckling av Ostlänken. I studiens slutsats kom vi fram till att utmaningar med barriärer finns i samband med utveckling av Ostlänken, däremot så visade resultatet även potential för att minimera barriäreffekterna. Vi kom även fram till att Ostlänken ger möjligheter för stadsutveckling, bland annat genom regionförstoring, agglomerationseffekter, utdragningskraft och ett bättre näringsliv. Slutsatsen visade dessutom att Ostlänken skapar möjligheter även för hållbar utveckling. Ur ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv gynnas det genom att möjligheter skapas för att byta transportsätt från bil till tåg. Men även ur ett socialt hållbarhetsperspektiv gynnas om det genom en möjlighet att prissätta biljettpriser rimligt. Däremot finns det utmaningar och möjligheter inom samtliga tre områden, det är inte att förglömma.