Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för ledarskapets betydelse för social hållbarhet i form av jämställdhet i små kunskapsföretag.   Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod och har genomförts genom tio semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare på tre små kunskapsföretag inom den företagsfrämjande sektorn.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att ledarskapet är av stor betydelse för ett framgångsrikt arbete med jämställdhet som en del av social hållbarhet. Studien identifierar en modell för hållbart ledarskap för jämställdhet och påtalar ett behov av ett mer systematiserat arbete för kvalitativ jämställdhet.   Examensarbetets bidrag: Vi har identifierat områden i det hållbara ledaskapet som vi uppfattar har stor betydelse för ledarens framgång i hållbarhets- och jämställdhetsarbete med fokus på organisation och ledarskap. Detta har bidragit till att utveckla en teoretisk modell av företagens jämställdhetsarbete. Vi menar att små kunskapsföretag kan tillämpa modellen för att leda och utveckla det kvalitativa jämställdhetsarbetet till att bli organisationsövergripande, samt ha den som grund för att skapa och behålla en inkluderande arbetsplatskultur med regelbunden och systematisk uppföljning.     Förslag till fortsatt forskning: Studien visar att det finns behov av fortsatt forskning som studerar hur modellen kan implementeras och verifieras i små kunskapsföretag. Det finns även behov av ytterligare studier av hur det kvalitativa jämställdhetsarbetet kan utvecklas till att skapa jämställt hållbara organisationer över tid. Ytterligare förslag till fler studier är att mer detaljerat definiera varje element av hållbart ledarskap som vi identifierat samt studera hur ledare bäst kan utveckla dessa element.

Syfte Syftet med denna studie är att skapa en förståelse över vilka sätt som ekoturismföretag bidrar till hållbar turismutveckling utifrån ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv, samt att skapa en förståelse över hur ekoturism och hållbar turismutveckling definieras. Följaktligen är studiens frågeställning: på vilka sätt bidrar ekoturismföretag till hållbar turismutveckling? Metod Studien är genomförd via en deduktiv ansats med utgångspunkt i tidigare forskning om ekoturism och hållbar turismutveckling. För insamling av empirisk data har en kvalitativ undersökningsmetod använts i form av semistrukturerade telefonintervjuer med respondenter från fem stycken utvalda svenska ekoturismföretag. Slutsats Ekoturism innebär i grunddrag att bevara den lokala miljön, samarbeta med lokalsamhället, handla ekologiskt och närproducerat samt att arbeta med naturbaserade upplevelser. Hållbar turismutveckling definieras som att arbeta småskaligt för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Ekoturismföretag bidrar till hållbar turismutveckling genom att samarbeta med lokalsamhället, skapa långsiktig hållbarhet och värna om naturen och miljön. Företagen förhåller sig till hållbar turismutveckling och de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbar turismutveckling genom att arbeta för långsiktig hållbarhet i ett lokalt perspektiv. / Purpose The purpose of this thesis is to create an understanding of which ways ecotourism companies contributes to sustainable tourism development from an ecological, social, economical perspective. Also to create an understanding of the definition of ecotourism and sustainable tourism development. The thesis question is: in what ways does ecotourism companies contributes to sustainable tourism development? Method The study is conducted through a deductive research approach based on previous research about ecotourism and sustainable tourism development. A qualitative method in form of semi-structured telephone interviews has been used for collecting the empirical data. The interviews are made using respondents from five selected Swedish ecotourism companies. Conclusion Ecotourism is, in the basics, to preserve the local environment, to cooperate with the local community, to purchase ecological and locally produced products and to work with nature-based activities. Sustainable tourism development is defined as working small- scale for ecologic, social and economic sustainability. Ecotourism companies contribute to sustainable tourism development by cooperating with the local community, creating long-term sustainability and preserving the nature and the environment. The companies relate to sustainable tourism development and the three dimensions ecological, social and economical sustainable tourism development by working towards long-term sustainability in a local perspective.

I den här studien undersöks regional utveckling inom kulturarvsområdet med utgångspunkt från ungas förhållningssätt. Syftet med undersökningen är att ur ett socialt perspektiv utreda fördelaktiga funktioner för det materiella kulturarvet i arbetet mot en regional utveckling vid landsbygdsområden. Undersökningsområdet har sin utgångspunkt vid Gotland som geografisk plats, men även Visby världsarvsstad som lokalt område. Vid insamling av empiriskt material har kvalitativa intervjuer hållits med både kommunala tjänstemän och unga med anknytning till Gotland. Intervjuerna har sedan kompletterats med kvalitativa textanalyser av planer och program som relaterar till kulturarvsarbetet. Resultatet för undersökningen visar att den unga målgruppen ser det materiella kulturarvets potential inom regionala utvecklingsfaktorer såsom arbetsmöjligheter, boende, utbildning och nöjesutbud. Det materiella kulturarvet ses även som viktigt för skapandet av livskvalitet, sociala nätverk och för Gotlands platsidentitet. I förhållande till detta beskrivs kulturarvet i kommunala planer och program, som viktigt för att utöka företagande, upplevelsemöjligheter och kulturella verksamheter. Majoriteten av planerna uttrycker därmed kulturarvet ur ekonomiska synvinklar och till stor fördel för besöksnäring. Ett ökat fokus på sociala kvaliteter och nödvändiga regionala utvecklingsfaktorer med utgångspunkt från den unga intervjugruppen kan därmed ses som fördelaktig i de kommunala planerna.

Det sociala perspektivet finns på samtliga nivåer inom samhällsplanering idag men är trots det underprioriterat ekonomiska och ekologiska aspekter. Denna uppsats syftar till att undersöka hur sociala perspektiv inkluderas i omfattande infrastrukturinvesteringar genom att titta på exemplet spårvägen i Uppsala. Utifrån relevant teoretisk bakgrund kring social hållbarhet inom transportplanering väljs fem centrala analysbegrepp ut, i form av tillgänglighet, hälsa, jämlikhet, jämställdhet och påverkan på lokalsamhälle. Begreppen används sedan för att med semistrukturerade intervjuer undersöka hur berörda offentliga tjänstepersoner tror att spårvägen kan komma att påverka utifrån ett socialt perspektiv. Undersökningen visar att man inom projektet i många av fallen har en uppfattning om hur spårvägen skulle kunna påverka men att man inte arbetar med flertalet av de sociala perspektiven i en uttalad kontext. Uppfattningen kring begreppen skiljer sig dock mellan de olika respondenterna, vilket kan leda till en otydlighet som kan påverka både arbetet och resultatet. Det framkommer också att valet av spårväg har många mervärden som likvärdiga alternativ inte kan stå för, många som har en positiv påverkan på stadsutveckling och därför indirekt på flertalet sociala frågor.

Rapporten jämför frånluftsvärmepump, luft-vattenvärmepump, bergvärmepump, frånluftsvärmepump med fjärrvärmespets och pelletspanna för en nybyggd villa i Östersund. Det finns fem olika framtidsscenarier med varierande utfall av elmix samt elpris och är en känslighetsanalys för elprisets påverkan och miljöbelastning för respektive uppvärmningsalternativ. För att kunna jämföra de olika uppvärmningsalternativen så används ett referenshus som är baserat på tillverkarens uppgifter och fyra modellfamiljer som använder olika mycket energi. De olika familjerna används för att undersöka om utfallet för det mest hållbara uppvärmningsalternativet varierar för de olika livsstilarna. Resultatet baseras på de tre delarna inom hållbarhet nämligen ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Den ekonomiska delen innefattar installationskostnader, inköpspris, ränta, driftskostnader och för pelletspannan ingår även kostnaden för byggnation av pelletsförråd och för bergvärmepumpen är även kostnaden för borrning av energibrunn inräknad. Den ekologiska hållbarheten bygger på att använda miljöbelastning som instrument och den baseras på vilken mängd energi som behövs för att säkerställa uppvärmning utav huset och presenteras som koldioxidekvivalenter, CO2eq, och det innebär att alla utsläpp relaterade till energins ursprung har omvandlats till likvärdig mängd koldioxid. Den sociala hållbarheten är beroende av de andra två delarna tillsammans då låg miljöbelastning innebär att fysiska och psykiska behov kan tillgodoses genom god inomhusmiljö med bra ventilation och behaglig värme samt att det finns en utemiljö som tillgodoser behovet av bland annat frisk luft och en levande natur och med en låg ekonomisk kostnad så har individen möjlighet att uppfylla sina drömmar. Det rapporten har kommit fram till är att bergvärmepumpen har den lägsta miljöbelastningen, den lägsta driftskostnaden oavsett scenario och livsstil samt den näst lägsta totalkostnaden vilket gör att den uppfyller rapportens kriterier för hållbarhet / The purpose of this report is to compare different types of heatingsystems for newly built houses in Östersund. The heatingsystems of the report is exhuast air heatpump, air/water heatpump, ground source heatpump, exhaust air heatpump in combination with district heating and pellet boiler. The comparison is based upon sustainibility and its three dimensions, economy, ecological and social sustanibility. The foundation that the comparison rely on is five different future scenarios with varying mixes of sources for electricity and includes electricity prices as well. The enviromental impact is based on the different sources of energy that is used in each scenario and is measured in carbondioxide equivalents CO2eq. The results are based on the three components of sustainability, economic, ecological and social sustainability. The economic part includes installation costs, purchase price, interest, operation costs and for the pellet boiler it includes the cost of building a pellet storage and for the ground source heat pump the cost of drilling is included. The conclusion of this report is that the ground source heat pump has the lowest environmental impact, the lowest operating cost regardless of the scenario and lifestyle and the second lowest total cost, which means that it meets the criteria for sustainability of the report

Sustainability is a more relevant subject today than it has ever been before. A common definition of sustainability is to divide it into three dimensions, economic, social and environmental sustainability. Back in time, companies have been reporting their sustainability work for a long time. Many companies report their sustainability because external and internal stakeholders demand it, for example, it is demanded by many consumers. The year of 2016 a new lay came in the Annual Accounts Act. 6 chapter § 10 says that large companies now must present a sustainability report (SFS 1995: 1554). Sustainability reporting can, according to Frostenson et al. (2015 p.15) be used as an internal control mechanism for measuring, controlling and setting. Through a qualitative study on FMCG companies that by law must establish a sustainability report. The purpose of this study was to investigate how FMCG companies used the company's sustainability report. Furthermore, the study aimed to investigate the role of the sustainability report in the stores from an employee perspective. This was done by doing ten semi-structured interviews that were conducted with decision makers in FMCG companies. The control instruments that are mainly used in FMCG companies to work with sustainably were planning, cybernetic systems and culture. Rewards and replacement were not used as a control instrument and administrative controls were used by some stores. The sustainability report was used partly in cybernetic systems, administrative controls and planning.

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Företag inom skogsindustrin har en lång tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprättar många företag idag hållbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hållbarhetsarbete när det gäller miljö, sociala samt ekonomiska frågor.</p><p>Denna studie har bedrivits under vårterminen 2007 och behandlar ämnet hållbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag från skogsbranschen samt två företag från revisionsbranschen. Syftet med studien är synliggöra varför företag inom skogsbranschen väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, samt hur hållbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hållbarhetsarbetet, vilka kan vara svårare att redovisa.</p><p>Undersökningen har bedrivits utifrån en deduktiv ansats där vår teoretiska referensram består av teori kring företagets legitimitet, kontrollåtgärder för att kunna bedriva ett hållbarhetsarbete samt teori kring revisionen. Legitimitetsteorin beskriver hur legitimitet kan uppstå mellan ett företag och dess intressenter och att legitimitet är nödvändigt för att ett företag ska kunna överleva. Vidare beskriver vi kontrollåtgärder i form av ledningssystem som vi kommer att likna med intern kontroll i vår undersökning. Slutligen beskriver vi hållbarhetsrevisionen samt de risker som kan uppkomma i samband med den.</p><p>Det empiriska materialet har vi samlat in via telefonintervjuer med de fem respondenterna. Vidare har detta material analyserats utifrån vår teoretiska referensram.</p><p>Författarna har under studiens gång utgått ifrån ett företagsperspektiv. Detta innebär att vi som forskare ser på problemet utifrån företagets synvinkel. Vidare innebär vår hermeneutiska kunskapssyn att vi tolkar det empiriska materialet utifrån hur vi som författare uppfattar respondentens utsagor.</p><p>I undersökningen har vi följande problemformulering som vi sist vill besvara. Hur kan företagets hållbarhetsarbete påverkas genom revision?</p><p>Efter studiens genomförande har vi bland annat kunna dra följande slutsatser. Hållbarhetsrevisionens huvudsyftesyfte kan vara tudelat. Några respondenter menar att huvudsyftet är att skapa trovärdighet för hållbarhetsarbetet medan andra ser revisionen som en del av ett effektiviserings- och utvecklingsarbete. Vidare kan vi se att ett väl fungerande ledningssystem för hållbarhetsfrågor kan fungera som stöd vid en hållbarhetsrevision.</p>

<p>Corporate Social Responsibility (CSR) har fått en allt större roll under senare år. Fler och fler företag ser värdet av och engagerar sig i frågor rörande miljö, samhälle och socialt ansvarstagande. Under många år har det förts en debatt kring huruvida engagemang i dessa frågor kan ha påverkan på lönsamheten i företag och i så fall vilka samband som finns. Resultaten av tidigare studier har varit olika och ingen tydlig slutsats har kunnat dras. Den här studien syftar till att försöka svara på om CSR har inverkan på företags lönsamhet. En kvantitativ metod valdes för att om möjligt nå generaliserbarhet. Tre nyckeltal från 24 svenska börsnoterade företag under fyra räkenskapsår har studerats och jämförts med en betygsättning från Folksam där företagen graderats utifrån hur väl de presterat inom området CSR. Resultatet blev ett positivt samband med räntabilitet på eget kapital, inget tydligt med räntabilitet på totalt kapital och negativt samband med vinstmarginal. Totalt sett i studien fastställdes därför inget samband.</p> / <p>Corporate Social Responsibility (CSR) has grown in importance during the last years. More and more companies is recognizing the benefits of and is involving in matters concerning environment, society and social responsibilities. It has during many years been a debate whether there is a link between these questions and financial performance and in that case how this link looks like. The results of the previous studies have not been uniform and no real conclusion has been drawn. This study aims to examine if CSR has effect on profitability by a quantitative method. Three financial ratios from four financial years from 24 swedish public listed companies has been collected. This has been compared with a grade system from Folksam where the companies have been judged from their performance within the CSR area. The result was a positive relation to return on equity, no obvious relation to return on total assets and a negative relation to profit margin. Thus, no relation was found seen to the study as a whole.</p>

<p>The aim of this study was to examine and describe the reasons why companies choose to conduct a sustainability report and what is required to compile it. Moreover, we wanted to examine why companies choose not to revise their sustainability report while others do.</p> / <p>Syftet med denna uppsats var att undersöka samt beskriva motiven till att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning samt vad som krävs av företagen för att upprätta denna. Dessutom ville vi undersöka varför en del företag väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar och andra inte.</p>