This report tries to discuss the concept of social sustainability; what it means and how residential development can be made more socially sustainable. This is done by interviewing several and various representatives in JM AB, the municipality of Uppsala and residents of Åriket to explore how JM AB as a housing developer and the municipality are working with issues regarding social sustainability and what the residents in one of the new housing projects themselves think of these issues. The result of these interviews will be compared and analyzed with the prospect of finding common variables and hopefully ways of improvement.This will result in our own recommendations of areas of improvement either by broad initiatives or specific actions to increase the social sustainability. Areas such as meeting places, sustainable functions and joint efforts between different parties. During the work on the report we come in contact with several other areas of interest that we are not able to process ourselves and therefore recommend them for future studies.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverige använder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projekt som studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg, Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap. Genom att intervjua en person från varje område studeras likheter och skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vid byggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka den sociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områden som länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokus ligger på att anställa långtidsarbetslösa. I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på att föra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan bygga hyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagsläget har. / This report gives a picture of different things a developer in Sweden can use to increase the social sustainability. The studied parts are Bygga om Dialogen in Malmö, Älvstaden in Gothenburg, Vivalla in Örebro and association Byggemenskap. By interviewing one person from each area similarities and differences were studied to compare their work with social sustainability. In Malmö and Örebro their work is to increase the social sustainability for restoration objects and how to get whole areas that have long had a bad reputation to become socially sustainable with the main focus being on hiring long-term unemployed people, in Gothenburg and within the association Byggemeskap, the focus is to increase the social sustainability at new housing estates and how we can build new tenancies with a lower rent then apartments have today.

Med intentioner att utveckla mer hållbara städer har man på många ställen världen över satsat på mer miljövänliga transportsystem och tjänster. Denna rapport kommer att ta upp ett förslag på system för en cykeluthyrningstjänst i Växjö, med fokus på studenters beteenden och rörelsemönster. Syftet med detta system är att gynna en miljömässig, ekonomisk och socialt hållbar tillväxt för Växjö stad. / With the intention to develop more sustainable cities, many places across the world have invested in more environmentally friendly transport systems and services. This report will showcase a proposal for a system, a bicycle rental service in Sweden, with focus on students behavior and movement patterns. The purpose of this system is to promote an environmental, economic and socially sustainable growth for the City of Växjö.

Problem definition: By what marketing communications do consumers want companies in the jewelry industry to communicate its potential CSR activities? Purpose: The purpose of this study is to investigate in what kinds of marketing communications consumers want the jewelry industry to communicate its potential CSR work. Method: The study has used a quantitative approach to data collection, focused on a survey to answer the purpose of the study and the problem definitions. Conclusion: The study found that the respondents want a clearer communication of CSR work in the industry and that the most suitable communication channels according to respondents differ depending on gender. The female respondents think that the most appropriate channels are product promotions and direct marketing. In contrast, the male respondents think that the channels social media, newspaper and television advertising as well as web sites are more suitable.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har blivit allt mer populära på senare tid. Genom dessa kommunicerar företaget ut till sina intressenter om verksamhetens påverkan på samhället ur ett hållbarhetsperspektiv. Tidigare forskning har till stor del koncentrerat sig på företagens perspektiv och vilken nytta de har av hållbarhetsredovisningar, men det finns även en mottagande sida av kommunikationen som utgörs av företagens intressenter. Bland intressenterna finns det ett forskningsgap om hur kreditgivarna uppfattar hållbarhetsredovisningarna, trots att de är en av de viktigaste intressentgrupperna. Forskning med utgångspunkt i legitimitetsteorin och signaleringsteorin, har även visat att den nytta företagen har av hållbarhetsredovisningarna kan ske på bekostnad av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet ur kreditgivarnas perspektiv.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är för svenska kreditgivare, samt att bidra till diskussionen i forskningen kring hållbarhetsredovisningens användbarhet utifrån hur den ser ut idag. Studien har även som delsyften att skapa en djupare förståelse för varför det ser ut som det gör, samt att bidra med underlag, dels till företag hur de ska bedriva sin hållbarhetsredovisning med kreditgivare i åtanke, men även till standardsättare vid utveckling av ramverk för hållbarhetsredovisning.   Teoretisk utgångspunkt: Arbetet innehåller en referensram som innefattar ämnen som hållbarhetsredovisning, kvaliteten på informationen, extern granskning och kreditgivning. Arbetet innehåller också en teoridel där vi tar upp intressentteorin, legitimitetsteorin, signaleringsteorin och Carrolls CSR pyramid.   Metod: För att besvara syftet med studien har vi använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet består av sju intervjuer med åtta personer som arbetar med kreditgivning till företag. Studien är gjord ur en hermeneutisk synvinkel där fokus har legat på att tolka respondenternas uppfattning av hållbarhetsredovisningarnas användbarhet utifrån intervjuerna.   Resultat och slutsatser: Studien visade att det finns individuella skillnader kreditgivarna emellan om vilket behov av hållbarhetsrelaterad information de har och det varierar därför hur användbara hållbarhetsredovisningarna är från kreditgivare till kreditgivare. Informationsbehovet för de individuella kreditgivarna visades i sin tur kunna bero på vilken nivå av ansvarstagande de befinner sig på, storleken på de lån och kunder de kommer i kontakt med, samt på vilken bransch deras kunder är verksamma inom. Vi kom fram till att kreditgivarna uppfattade att det finns utrymme för förbättring vad gäller kvaliteten på hållbarhetsredovisningarna. Utifrån de samhällsekonomiska teorierna fann vi att kritiken mot hållbarhetsredovisningarnas kvalitet kan bero på att de riktar sig till flera intressenter och inte bara kreditgivare samt misstanken om att företag använder hållbarhetsredovisningarna av strategiska orsaker. Vi kom dock fram till att hållbarhetsredovisningarna håller en tillräckligt god kvalitet för att kreditgivarna ska kunna ha användning av dem. Däremot visade studien att kreditgivarna föredrog att inhämta informationen genom personlig kontakt med företaget framför hållbarhetsredovisningarna, vilket kan förklaras av kreditgivarnas interna struktur och redovisningsmiljön.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur hotell i Sverige arbetar med miljöfrågor idag, samt vilka möjligheter och begränsningar som finns för fortsatt utveckling av miljöarbetet. Genom kvalitativa metoder som intervjuer, observationer och litteraturstudier har författarna undersökt tre hotell och Destination Sigtuna, ett nätverk för hållbar turism, utifrån fyra fokuspunkter: noll slöseri, hållbara material, lokal och hållbar mat samt hållbart vatten. Alla de hotell som undersökts har en eller flera miljöcertifieringar, samt bedriver ett miljöarbete av eget engagemang. Miljöarbetet bedrivs i olika omfång, beroende av olika faktorer i omgivningen. De möjligheter och begränsningar som författarna ser för en utveckling av miljöarbetet är bland annat engagemang, ansvarskänsla, samt den lokala omgivningen. / The purpose of this paper is to examine how hotels in Sweden work with environmental issues today, and the possible opportunities and restrictions for a continued development of their environmental practices. The authors have examined three hotels and the organization Destination Sigtuna, a network for sustainable tourism, through qualitative methods such as interviews, observations and literature studies. The authors have focused on four categories; zero waste, sustainable materials, local and sustainable food and sustainable water. All the hotels in this paper have one or several environmental certifications, and conduct environmental practices through their own commitment. The practice is conducted to different degrees depending on a range of circumstances. The opportunities and restrictions that the authors see for development of environmental work are commitment, responsibility and the local surroundings among others.

This study is based on motivation theory, communication theory and knowledge about change management and workshop arrangement. The aim of the study is to develop a communication strategy which increases motivation for sustainability work in municipalities. Main focus of this report is to (1) determine whether motivation theory is applicable on a municipality’s sustainability work, in order to gain a willingness to change and (2) decide if workshops are suitable platforms for communication with municipalities. The opinion that global, complex problems require local solutions is a starting point for this study. The role of municipalities is claimed to be of great importance and is furthermore suggested to undergo a change in order to meet the current demands. The developed communication strategy is based on theories from a literature review and informal interviews with experts and was tested in a case study (with a municipality in south of Sweden). The communication strategy is intended to be useful when wanting to motivate any municipality to sustainability work. The communication strategy includes preparations, workshop arrangements and follow-up work. Every step of the strategy is explained, justified and presented in this report. The results from the case study are displayed and serve as a framework for the improvement discussion. The main result of this study consists of de following 11 steps: Background studies of the municipality. Survey of the existing expectations and needs. Identification of suitable workshop participants. Sending out invitations to the participants. Sending out questionnaires to participants. Adaptation of the communication. Implementation of workshop 1. Sending out reminder of the ’micro-task’. Implementation of workshop 2. Evaluation of the results. Follow-up of the municipality’s work. All participants in the case study stated that the workshops inspired to sustainability work and the self-perceived motivation was considered to be higher after the workshops had taken place (on a scale from 1 to 5, the mean value rose from 4,3 to 4,6). The conclusions of the study are: (I) by paying attention to theories of motivation – and applying these theories during contact with the municipality - willingness to change occurred amongst the majority of the participants. (II) Workshops are suitable forums for communication with municipalities. To generalize these conclusions, further studies are required. / Studiens bakgrund är motivationsteori, kommunikationsteori, samt kunskap kring förändringsarbete och workshop-arrangemang. Syftet med studien är att utarbeta en kommunikationsstrategi som ökar motivationen till hållbarhetsarbete i en kommun. Fokus ligger på (1) huruvida motivationsteori kan appliceras på en kommuns hållbarhetsarbete för att öka förändringsvilja samt (2) att avgöra ifall en workshop-serie är ett bra forum för kommunikation med kommuner. Som utgångspunkt för studien hävdas att globala, komplexa problem kräver lokala lösningar, varpå kommunens roll i hållbarhetsarbetet är av stor vikt. Vidare utgicks det från att dagens kommunala hållbarhetsarbete inte är tillräckligt, utan kräver förändring. Med en litteraturstudie och informella intervjuer med sakkunniga som bakgrund utvecklades en kommunikationsstrategi som testades på en pilotkommun i södra Sverige. Strategin som presenteras i rapporten är tänkt att kunna användas för att motivera även andra kommuner till hållbarhetsarbete. Kommunikationsstrategin inbegriper förberedelser, workshop-arrangemang och uppföljning. I rapporten motiveras valet av kommunikationsstrategins respektive steg, en presentation sker för hur varje del genomfördes i fallstudien och förbättringsförslag diskuteras utefter fallstudiens utfall. Studiens huvudsakliga resultat består i kommunikationsstrategins 11 steg: Inläsning om kommunen. Undersökning av vilka förväntningar och behov som finns. Identifiering av workshopdeltagare. Utskickning av inbjudan till deltagare. Utskickning av frågeformulär till deltagare. Anpassning av kommunikationen. Genomförande av workshop 1. Utskickning av påminnelse om mikrouppgifter. Genomförande av workshop 2. Utvärdering av resultat. Uppföljning av kommunens arbete. Samtliga deltagare i fallstudien angav att workshopparna inspirerat till hållbarhetsarbete och den självupplevda motivationsgraden ansågs högre hos ett par deltagare efter att workshopparna ägt rum (på en skala från 1 till 5 ökade genomsnittet från 4,3 till 4,6). Slutsatserna i studien är följande: (I) Genom att uppmärksamma teorier om motivation, samt tillämpa dem praktiskt under kontaken med kommunen, uppstod förändringsvilja hos majoriteten av de som deltog i workshop-serien. (II) Ett bra forum för att kommunicera med kommuner är genom att arrangera workshoppar. För att generalisera slutsatserna krävs vidare undersökningar.

Varje år anmäls det uppskattningsvis 80 000 vattenskador i fastigheter till en kostnad på nära fem miljarder kronor för de svenska försäkringbolagen. Folksam som är ett av de största försäkringsbolagen i Sverige står för cirka 26 % av de svenska villaförsäkringarna och beställer byggreparationer för uppskattningsvis 800 miljoner kronor årligen till dessa fastigheter. Som beställare av arbeten på 800 miljoner kronor finns det möjligheter att ställa krav på byggbranschen, vilket även görs.Det är inte bara Folksam som ställer krav, försäkringsbolagen sammarbetar ofta för att hjälpa till att effektivisera byggbranschen. I nuläget fokuserar försäkringsbolagen på hållbarhet, de sammarbetar med olika branschorganisationer för att möjliggöra delreparationer i våtutrymmen. Detta är något som tidigare inte varit möjligt då det inte funnits anvisningar till hur detta ska genomgöras och materialtillverkare har inte haft monteringsanvisningar för detta, delreparationer kan därför inte utföras på ett fack-mannamässigt sätt. Då det inte utförs fackmannamässigt följs inte de branschregler som idag finns i Sverige, behöriga företag utför enbart arbeten som följer branschreglerna de är certifierade inom. Exempel kan de vara certifierade inom Byggkeramikrådets branschregeler eller Säkra våtrumAv de 800 miljoner kronor som Folksam betalar ut i byggskador finns det ett mörkertal på en kostnad av skador som egentligen inte ska ersättas. Genom att öka försäkringstagares kunskaper angående fördelarna med delreparationer ska mörkertalet minskas. Det är inte bara utgifterna på 800 miljoner som kan minskas utan även en minskning av den negativa miljöbelastningen och den ohälsa som finns hos fastighetsbrukare. Uppskattningsvis kan upp till 90 % av materialet i ett våtrum sparas genom att utföra en delreparation. Utförandetiden och kostnaden av delreparationer kan minska till 1/5 genom att undvika heltäckande reparationer. Minskad utförandetid minskar perioden som de boende inte kan bruka våtrummet. Skadan åtgärdas i ett tidigt skede vilket bidrar till att motverka de boendes ohälsa som kan uppstå till följd av mögel eller liknande.Fastighetsägaren kan ta till sig denna information och se värdet i att kunna utföra delreparationer och samtidigt bidra till en hållbar utveckling.Genom djupgående studier ska information som ökar fastigetsägarnas vetskap om de framtida möjligheterna med delreparationer, samt för- och nackdelar med dessa metoder.

Denna studie har som syfte att få fram ett exempel på hur mycket av de vanligaste bekämpningsmedlen vi människor i praktiken får i oss via grönsaker beroende på vad vi äter. En kvittoundersökning har genomförts där 27 försökspersoner från 12 olika hushåll har samlat ihop kvitton under en sexveckorsperiod. 52 % (n=14) var kvinnor, 41 % (n=11) var män och 7 % (n=2) var barn. En enkätundersökning kompletterade kvittometoden med sådana frågor som påverkar hur mycket grönsaker man äter. För att bedöma mängden bekämpningsmedel som försökspersonerna kan förväntas ha fått i sig användes mätdata från livsmedelsverkets undersökning av bekämpningsmedelshalter i frukt och grönt 2008 vilken är den senaste undersökningen där halterna publicerats. Resultatet i denna undersökning visade att bekämpningsmedelsbelastningen på försökspersonerna inte var över gränsen för det acceptabla dagliga intaget för enskilda substanser. Resultatet visade också att vi människor nästintill inte får i oss några bekämpningsmedel vid konsumtion av ekologiska grönsaker och att det kan vara en risk att äta konventionellt odlade grönsaker. / This study has been conducted to see how much of the most common pesticides we ingest through the vegetables that we consume. The study was conducted by analyzing the receipts over a six-week period of 27 people from 12 different households, surveys were also used to retrieve information on how their habits for consuming vegetables were. Of those asked, 52% were women, 41% were men and 7% children. To try and determine how much of the pesticides those asked had consumed, quantitative data from The National Food Agency investigation into the levels of pesticides in fruits and vegetables from 2008 was used. The results from this study showed that the pesticides consumed by those asked were not over the recommended daily intake. The study further determined that humans almost consume no pesticides at all when consuming ecological vegetables and that there might be a risk in consuming conventionally grown vegetables.

Bakgrund: Utvecklingen i samhället uppmanar individer och organisationer att ta ett miljömässigt och socialt ansvar för att främja en hållbar utveckling. Högskolor och universitet har i tidigare forskning framställts som organisationer med stor potential att påverka aktörer i samhället till ett mer hållbart levnadssätt. Detta kräver emellertid viss förändring av högskolans verksamhet och styrning. Förändringar som i tidigare studier inte visat sig vara helt enkla då aspekter som bristande intresse och engagemang bland medarbetare kan göra arbetet svårt. Ett styrmedel som kan förenkla hållbarhetsarbetet är det balanserade styrkortet som är en väletablerad modell inom ekonomistyrning. Styrkortet har i tidigare studier visat sig vara användbart för att mäta och utvärdera strategier vid högskoleinstitutioner. Det förekommer emellertid ett forskningsgap om hur hållbarhetsaspekter skulle kunna integreras i en sådan styrmodell för att passa en högskoleinstitution. Denna studie har genomförts som en fallstudie vid Handelshögskolan vid Umeå universitet då detta är en högskoleinstitution som har ett pågående förändringsarbete med avseende på hållbarhet. Syfte: För att ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter inte ska bli verkningslöst krävs det att det finns rätt förutsättningar i organisationen. Studiens delsyfte är därför att studera hur medarbetare vid en högskoleinstitution upplever sitt ansvarstagande samt vilka drivkrafter och svårigheter som existerar med hållbarhetsarbetet. Detta ämnar ge ett teoretiskt bidrag till tidigare studier om hållbarhetsinitiativ i högskolan. Studiens huvudsyfte är att förstå Handelshögskolans verksamhet för att utforma ett balanserat styrkort med hållbarhetsaspekter. Studiens huvudsyfte ämnar bidra till rådande teori kring det balanserade styrkortets användningsområde inom högskolan. Studien ämnar även ge ett praktiskt bidrag och rekommendationer till Handelshögskolan genom det styrkort som tagits fram. Teoretiska utgångspunkter: Uppsatsens teoretiska del innefattar ett kapitel om högskolan som offentlig organisation för att ge en bakgrund till det fall som vi studerar. Vidare presenteras tidigare forskning om högskolans roll i en hållbar utveckling samt drivkrafter och svårigheter som tidigare studier visat på. Genom institutionell teori skapas en förståelse till varför organisationer drivs till att ta hållbarhetsinitativ och varför svårigheter uppstår. Till sist presenteras teorier om det balanserade styrkortet som ligger till grund för utformningen av den modell som tagits fram i denna studie.  Praktisk metod: För att besvara studiens delsyfte har tretton semi-strukturerade intervjuer genomförts med syfte att inrymma samtliga verksamhetsområden; forskning, utbildning och samverkan. Studiens huvudsyfte har delvis besvarats genom intervjuerna men dessa har även kompletterats med en dokumentanalys. Resultat och slutsatser: Studien visade att de främsta drivkrafterna var engagemang och intresse från ledning och medarbetare, initiativtagande från andra handelshögskolor, intressenters påtryckningar samt profileringsmöjligheter. Vi kom fram till att medarbetare till viss del upplever att förändringen inte är praktiskt genomförbar och att ett bristande intresse kan utgöra svårigheter i förändringsarbetet. Resultatet visar på ett balanserat styrkort för en högskoleinstitution som utgår ifrån tre perspektiv som motsvarar högskolans tre kärnverksamheter; utbildning, forskning och samverkan samt ett medarbetarperspektiv. Resultatet visar att det mest effektiva sättet att inkludera hållbarhet i styrkortet är att integrera aspekterna i alla fyra perspektiven.