Miljömässig hållbarhet fokuserar på att bevara jordens naturresurser och att minska skadlig miljöpåverkan. De små och medelstora företagen vill ofta vara med och bidra till hållbar utveckling, men det kan dock vara problematiskt då det saknas lämpliga verktyg och metoder. Vi vill med denna studie kartlägga möjliga tillvägagångssätt för att utforma miljöpolicy och miljömål för små och medelstora företag. Vi ämnar även utveckla en modell som beskriver ett möjligt sätt att gå tillväga. Modellen avses slutligen appliceras på en koncern i praktiken, för att ta fram policy och mål. I arbetet har vi använt oss av en kvalitativ metod där två intervjuer utförts i syfte att kartlägga möjliga tillvägagångssätt. För att ta fram policy och mål för koncernen har vi använt aktionsforskning, där vi utfört intervjuer och observationer på plats. Resultatet av studien pekar på att det inte är möjligt att generellt säga hur små och medelstora företag ska gå tillväga i utvecklandet av miljöpolicy och miljömål. Vi har däremot funnit modellen som utvecklats användbar i utformandet av policy och mål i praktiken.

No description available.

Att jobba inom pre-hospital vård, gör att ambulanspersonalen ställs för åtskilliga påfrestningar och några av dessa är ogynnsamma arbetsställningar, tunga lyft och även bergig och kuperad terräng. Kroppen utsätts nästan vid varje arbetspass för fysiska påfrestningar, som ofta är under obekväma arbetsställningar men även under viss tidspress. Ambulans-personalen ådrar sig ofta förslitningsskador, till skillnad från andra. Sjuksköterskorna förväntas ha en god uthållighet samt styrka både fysiskt och mentalt, för att klara av påfrestningar som yrket innebär och kräver. Nyanställda ska klara fysiska tester, men därefter så finns ingen uppföljning av fysiska hälsan, trots fysiskt krävande yrke. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hur den egna fysiska hälsan påverkan på förmågan att vårda. En kvalitativ design användes med empiriska intervjufrågor och induktiv ansats. Nio sjuksköterskor intervjuades inom ambulansorganisationer runtom i Sverige, både män och kvinnor. Det framkom av deltagarna att sjuksköterskorna inom ambulanssjukvård, ska möjliggöra en trygg patientvård och det är av vikt att sjuksköterskorna är i fysisk god hälsa och psykisk balans. För kraven som ställs på sjuksköterskorna i pre-hospital sjukvård är ett fysiskt krävande yrke och det främsta redskapet sjuksköterskan har, är sin egen kropp. Sjuksköterskorna upplever att fysisk hälsa hjälper dem med stresshantering, att det är mer alerta och kan klara sitt jobb på ett bättre sätt, genom att bli mer strukturerade i sina handlingar och mer stresstålig. Genom att hinna träna så upprätthåller sjuksköterskan inom ambulanssjukvård sin styrka, vilket förebygger uppkomsten av skador och man får en stark kroppskapacitet som ger en bra förutsättning för yrket.

Miljön är idag ett stort globalt problem, företag inom textilbranschen står idag för en stor del utav den negativa miljöpåverkan. Detta då framtagningen av bland annat fibrer, trådar, tyger och kläder är väldigt miljöbelastande då det under tillverkningsprocessen går åt stora mängder vatten, kemikalier och energi. För att få bukt med denna miljöbelastning som företag inom textilindustrin står för krävs nya strategier och sätt att arbeta. Att ha tillgång till ett brett nätverk av olika aktörer i produktutvecklingsfasen bidrar till att nya idéer och sätt att arbeta skapas hos textilföretagen och är därför en möjlig lösning på miljöproblemen inom branschen. Ett nätverk och samarbete av olika aktörer leder till att kunskap och information delas aktörerna sinsemellan och på så sätt kan de gemensamt komma på innovativa lösningar. Syftet med denna studie är att få en djupare inblick huruvida de lokala textilföretagen i Borås arbetar med nätverk när det kommer till produktutveckling med fokus hållbarhet. En analys av tidigare teorier har studerats tillsammans med analys av den insamlade empirin för att få svar på motiven till varför textilföretag i Sjuhäradstrakten arbetar med nätverk i produktutvecklingsfasen, eller till varför de väljer att inte göra det. En studie av hur textilföretagen i Sjuhäradstrakten använder sig utav sitt nätverk då det kommer till att få fram en hållbar produktutveckling har även genomförts. Empirin består utav fem intervjuer med lokala textilföretag Sjuhäradstrakten för att få svar på studiens syfte. Resultatet visar att samtliga företag är positiva till att arbeta i nätverk samt att det finns många motiv till att ingå i ett nätverk/samarbete. Studien visar också på att ett nätverk av olika aktörer bidrar till ökad hållbarhet inom den egna organisationen.

Textilindustrin arbetar i nuläget med omfattande hållbarhetsarbeten för att motverka den negativa miljöpåverkan som de snabba modecyklerna inom modebranschen bidrar till. Ett sätt för företag att förmedla hållbarhet till kund kan vara genom miljömärkning. Ett företag som kommunicerar sitt hållbarhetsarbete på ett sådant sätt är Velour by Nostalgi. Företaget lanserade år 2017 världens första Svanenmärkta denimprodukter. Denna fallstudie undersöker därför hur Velour by Nostalgi kommunicerar Svanenmärkningen till kund samt hur kunderna uppfattar märkningen. En observationsstudie av Velour by Nostalgi har genomförts för att undersöka hur företaget kommunicerar Svanenmärkningen till kund. För att få en mer djupgående förståelse i företagets kommunikation har även intervjuer med företagets butiksbiträden genomförts. Vidare genomfördes även en enkätundersökning med företagets kunder för att studera hur kunderna uppfattar företagets kommunikation av Svanenmärkningen. Utfallet av dessa undersökningar påvisar att företagets uppfattning av hur kommunikationen tas emot av kunderna inte stämmer överens med hur kunderna faktiskt uppfattar informationen. Studiens resultat indikerar på att Velour by Nostalgi upplever att kunskapsnivån hos deras kunder är högre än vad det i själva verket är. Till följd av detta uppfattar inte kunderna informationen på det sätt som företaget eftersträvar. Vidare konstaterar studien att företaget bör arbeta med nya strategier för att öka kundernas kunskapsnivå gällande hållbarhet. På så sätt kan kommunikationen av Svanenmärkningen ske mer effektivt, och det brus som uppstår i kommunikationen reduceras i takt med att kundernas kunskapsnivå ökar.

Purpose: To use theory about organization, stakeholders, knowledge management and powerstructures to analyze the challenges regarding life-cycle assessments in theconstruction industry in Sweden. The study aims to provide a deeper understandingof why the challenges exists and how companies can work to manage them. Research questions: How are life-cycle assessments used within the construction industry today?- What challenges exists in the use of life-cycle assessments today?- What stakeholders affect the use of life-cycle assessments today?- How does the organisation within construction companies affect the use oflifecycle assessment?- How are life-cycle assessments affected by the different degree of knowledge thestakeholders have? Methodology: This is a study of inductive character and is performed as a case study at a largeconstruction company. The study starts with an initial literature study and identifiesrelevant theory to answer the research questions. Then the gathering of empiricaldata is made by industry and government reports, interviews and a focus group.The findings were then analysed and compared to the theory. Results: The results show that the client is the stakeholder with the highest influence of theuse of life-cycle assessments. However, this stakeholder category was identified tohave insufficient knowledge about life-cycle assessments and the benefits of it.There is also no accepted standard for comparison between different actors.Therefore, demand remain low but the study show that the knowledge and demandfrom clients are growing and will do so in the future. The organisation need to workcloser to the suppliers and external contractors to efficiently conduct life-cycleassessments. This could lead to competitive advantage as the demand for theservice grows.

No description available.

Den kubanska turismen blir ofta sammanlänkad med ett antal ofördelaktiga påföljder med olika utspel. Trots dessa problem förblir Kuba en exotisk lockelse med sina vita stränder, färgsprudlande kulturarv, unika politiska situation och vänliga befolkning. Syftet med denna studie är att undersöka hur turismen påverkar lokalbefolkningens livssituation och hur stadsdelen Havana Vieja har påverkats av den ökande turistströmmen. Studien genomfördes genom en komparativ insamlingsmetod där intervjuer och enkätundersökning kombinerades.   Utifrån undersökningen har ett flertal negativa och positiva aspekter med turism identifierats och sedan analyserats genom turismvetenskapliga teorier samt jämförts med tidigare forskning. För att kunna analysera lokalbefolkningens svar fastställdes var destinationen befinner sig i TALC- och Irritation Index modellerna. Då ett fåtal respondenter inte kan representera en hel befolknings åsikter användes mallar från tidigare forskning vid utformningen av intervjufrågor samt enkäter för att få ett så representativt svar som möjligt.   Resultatet visar att individer lägger vikt vid olika aspekter beroende på vilket förhållande de har till turismen. Det empiriska materialet går i linje med vad som gick att förvänta utifrån teorier och tidigare forskning, som är genomförd till viss del på Kuba men även på andra destinationer. Svaren från respondenterna tyder på att de inte påverkats negativt eller upplevt att deras levnadsstandard har kontaminerats i och med den växande besöksnäringen. Stadsdelen Havana Vieja har enligt insamlat material genomgått en kraftig materiell och immateriell förändring till det positiva under de senaste fem åren

Hållbarhetsredovisning och bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt men växande fenomen. Till följd av hållbarhetsredovisningens breda intressentflora bör bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning rikta sig till flera olika intressentgrupper. Tidigare forskning har dock kritiserat revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning för att rikta sig till klienten istället för till klientens intressenter.   Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv öka förståelsen för vem bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig till. Utifrån tidigare litteratur, har tre faktorer som påverkar vem revisorn bestyrkande riktar sig till identifierats. Dessa tre faktorer är klientens möjlighet till att ta kontroll över revisorns bestyrkande, revisorns oberoende samt intressentinkludering. För att besvara studiens syfte, byggs studiens inledande perspektiv upp av legitimitetsteorin, intressentteorin samt agentteorin.   För att besvara studiens syfte används kvalitativa intervjuer som metod. Totalt har sex stycken revisorer som arbetar med bestyrkande av hållbarhetsredovisning intervjuats. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att de arbetar på en big four byrå. Däremot har intervjupersonerna varierande lång arbetserfarenhet, olika arbetstitlar samt arbetar på olika avdelningar inom byråerna.      ​Studiens slutsatser påvisar att revisorn inte upplever att klienten har möjlighet att ta kontroll över bestyrkandet. Dock är revisorn mindre oberoende vid bestyrkande av hållbarhetsredovisning än vid finansiell revision. Studien påvisar även att revisorn prioriterar att uppfylla klientens väsentliga intressenters informationsbehov. Således påvisar den här studiens slutsatserna att revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig främst till klienten och klientens väsentliga intressenter med fokus på investerare viss mån kunder

No description available.