This study aims to investigate whether or how the tour operator Fritidsresors customers gets affected by their sustainable environmental work and what kinds of effects the work has generated. A secondary data analysis of Fritidsresors website has been made, and an in-depth interview with Fritidsresors sustainability manager. Also a quantitative survey was conducted by fifty respondents, all customers of Fritidsresor. The answers have since been interpreted and processed in accordance with a comparative and phenomenological approach and with an exploratory purpose. Scientific articles have been studied and analyzed in order to generate an explanation for the phenomenon as a research field, and how previous research has looked. Relevant information from Fritidsresors website, the in-depth interview and the questionnaire survey represents the collected empirical data and represent perceptions of Fritidsresors sustainable environmental work from a producer perspective and a customer perspective. The results of the study showed that a “black hole” exists in the tourism industry, namely the lack of any deeper environmental awareness among most of the requested tourists, which may be due to insufficient information from governments and authorities. The results also showed that Fritidsresor has applied good and effective sustainability strategies, in order to try to communicate information and knowledge to their customers on sustainability and environmental issues. However, it turned out that the message is not really reached by Fritidsresors customers, since sustainability is a topic that is not really taken seriously for many of the surveyed respondents. / SammanfattningDen här studien syftar till att undersöka om eller hur Fritidsresors kunder påverkats av derashållbarhetsarbete samt vilka effekter det genererat. En sekundärdataanalys av Fritidsresorshemsida har utförts, samt en djupintervju med Fritidsresors hållbarhetsansvarige. Även enkvantitativ enkätundersökning har genomförts av femtio respondenter, samtliga kunder tillFritidsresor. Svaren har sedan tolkats och bearbetats i enlighet med ett komparativt ochfenomenologiskt synsätt samt med ett explorativt syfte. Vetenskapliga artiklar har studeratsoch analyserats i syfte att generera en förklaring till fenomenet som forskningsområde, samthur tidigare forskning sett ut. Relevant information på Fritidsresors hemsida, djupintervjunsamt enkätundersökningen representerar insamlad empiri och utgör uppfattningar avFritidsresors hållbarhetsarbete ur ett producentperspektiv respektive kundperspektiv.Resultatet av studien visade att ett ”svart hål” existerar inom turismnäringen, det vill säga attdet råder brist på någon djupare miljömedvetenhet hos de flesta tillfrågade turisterna, vilketkan bero på otillräcklig information från regeringar och myndigheter. Resultatet visade ocksåatt Fritidsresor tillämpat bra och effektiva hållbarhetsstrategier, i syfte att försökakommunicera ut mer information och kunskap till sina kunder om hållbarhet och miljöfrågor.Dock visade det sig att budskapet inte riktigt nått fram till Fritidsresors kunder, då hållbarhetär ett ämne som inte riktigt tas på allvar för flera av de tillfrågade respondenterna.

The aim of this paper is to examine the purpose and experience of cultivation in allotment gardens and cultivation plots in Umeå. This with focus on effects linked to social sustainability. Members of cultivation organzations in Umeå were contacted and sent a digital survey including various questions regarding social sustainability and sustainable development in relation to their cultivation interest. A litterature study was done in addition to the survey. The quantitative result of the survey is presented through charts and graphs and the qualitative result in form of free writing from the respondents is presented through quotes. The result shown that there were some experiences that users had from cultivation that could be linked to social sustainability, thus there were also other factors that had strong importance regarding their main purpose of their cultivation in the allotment gardens or cultivation plots. In summary the study shows that the purpose of cultivation for the cultivators can differ but most of the respondents in this study do experience some form of benefits linked to social sustainability through their cultivation in allotment gardens or cultivation plots.

Syftet med denna uppsats är att undersöka olika faktorer som kan ha en inverkan på länders reducering av miljöförstöring samt ekologiska fotavtryck. Teorier av forskare som bl.a. Ronald Inglehart och Christian Welzel har använts för att kunna förstå de resultat som analysen ger. Studien kommer fram till att välstånd mätt i BNP per capita, mänsklig egenmakt och postmaterialistiska värderingar har en statistisk signifikant påverkan på länders reducering av miljöförstöring. Välstånd och pressfrihet visar sig ha en signifikant påverkan på länders ekologiska fotavtryck. Uppsatsen kommer fram till att länder genom ökat välstånd tenderar att divergera sin produktion till länder där det är billigare att producera vilket gör att kvaliteten på miljön i hemlandet kan förbättras medan det ekologiska fotavtrycket på andra länder ökar. Postmaterialistiska värderingar ger en ökad oro för negativ miljöpåverkan men länder som karaktäriseras av dessa värderingar tenderar samtidigt att ha ett högt ekologiskt fotavtryck p.g.a. deras ohållbara konsumtionsmönster.

Samtidigt som konsekvenserna av förändringar i klimatet blivit alltmer uppenbara för varje år som gått är det tydligt att en stor del av miljö- och klimatproblematiken grundas i ohållbara beteenden hos en minoritet av världens befolkning. Ett viktigt steg mot en hållbar utveckling är därför att förändra dessa beteenden och göra dem mer hållbara. Nudging, en teori om människors beslutsfattande och beteendeförändring, syftar till att arrangera en valsituation på ett sätt som gör det enkelt att fatta önskvärda beslut. Denna uppsats undersöker nudgings potential att uppmuntra till mer miljövänligt och resurssnålt beteende genom att studera huruvida skyltar kan påverka människor att använda mindre pappershanddukar vid toalettbesök. Resultaten från undersökningen visar att en skylt kan skapa en statistiskt signifikant minskning i pappershandduksanvändning.

Social sustainability is a concept of increasing relevance in the construction industry. But there are different interpretations of the concept and it is difficult to grasp its meaning. It has also been found that social sustainability often is neglected in urban construction projects in favor of the ecological and economic aspects. It is common that municipalities have high ambitions for sustainable urban development, but the social dimension is difficult to handle. They are struggling with social challenges suchas housing shortage and segregation. In the new area Rosendal in Uppsala, the municipality are focusing on sustainability and social values are promoted. But how is social sustainability implemented in practice?  The aim of this thesis is to investigate and evaluate how builders interpret the ambitions and issues of Uppsala municipality, in regard to social sustainability for Rosendal, stage two. Factors that may conflict with social sustainability are examined as well as the definition of the term itself. The goal of the study is to contribute with relevant knowledge to the municipality of Uppsala for the continued planning and development of social sustainability. It may also aid other actors in their work for social sustainability.  Four representatives of construction companies who intend to build in Rosendal stage two, are interviewed. To gain an additional perspective on social sustainability a professor in sustainable urban development is also interviewed. The results of these interviews, as well as a literature study and document review, are processed in the analysis. The result of the study shows that the interpretation of social sustainability varies within the industry. The municipality of Uppsala have a clear vision for Rosendal regarding to social sustainability, but it needs to be narrowed down. A factor that may conflict with the social sustainability is housing costs. The survey indicates that cooperation between several actors, political decisions and an overall thinking - which extends beyond the property lines - are needed to achieve the ambition for a socially sustainable area. There is no given solution but the ability to customize each project according to its needs will lead to concrete solutions. In order to get a wider view of the situation in the construction industry and to strengthen the result, studies with more extensive interviews should be conducted. / Social hållbarhet tolkas på olika sätt och det är svårt att förstå vad det faktiskt innebär. Det har visat sig att det dessutom är något som ofta bort-prioriteras i stadsbyggnadsprojekt till förmån för ekologiska och ekono-miska aspekter. Kommuner har idag höga ambitioner gällande hållbar stadsutveckling men den sociala dimensionen är svår att hantera. I den nya stadsdelen Rosendal i Uppsala fokuserar kommunen på hållbarhet och sociala värden ska främjas. Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Uppsala kommun med syfte är att undersöka och utvärdera hur byggherrar tol-kar och implementerar kommunens ambitioner och frågeställningar om social hållbarhet för Rosendal, etapp två. Faktorer som kan åsidosätta den sociala hållbarheten granskas liksom definitionen av begreppet. Må-let med studien är att ge Uppsala kommun ett underlag för att fortsätta sin utveckling inom social hållbarhet men också att andra aktörer upp-märksammar och inkluderar detta i sitt hållbarhetsarbete. Fyra representanter inom byggherreföretag som ämnar bygga i Rosendal etapp två, intervjuas. För att få ytterligare ett perspektiv på social hållbarhet intervjuas även en professor i hållbar stadsutveckling. Resultatet från dessa intervjuer bearbetas i analysen med stöd från en litteraturstudie och dokumentgranskning. Denna studie visar att social hållbarhet tolkas olika i branschen, det är därför viktigt att försöka skapa en mening och definiera begreppet. Att anpassa varje stadsbyggnadsprojekt efter det lokala behovet resulte-rar i konkreta lösningar. För byggherrarna handlar social hållbarhet ofta om miljön utanför huset, de offentliga rummen och hur de är samman-kopplade. Uppsala kommun har en tydlig vision för Rosendal men den behöver smalnas av. Att bostäderna blir för dyra är en faktor som riske-rar att åsidosätta den sociala hållbarheten. En tänkbar åtgärd för detta är att kommunen förtydligar hur utvärderingen av kriterierna i markanvis-ningen går till. Det krävs samarbeten mellan flera aktörer, politiska be-slut och ett helhetstänk för att ambitionen om ett socialt hållbart område ska uppnås. För att erhålla en bredare uppfattning om hur situationen i byggbranschen ser ut just nu bör vidare undersökningar med mer omfattande intervjustudier utföras.

Detta examensarbete grundar sig i mitt intresse för hemelektronik. Och eftersom jag nu snart har studerat sex terminer på industridesignprogrammet på Högskolan i Gävle så betyder det att jag även har kunskap om industridesign med ett fokus på hållbarhet. Då kändes det naturligt för mig att koppla mitt intresse för hemelektronik med hållbarhet, och därmed skapades detta examensarbete om e-waste. E-waste, eller elektroniskt avfall, är ett stort problem i dagens samhälle. Det är ett av de snabbast växande sopbergen på grund av den ständiga teknologiska utvecklingen och produkter som inte håller tillräckligt länge. Därför handlar detta examensarbete om att förbättra en elektronisk produkts hållbarhet.  För att identifiera en problematisk produkt och lära mig mer om hur situationen kring e-waste ser ut så har jag börjat med en litteraturstudie om ämnet och intervjuat stora svenska återvinnare. Sedan följde jag upp detta med en relativt strukturerad klassisk industridesignsprocess med fokus på konstruktionen för den identifierade produkten. Denna arbetsprocess resulterar i ett koncept på en golvdammsugare som visar hur produkten skulle se ut om det fanns ett producentansvar på konstruktionen. Alltså att produkten enkelt ska gå att återvinna, repareras eller demonteras för att öka värdet på produkten när den blir till e-waste och för en miljöfokuserad hållbar utveckling. Det blir en arbetsprocess där användare och producenters behov kopplas till form, konstruktion och material för att resultera i ett slutgiltigt koncept.    Men arbetet handlar inte endast om detta, det handlar även om vad som klassificerar en problematiskt elektronisk produkt och framförallt hur designers har en väldigt stor makt i att påverka vår framtid här på jorden med hur de tänker under sin produktutveckling.

Social hållbarhet är ett begrepp som står högt på agendan på såväl global som lokal nivå, och diskuteras idag som en självklar del i stadsutvecklingsprojekt. Dess kvalitativa karaktär medför svårigheter i att definiera och göra det mätbart, vilket ställer till med problem när det ska tillämpas. I en tid av skriande bostadsbrist har mark i storstäders perifera områden blivit eftertraktade att bygga på vilket skapar goda förutsättningar för kommuner att bedriva en aktiv markpolitik, och således ställa krav på marknaden. Kommuner har den formella makten över marktillgången medan det oftast är privata aktörer som bygger bostäderna. Syftet med den här studien är att analysera diskursen om social hållbarhet såsom den kommer till uttryck i praktiken, samt att få ökad förståelse för hur begreppet social hållbarhet tolkas av de aktörer som formulerar det. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk ansats där utgångspunkten är att det inte finns några på förhand givna föreställningar, utan att dessa skapas i social interaktion mellan olika aktörer, där språket är med och formar dessa. Teorierna som ligger till grund för studien berör frågor om makt där diskursteori utgör en central del. För att besvara studiens syfte har diskursanalys, baserat på diskursteori, använts som metod. Det empiriska materialet består av olika dokument inom ett pilotprojekt för social hållbarhet i Stockholms stad, kallat Fokus Skärholmen, där ett jämförelseförfarande inför direktanvisning stått i fokus för analysen. Det framkomna resultatet har sedan jämförts mot tidigare diskurser, främst en akademisk diskurs, om hur social hållbarhet i stadsplanering har behandlats. Resultatet visar att det är sex element som tillsammans bygger upp förståelsen för social hållbarhet. Några av elementen kopplar an till sådant som traditionellt ryms inom byggaktörers ansvarsområde och handlar om byggande och planering, medan andra handlar om större komplexa samhällsfrågor som traditionellt ligger utanför byggaktörers ansvarsområden. Slutsatsen visar att staden bedriver en aktiv markpolitik i frågan om att verka för social hållbarhet. De ställer krav på byggaktörer att verka för att ta ett större samhällsansvar i projektet, än att enbart bygga bostäder, där byggaktörerna svarar upp mot stadens krav att vilja verka för det. Formuleringarna är dock vaga vilket riskerar att bli tomma ord, snarare än en praktisk vägledning, när implementeringen väl ska ske.

Detta examensarbete omfattar en designprocess med målsättningen att ge ett nytt formförslag för framtidens elvägar för tung trafik. Dessa elvägar eller eHighway som det också benämns är ett nytt fenomen som är ett resultat av den strävan att minska användningen av fossila bränslen som finns idag finns i samhället. För att utveckla och testa tekniken har Trafikverket tillsammans med Region Gävleborg drivit ett projekt med företag från Sveriges näringsliv där man har gjort en två kilometer lång demonstrationssträcka på Europaväg 16. Komponenter till eHighway är i dagsläget utformade och anpassade för användning av höghastighetståg vilket har lett till att ett missnöje har uppstått kring dess visuella påverkan på vägrummet. Denna problematik blev grunden för denna rapport där syftet var att ta fram ett koncept på en ny utformning av eHighway som stämmer överens med dess hållbara intentioner samt gynnar framtida utveckling av tekniken för elväg med tung trafik. Designprocessen som användes har varit anpassad för att se till allmänhetens behov kring vägrummet där enkätundersökning, omröstningar och diskussioner har varit verktyg för att inkludera allmänhetens önskningar. Designarbetet som har gjorts har innefattat en hel del skissande och idégenerering som har utvärderats med hjälp utav olika metoder som har valts med omsorg för att uppnå bästa möjliga resultat. För en effektiv kommunikation av resultatet gjordes en modell i skala 1:18 samt presentationsbilder. Resultatet av detta examensarbete blev slutkonceptet ”Velum”  som betyder segel på latin. Velum är en stolpe till eHighway där intentionen under projektet har varit att ha ett holistiskt perspektiv med fokus på allmänhetens behov. Resultatet är inspirerat av naturens former och med hjälp av konstruktionens vajrar förs tankarna till lövens ådringar, dessa vajrar är även tänkt att kunna fungera som stöd åt lättskötta klätterväxter som skulle kunna planteras vid stolparna för ett mer bonat vägrum. Stolpen är också tänkt att kunna vara kompatibel med att kombineras med annan teknik som till exempel vägbelysning.

Social hållbarhet är ett begrepp som används ofta inom dagens samhällsplanering. Det är ett begrepp som inte bara berör frågor om miljön utan också ekonomiska och sociala frågor. Den sociala dimensionen av hållbarhet är ytterst viktig när det kommer till den fysiska utformningen av ett bostadsområde, den är också väl implementerad i samhällsplaneringen, begreppet har dock ofta en diffus definition. Vi delar därför in begreppet i tre kategorier som berör social hållbarhet: Hälsa och välmående, säkerhet och sammanhållning. För att vi ska uppnå detta så kommer vi att använda oss av fysiska faktorer som berör utformning av ett nytt bostadsområde. För att tillämpa olika fysiska faktorer som vi tror kommer att göra ett område mer socialt hållbart så har vi valt ut tre författare som är väl kända inom kulturgeografin och som har fokus på den sociala hållbarheten. Dessa är Jane Jacobs, Kevin Lynch och Jan Gehl. Vi valde just dessa tre författare för att dem har alla olika perspektiv på vad som är viktigt att tänka på när man planerar ett nytt bostadsområde. Vi kommer därefter att tillämpa dessa tre planeringsindeal i en fallstudie där vi planerar för ett nytt bostadsområde på den gamla pappersbrukstomten i Örebro kommun. Vi har också tagit del av det befintliga plandokumentet som finns av området där man har gått igenom vilka förutsättningar som finns på platsen. Vi har efter det gjort vårt eget planförslag där vi lagt fokus på kvartersstrukturen, byggnaderna, funktionsblandning, infrastruktur, offentliga platser så som torget, stråken och parken samt grönstrukturen. Vi konstaterar efter studien att ett socialt hållbart bostadsområde med inriktning på den fysiska utformningen innehåller en blandad bebyggelse med olika upplåtelseformer. En funktionsblandning med verksamheter i bottenvåningarna. Vikten av mötesplatser i det offentliga rummet konstateras. Vad gäller de boendes hälsa och välmående så kommer grönstrukturen att bidra till detta, både för rekreation och för trivsamheten. Bostadsformer är också viktigt för hälsan där man kan blanda bostadsformer för människor med olika socioekonomisk status. För säkerheten så har vi planerat för ett kompakt område för att öka densiteten av människor och på så sätt få en naturlig övervakning av området. För sammanhållning är mötesplatserna viktiga för att få spontana möten.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares förhållningssätt till arbete medhållbar utveckling i förskolan. Studien tar avstamp i frågor som rör vilka innebörderförskollärare lägger i begreppet hållbar utveckling och hur dessa innebörder relateras tillvarandra, samt hur förskollärarna resonerar kring barnens lärande för hållbar utveckling.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare och utgår frånutvecklingspedagogik som teoretiskt ramverk. Resultatet av studien visar att hållbarutveckling i förskolan ges en mängd olika innebörder i relation till förskolans verksamhet.Förskollärarna arbetar med ett brett undervisningsinnehåll kopplat till hållbarhet, men stortonvikt läggs vid arbetet med återvinning och återbruk. Barns delaktighet, både idiskussioner och i praktiska aktiviteter, framstår som en viktig faktor för att främja lärandeför hållbar utveckling. Genom samtal, kommunikation, material och miljö kan pedagogernafå barnen att erfara specifika aspekter av en situation eller en aktivitet, och på så sätt riktabarnens uppmärksamhet mot hållbarhet som lärandeobjekt.