När Sveriges befolkning ökar så växer städer och då stiger behovet av transporter för t.ex. livsmedel och kläder. Detta leder då till att städerna får en ökad press på att tillhandahålla väl fungerande vägar och lokaltrafik för att en god och ett effektivt godsdistributionssystem ska uppnås. Då detta har en viktig roll för konkurrenskraften i ett stadsområde har arbetet med citylogistik blivit en viktig del av stadsplaneringen med syfte att bättra på städernas trafikmiljö. Med hjälp av en omlastningscentral (UCC) skulle man kunna effektivisera och optimera transporterna. Syftet och frågeställningen med denna rapport är att ta reda på hur en omlastningscentral bidrar till en hållbar citylogistik och vilka hinder det finns. Den teoretiska referensramen har utformats med teorier kopplade till citylogistik som t.ex. hållbarhet och JIT men även viktig information och teorier om omlastningscentraler som har hjälpt mig att svara på rapportens frågeställning. Då detta är en kvalitativ studie så gjordes det intervjuer med två högtuppsatta personer som jobbade i olika centraler. Med empiri insamlingen så kunde jag göra en analys på hur verkligheten speglade teorin i referensramen. I analysen analyserades hållbarhet principen som bygger på tre hörnstenar, social hållbarhet, miljömässigt hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. För att utmana och bidra till en hållbar utveckling av citylogistiken så analyserades även en så kallade lösningsmix, den består av logistik, teknologi och politiskt engagemang. I slutsatsen av rapporten blev det tydligt hur social, ekonomiskt och miljömässighållbarhet är beroende av varandra för att kunna bidra till en hållbar citylogistik. Dock utmaningen för en hållbar utveckling är logistiken, teknologin och politiken, dessa är avgörande för en hållbar citylogistik. Ekonomin visade sig ha en stor betydelse hos en omlastningscentrals överlevnad och ses som ett hinder för ett miljötänk hos en omlastningscentral

During the last decade the society and industries have been more influenced by sustainability to decrease the effect on the environment. Due to this and the tougher legal requirements from the European Union, industries and researchers have put together more effort in sustainable development. This has led to a more focused view on reverse logistics to enhance the recycling of materials and reduce transportation. The purpose of this work has been to plot and analyze the return flow in paper industry. To see how reverse logistics could contribute to a sustainable society and increase the profitability of companies. The work is a case study for BillerudKorsnäs at the Customer Service Mill department. The information about the return flow at the case study company has been acquired through interviews and organized visits. The acquired information has then been analyzed with the help of the theory and summarized in the conclusion with the factors that affect the return flow with improvement proposal for a more sustainable and profitable return handling. The study shows that for an effective return flow in paper industry an organization for return handling need to be created. They also need to work with forecasting and follow-up of the defect material to reduce unnecessary transportation and protect the environment. Keywords: reverse logistics, supply chain, lean, hållbarhet / De senaste årtiondena har både samhället och industrier blivit allt mer påverkad av synen på hållbarhet för att minska påverkan på miljön. Hårdare lagkrav från Europeiska unionen har lett till att industrier och forskare lagt ner allt större resurser inom hållbar utveckling. Det har bland annat resulterat i en mer fokuserad syn på omvänd logistik för att öka återvinning av material och minska transporter. Syftet med detta arbete har varit att kartlägga vilka faktorer som styr returflöden och utifrån ett leanperspektiv undersöka och ge förslag på hur omvänd logistik kan bidra till ett mer hållbart samhälle samt öka lönsamheten hos företag. Arbetet är en fallstudie som utförts åt BillerudKorsnäs på avdelningen Customer Service Mill. Genom intervjuer och organiserade besök har projektgruppen erhållit information och förståelse för returhantering hos fallstudieföretaget. Denna information har sedan ställts mot teorin som resulterat i en slutsats med faktorer som påverkar returflödet samt förbättringsförslag för en mer hållbar och lönsam returhantering. Studien visar att för att erhålla ett effektivt returflöde inom pappersindustrin bör en organisation för returhantering sättas upp. Det bör även ske en prognostisering samt uppföljning av det defekta materialet för att minska onödiga transporter samt värna om en hållbar miljö. Nyckelord: reverse logistics, supply chain, lean, hållbarhet

Detta är en kandidatuppsats skriven vid företagsekonomiska institutionen på Uppsala Universitet. Uppsatsen syftar till att undersöka de spänningar som kan uppstå inom ett företags hållbarhetsarbete där hållbarhet definieras utifrån tre aspekter; miljö, socialt och ekonomi. Vidare ämnar uppsatsen skapa en djupare förståelse för hur företag arbetar med dessa spänningar. Undersökningen har sin teoretiska utgångspunkt i paradoxteorin där fokus ligger på att kartlägga de spänningar som kan uppstå i anknytning till ett företags hållbarhetsarbete och strategier för att kunna bemöta dessa. Uppsatsen bygger på en fallstudie där Atea har valts som fallföretag. Kvalitativa intervjuer med anställda på företaget har genomförts vilket tillsammans med andra källor till empiriska data legat till grund för vidare kartläggning av fallföretaget. Studien har visat att samhälleliga förändringar kan ge upphov till spänningar inom företags hållbarhetsarbete och speciellt mellan de sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekterna i relation till den ekonomiska. Det har även framkommit hur det går att arbeta med de motsatta alternativen i spänningen genom att applicera ett paradoxperspektiv, vilket gör att ingen av aspekterna inom hållbarhet behöver prioriteras bort till förmån för en annan. Då företag tar hänsyn till båda sidor av spänningen kan konkurrensfördelar och ekonomisk lönsamhet uppnås vilket motiverar hållbarhetsarbete inom företag.

Att spendera tid på nätet är idag en självklar del av vardagen för unga. Samtidigt har sociala mediers genomslag bland barn dessvärre medfört en omfattande social problematik i form av risker att råka ut för bland annat kränkningar, trakasserier och sexuella övergrepp. Det här projektet har därför målet, att i uppdrag från företaget Lajks, designa en webbplats för barn i syfte att lära ut metoder för tryggare användning av internet och sociala medier. Syftet med arbetet är att utforska hur grafisk design för webben kan användas för socialt hållbar utveckling. Utifrån valda teorier och metoder har jag dragit slutsatsen att genom förebyggande kunskap och dialog om ämnet tas första steget för att nå målet om mer hållbara internetvanor för den unga generationen. / Spending time online is today a natural part of everyday life for children. At the same time, the use of social media among children has led to extensive social issues like being exposed to violations, harassment and sexual abuse. This project therefore has the goal to design a website for children to teach methods for safer use of the internet and social media. The purpose of the project is to explore how graphic design for the web can be used for socially sustainable development. Based on selected theories and methods, I have come to the conclusion that through knowledge and dialogue on the subject the first step is taken in order to reach the goal of more sustainable internet habits for the young generation.

Syfte: Uppsatsens syfte är att bidra med fördjupad kunskap om hur individer, i egenskap av potentiella konsumenter, resonerar kring CSR-begreppet och kommunikationen av  etsamma. Uppsatsen syftar till att fokusera på de aspekter inom CSR som rör social hållbarhet, samt att uttolka eventuella mönster utifrån två olika generationers resonemang. Frågeställningar:- Hur beskriver individer företags initiativtagande gällande social hållbarhet?- Hur resonerar individer kring CSR och social hållbarhet och hur kan detta förstås i relation    till företaget Åhléns kommunikation?- Vilka mönster och skillnader kan uttolkas utifrån två olika generationers resonemang gällande företags CSR-arbete och Åhléns kommunicerande av social hållbarhet? Metod och material: Kvalitativ studie med fyra fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Deltagarna resonerade kring att kommunikationen av CSR och social hållbarhet är en samhällstrend och att det grundas i företags självcentrerade motiv, dock påvisades acceptans mot motiven. Den äldre generationen tenderade att uppleva aspekter av mångfaldsbegreppet i hållbarhetskommunikation som provocerande.

This master thesis is a comparison between green roofs (vegetation placed on roof tops) and roof mounted photovoltaic (PV) systems, which is done with the method life cycle assessment (LCA). The aim is to compare the different installations from a sustainability perspective and to present how each installation contribute to a more sustainable community. For this purpose three different green roofs are investigated (one extensive, one semi-intensive and one intensive) and also three different PV systems (5,2 kW with a 43° slope, 8 kW with a 20° slope and 13 kW with zero slope). Beyond these six scenarios a seventh installation is designed and this is a PV green roof, which is an extensive green roof placed under an 8 kW PV system. The LCAs are done through an inventory of production data for each installation and by developing performance indicators for a number of parameters in the use phase of each roof, such as electricity production, storm water delay and carbon accumulation. In the result these numbers are presented and compared to each other, which shows that the production of PV systems have a greater climate impact than the production of green roofs. On the other hand the PV systems can have a greater climate impact compared with green roofs. With the PV green roofs the benefits of both installations are combined which is shown to be a preferred alternative. One of the main conclusions of the project is that each installation would have a greater positive impact on the environment if the materials were produced with renewable energy instead of fossil fuels. Another conclusion is that if considering installing a PV system the cost of adding a green roof underneath is small but the benefits increase, which again indicates that a combined roof is a preferable alternative.

Bygg- och fastighetssektorn står för 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige. För att minska miljöpåverkan behöver de bygga med minsta möjliga påverkan på miljön samtidigt som det är ekonomiskt lönsamt. Ett sätt att konkretisera hållbarhetsarbetet är genom miljöcertifieringssystem som innebär en bedömning av hur hållbar en byggnad är utifrån ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter. Vilka incitament finns det för företag inom bygg- och fastighetssektorn att bygga miljömässigt hållbart samtidigt som det är ekonomiskt lönsamt? Vilka för- och nackdelar förekommer vid investering i miljöcertifieringssystem. Syftet med denna studie är att beskriva vilka incitament och drivkrafter som ligger bakom att företag inom bygg- och fastighetssektorn väljer att investera i hållbara byggnader ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Studiens slutsats är att företag inom bygg-och fastighetssektorn betraktar hållbarhetsarbetet som ett sätt att stärka varumärket, ge konkurrensfördelar och har även vid interna projekt visat på en ökad lönsamhet. Genom att miljöcertifiera byggnader får de ett ökat skydd mot framtida miljö- och byggnadskrav. Det finns emellertid både för- och nackdelar med miljöcertifieringar men fallstudieobjekten visar att fördelarna överväger. För att öka företagens incitament att bygga hållbart krävs en ökad kundefterfrågan. / The construction and real estate sector accounts for 40 percent of total energy consumption in Sweden. To reduce environmental impact, they need to build with the least possible environmental impact while economically profitable. One way of concretizing sustainability is through certifications, which assesses how sustainable a building is based on economic, environmental and social aspects. What incentives are there for companies in the construction and real estate sector to build environmentally sustainable while economically profitable? What are the advantages and disadvantages of investing in certifications? The purpose of this study is to describe the incentives and driving forces why companies in the construction and real estate sector choose to invest in sustainable buildings from an economic and environmental perspective. This study is based on an abductive approach and case studies are Peab, Skanska and NCC. The study's primary data has been collected through interviews with respondents who have different positions in the companies and three real estate agents, to get an idea how demand for sustainable buildings looks like. The study concludes that companies in the construction and real estate sector regard sustainability efforts as brand strengthening, providing competitive advantages and has also shown increased profitability in internal projects. Certificated buildings have protection for future environmental and building requirements. However, there are both advantages and disadvantages of certifications, nevertheless, case studies agree that the benefits are predominant. To increase companies' incentives to build sustainable, increased customer demand is required.

Hållbarhetsredovisning är ett ämne som har blivit mycket aktuellt under den senaste tiden i såväl den privata sektorn som i den offentliga. Begreppen “hållbar utveckling” och “Corporate Social Responsibility” (CSR), eller hållbart företagande är grunden till hållbarhetsredovisningen och de yttre krav på transparens organisationer har. Den oberoende organisationen Global Reporting Initiative (GRI) har haft stor betydelse för hållbarhetsredovisning då de erbjuder riktlinjer för hur organisationer ska redovisa sin hållbarhetspåverkan. För svenska bolag har hållbarhetsredovisning tidigare skett på frivillig grund men nu har det för vissa företag kommit att bli obligatoriskt. Statligt ägda företag har sedan 2007 varit tvingade att hållbarhetsredovisa enligt GRI:s riktlinjer. Dessa regler omfattar dock inte andra offentliga inrättningar såsom myndigheter, regioner, landsting eller kommuner vilket innebär att de inte har några gemensamma regler eller principer kring redovisning av hållbarhet. Det finns många studier som undersökt på sambandet mellan hållbarhet och ekonomisk prestation hos hos vinstdrivande företag, och majoriteten av dessa har funnit ett svagt positivt samband mellan hållbarhet och finansiella värden men måttenheterna som används har varit inkonsekventa. De studier som finns har fokuserat på vinstdrivande företag och det efterfrågas mer forskning kring sambandet inom den offentliga sektorn. Det finns dock en brist på gemensamma riktlinjer och mått inom den offentliga sektorn, men det finns ett antal intresseorganisationer där kommuner gemensamt arbetar mot hållbarhet. En sådan organisation är Sveriges ekokommuner (SEKOM) som samlar in och publicerar tolv “gröna nyckeltal” och denna undersökning kommer med hjälp av dessa nyckeltal undersöka om det finns ett samband mellan kommunernas finansiella prestation och hållbarhet. Studiens huvudsyfte är att undersöka sambandet mellan hållbarhetsrelaterade nyckeltal som Sveriges ekokommuner publicerar och finansiella mått från kommunernas årsredovisningar under åren 2012-2014. De finansiella måtten i undersökningen är årets resultat, avkastning på totala tillgångar samt årets kostnader och av de tolv gröna nyckeltalen kommer vi undersöka sex stycken. Utöver de finansiella måtten kommer vi även att undersöka sambandet mellan de gröna nyckeltalen och befolkningstillväxt, och till sist kommer vi att testa om det finns några skillnader i resultat mellan de kommuner som är medlemmar i SEKOM och de som inte är det. För att undersöka detta formulerades sex hypoteser som sedan testades med hjälp av fem regressionsanalyser och ett t-test. Resultatet visade att det fanns signifikanta variabler i alla utom ett test och vi kunde därmed förkasta fyra av fem hypoteser. De signifikanta resultaten visade främst på positiva resultat gällande sambandet mellan hållbarhet och finansiell prestation.

Syftet med denna studie har varit att undersöka Wapnös hållbarhetskommunikation och ta reda på hur de vill att kommunikationen ska förstås. Vidare har hållbarhetskommunikationen studerats ur ett konsumentperspektiv för att undersöka hur Wapnös konsumenter tolkar företagets hållbarhetskommunikation. Studien ämnar att undersöka vilka faktorer som kan påverka människor att göra olika tolkningar av samma budskap. Hur vill Wapnö att deras hållbarhetskommunikation ska tolkas och förstås? Hur tolkar Wapnös konsumenter företagets hållbarhetskommunikation? Hur kan resultatet förstås utifrån Encoding/decoding-modellen? Utifrån de resultat som framkommit i studien har det visat sig att Wapnö vill framställa sig som ett hållbart företag med en kommunikation som tolkas och förstås som öppen och transparent. Vidare har det framkommit att de olika tolkningar som konsumenterna har gjort av de material som presenterats har berott på faktorer som ålder, intresse och kunskap i en specifik sakfråga.

Den ideella teatergruppen Teater16 har fått nya lokaler som de kallar Lokal16. De äldre industrilokalerna ska omvandlas till ett kulturhus för ungdomar i Ljungby och det här projektet är ett förslag på den nya inredningen till lokalernas korridor, inklusive entré, och kafé.