This study aims to investigate children's use of meeting places in the public space. The study focuses on meeting places that can be associated with physical activity. The study has focused on the urban area of Mönsterås as the geographical position area and can therefore be viewed as a case study. In order to investigate the purpose, the paper has used three different examination methods, which where intervjues, observations and a survey in which children has been asked what venues they use for activities, how often they visit these venues, and which factors they consider important for an “activity venue”. The interviews have focused on what “activity venues” that currently exists in Mönsterås urban area, what officials in the county considers during the planning and construction of “activity venues” and what they see as important factors for these venues. The result shows that the factors the officials see as important are: accessibility, lighting, vegetation, safety and security, as well as cleanliness and tidiness. This is largely in line with what the children sees as important factors for an “activity venue”. The children considers good lighting, close to home, no car traffic and cleanliness and tidiness as important factors for an activity venue. The results of the study are largely in line with what research in the field confirms as important factors for a venue that encourages children to physical activity.

Arbetet kretsar kring tre huvudkategorier. Hållbarhet, designprocess och kriminalvård. Första delen innehåller informationssökning för att skapa en stabil grund till arbetet. Efterhand övertar ett parallellt arbete med de tre huvudkategorierna som till sist utmynnar i en produktionsfas där tillverkning på Industritextil Job sker för att ta fram en skiljevägg i skala 1:1. Stor vikt läggs vid att sätta sig in i vilka behov som bör lösas på anstalten. Resttextilier från Röda Korset hämtas och metod för hur textilierna bäst hanteras undersöks. En estetisk tilltalande design skapas genom färgkoordinering och urval av material tillsammans med framtagning av produktens formspråk. En del av arbetet har handlat om och testa idéer i full skala och tid har även ägnats åt att besöka företag i tillverkningsindustrin. / Program: Textildesignutbildningen

I denna uppsats om visuell kommunikation kommer olika teorier att tas upp, vi har genomfört intervjuer med kunder, gjort observationer i butiker och sammanställt fakta för att ta reda på hur en förbättrad visuell kommunikation av de miljövänliga plaggen kan påverka konsumenter att handla mer miljövänligt. Engelsk titel: Visual communication- sales promotion of eco-friendly garments in storesEngelska nyckelord: Visual communication, Sustainability, Environmental clothing, Consumer behaviorSammanfattning på engelska: / Program: Butikschef, textil och mode

Vi lever idag i ett samhälle där överkonsumtion av kläder blir allt vanligare. Modebranschen erbjuder ett explosivt utbud av kläder, och ”fast fashion” har blivit ett allmänt känt begrepp. Under de senaste åren har dock ett motstånd till detta växt fram: vissa konsumenter blir alltmer medvetna om hur deras egna konsumtionsvanor påverkar både miljön och människor världen över. Massproduktionens- och masskonsumtionens tid förväntas därmed snart vara över, och hållbarhet förutspås bli en så kallad megatrend inom såväl klädbranschen som andra branscher. Det har tidigare genomförts en mängd forskning om hållbarhet och hur detta påverkar konsumenters köpbeslut. Trots att etik och miljö uppmärksammas alltmer menar dock många forskare att det idag finns ett gap mellan konsumenters uttalade omtanke om hållbarhet och deras faktiska ageranden. Många kunder uttrycker en positiv attityd till ämnet och en önskan om att bidra till en hållbar utveckling, men det är fortfarande få som tar hänsyn till detta i sitt beteende. Syftet med vår studie är att bidra till en ökad kunskap om gapet mellan konsumenters uttalade omtanke om hållbarhet och deras faktiska ageranden. Vi har under arbetets gång samarbetat med Nudie Jeans som är ett klädföretag som aktivt arbetar med miljö och etik. Trots sitt ekologiska ställningstagande är dock företaget frågande till hur stor inverkan hållbarhet faktiskt har i deras kunders köpbeslut. Vår studie baseras på en kvantitativ undersökning där empirin utgörs av webbenkäter som skickats ut till ett urval av Nudie Jeans kunder. Det resultat som vår undersökning genererat sammanställdes i datorprogrammet SPSS, och redovisas i ett flertal tabeller. Vi testade även samband mellan ett antal relevanta variabler för att tydligare få svar på vår studies syfte. Resultatet av vår undersökning antyder att det även bland Nudie Jeans kunder finns ett gap mellan uttalad omtanke om hållbarhet och faktiska ageranden. Eftersom urvalet består av Nudie Jeans kunder kan dessa antas ha en positiv inställning till hållbarhet, och ett handlande därefter. Så är dock inte fallet. Vår studie indikerar att respondenterna har en positiv inställning till hållbarhet och en vilja att lägga ner både mer tid och pengar på köp av denna typ av varor. Resultatet pekar även på att hållbarhet är en av de tre viktigaste faktorerna vid köp av såväl kläder generellt som jeans specifik. Dock är det fortfarande något som saknas för att denna positiva attityd ska omvandlas till handling. Den slutsats som kan dras från vår undersökning är att det hållbara klädutbud som marknaden idag erbjuder inte är tillräckligt, både vad gäller estetik och mängd. Existerande modeföretag måste uppenbarligen arbeta för att få en bättre förståelse för vad deras kunder efterfrågar, och därefter utveckla klädkollektioner som stämmer in på detta. / Program: Textilekonomutbildningen

Miljöfrågorna blir allt fler och får alltmer uppmärksamhet i vårt samhälle. Vi har blivit medvetna om vilka konsekvenser vårt agerande har haft och fokusen ligger just nu på hur vi skall stoppa denna utveckling och vända trenden mot ett mer hållbart samhälle. Frågorna handlar om att ta vara på restprodukter och återanvända dessa för att på detta sätt spara naturens resurser. En viktig del i detta arbete är återvinning.I Sverige har vi den senaste tiden sett TV-reklamer som uppmanar konsumenter att återvinna. Det är känt att marknadsföring har mycket stor inverkan på konsumenter när det gäller val av varor och tjänster. Syftet med undersökningen är att ta reda på om reklam för ett hållbart konsumtionssamhälle har gett önskad effekt i form av ändrat beteende hos konsumenterna.Undersökningen är gjord med kvantitativ metod och en enkätundersökning. Jag har valt att använda två reklamer (från Returpack och Batteriåtervinningen) i undersökningen och i enkäten undersökt konsumenternas återvinningsbeteende före respektive efter att de exponerats för den aktuella reklamen. Svaren har sedan analyserats i ett dataprogram för att hitta samband och kunna göra generaliseringar.Många konsumenter var redan innan de utsatts för reklamerna duktiga på att återvinna. Resultatet visade dock att 30-50 % av dem som inte återvann allt har ändrat sitt beteende efter att de sett reklamerna. Undersökningen visade också att konsumenterna har en mycket positiv attityd till återvinning och val av miljövänliga produkter. Generellt var medelvärdena högre för kvinnor än för män på frågorna kring attityder till miljövänligt beteende.

Under det årliga mötet för World Economic Forum (2013) uppmärksammades oron kring att framförallt banker har en brist i förtroendet. Enligt Valdivia (2012) är kommunikation viktigt för att återuppbygga detta förtroende. Grunig (1979) menar att kommunikationsproblem kan lösas genom riktade meddelanden till intressenter kring Corporate Social Responsibility (CSR). Yamak och Süer (2005) konstaterar att detta kan vara svårt för banker då de har många olika sorters intressenter. Genom vår forskningsfråga ”Hur ser svenska bankers kommunikation till olika intressenter ut i deras hållbarhetsrapportering?” har vi med denna studie kunnat bidra till det gap som vi ser i intressentteorin, då den inte beskriver hur kommunikationen skiftar mellan intressenter.Kommunikation mellan företag och intressenter är något som Kleine och von Hauff (2009) påpekar är en viktig del av CSR-arbetet. Kommunikation kan se olika ut beroende på vem den är riktad till. Den kan innehålla objektiva och subjektiva argument (Tan 2002), men den kan även delas in efter explicit och implicit CSR (Matten & Moon 2008). Coupland (2005) tar även upp att kommunikationen kan uttryckas genom societal, responsible och other de-legitimation. Olika strategier i kommunikationen gällande en- och tvåvägskommunikation har även tagits fram av Morsing och Schultz (2006). Dessa olika kommunikationssätt används för att besvara forskningsfrågan.För att besvara forskningsfrågan har vi studerat de svenska storbankernas senaste hållbarhetsrapporter genom en kvalitativ dokumentanalys. Hållbarhetsrapporter är offentligt material och något som alla kan få åtkomst till, vilket ökar replikerbarhet.Vår empiri utgör en sammanfattning av den kommunikation som sker från bankerna till ägarna, anställda, kunder och samhället. Denna kommunikation har analyserats utifrån de olika kommunikationssätten som tagits upp, där vi sedan har konstaterat hur kommunikationen skiljer sig åt beroende på intressent. / Program: Civilekonomprogrammet

Hållbarhet är ett begrepp som blir allt viktigare i samhället, särskilt då vi idag konsumerar 30 procent mer av jordens förnyelsebara tillgångar än vad jorden är kapabel att återskapa på ett år. CSR är en viktig del av hållbarhet och består av tre olika områden; ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar. Företag inom klädindustrin har på senare tid uppmärksammats i media när det främst gäller deras miljömässiga och sociala ansvar. De har bland annat kritiserats för dåliga arbetsförhållanden i sina fabriker. Produktionen av mode och textilier kräver dessutom enorma mängder energi- och vattenförbrukning och släpper ut stora mängder föroreningar vilket påverkar miljön. Företagen kan då välja att arbeta mer hållbart och visa detta genom att publicera en hållbarhetsrapport. En hållbarhetsrapport är ett dokument som beskriver ett företags ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsarbete. En hållbarhetsrapport är frivilligt för företag att göra, det finns dock riktlinjer som GRI har arbetat fram för företagen att använda. Företag kan välja att publicera en hållbarhetsrapport som en enskild rapport eller som en del av årsredovisningen. Syftet med uppsatsen är att belysa och beskriva hållbarhetsrapportens roll och funktion i relation till årsredovisningen för H&M, KappAhl och MQ samt studera dess utveckling över tid. Vi har använt oss av en kvantitativ innehållsanalys där vi har undersökt förekomsten av förutbestämda ord i de tre senaste hållbarhetsrapporterna och årsredovisningarna för företagen. Vi har även använt oss av en kvalitativ dokumentanalys där vi har undersökt innehållet i företagens hållbarhetsrapporter. Genom att studera dessa tre företags hållbarhetsredovisningar och årsredovisningar har vi kommit fram till att hållbarhetsrapporten ska publiceras enskilt och inte som en del av årsredovisningen. Däremot kan företagen publicera en kortfattad version av deras hållbarhetsrapport i årsredovisningen. Hållbarhetsrapporten kan då fungera som ett komplement till årsredovisningen. Studien visar att hållbarhetsrapporten fyller en viktig funktion och att den behövs i dagens samhälle. / Program: Civilekonomprogrammet

I denna studie har vi har valt att undersöka och analysera ett enskilt fast fashion-företag kring ämnet miljö och hållbarhet, nämligen Gina Tricot. Valet av företag grundar sig i intresset av att undersöka hur ett förhållandevis ungt fast fashion-företag engagerar sig inom miljö och hållbarhet. Denna uppsats skrivs med mål om att ge alla intresserade en inblick i hur ett växande modeföretag tänker kring mode kopplat till miljö och hållbarhet, och om deras målgrupp verkligen lägger vikt vid dessa aspekter när de handlar kläder. Syftet med studien är att granska hur och varför ett fast fashion-företag arbetar med och kommunicerar miljö och hållbarhet, samt undersöka hur kunderna uppfattar och påverkas av företagets arbete och kommunikation. Hur viktigt är hållbarhet för företaget och hur viktigt är det för deras målgrupp och kunder? Begreppen som behandlas, för att kunna besvara syftet i uppsatsen, är CSR och hållbarhet. CSR står för Corporate Social Responsibility och begreppet hållbarhet kan definieras som ”en utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina”. Gina Tricot arbetar på flera olika sätt med miljö och hållbarhet. För att ta del av det arbete har använt oss av sekundärdata, i form av information på deras egen hemsida. Vi har också använt oss av primärdata i form av en intervju med Gina Tricots hållbarhetschef Marcus Bergman. För att besvara syftet har vi även gjort två undersökningar på Gina Tricots kunder, en webbenkät och en besöksenkät. För att kunna analysera informationen på ett bra sätt tar vi i teorin upp olika modeller, som till exempel PESTEL och Kommunikations-modellen. I analysen dras paralleller mellan vår teori och empiri. Hur arbetar och kommunicerar Gina Tricot i förhållande till de olika modellerna? Vi analyserar även kring varför Gina Tricot har valt att arbeta som de gör. Hur mycket styrs de av media? Hur kommer framtiden att se ut? Vår sammanfattade slutsats är att Gina Tricot arbetar mycket med miljö och hållbarhet även om vi inte kan sätta det i förhållande till hur mycket andra företag arbetar inom området. Vi drar slutsatsen att de arbetar inom och med området för att det är en pågående trend, för att undvika skandaler, samt för att kunderna förväntar sig det av dem. Gina Tricot har hittills valt, av flera anledningar, att inte kommunicera sitt engagemang, mer än på internet, och når därför inte kunderna i så stor utsträckning. Av undersökningen kan vi dra slutsatsen att kunderna idag förväntar sig att Gina Tricot tar ansvar, men att kunderna inte vet hur stort det är eller hur de gör det, eftersom de inte ser någon kommunikation. Vi kan också dra slutsatsen att kunderna idag efterfrågar att få veta mer kring Gina Tricots miljö- och hållbarhetsarbete. Enkäterna visar också att kunderna skulle påverkas i sitt val av butik vid en eventuell skandal kring företaget. / Program: Butikschef, textil och mode

Den här uppsatsen undersöker med hjälp av kritisk diskursanalys hur tillväxt och hållbarhet beskrivs i medier. Den bygger på en analys av 34 artiklar från två svenska dagstidningar under året 2016. Slutsatsen är att begreppen ”hållbarhet” och ”tillväxt” fylls med olika betydelser och att medietexter oftast saknar en helhetsbild. Det finns skillnader beroende på vem som skriver tidningsartikeln respektive vem det är som får komma till tals. Artiklarna är skrivna av olika författare, såsom journalister, forskare, politiker, företagare och samhällsdebattörer. Detta bidrar till mångfalden i definitioner av begreppen ”tillväxt” och ”hållbarhet” samtidigt som det finns vissa ramar som skribenterna förhåller sig till. Dessa ramar kan utgöras av till synes självklara idéer som att en nation eller ett företag behöver tillväxt för att kunna konkurrera med andra. Hållbarheten kan då ses som en bromsande kraft, men också som en chans till nya och konkurrenskraftiga produkter. En slutsats är att många av de undersökta artiklarna hade tjänat på en granskning och komplettering av en forskare eller hållbarhetsjournalist.

Titel: Hållbarhetsstyrning med fokus på lönsamhet - En kvalitativ studie om hur företag gör ekonomiska överväganden i sitt hållbarhetsarbete Kurs: 17VT-2FE75E Ekonomistyrning, kandidatuppsats Författare: Amanda Fredriksson, Tina Palm, Mahdi Tounsi Handledare: Anders Jerreling   Bakgrund: I dagens samhälle ökar kunskapen kring samhället och flertalet människor uppmärksammar saker i vår omgivning. Det sker ständiga omvärldsförändringar med en ökad globalisering, urbanisering och även omfattande digitalisering omkring oss. Definitionen av hållbarhet är vag och det handlar om att finnas eller försvinna beroende på hur företag lever upp till alla miljöaspekter. Det handlar om att kunna hantera sina naturliga och sociala resurser framöver vilket kommer vara något som ger legitimitet för företag.   Syfte: Denna studie har som syfte att undersöka hur företag styr mot hållbarhet för att samtidigt bibehålla eller öka sin lönsamhet. Vi vill även se till vilka ekonomiska överväganden företag gör i sitt hållbarhetsarbete.   Metod: Studien har utgått från en forskningsmetod med kvalitativa drag och med en abduktiv ansats. Den empiriska materialinsamlingen består av fyra stycken kvalitativa intervjuer som har bidragit till en djupare förståelse kring det valda ämnet som studerats.   Teori: Vår teoretiska referensram innefattar beskrivning av ekonomistyrning, styrmedel, Corporate Social Responsibility (CSR), Corporate Sustainability (CS), Carroll's CSR pyramid, Van Marrewijk’s three approaches, Van Marrewijk’s relationsmodell, lönsamhet, intressentteori och legitimitetsteori.   Empiri: Den empiriska delen består av granskning kring hållbarhetsarbete i fyra företag med helt olika verksamhetsområden belägna i Kalmar. Detta görs utifrån intervjuer med respektive företags verkställande direktör (vd).   Slutsats: Studien visar att företag gör både positiva och negativa ekonomiska överväganden i sitt hållbarhetsarbete. Vi kan även se att de styrmedel som främst används i hållbarhetsstyrning är informativa samt informella styrmedel. Vi kan även se att företag tar begrepp som ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet i beaktning för att verka mot ett mer hållbart samhälle. Dock prioriteras inte delarna lika mycket hos varje enskilt företag. Studien har även visat på stor inverkan från vissa intressenter i företagets hållbarhetsstyrning.   Nyckelord: Corporate Social Responsibility, Corporate Sustainability, Hållbarhet, Ekonomistyrning.