Det här är en kvantitativ studie som undersöker hur lärare i skolans tidigare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. För att besvara studiens syfte har fyra stycken frågeställningar utformats, dessa undersöker undervisningens innehåll, arbetsmetoder, svårigheter samt om hållbar utveckling genomsyrar elevernas skolgång. Studien baseras på en internetenkät, publicerad i medlemsgrupper på Facebook.com som är riktad mot lärare och arbetande inom skolan. Totalt har 66 personer besvarat enkäten, vidare har tre stycken av dessa besvarat sex stycken följdfrågor om vilka svårigheter de upplever med undervisning om hållbar utveckling.Studiens resultat visar att det ekologiska perspektivet av hållbar utveckling är det som deltagarna anser att de har mest kunskaper om. Detta visas både genom deltagarnas egen utvärdering av sina kunskaper men också utifrån vad deras undervisning om hållbar utveckling innehåller. Arbetsmetoderna varierar mellan både praktiskt och teoretiskt arbete där undervisningen främst sker inomhus, men vid vissa tillfällen även utomhus. Till viss del genomsyrar hållbar utveckling elevernas skolgång, främst handlar det om återvinning av material samt källsortering. Av de 66 respondenterna upplever 66.2 % stora svårigheter, att det är svårt eller några svårigheter med att undervisa om hållbar utveckling. Det deltagarna anser gör undervisningen om hållbar utveckling svår är deras egen kunskap i området, att veta vad eleverna ska lära sig samt att få eleverna att förstå ett sådant komplext innehåll.Studiens kommer fram till att deltagarnas undervisning om hållbar utveckling främst riktas mot det ekologiska perspektivet genom att använda både praktiska och teoretiska arbetsmetoder och växelvis inomhus och utomhus. Hållbar utveckling ses till viss del som ett ständigt arbete som sker i skolan, där främst källsortering och återvinning av material är dagliga inslag. Att respondenterna upplever undervisningen om hållbar utveckling som svårt beror främst på bristande kunskap, vilket även gör det svårt för lärarna att utforma undervisningen innehåll. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är ett komplext och invecklat undervisningsområde och många av de som deltagit i studien anser att de skulle behöva mer kunskaper om området för att inte uppleva den som svår.

I takt med att hållbarhetsfrågor blivit allt viktigare har regeringen, efter EU-direktiv, infört en lag som kräver att större företag från och med räkenskapsåret 2017 måste upprätta en hållbarhetsredovisning. Den här kandidatuppsatsen tydliggör med hjälp av en kvalitativ studie hur det nya lagkravet om hållbarhetsredovisning påverkat företags hållbarhetsarbete. Syftet är att ge en bild av hur företagens hållbarhetsredovisning har förändrats i samband med lagkravet samt analysera och förklara hur en förändrad hållbarhetsredovisning påverkat företagens arbete med hållbarhetsfrågor. Studien har genomförts med ett hermeneutiskt perspektiv och en abduktiv ansats. Relevanta teorier och tidigare forskning kring ämnet har tillsammans med semistrukturerade intervjuer med fem större företag samt granskning av tio företags årsredovisningar, legat till grund för analys. Resultatet visade framförallt en positiv inställning till lagkravet, både från företag som arbetat med det länge och de företagen som inte haft så stor erfarenhet kring ämnet sedan tidigare. De fria ramarna i lagkravet har gjort att företagen själva kunnat välja hur hållbarhetsredovisningen kring social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet ska vara utformad. Tyvärr har det även försvårat jämförbarheten mellan företag trots att lagkravet delvis syftade till att underlätta denna jämförelse.

Syftet med studien var att undersöka ImseVimses interna hållbarhetsarbete och målet var att komma fram till förbättringsförslag som hjälper till att få ImseVimse att få en insikt i nuvarande hållbarhetsarbete och gå mot att genomsyras av hållbarhet inifrån och ut i alla aspekter. Studien undersöker tre frågeställningar (1) Vad innebär intern hållbarhet för ImseVimse AB? (2) Hur kan ImseVimse AB förbättras inom den interna hållbarheten? (3) Hur kan ImseVimse AB förmedla intern hållbarhet inom verksamheten? Teorier som har presenterats i studien är hållbarhet och dess tre dimensioner, utifrån en hållbar utveckling och ständiga förbättringars perspektiv. Titta på leans förbättringsarbete, mötesteknik och utvärdering och likaväl språket och begreppsanasatsen som används i ImseVimse i dagsläget. För att samla in data till studien har personliga intervjuer, telefonintervjuer, enkäter och dokumentgranskning använts som metoder och ledningsverktyget släktskapsdiagram och jämförelseverktyget benchmarking har använts för att ta fram resultat om begreppen hållbarhet, intern hållbarhet, extern hållbarhet, företagens hållbarhetsarbete ur olika perspektiv. Detta har resulterat i att Imsevimse kan behöva börja med att dokumentera ner begreppen som har tagits fram i studien och skapa sig ett gemensamt språk och kommunikation som kan ske via dagliga möten och en kontinuerlig enkel visuell lättillgänglig dokumentation och uppföljning av arbete. Slutsatsen är att förbättringsförslagen som har tagits fram föreslår att använda sig av PDSA, ständiga förbättringar, använda sig av en förbättringstavla, dokumentera och ha ett tydligt ansvarstagande, utvärdering och uppföljning av arbetet med den interna hållbarheten. / The aim of the study was to investigate ImseVimses internal sustainability work and the goal was to come up with improvement proposals that help ImseVimse gain an insight into current sustainability work. The study examines three issues (1) What does internal sustainability mean for ImseVimse AB? (2) How can ImseVimse AB be improved within its internal sustainability? (3) How can ImseVimse AB convey internal sustainability within the business? Theories that have been presented in the study are sustainability and its three dimensions, based on sustainable development and continuous improvement perspectives. Theories that has been used in the study is leans improvement work, meeting technique and evaluation, as well as the language and conceptual approach used in ImseVimse at present. To collect data for the study, personal interviews, telephone interviews, questionnaires and document reviews have been used as methods and the management tool relationship diagrams and the benchmarking comparison tool have been used to produce results on the concepts of sustainability, internal sustainability, external sustainability, corporate sustainability work from different perspectives. This has resulted in Imsevimse having to start by documenting the concepts that have been developed in the study and creating a common language and communication that can be done through daily meetings and a continuous easy visual accessible documentation and follow-up of work. The conclusion is that the improvement proposals that have been prepared suggest using PDSA, continuous improvement, using an improvement board, documenting, and having clear responsibility, evaluation, and follow-up of the work on internal sustainability.

Situationen för vår planet är akut. För att bromsa den negativa klimatpåverkan behöver alla vara med och påverka till en bättre miljö. En viktig pusselbit som får tonvikt är de offentliga upphandlingarna eftersom de är omfattande och utgör en betydande del av Sveriges bruttonationalprodukt årligen. Syftet med studien är att belysa vilka förutsättningar som kommunerna har för att erhålla en hållbar upphandling. Men även vilka eventuella likheter samt skillnader som förekommer mellan kommunerna. För att tolka det resultat vi erhåller av den kvalitativa empirin utgår vi från implementeringsteorin och Lundquists (1992) modell, vilja, kunna och förstå. Studiens empiriska underlag har inhämtats via semistrukturerade intervjuer från sex kommuner i Sverige utifrån en förbestämd urvalsprocess. Vidare har kommunernas upphandlingspolicyer analyserats för att kunna beskriva de olika karaktärsdragen gällande hållbarhetsarbete i policyprocessen. Resultatet påvisar en variation av förutsättningar för att genomföra hållbara upphandlingar. Kommunerna uttryckte gemensamt att resurser är den primära faktorn som inkluderar tid, kompetens och monetära tillgångar. Något som blir konkret är den bristande uppföljningen av upphandlingen, där kommunerna förmedlar en avsaknad av nödvändiga resurser. Informanterna framställde att kommunens storlek och geografisk placering har en betydande roll för att kunna åstadkomma hållbar utveckling i upphandlingar.

Flertalet studier har visat att social hållbarhet inte har fått samma uppmärksamhet som ekologiskoch ekonomisk hållbarhet vilket bland annat kan bero på att begreppet inte har en klar definitionoch att många dimensioner inkluderas. Trots det står den sociala dimensionen högt upp påagendan i Sverige och samhällsplaneringen anses vara en utav de processer som kan bidra till ettmer hållbart samhälle. Det finns dock ett behov av att arbeta mer systematiskt för socialhållbarhet genom att använda olika metoder och verktyg i praktisk samhällsplanering. Syftet med studien är att undersöka utmaningar för social hållbarhet i stadsplanering samt vilkaverktyg som används för att bemöta utmaningarna. Vidare är syftet att undersöka och utvärderahur social hållbarhet hanteras i projektet Älvstaden i Göteborg, samt hur deras arbete kanförbättras. Metoderna som används i studien är kvalitativa – en litteraturstudie genomfördes föratt undersöka utmaningar och verktyg för social hållbarhet och semistrukturerade intervjuerutfördes med tjänstepersoner inom projektet Älvstaden för att undersöka deras arbete med socialhållbarhet. Resultatet från litteraturstudien visar att det finns flera komplexa utmaningar och hinder försocial hållbarhet i stadsplanering. Människans livskvalitet och behov bör vara utgångspunkten,det finns en brist på helhetssyn, systemtänk, samverkan och deltagande. Dessutom finns det enrumslig uppdelning i städerna och litteraturen ser även att sambandet mellan social och ekologiskhållbarhet inte hanteras tillräckligt. Vidare visar resultatet att de verktyg som används för socialhållbarhet i stadsplanering är sociala konsekvensanalyser, stadsrums-och stadslivsanalyser,checklistor och indikatorer, certifieringssystem, analys av ekosystemtjänster samtmedborgardeltagande. Utmaningarna för social hållbarhet är komplicerade och det somverktygen tillhandahåller täcker inte in alla aspekter. Det krävs troligtvis mer än specifikaverktyg och många frågor kan istället behöva hanteras på en politisk nivå. Verktyg kan dock varatill hjälp för att analysera, diskutera och synliggöra sociala frågor. Projektet Älvstaden i Göteborg är Nordens just nu största stadsutvecklingsprojekt och däranvänds bland annat ett verktyg för att mäta kvalitet och social hållbarhet genom mätbaraindikatorer. Indikatorerna är baserade på Vision Älvstaden och utgår från tre olika strategier.Intervjustudien visar att social hållbarhet definieras på lite olika sätt inom projektet och fleramenar att det är ett svårdefinierat begrepp. Intervjudeltagarna anser dock att det är ett viktigtbegrepp att arbeta med och att verktyg är nödvändiga. Det verktyg som används inom projektetanses vara bra då det visar en visuell bild av resultatet, men behöver utvecklas i vissa delar för atttäcka in fler aspekter. / Several studies have shown that social sustainability has not received the same attention asecological and economic sustainability, which may be due to the fact that the concept does nothave a clear definition and that many dimensions are included. Despite this, the social dimensionis high up on the agenda in Sweden and urban planning is considered one of the processes thatcan contribute to a more sustainable society. There is however a need to work moresystematically for social sustainability by using different methods and tools practically in urbanplanning. The purpose of the study is to investigate challenges for social sustainability in urban planningand which tools are used to address the challenges. Furthermore, the purpose is to investigate andevaluate how social sustainability is handled in the project Älvstaden in Gothenburg, and howtheir work can be improved. The methods used in the study are qualitative - a literature studywas conducted to investigate the challenges and tools for social sustainability and semistructuredinterviews were conducted with people within the project Älvstaden to investigatetheir work on social sustainability. The results of the literature study show that there are several complex challenges and obstaclesfor social sustainability in urban planning. The human quality of life and needs should be thestarting point, there is a lack of a holistic view, system thinking, collaborations and participation.In addition, there is a spatial division in the cities and the literature also shows that theconnection between social and ecological sustainability is not sufficiently addressed.Furthermore, the results show that the tools used for social sustainability in urban planning aresocial impact assessments, urban space analyses, checklists and indicators, certification systems,analysis of ecosystem services and civic participation. The challenges of social sustainability arecomplicated and what the tools provide does not cover all aspects. It is probably required morethan specific tools to meet the challenges and many issues may need to be handled at a politicallevel. However, tools can help to analyse, discuss and make social issues more visible. The project Älvstaden in Gothenburg is the Nordic region's largest urban development project atthe moment and there, among other things, a tool for measuring quality and social sustainabilitythrough measurable indicators are used. The indicators are based on a vision for the project withthree different strategies. The interview study shows that social sustainability is defined indifferent ways among the participants and several believe that it is a difficult concept. Theinterviewees mean, however, that it is an important concept to work with and that tools arenecessary. The tool used within the project is considered to be good as it shows a visual image ofthe results, but needs to be developed in certain parts to cover more aspects.

Målet med examensarbetet har varit att formge en produkt för en tågstation. Tre viktiga ledord har följt mig genom projektets gång; hållbarhet, användning och vardagens estetik.   Jag har med hjälp av observationer, intervjuer med tågresenärer och användarstudier kommit fram till ett produktkoncept för kontexten tågstation; möbeln Find Your Place, som består av komfortabla kuddar uppsatta på en vägg som är till för att stå och luta sig mot medan man väntar på tåget.    Samtidigt med researchen skissade jag både i 2- och i 3D under arbetsprocessens gång. Som ett stöd i min designprocess gjorde jag i ett tidigt skede en ITK (Identity Tool Kit).   Arbetet har gått ut på att utnyttja de lediga väggarna på en tågstation. Genom att montera upp kuddar på som en vägg blir den mer tillgänglig på ett dynamiskt sätt. Kuddarna är asymmetriska och påminner om soffdynor i gatstensliknande former. De fästs i väggen med skruvar. När kuddarna mångfaldigas i olika konstellationer längs väggen, uppstår grafiska mönster. Tanken är att de ska sitta i varierande höjder för att alla ska kunna använda denna vilmöbel, även rullstolsburna personer ska kunna luta sig mot väggen när de sitter i stolen.

The purpose of this thesis is to examine CSR communicationoriginating from two very different sectors – the fast-foodsector and the public-transport sector. This is done through amixed-methods approach combining a qualitative andquantitative research design. The study is based on contentthat was published during 2014 on Facebook andTwitter. In a comparative study similarities and differenceswill be analyzed with the aim to shed some light on how thedifferent sectors use CSR and with what intent. Thequantitative study showed that CSR communicationfrom the fast-food sector was more extensive than CSRcommunication from the public-transport sector. Thequalitative study suggested that both industries to a greatextent use the same communication strategies whencommunicating issues relating to CSR.

Modernt slaveri är ett samlingsbegrepp innefattande människohandel, tvångsarbete och slavliknande metoder och utgör ett globalt problem av mycket allvarlig karaktär. Även i industriländer såsom Sverige och Storbritannien förekommer offer för modernt slaveri. Förekomsten av modernt slaveri är dock som störst i utvecklingsländer, framförallt i Asien, där många multinationella företag har sina leverantörer. I oktober år 2015 trädde brittiska Modern Slavery Act 2015 i kraft, som omfattar företag verksamma i Storbritannien med en omsättning över 36 miljoner pund. Det medför att även stora svenska företag såsom H & M, Sandvik, IKEA och Saab omfattas av lagen. Lagen innebär att berörda företag måste publicera ett uttalande för varje räkenskapsår avseende de faktiska steg företaget tagit för att säkerställa att modernt slaveri varken förekommer inom den egna organisationen eller i dess leverantörskedjor. Har inga sådana aktiviteter företagits, måste företaget likväl enligt lagen publicera ett uttalande som i sådant fall redovisar just detta. Det ställer krav på företagen och deras hållbarhetsarbete, både ur aspekten att det blir enklare för konsumenter att jämföra företag sinsemellan men också genom en ökad press på företagen att kunna redovisa faktiska åtgärder. I uppsatsen undersöks hur två stora svenska företag, IKEA och Saab, arbetar med socialt hållbarhetsarbete idag, i syfte att analysera de troliga konsekvenserna för berörda svenska företag av Modern Slavery Act 2015. Vidare besvaras i uppsatsens analys frågan om Sverige bör införa motsvarande lagstiftning i syfte att utvidga svenska företags sociala ansvarstagande. Slutsatsen är att Modern Slavery Act 2015 kommer innebära att berörda svenska företag är tvungna att se över sitt hållbarhetsarbete. Hur stora konsekvenserna blir beror på vilken bransch företaget verkar i, vilken förväntan samhället har på företaget sedan tidigare samt hur omfattande företagets befintliga hållbarhetsarbete är. Det torde vara en fördel för Sverige att införa liknande lagstiftning, framförallt ur aspekten att problemet med modernt slaveri konkretiseras, uppmärksammas och uppmuntrar företagen till att vidta faktiska åtgärder.

Inledning: I dagens samhälle finns en medvetenhet kring klimatförändringar som drabbar jorden och det ställs även krav från samhället att företag ska ta ett socialt och miljömässigt ansvar. Det har därför blivit vanligt att företag med hjälp av hållbarhetsredovisning, publicerar information kring deras sociala och miljömässiga påverkan till interna och externa intressenter för att öka företagens legitimitet. Samtidigt ställs det även krav på att företag arbetar mot ett jämställt samhälle för världens alla människor och visar en mångsidig sammansättning av olika demografiska egenskaper hos sina anställda. Eftersom styrelsen i företag ansvarar för strategiska beslut som arbetet med hållbarhet är det intressant att undersöka hur styrelsens sammansättning kan påverka kvalitén på hållbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan styrelsens sammansättning och företags kvalité på hållbarhetsredovisning, med fokus på de demografiska egenskaperna kön, kulturell bakgrund, generation och utbildning. Metod: Studien har utgått från en deduktiv forskningsansats där utgångspunkt har tagits i teorier som beskriver varför företag frivilligt hållbarhetsredovisar och teorier som beskriver hur styrelsens demografiska egenskaper kan påverka företagens prestation. Genom en kvantitativ forskningsmetod har information kring företags styrelser och hållbarhetsredovisning samlats in från 226 stycken företag noterade på Nasdaq Stockholm. Resultat och slutsats: Studiens resultat är att de demografiska egenskaperna hos styrelsen som undersökts inte har någon påverkan på hållbarhetsredovisningens kvalité. Däremot finns ett positivt samband mellan företags och styrelsers storlek och kvalitén på hållbarhetsredovisningen. / Introduction: In today's society there is awareness about climate change and society has demands about social and environmental responsibilities in corporations. Therefore it has become usual for corporations to publish information about sustainability activities to stakeholders, to increase the legitimacy of the corporation. At the same time society demands that corporations are working towards an equal society, by presenting a versatile composition of demographic characteristics of their employees. Since the board in corporations are responsible for strategic decisions such as sustainability reporting, it is interesting to examine how the composition of the board affects the quality of sustainability reporting. Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between the composition of the board and the quality of the sustainability reporting in corporations, with focus on the demographic characteristics gender, cultural background, generation and education. Method: The study was based on a deductive research approach with starting point in theories that describes why corporations voluntarily reveal information about sustainability activities and theories that describes how characteristics of the board can affect performance. Through a quantitative research method information about the board and sustainability reporting have been collected from 226 corporations listed on Nasdaq Stockholm. Results and conclusions: The findings of the study is that the demographic characteristics of the board that was researched, have no impact on the quality of the sustainability reporting. However, the study shows a positive relationship between quality and the size of corporations and boards.

Problem: Idag påverkas företagen av tryck utifrån av sina intressenter vilket gör att de måste ta ett större ansvar för att legitimera sig. Olika branscher har varit med om olika skandaler och blivit uppmärksammade på olika sätt. Kan detta leda till att branscher utvecklas olika i sitt ansvarstagande för hållbarhet?Syfte: Syftet med studien är att undersöka om olika branscher i Sveriges näringsliv har utvecklats olika emot ett hållbart samhälle och därmed att beskriva hur långt deras ansvarsområden sträcker sig i årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar. Mer specifikt undersöka branschernas ansvar inom ekonomi, miljö och socialt.Forskningsfråga: Vilka skillnader finns det mellan branschernas ansvarstagande inom hållbarhet idag?Forskningsdesign: För att besvara vår forskningsfråga använde vi oss av en kvalitativ innehållsanalys av företagens hållbarhetsrapporter och årsredovisningar. Vi utför en tvärsnittsstudie av tre branscher med tre företag i varje bransch. Branscherna är Textil-, livsmedel- och finansbranschen.Slutsatser: Sammanfattningsvis kan man se att det finns skillnader mellan branscherna. Textilbranschen visade på störst ansvar när man jämförde alla kategorier. Medan livsmedelsbranschen och finansbranschen visade på ett mindre ansvar i förhållande till textilbranschen. När vi sedan ser till varje kategori kan man urskilja var skillnaderna ligger. I den ekonomiska kategorin fanns en stor likhet och inga skillnader kunde identifieras. Inom kategorin för miljö visade textilbranschen ett betydligt större ansvar i förhållande till de övriga branscherna. Kategorin för det sociala ansvaret var betydligt mer omfattande och de olika branscherna utmärkte sig olika mycket i de olika underkategorierna. Inom alla underkategorier visade det sig att Livsmedelsbranschen tog ett mer jämnt ansvar. I anställningsförhållanden och arbetsvillkor utmärkte sig finansbranschen och vidare visade textilbranschen på ett stort ansvar inom mänskliga rättigheter. / Problem: Today’s businesses are affected by the pressure from the outside, by their stakeholders. This allows them to take greater responsibility for legitimacy. Different industries have been involved in various scandals and have received attention different ways. Could this lead to industries developing differently in their social responsibilities for sustainability?Purpose: The purpose of the study is to investigate whether various industries of the Swedish economy has developed differently to a sustainable society and thus to describe how far their responsibilities extend in annual reports and sustainability reports. More specifically investigate various industries responsibilities in regards to economic, environmental and social aspects.Research question: What differences exist between the industries' responsibility in sustainability today?Research Design: To answer our research question, we used a qualitative content analysis of corporate sustainability reports and annual reports. We carry out a cross-sectional study of three industries with three companies in each industry. The industries are textile, food and the finance industry.Conclusions: In summary, one can see that there are differences between industries in the whole. The textile industry showed the greatest responsibility when comparing all the categories. While the food industry and the financial industry showed a minor responsibility in relation to the textile industry. When you look at each category we can distinguish where the differences lie. In the economic category, there was a great similarity and no differences could be identified. Within the category of environment the textile industry showed a much greater responsibility in relation to the other industries. The category of social responsibility was much more extensive and the various industries stood out very different in the different subcategories. In all subcategories, it turned out that the food industry took a more evenly responsibility. In terms of employment and working conditions distinguished the financial industry and the textile industry showed great responsibility in human rights.