Att företag hållbarhetsredovisar har under 2000-talet ökat avsevärt och i takt med ökningen av företag som arbetar med hållbarhetsfrågor, så ökar också antalet företag som väljer att rapportera sitt hållbarhetsarbete. Lagändringar, FN-initiativ, viljan att uppnå och behålla legitimitet samt att tillfredsställa organisationens intressenter har i en större eller mindre utsträckning kommit att påverka företagen och deras rapportering kring hållbarhet. Det har under alla tider förekommit diskussioner kring företagens roll och ansvar i samhället. Företag hålls även alltmer ansvariga för hur de påverkar samhället, och hur de tolkar CSR (Corporate Social Responsibility), skiljer sig från företag till företag. Denna studies syfte är att undersöka vilka förändringar som har skett i hållbarhetsrapporteringen under det senaste decenniet hos svenska företag. Studien ämnar även söka förståelse kring vilka faktorer som kan ha kommit att påverka eventuella förändringar. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys med både en induktiv och deduktiv ansats tillämpats. Studien visar att de förändringar som skett i företagens hållbarhetsrapportering snarare är relaterade till omfattning än innehåll och att företag följer de lagar och globala initiativ som finns.

Bakgrund: Den ökade medvetenheten om miljöpåverkan leder till att organisationer i högre utsträckning arbetar för att uppnå FN:s hållbarhetsmål genom att säkerställa en hållbar värdekedja. Dels för att allt fler e-handelsföretag vill minska sin klimatpåverkan men även för att hållbarhet har blivit ett konkurrensverktyg. Forskning visar att konsumenter vill agera hållbart men att de inte alltid tar beslut i linje med deras önskan om att agera hållbart. För att influera konsumenter till ett mer hållbart beteende har e-handelsföretag möjlighet att titta på beteendeekonomi och nudging som ett arbetsverktyg. En nudge är ett sätt att påverka individers beteende i syfte att få dem att fatta ett visst beslut. Tidigare studier inom beteendekonomi visar på att sättet ett val presenteras påverkar vilket val individer väljer. Syfte: Denna studie ämnar undersöka hur e-handelsföretag kan använda sig av nudging på sin hemsida genom att utforma beslutssituationen på ett sätt som påverkar konsumenter till att välja miljöfrakt.  Metod: Denna kvalitativa tvärsnittsstudie utgår från en abduktiv ansats. Studien bygger på tidigare forskning, fem semistrukturerade kvalitativa intervjuer med e-handelsföretag samt en semistrukturerad fokusgrupp bestående av sex konsumenter. Slutsats: Studiens empiriska resultat indikerar att det finns ett intresse för miljöfrakt hos e-handelsföretag. Vidare visar studien på att konsumenter uppfattar miljöfrakt som något positivt. Studien visar även på att nudging som verktyg med fördel kan användas för att uppmuntra konsumenter till att välja miljöfrakt framför andra typer av fraktalternativ. Resultatet av studien är en praktisk rekommendation kring designen av beslutssituationen vid checkouten för e-handelsföretag inom modebranschen, i syfte att uppmuntra konsumenter till hållbara beslut.

I denna uppsats undersöks processen samt ambitionen för en hållbar samhällsplanering i Karlstad kommun. Klimatet och den hållbara utvecklingen har blivit en sådan fråga som har hamnat på agendan i dagens samhälle enligt samhällsplanerare från Karlstad kommun. Den här studien görs för att förstå samhällsplanerares perspektiv på frågan. Studien använder sig av två metoder. En textanalys av Karlstad kommuns nuvarande översiktsplan från år 2012, tillsammans med kvalitativintervju från samhällsplanerare på samhällsbyggnadshuset i Karlstad kommun. Hållbar utveckling samt god bebyggd miljö är två begrepp som används i denna studie, dessa mål anses som vitala för klimatanpassningen i Sverige. Studien har i syfte att förstå hur samhällsplanerare i Karlstad kommun använder sig utav dessa två begrepp i sitt dagliga arbete med planering. Den här studiens problemformulering baserades på de 16 olika miljömålen som riksdagen har etablerat, och hur just nu endast ett av dess mål uppfylls. Studien görs för att se hur Karlstad kommun förhåller sig till dessa miljömål, då ambitionen i Sverige är att dessa mål skall uppfyllas. Tidigare forskning används i studien för att få en förståelse på begreppen Hållbar utveckling samt god bebyggd miljö, deras innebörd och bakgrund. Slutsatser görs i studiens två avslutande kapitel, analys samt avslutande diskussion. Resultatet av studien visar att Karlstad kommun har ambitionen att utvecklas som kommun. Kommunen har utformat en framtidsvision med målsättning att kunna betraktas som en attraktiv stad med fortsatt tillväxt, en stad som är till för alla samt en god grön stad. Dessa mål är vad Karlstad kommun har som riktlinjer vid utförandet av ny planering och för att uppnå en hållbar samhällsplanering. Det finns brister i kommunens perspektiv på hållbar utveckling. Studien fungerar som en insikt på hur, samt varför planeringsstrategierna för kommunens framtidsvisioner görs, utifrån en samhällsplanerares perspektiv. Detta gjordes med motivering att förstå stabiliteten med att bedriva en ekologisk hållbarhet i en kommun. Det kan förekomma brister, problem och skillnader mellan personer med att utföra de nödvändiga anpassningar som behövs för klimatets varaktighet.

Sustainability is a common term in media and aims to take care of your own needs without compromising for future generations. ESG (environmental, social and governance) origins from CSR and SRI and is an important term in capital markets because of a new EU-directive was introduced in 2017.   The aim of this event study is to determine if the release of ESG-news have a significant impact on stock returns on companies listed on OMX30. This study includes news that were released from the year 2010 to April 2019 on the Swedish market OMX30. To test the hypothesis of this study, 199 news were selected, and the abnormal return was calculated on the event day.   The result of the hypothesis testing shows that only the environmental pillar shows a significant positive connection with return, while the social- and governance pillar does not. This study concludes that investors react strongly to negative ESG-news, and less positive to positive ESG-news. It can also be concluded that environmental news are what investors care most about.   Limitations of this study is that the selection of news was considered relatively small compared to earlier studies. If companies want to satisfy their stakeholders, extra focus should be addressed to these areas. The implication of this study is that investor care more about the environmental pillar then the other two pillars. / Hållbarhet är ett vanligt förekommande ord som syftar till att ta vara på egna behov utan att kompromissa för framtida generationer. ESG är ett viktigt begrepp inom hållbarhet och står för miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning. Begreppet har sin uppkomst ur CSR och SRI och är väldigt aktuell på kapitalmarknaden för att ett nytt EU-direktiv trädde i kraft 2017.   Syftet med denna studie var att genom en eventstudie studera om offentliggörandet av ESG-nyheter har en signifikant påverkan på avkastningen hos företag listade på OMX30, samt om reaktioner vid offentliggörandet av ESG-nyheter skapar en över- eller underavkastning för företagen. För undersökningen användes 199 nyheter som offentliggjordes mellan år 2010 till april 2019 på den svenska marknaden (OMX30) och den abnormala avkastningen vid eventdagen.   Resultatet av hypotesprövningen visar att det enbart är miljöpelaren som har ett signifikant positivt samband på avkastningen då investerare reagerar mer på miljönyheter än vad de gör för den andra typen av nyheter. Slutsatsen av analysen visar att investerare reagerar stark negativt till negativa ESG-nyheter och svagt positivt till positiva. För företag innebär detta att ett extra fokus bör ligga på att implementera ESG i verksamheten, framförallt miljöarbete, för att belåtna sina intressenter.   Begränsningar av studien är urvalet av nyheter som anses vara relativt litet mot tidigare studier och för fortsätta studier rekommenderar vi att göra undersökningen på ett större urval för att få ett mer precist resultat.

Den här kandidatuppsatsen syftar till att undersöka mega-event med fokus på det potentiellamästerskapet Stockholm/Åre 2026. Uppsatsen studerar hur orterna Stockholm och Åre kanpåverkas av platsmarknadsföringen av ett olympiskt mästerskap samt vilkaplaneringsutmaningar ett sådant event har. Den teoretiska utgångspunkten utgår frånplatsmarknadsföringsteori med inriktning på Postmodern Branding och med hjälp av JosefinaSyssner. Studien tar också hjälp av eventteori och Martin Müllers forskning om mega-eventdär han har tagit fram olika symptom som ofta uppstår vid mega-event. Kvalitativa intervjuergenomfördes på tjänstemän från de båda orterna, chefen för föreningen Skattebetalarna ochrepresentanter för Sveriges Olympiska Kommitté. Intervjuerna syftade till att studera hurpersoner som är delaktiga på något vis för planeringen av mästerskapet ställer sig tillmästerskapet och vilka effekter ett sådant event kan få. Som komplement till intervjuernagenomfördes en kvalitativ innehållsanalys på den svenska ansökan. I resultatet uppkommerbland annat hållbarhet som gemensam nämnare för våra båda ämnen, platsmarknadsföringoch planeringsutmaningar. Eftersom planeringen av Stockholm/Åre 2026 är unikt iförhållande till tidigare vinter-OS med hjälp av det nya reformprogrammet Agenda 2020 serSveriges Olympiska Kommitté en möjlighet att sätta en ny standard på hur ett mästerskap kananordnas. Eventet kan visa upp Sverige som det hållbara landet med det hållbara eventet.Uppsatsen leder fram till att eventet har både möjligheter och svårigheter. Det är trendigt attvara klimatsmart och det som känns verkligen som om Agenda 2020 ligger rätt i tiden. Detfinns stor potential med eventet men också stora risker om det skulle utföras fel.

No description available.

Det finns behov av kunskap om hur hållbarhet kan integreras i e-handelns digitala affärsmodeller. Vi har därför valt att studera ett lyckat fall av hur hållbarhet integreras i ett e-handelsföretags digitala affärsmodell inom modebranschen. Fallet vann år 2018 Sustainable fashion award tack vare sitt hållbarhetsarbete och är hållbarhetscertifierade genom bland annat Fair Wear Foundation. För att få förståelse för fallets kontext har vi tolkat intervjuer, interna och externa dokument samt fallets e-handelsplattform. Vi har analyserat fallet utifrån ett affärsmodellsperspektiv för att tolka hur hållbarhet kan integreras i e-handelns digitala affärsmodell. Slutsatsen presenteras i form av en affärsmodell för hållbar e-handel och syftar till att inspirera andra företag till att utveckla och integrera sin affärsmodell till att bli mer hållbar.

Titel: Hållbarhet inom arenalogistik Bakgrund: Arenalogistik är ett relativt outforskat område som rör de logistikrelaterade flöden och aktiviteter som sker inom en idrottsarena eller en arena utformad för event. Detta arbete inriktar sig på flödet av konsumtionsprodukter och engångsmaterial. Inom detta område finns det möjligheter att arbeta för mot förbättrad hållbarhet utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna miljö, samhälle och ekonomi. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka materialflödet inom arenalogistik hos ett fallföretag, identifiera brister i flödet samt se till hur hållbarheten kan förbättras. Studien har som mål att kunna presentera åtgärder samt deras effekter inom fallföretaget samtidigt som dessa kan komma att appliceras inom liknande företag och branscher. Metod: Ett primärfall har studerats genom kvalitativa intervjuer och observationer. Därefter har jämförelseobjekt valts i form av andra organisationer där lättare datainsamling skett för att skapa en bredare bild av forskningsområdet. Resultat: Uppsatsens resultat pekar på en mängd hållbarhetsbrister som kunnat identifieras i de flöden som undersökts. Bristerna kan delas upp efter de aktiviteter och de områden där de kunnat identifieras inom företaget. Dessa områden är inköp, sortiment, avfallshantering samt materialflöde. För att kunna åtgärda dessa brister har en mängd åtgärdsförslag presenterats, baserat på teori och jämförelser med andra organisationer som har liknande flöden. De främsta åtgärder som identifierats berör en övergång till resurseffektivisering och mer cirkulära flöden. / Title: Sustainability in Arena Logistics Background: Arena Logistics is a relatively unexplored theoretical area that encompasses logistic related flows and activities that are performed at an arena for sports events and other events. This study focuses on consumption products and disposables. Within this area there are opportunities to work for a better sustainability by the three dimensions of sustainability, social, environmental and economical sustainability. Purpose: The purpose of this study is to investigate the material flow within arena logistics at a business case, to identify flaws in the flow and also see how the sustainability can be improved. The study is aimed to present actions and their effects at the business case, as well as these actions can be applied on other similar businesses and branches. Method: A primary case was studied through qualitative interviews and observations. Further data was collected from other organisations for comparative reasons and to gain a wider understanding of the field of study. Results: The results given in the study shows several sustainability flaws that are identified in the flows that are analysed. The identified flaws can be categorized by activities or area that they occur within the company. These areas are procurement, assortment, waste management and material flow. To be able to fix these flaws, a number of action proposals are presented based on theory and comparison to other organisations with similar material flows. The foremost actions that are identified points to a transition towards circular flows and more efficient resource usage.

No description available.

Hållbarhetsämnet är mer aktuellt än någonsin i dagens samhälle och diskuteras i allt fler sammanhang och kontexter, men ur en jobbsökarkontext är området relativt outforskat. Den tidigare forskning som finns inom ämnet görs ur olika perspektiv och kommer till olika slutsatser, varför ett behov av en mer djupgående analys finns. För att uppnå denna djupare förståelse av ämnet valde vi att genomföra en kvalitativ undersökning för att identifiera huruvida det bland jobbsökare finns ett samband mellan önskan att kunna identifiera sig med en potentiell framtida arbetsgivare och intresset för dennes hållbarhetsengagemang.Genom litteraturgenomgång tas en teoretisk referensram för studien fram, där olika för studien relevanta ämnesområden tas fram och sammanställs. Den teoretiska referensramen innefattar olika teorier kring identifiering, såsom social identifieringsteori och organisationsidentifiering, men även teori kring arbetsgivarattraktivitet, greenwashing och företags hållbarhetsengagemang i termer av corporate social responsibility – CSR. Den teoretiska referensramen leder fram till en föreslagen modell, vilken sammankopplar de olika utvalda teorierna och har för avsikt att fungera som ett verktyg för kategorisering av jobbsökare baserat på hur dessa ställer sig till de olika ämnesområden som den föreslagna modellen berör.Den teoretiska referensramen och dess modell utgör basen för de semistrukturerade intervjuer som genomförs med tio respondenter, de samtliga olika ämnesområdena ur den föreslagna modellen diskuteras för att utgöra basen för studiens analys. Efter kodning av intervjuerna identifieras stora likheter bland många respondenter, varför den föreslagna modellens applicerbarhet blir låg. Istället tas en fyrfältsmodell fram, vilken tydliggör tre olika kluster bland respondenterna baserat på deras svar och attityder. Klustren baseras på till vilken grad man som jobbsökare önskar identifiera sig med potentiell framtida arbetsgivare samt till vilken grad företags CSR-engagemang beaktas vid jobbsökandet. Majoriteten av respondenterna placeras i det såkallade medelklustret, där identifieringen med potentiell arbetsgivare anses viktig men beaktandet av CSR-engagemanget är lågt. Ytterligheterna utgörs av ett lägre respektive högre kluster, där det lägre klustret visar ett ointresse för båda faktorerna, medans det högre klustret visar på ett förhållandevis högt intresse för båda. Potentiell framtida arbetsgivares CSR-engagemang tycks alltså inte vara något som är av högre betydelse för jobbsökande, men att kunna identifiera sig med denne är för majoriteten viktigt. Ingen är dock perfekt och även de respondenter som kategoriserades enligt det högre klustret gav, liksom de flesta övriga respondenter, uttryck för att man i en desperat situation sannolikt skulle kunna tänka sig att ta ett jobb vid ett företag man egentligen inte hade velat vara anställd i. Intresset för potentiell arbetsgivares CSR-engagemang tycks alltså vara en effekt av en stark identifiering med denne. Vad vi kunde se var också att flera av jobbsökarna inte anser sig befinna i en situation där det är rättfärdigat att ha förväntningar eller krav på arbetsgivares hållbarhetsengagemang, utan ger uttryck för att det eventuell är något som kan komma att beaktas till högre grad längre fram i karriären. Om man får jobb vid ett företag med ett bra CSR-engagemang ses det snarare som en bonus än något man förväntar sig.Studien bidrar med en djupare insikt kring identifiering med potentiell arbetsgivare och synen på dennes CSR-engagemang i en jobbsökarsituation. Den fyrfältsmodell som tas fram i analysen fungerar som ett verktyg för kategorisering av jobbsökare baserat på dennes attityder i ämnet och kan appliceras även i andra kontexter än studiens urval bestående av civilekonomstudenter på väg ut i arbetslivet.