Syftet med studien är att erhålla ökad förståelse för hur medarbetare upplever att arbetsmotivation kan främjas och ledarens påverkan på främjandet av arbetsmotivationen. Vidare undersöks vilka faktorer som verkar  motivationsfrämjande för medarbetarna i den organisation där studien utförts samt hur väl deras arbetsmotivation främjas. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och det empiriska materialet har insamlats genom åtta intervjuer på medarbetarnivå. Studiens resultat visar att medarbetarnas arbetsmotivation främjas genom flera faktorer, bland annat sociala faktorer och lönen betonas. Medarbetarnas motivation främjas men skulle kunna främjas mer än vad den gör idag genom ett antal motivationsfrämjande faktorer som diskuteras. Ledaren har påverkansmöjligheter över flertalet av de faktorer som skulle kunna höja medarbetarnas arbetsmotivation. Fokus bör därför riktas mot dessa motivationsfrämjande faktorer. / The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how employees´ perceive that work motivation can be enhanced and the leaders’ impact on it. Furthermore the authors wish to examine which motivational factors that contribute to employees’ work motivation in the organization where the study was conducted and how well their work motivation is promoted. A qualitative method has been used to conduct this study and its material has been gathered from eight qualitative interviews with employees in the organization. The result shows that several factors contribute to the work motivation, for example the influence of social factors and the salary is stressed. The work motivation could, through a series of motivational factors, be more promoted. The manager plays an important role and can influence most of the motivational factors that are needed for enhancing the employees’ work motivation. Focus should therefore be directed towards these motivational factors.

Fysisk aktivitet har positiv effekt på den självskattade hälsan, där motivationsgraden har stor betydelse till att utöva fysisk aktivitet. Syftet med föreliggande uppsats är att studera hur fysiskt aktiva personer skattar sin hälsa. Vidare undersöks sambandet mellan skattad hälsa och motivation samt skattad hälsa och antalet träningstillfällen. Dessutom undersöks sambandet mellan skattad hälsa och hinder till träning samt känsla inför, under och efter träningspass. En enkätundersökning genomfördes på ett gym i västra Sverige och totalt besvarade 244 fysisk aktiva individer enkäten. Data analyserades statistiskt med hjälp av dataprogrammet SPSS. Resultaten visade att alla deltagarna som tillhörde gruppen ”över fyra träningstillfällen per vecka” hade en självskattad hälsa på nivån ”God”, ”Mycket god” eller ”Utmärkt”.   Faktorn ”Antalet träningstillfällen” var positivt relaterat till självskattad hälsa. Deltagarna i studien som kategoriserades till ”Sämre självskattad hälsa” instämde i högre grad till påståendena i enkäten som handlade om ”Hinder till träning” jämfört med de som kategoriserades till hinder som finns för de individer som är fysisk inaktiva. Även att undersöka varför somliga människor påverkas av vissa motivationsfaktorer och varför en del inte påverkas av dem alls. Genom att inspirera och motivera fysisk inaktiva personer med tillfredställande hälsofrämjande insatser kan hälsotillståndet förbättras och på lång sikt kan folkhälsan i landet öka. / Physical activity has a positive effect on self-rated health, where motivation level may be important to physical activity. The purpose of this paper is to study how physically active people rate their health. Further investigated the relationship between the assessed health and motivation, and assessed health and number of training sessions. In addition, examined the relationship between the assessed health and barriers to exercise and feel before, during and after workouts. A survey was carried out at a gym in western Sweden and a total of 244 physical active individuals answered the questionnaire. Data were    analyzed statistically using the computer program SPSS. The       results of this study showed that all of the participants who belonged to the group “Over four times per week” expressed a self-rated health at the level of “Good”, “Very good” or “Excellent”. The factor “Number of training sessions” was positive related self-rated health. Study participants with “Poor self-rated health” agreed in a greater extent to the allegations contained in the survey which focused on “Barriers to exercise” compared to those who had a “Better self-rated health”. Further research should examine what barriers exist for those individuals who are physically inactive. Further research should also study why some people are affected by some motivators and why some people are not affected by them at all. By inspiring and motivating physical inactive persons with satisfactory health promotion interventions can improve health status and long- term health of the country increase.

No description available.

Syftet med studien var att få kunskap om vilka motivationsfaktorer, inre och yttre, som är viktiga hos personal inom serviceyrken. Vidare studerades den uppfattade sammanhållningen inom målgruppen. Av speciellt intresse var att studera korrelationer mellan sammanhållning och inre/yttre motivationsfaktorer samt om kontroll i arbetet och socialt stöd inverkar på dessa faktorer. I undersökningen deltog 88 individer, 38 män och 50 kvinnor, i åldrarna 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). Datainsamlingen skedde med hjälp av ett frågeformulär baserat på QPS Nordic och Group Environment Questionnaire (GEQ). Data analyserades i PASW. Resultaten visade att undersökningsdeltagarna ansåg inre motivationsfaktorer lika viktiga som de yttre. Vidare visade resultatet att serviceinriktad personal har en högre uppgiftssammanhållning än social sammanhållning. Resultatet visade korrelation mellan motivationsfaktorer och sammanhållning. Avslutningsvis uppvisades signifikant samband mellan inre motivationsfaktorer och kontroll samt ett flertal positiva korrelationer mellan sammanhållning och kontroll i arbetet samt socialt stöd. / The purpose of this study was to examine which motivational factors, intrinsic/extrinsic, that’s important for personnel working in the service sector. The participants perception of their group cohesion was examined. One specific interest was to examine correlations between cohesion and intrinsic/extrinsic motivational factors, further if control and social support correlated with those factors. The participants were 88 individuals, 38 men and 50 women in the ages 18-65 (M=34,63 Sd=12,40). A questionnaire based on QPS Nordic and Group Environment Questionnaire (GEQ) was used. The result showed that the participants perceived both intrinsic and extrinsic as important motivational factors. Further the results showed that the participants experienced higher task cohesion than social cohesion in their work groups. The result showed correlation between motivational factors and cohesion. Moreover, the result showed significant correlation between intrinsic motivational factors and control. Finally, many correlations between cohesion and control in work and social support were found.

In knowledge economy, organizational knowledge is considered to be a critical strategic resource which may help the organization to achieve competitive advantage; therefore, knowledge sharing, as one of the knowledge management processes, attracts the attention of both researchers and practitioners. Knowledge sharing may bring many benefits such as personal development for the employees and knowledge accumulation for the organization. However, at the same time it is very challenging because employees may be very mobile, too occupied to engage in knowledge sharing, or just unwilling to share their valuable knowledge. Nevertheless, although many organizations have started to invest heavily in various knowledge sharing mechanisms, quite often these processes are not effective because various organizational and individual factors impede the usage of those mechanisms. This study seeks to increase the understanding of how and which of such factors affect knowledge sharing in voluntary project-based organizations. Ten in-depth interviews have been conducted with the project managers in AIESEC, the largest international student organization, in order to find out what KS mechanisms they use, and what enables or hinders KS in this organization. It was found that in this organization KS takes place at all organizational levels, and the most popular KS mechanisms are documents and social interaction. Various documents include planning and tracking tools, proposals for sponsors, budget spread-sheets, feedback forms from participants and companies, and reports about functional areas. Social interaction comprises individual and group meetings, including trainings, coaching or mentoring, conversations over the phone and software Skype, discussions in conferences and communication in social groups online. So there is a balance between the KS mechanisms used to personalize and codify knowledge. However, the individualized KS mechanisms dominate on the individualization- institutionalization dimension. Also AIESEC members share all types of knowledge: tacit and explicit, individual and collective. Factors affecting KS can be categorized in 5 groups: Organizational context, Interpersonal and Team characteristics, Cultural characteristics, Individual characteristics, and Motivational factors. As KS in AIESEC takes place quite intensively, not surprisingly more KS facilitators were identified. The most significant ones in each group are as follows: the organizational culture and structure; diversity and strong social ties; willingness to help, and structure and exactness; self-efficiency and personal characteristics such as talkativeness, open-mindedness, empathy, motivation, responsibility and ambitiousness; perceived personal benefits, interpersonal trust, and organizational commitment. The few factors identified that might impede KS in AIESEC are the lack of time, lack of KS regulation and some negative cultural attitudes.

Magistro baigiamajame darbe atliekamas motyvacinių faktorių įtakingumo vertinimas Lietuvos, JAV ir Didžiosios Britanijos paslaugų ir gamybos organizacijose, analizuojami Lietuvos ir užsienio autorių teoriniai teiginiai darbo motyvacijos bei motyvacinių faktorių klausimais, išryškinami motyvacinių faktorių įtakingumo ypatumai Lietuvos, JAV ir Didžiosios Britanijos paslaugų ir gamybos organizacijose. Darbe nustatyti motyvacinių faktorių ir demografinių veiksnių tarpusavio sąryšiai, identifikuoti pagrindiniai darbo motyvaciją įtakojantys veiksniai gamybos ir paslaugų organizacijose. Magistro darbo pabaigoje pateikiamos išvados ir rekomendacijos. / The master‘s paper is subjected to exercising motivation factors influence evaluation research in service and manufacture organizations in Lithuania, USA and Great Britain as well as analysis the works of Lithuanian and foreign authors on the subject of theoretical work motivation and factors of motivation, also there are exposed peculiarities of motivation factors influence in service and manufacture organizations in Lithuania, USA and Great Britain. Here is also detected correlation between motivation and demographical factors as well as identified the main factors making influence on job motivation in service and manufacture organizations in Lithuania, USA and Great Britain. At the end of master‘s paper outcomes and recommendations are submitted.

Kūno kultūros pamokos metu ugdoma mokinių fizinės ypatybės ir gebėjimai, mokoma sporto technikos veiksmų, mokoma gražiai bendrauti bei bendradarbiauti. Kūno kultūros specialistas, suteikia motyvacijos mokinių asmenybės savybėms bei galioms tobulėti. Pedagogo tinkamas motyvavimas mokinius, gali pamoką padaryti malonesnę. Tyrimo objektas – mokytojų motyvavimas ir mokinių motyvacija kūno kultūros pamokose. Darbe buvo siekiama tikslo išanalizuoti mokytojų ir mokinių motyvacijas kūno kultūros pamokose, parašyti panašumus ir skirtumus. Siekiant atsakyti į tyrimo tikslą, buvo keliami šie uždaviniai: išanalizuoti kūno kultūros mokytojų motyvaciją mokyti, nustatyti veiksnius įtakojančius mokinių motyvaciją kūno kultūros pamokose ir palyginti mokytojų ir mokinių motyvacijos veiksnių skirtumus kūno kultūros pamokose. Darbo pagrindą sudarė kūno kultūros mokytojams skirta anketa ir 9 - 12 klasių mokinių anketa. Šios abi anketos buvo naudojamos, siekiant nustatyti 9 – 12 klasių moksleivių veiksnius, motyvuojančius dalyvauti kūno kultūros pamokose. Tyrimas buvo atliekamas taikant apklausos metodą, apklausiant 223 respondentus. 41 kūno kultūros mokytoją ir 182 mokinius. Anketa buvo parengta pagal A. C. Garn, D. J. Cothran, 2006 klausimyną. Tyrime dalyvavusių mokytojų ir 9 – 12 klasių mokinių apklausa atskleidė, kad motyvacija kūno kultūrai turi įtakos visapusiškam asmenybės ugdymui. Išaiškėjo, jog veiksmingiausia yra vidinė motyvacija, kuri susijusi su mokinio užtikrintumu, gebėjimu padaryti... [toliau žr. visą tekstą] / During physical education lessons pupils develop their physical qualities and abilities. They are taught actions of sport technique as well as considerate communication and cooperation. The specialist of physical education motivates and helps improve pupils‘ personal features and potency. An appropriate motivation of an educator makes the lesson much more enjoyable. The object of the study – teachers‘ and pupils‘ motivation during the lesson of physical education. The aim of the work was to analyse teachers‘ and pupils‘ motivations during the lessons of physical education and present similarities and differences between the both. The following tasks were raised to respond to the purpose of the study: to analyse the teachers‘ of physical education motivation to teach, determine factors that influence pupils‘ motivation during the lessons of physical education and compare the differences of teachers‘ and pupils‘ motivational factors during the lessons. The foundation of the work constituted of the questionnaire for the teachers and a questionnaire for the pupils of 9 – 12 forms. The both questionnaires were used to determine the factors motivating the pupils of 9 – 12 forms to participate in physical education lessons. The study was carried out by applying the survey method and interviewing 223 respondents – 41 teachers of physical education and 182 pupils. The questions were prepared according to the questionnaire formed by A. C. Garn, D. J. Cothran, 2006. The survey of... [to full text]

One of the greatest challenges of our time is the ongoing climate change. Research suggests that it is us humans that through our greenhouse gas emissions are the greatest cause of globalwarming and the problems that comes with it. To reduce the emissions of greenhouse gas and meet the international goals, it is necessary for individuals to make changes in their behavior. Some people care a lot about the climate and tries to do everything in their power to lower theirown impact, others want to do something but do not know what and some people does not care at all. The purpose of this study is to provide a deeper understanding of how to influence people to live in a more environmentally friendly way by identifying factors that determines environmentally friendly actions both positively and negatively. The study was conducted through a qualitative case study where the data collection was made through personal interviews with citizens in Luleå. The results of the study show that knowledge has a strong connection to individual behaviors. It is important to know that the environmental actions you take is of importance. Many people have the desire to do more than they do but are hindered by contextual factors like saving time. Except for the factors that was identified in the frame of reference the study also shows that there are other reasons for individuals to act in an environmentally friendly way: health, economy, ethics, frugality and care about future generations. By identifying these factors and get an explanation of how they impact individuals, the study can aid decision makers of a county with information that helps them adapt their conversion work to the citizens. The recommendations for counties are to provide citizens with clear information both regarding what goals they aim to reach as well as concrete actions to take in order to fulfil these, make it easier to choose environmentally friendly options, market the environmental benefits but also other reasons for certain behaviors since many people are more motivated byother things than environmental reasons, share their results in their environmental work to include citizens as well as spread motivation for further behavior changes. / En av vår tids största utmaningar är de pågående klimatförändringarna. Forskning visar att det till allra största del är vi människor som genom våra utsläpp av växthusgaser är ansvariga för den globala uppvärmningen och de problem som den för med sig. För att reducera utsläppen av växthusgaser och uppnå de internationella utsläppsmålen krävs delvis insatser på individnivå. Vissa människor bryr sig mycket om klimatet och försöker göra allt i sin makt för att minska sin egen klimatpåverkan, andra vill göra något men vet inte vad och vissa bryr sig inte alls. Denna studie syftar till att ge en djupare förståelse för hur man kan påverka människor att leva mer klimatsmart genom att identifiera faktorer som påverkar miljövänliga beteenden i både positiv och negativ riktning. Studien genomfördes genom en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen gjordes genom personliga intervjuer med invånare i Luleå kommun. Studiens resultat visar att kunskap har en stark koppling till en individs beteenden. Det är viktigt att de insatser man gör till förmån för klimatet känns betydelsefulla. Många har en vilja att göra mer för klimatet men hindras av kontextuella faktorer, till största del handlar det om tidsaspekten. Förutom de faktorer som identifierades i det teoretiska ramverket framkom även ytterligare orsaker till varför individer beter sig miljövänligt: hälsa, ekonomi, etik, sparsamhet samt att värna om framtida generationer. Genom att identifiera dessa faktorer samt få förklarat hur de påverkar individen kan studien bidra med information till beslutsfattare exempelvis inom kommuner för att de ska kunna anpassa sitt omställningsarbete till medborgarna i kommunen. Studiens rekommendationer för kommuner är att de bör bistå med tydlig information till invånarna, både när det gäller vilka mål de siktar till att uppnå samt vad som konkret krävs för att uppfylla dessa. Kommunen bör också göra det lättare att välja miljövänliga alternativ, marknadsföra såväl klimatnyttan men även andra skäl till ett visst beteende eftersom att många motiveras mer av andra fördelar än klimatnytta. Samt dela med sig av resultat i klimatarbetet för att göra medborgarna delaktiga samt sprida motivation att arbeta vidare.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga motivationsfaktorer bland anställda inom Kriminalvårdens anstaltsverksamhet. För att undersöka detta utformades en huvudfrågeställning som besvarades med hjälp av tre delfrågor om vad som motiverar individer att ta anställning hos Kriminalvården, om denna motivation förändras över tid samt hur kriminalvårdarna reflekterar kring arbetsmiljön utifrån ett motivationsperspektiv. För att samla in det empiriska materialet genomfördes sex stycken semi-strukturerade intervjuer med kriminalvårdare på anstalter med säkerhetsklass ett. Det resultatet genererade var att motivationen förändras över tid. Vid början av anställningen är det faktorer som inkomst och framtida karriärmöjligheter samt viljan att testa något nytt som motiverade. Efter en tid inom yrket hade motivationen skiftat till att klienterna och sina arbetslaget som utgör den främsta motivationsfaktorn, arbetsmiljön väger in på så vis att kriminalvårdarna behöver utföra sitt arbete på ett säkert sätt då detta skapar en god sammanhållning. I slutsatsen framkommer även att en motivation till att ta anställning som kriminalvårdare är att det kan vara en språngbräda för framtida yrken. Arbetsmotivation grundar sig i en avvägning och kombination av flera olika faktorer. / The purpose of this study is to identify the motivational factors among Prison Officers working in a high security prison. To investigate this purpose, a key issue was formulated and answered with the help of three sub-questions regarding why Prison Officers choose to take employment in the prison service, if their motivation changes over time and which views they have towards the working environment from a motivation perspective. In order to collect data, six semi-structured interviews were carried out with Prison Officers in a high security prison. The results of these interview showed that motivation among Prison Officers changes over time. Initially it was the need to have an income, the possibility of future career opportunities as well as wanting to test new career paths that drove their motivation. Later, motivation shifted to it being their colleagues and the clients who contribute to their work motivation. The work environment also has an impact on Prison Officers’ motivation as safety at work it is an important factor in creating good cohesion. The study also shows that one reason for becoming a Prison Officer can be that it provides a springboard for future work opportunities. Also, work motivation is based on a balance and a combination of several factors.

The study of motivation in language learning and language teaching has a long history. The present study investigates what attitudes students in upper secondary school have towards the English language and what motivates them to learn it. The study is based on a questionnaire regarding motivation and sixty students have participated. The study shows that the students have acknowledged the status of the English language in the world and its function as an international language as well as its function as a tool for communicative purposes. A conclusion is that they have positive attitudes in general towards the English language as well as learning English.