We live in a society that has changed rapidly in recent years. The Swedish welfare state identity consisted of structures that had been formed from an emancipatory project. Today, these structures seem to have been erased and replaced by a different form of society. When a society is changing it affects the political, social and economic levels. In this social change Social Democracy seems to have lost its hegemonic position in society and describes itself as standing in a crisis. An effort to modernize the party has therefore begun. This crisis has thus not just happened by chance but must be understood in terms of the social change that can be identified in terms of class pattern, individualization and globalization. The aim of this study is therefore to describe the Swedish Social Democratic Party’s awareness of societal changes. The survey is based on interviews with key people in the party, as well as extracts from various political texts. What the study shows how the Social Democrats adapted to globalization at an ideological level, embracing concepts such as the individual, competition and freedom of choice, but without describing the reason for their adaptation. Not having any reference to social changes shows that adaptation is an unconscious act, and in this lies a false consciousness.

Ett globalt paradigmskifte sker från traditionella värderingar till självuppfyllande värderingar, vilket får konsekvenser för individer och organisationer. Skiftet kräver högre nivåer av medvetenhet. Högre medvetenhetsnivå har visats ge effekt på förmågan att operera med förhöjd komplexitet, för individer och hela organisationer. Studien jämförde chefers värderingar med medarbetare och studenter genom värderingskartläggning. Syftet var att, utifrån kartläggningen, dra slutsatser om gruppernas medvetenhetsnivå enligt Halls (1995) teori. Hypotesen var att cheferna skulle visa på högre nivå av medvetenhet. Data insamlades genom webverktyget ValuesOnline där deltagarna rangordnade 125 värderingar. Värderingarna delades in i tre utvecklingscykler som kopplas till olika nivåer av medvetenhet. Interaktionen för gruppernas fördelning mellan cyklerna var signifikant men ingen signifikant skillnad för gruppernas fördelning in om varje cykel. Utifrån resultatet kunde inget antagande om att cheferna befann sig på en högre medvetenhetsnivå göras. Slutsatsen var, i enlighet med tidigare forskning, att ledarskapsutbildningar med fördel fokuseras på arbetet med personliga värderingar.

The thesis examines the nineteenth century German philosopher and philologist Friedrich Nietzsche’s early notion of how a word is generated in the process of perception. It does so by looking at the “metaphorical transitions” Nietzsche talks about in the essay “Über Wahrheit und Lüge im außermoralischen Sinne” (“On Truth and Lie in an Extra-MoralSense”). According to the relevant passage in “On Truth and Lie…“ an image is first created as a metaphor for a stimulus and a word is then created as a metaphor for the image. Nietzsche also states that the word has two fundamental aspects: metaphor and concept. The essay, and in particular the passage on the metaphorical transitions, has often been interpreted either from a skeptical viewpoint, saying that Nietzsche’s enterprise is to reject philosophical realism and the Aristotelian/Kantian correspondence theory of truth. Or it has been interpreted from a dogmatic viewpoint, saying that Nietzsche holds that there is an insurmountable barrier between “consciousness” and “the world” and that human knowledge is therefore doomed only to consist of private and erroneous representations of a world beyond the reach of the intellect. This thesis suggests a third way of looking at the passage, where the metaphorical transitions are taken to be the very possibility of knowledge, since they constitute the human way of being in the world. Thus Nietzsche’s train of thought in “On Truth and Lie...” is interpreted as a general model for looking at how knowledge arises. By force of this interpretation, it is argued that a consequence of Nietzsche’s position is that the epistemological strength of language, taken as the ability to pose the question what something is, lies in its image creating aspect, the metaphor, rather than in its discursive aspect, the concept.

Syftet med denna studie var att undersöka om den relativa tiden i hushållsarbete för män och kvinnor i heterosexuella par samvarierar med båda parternas utbildningsnivå. Detta för att få en djupare förståelse för hur kvinnor och män i par med olika kombinationer av utbildningsnivå fördelar hushållsarbetet i relation till sin partner. Studien är en tvärsnittsstudie med data från Levnadsnivåundersökningen 2010. Urvalet består av 1905 heterosexuella respondenter som sambor med sin partner. De teoretiska ramverk som studien baserats på är perspektiv som kan belysa olika förklaringar till den fortsatt skeva fördelning av hushållsarbete. Dels från ett ekonomiskt perspektiv samt genusperspektiv men även från teoretiska utgångspunkter som sällan använts på området. De ekonomiska teorierna (specialiseringsteorin och teorin om relativa resurser) och teorin Doing gender kan endast delvis förklara studiens resultat medan Giddens begrepp om praktiskt och diskursivt medvetande samt socialiseringsteorin kan bidra med ytterligare förståelse och alternativa infallsvinklar till hur resultatet kan tolkas. Genom att applicera en kombination av både väl använda och mindre vanligt förekommande teoretiska utgångspunkter på området bidrar studien med en bredare förståelse för utbildningsnivåns betydelse för fördelningen av hushållsarbetet. För att besvara studiens frågeställningar och hypoteser genomfördes linjära regressionsanalyser med kombinationen av utbildningsnivå inom paret som oberoende variabel. Resultaten visade att både män och kvinnor i par där båda eller en av respondenterna har en hög utbildningsnivå uppvisar en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet jämfört med individer i par där båda har en låg utbildningsnivå. Det kunde i studien däremot inte bekräftas att det förekommer en mer jämställd fördelning av hushållsarbetet i par där enbart kvinnan har en hög utbildningsnivå jämfört med par där enbart mannen har en hög utbildningsnivå. Däremot syns tendenser i studiens material som talar i denna riktning. Resultatet ligger delvis i linje med tidigare forskning på ämnet.

<p>Utgångspunkten för studien var ett större projekt kring epilepsi och medvetande. Syftet med föreliggande arbete var tvådelat: dels att utarbeta ett instrument för att studera medvetandeinnehåll och beteende under partiella epileptiska anfall. Dels att ge en systematisk sammanställning av självrapporterade beteenden under partiella anfall och relatera dessa till aktuell forskning kring medvetande och automatiska beteenden. Vanligast rapporterade beteendet var kategorin egenkontroll, följt av kategorierna automatismer och zombiebeteenden. Fördelningen beror till viss del på att egenkontroll är ett medvetet beteende och därför lättast att rapportera. En närmare analys av exempel på kategorin zombiebeteende ger vid handen att inga exempel på de nya, komplexa beteenden utan subjektivt medvetande som kännetecknar "äkta" zombievarande föreligger. Uppdelningen av kategorierna i automatismer och zombiebeteende bör utifrån detta omprövas i framtida versioner av manualen. Slutligen konstateras att en betydande vidareutveckling av instrumentet är nödvändig för att på ett bättre sätt spegla komplexiteten i materialet.</p>

<p>In this essay a social perspective on the mind is explored and argued for. The essay moves from a discussion of a social collective foundation for the individual mind to a discussion ofthe main alternative ways of describing the shared social world, namely an action-centred perspective and a power-centred perspective. It is shown that these two perspectives are combinable. A combination of the two perspectives is therefore recommended for a more balanced way of describing the shared social world. In this essay it is argued for that the individuals’ mind and her identity is dependent on the surrounding community. The identity and habits that the individual acquires is dependent of the individuals’ membership in certain groups within a community and the dominant ways of looking at the world that exist within that community. However, the existing power relations and the dominant ways of looking at the world are in turn dependent on the collective action of individuals for their existence. Relations and customs can be changed and power can be transferred to non-dominant ways of looking at the world. Such change requires collective action to take place.</p>

Utgångspunkten för studien var ett större projekt kring epilepsi och medvetande. Syftet med föreliggande arbete var tvådelat: dels att utarbeta ett instrument för att studera medvetandeinnehåll och beteende under partiella epileptiska anfall. Dels att ge en systematisk sammanställning av självrapporterade beteenden under partiella anfall och relatera dessa till aktuell forskning kring medvetande och automatiska beteenden. Vanligast rapporterade beteendet var kategorin egenkontroll, följt av kategorierna automatismer och zombiebeteenden. Fördelningen beror till viss del på att egenkontroll är ett medvetet beteende och därför lättast att rapportera. En närmare analys av exempel på kategorin zombiebeteende ger vid handen att inga exempel på de nya, komplexa beteenden utan subjektivt medvetande som kännetecknar "äkta" zombievarande föreligger. Uppdelningen av kategorierna i automatismer och zombiebeteende bör utifrån detta omprövas i framtida versioner av manualen. Slutligen konstateras att en betydande vidareutveckling av instrumentet är nödvändig för att på ett bättre sätt spegla komplexiteten i materialet.

In this essay a social perspective on the mind is explored and argued for. The essay moves from a discussion of a social collective foundation for the individual mind to a discussion ofthe main alternative ways of describing the shared social world, namely an action-centred perspective and a power-centred perspective. It is shown that these two perspectives are combinable. A combination of the two perspectives is therefore recommended for a more balanced way of describing the shared social world. In this essay it is argued for that the individuals’ mind and her identity is dependent on the surrounding community. The identity and habits that the individual acquires is dependent of the individuals’ membership in certain groups within a community and the dominant ways of looking at the world that exist within that community. However, the existing power relations and the dominant ways of looking at the world are in turn dependent on the collective action of individuals for their existence. Relations and customs can be changed and power can be transferred to non-dominant ways of looking at the world. Such change requires collective action to take place.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter det finns för skolan och historieundervisningen om man sätter den mänskliga hjärnan i centrum. Berättade som metod i historieundervisningen presenteras närmare och en diskussion om identitet som begrepp och verktyg i undervisningen avslutar undersökningen. Studien syftar till att väva samman neurovetenskapens område med historiedidaktikens fält. Metoden för uppsatsen bygger i första hand på insamlad fakta från olika forskningsområden: neurovetenskaplig forskning, kognitionsvetenskap, psykologi, kognitiv psykologi, filosofi samt studier i historiedidaktik. Resultatet bygger på en diskussion som sammanställer forskningen och ger förslag på hur forskning kring hjärnan kan utnyttjas för att forma en mer enhetlig skolverksamhet.