Den framgångsrika ungdomsromanen Cirkeln (2011) har dragit till sig en stor mängd läsare, såväl yngre som äldre. Studien syftar till att, genom närläsning och stilistisk analys, undersöka på vilket sätt engagemang och närhet till läsaren konstrueras språkligt. Studien grundar sig i en dialogisk språkförståelse och olika stilistiska verktyg. Resultatet av analysen visar på vilket sätt engagemang och närhet till läsaren konstrueras språkligt genom ett mycket starkt perspektiv knutet till de centrala gestalterna, aktualiseringar vid emotionella klimax samt luckor i texten. Studien har även ett didaktiskt syfte: att applicera den stilistiska analysen på den didaktiska teorin om dialogisk undervisning. I den didaktiska analysen diskuteras på vilket sätt den stilistiska analysen av skönlitteratur är förenligt med en dialogisk undervisning och ett flerstämmigt klassrum.

<p>The aim of this paper is to examine how young men of foreign background are pictured in the realistic adolescence novels of 2009. In my process of work I have used a classical schedule for literature analysis from which I have worked out a few questions to use on my texts. The questions are related to the main characters and some of the most important minor characters – all are young men with foreign background – and focuses on aspects of for example where they live, who their friends are and what they think about and dream of.</p><p>To put these pictures into a wider perspective I compare my results with the well known stereotype picturing of men with foreign background in media. I then discuss how or if this affects the young men’s picture of themselves and the majority society’s picture of them. Another part of my discussion is how school can provide good role models for their students and how and if we can work with these stereotypes. To relate to young men with foreign background I have used two culture studies.</p><p>The result of my analysis shows that the picturing of young men with foreign background tends to be stiff and static and closely stereotype. My conclusion is therefore that the picturing of young men with foreign background in the realistic adolescence novels of 2009 is familiar to the ones we can see in media. And from looking at the two culture studies I used, I can see that the stereotype pictures tend to affect how these young men picture themselves and also how the majority society pictures them. This can in the long run be dreadful for the self-image of these young men.</p>

The aim of this paper is to examine how young men of foreign background are pictured in the realistic adolescence novels of 2009. In my process of work I have used a classical schedule for literature analysis from which I have worked out a few questions to use on my texts. The questions are related to the main characters and some of the most important minor characters – all are young men with foreign background – and focuses on aspects of for example where they live, who their friends are and what they think about and dream of. To put these pictures into a wider perspective I compare my results with the well known stereotype picturing of men with foreign background in media. I then discuss how or if this affects the young men’s picture of themselves and the majority society’s picture of them. Another part of my discussion is how school can provide good role models for their students and how and if we can work with these stereotypes. To relate to young men with foreign background I have used two culture studies. The result of my analysis shows that the picturing of young men with foreign background tends to be stiff and static and closely stereotype. My conclusion is therefore that the picturing of young men with foreign background in the realistic adolescence novels of 2009 is familiar to the ones we can see in media. And from looking at the two culture studies I used, I can see that the stereotype pictures tend to affect how these young men picture themselves and also how the majority society pictures them. This can in the long run be dreadful for the self-image of these young men.

Den här studien undersöker Jessica Shiefauers ungdomsroman Pojkarna ur ett intersektionellt, genus och maskulinitetsteoretiskt perspektiv. Analysen handlar om hur genus konstrueras och framställs i samverkan med andra kategorier som ålder och sexualitet, men också vad som präglar pojkars umgängeskoder i romanen och hur huvudkaraktären Kims upplevelse av sin egen kropp och identitet utvecklas i förhållande till detta. Vidare ligger även fokus vid romanens normbrytande och/eller normreproducerande effekter. Den metod som använts är kvalitativ, litterär textanalys. Studiens främsta genusteoretiska nyckelbegrepp är performativitet, den heterosexuella matrisen, hegemonisk manlighet och homosocialitet. Resultatet visar att framställningen av kön är skildrat på ett polariserande sätt genom två binära motsatspar i form av maskulinitet- och femininitetsideal. Dessa fungerar som ett verkningsmedel för att synliggöra den heterosexuella matrisens begränsningar för individer som faller utanför normen. Framställningen tolkas i huvudsak som normbrytande tack vare huvudkaraktären Kims uppror mot normen, även om den binära motsatsbeskrivningen bidrar till att reproducera normer. Analysen visar att pojkars umgängeskoder i romanen är starkt präglade av ett hegemoniskt maskulinitetsideal och ett traditionellt manligt homosocialt umgänge vilket i sin tur även verkar diskriminerande gentemot den underordnade formen av manlighet.