Bakgrund:Det kan vara svårt för mödrar vars barn vårdas på sjukhus att få igång en fungerande amning och behov av stöd från sjuksköterskor kan finnas. Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge amningsstöd. Design: Studien har en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Metod:Semistrukturerade intervjuer utfördes medett strategiskt urval av 10 kvinnliga sjuksköterskor inom neonatalvård. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Analysen resulterade i fyra kategorier; Amningsstödet är multidimensionellt, Amningsstöd bygger på sjuksköterskans förmåga till interaktion, Amningsstöd kräver erfarenhet och fortbildning samt Teamarbetet ställer krav. Slutsats: Amningsstödet är multidimensionellt och kan innebära svårigheter för sjuksköterskan. Svårigheter som beskrivs har att göra med samspelet med modern, kultur-, religions-och språkbarriärer samt brist på erfarenhet och kunskap. En önskan om fortbildning inom amningsstöd samt upplevelsen att barnsköterskorna kan mer än sjuksköterskorna synliggörs.

”Kvinnor kan amma, män kan inte” Mäns erfarenhet och upplevelse av amning Sammanfattning Det har visat sig att amningsfrekvensen har minskat i Sverige. Om amning ska fungera är det viktigt att involvera partnern. Partnern har en viktig roll för hur länge kvinnan väljer att amma sitt barn. Trots detta fokuserar vården endast på kvinnan. Syftet med studien är att belysa mäns upplevelse och erfarenhet av amning. Metod för att studera detta ämne gjordes en Kvalitativ intervjustudie. Genom semistrukturella intervjuer har författarna tagit del av mäns erfarenheter och upplevelser av amning. Åtta män intervjuades och kvalitativ innehållsanalys användes som metod när resultatet analyserades. Resultat visade att männen upplevde amning som något naturligt och det bästa för barnet. Männen upplevde att det var kvinnan som tagit beslut om att amma och detta sågs som en självklarhet eftersom män inte kan amma. Det framkom att männen känt sig hjälplösa och utanför den närhet som mamma och barn får genom amning. De upplevde att de varit behjälpliga i den mån de kunnat under amningsperioden. De hade funnits där som stöd för kvinnan genom att utföra både praktiska och emotionella moment. Dock framkom att de känt sig oförberedda och att de önskat mer information och stöd från vården. Upplevelsen var att fokus låg på kvinnan. Slutsats För att männen ska bli delaktiga i amningen är det viktigt att på ett tidigt stadie engagera männen i amningsprocessen. Resultatet visar att mäns status behöver höjas när det kommer till amning och deras betydelse måste synliggöras. Nyckelord: Amning, män, partner, upplevelser, erfarenheter

Syftet med denna studie var att beskriva BVC-sköterskans reflektioner gällande amnings problem hos nyblivna mammor samt att beskriva BVC-sköterskans omvårdnadsåtgärder. Studien var kvalitativ med en beskrivande design. Studien baserades på intervjuer med åtta kvinnliga BVC-sköterskor. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys bearbetades materialet. Resultatet presenterades utifrån ett tema Bekräfta samt stödja mamman som bildades av kategorierna Tankar kring hjälpen mammor med amningsproblem får, Tankar kring arbete med mammor som har amningsproblem, Skapa en positiv känsla hos mamman och Praktiska råd vid amningsproblem. Slutsatsen var att BVC-sköterskorna strävade alltid efter att bekräfta samt stödja mamman. Genom att ge information och råd, tänka på bemötandet, alltid sätta mammans känslor i främsta rummet, involvera pappan i amningen, inte skuldbelägga mamman när amningen inte fungerar och stötta henne i alla lägen.

Att stötta mamma och barn i övergången från sondmatning till att barnet kan nutriera sig helt genom amning eller flaskmatning är en omfattande och viktig del i omvårdnaden på en neonatalavdelning. Tidigare forskning av personalens upplevelser av denna process är begränsad. Forskning har mestadels fokuserat på någon eller några aspekter av mammors upplevelser av amning/flaskmatning på en neonatalavdelning.Syftet med denna studie var att undersöka personalens syn på amning och flaskmatning, samt beskriva hur de upplevde att de kunde stötta mamma och barn i processen att gå från sondmatning till amning samt hinder och underlättande aspekter. Studiens ansats var kvalitativ där tolv intervjuer genomfördes. Vid intervjuerna användes en intervjuguide som skapats av författarna och handledaren.Resultatet av studien visade att personalen hade en positiv syn på amning. Flaskmatning ansågs vara ett bra andrahands alternativ men inte något som borde introduceras först. Då det gällde stöttning av mamma och barn upplevdes tidig närhet vara viktigt men även att från personalens sida stötta mammans tillit till sin egen förmåga för att underlätta amningen. Informanterna betonade vikten av en individanpassad vård både för mammor och barn. Informanterna upplevde även att viktfixeringen på avdelningen var frustrerande för både mammorna och dem själva. Aspekter som upplevdes underlätta amningsarbetet var tidigare erfarenhet hos både personal och mammor.

Background: Many women experience high levels of pain after caesarean birth. Adequate postoperative pain treatment is important for the mother to be able to breastfeed, take care of the infant and experience a positive birth. Objective: The overall aim is to study women’s experience of postoperative pain and pain relief after caesarean birth. Method: A quantitative retrospective survey. Data were collected thru a questionnaire from Centralsjukhuset in Karlstad and Falu Larsarett in Sweden. Ninety-eight women participated in the study. Data was analysed with descriptive and comparative statistic. Result: Eighty percent of the women rated the pain with VAS = 4 during the first 24 hours post operative. Those who had to undergo acute caesarean birth rated significant higher levels of pain compared with those who had undergone planned caesarean birth. Despite high level of pain the women were satisfied with the pain relief they received. Both the ability to breastfeed and take care of the infant were affected by pain the first 24 hours post operative. Those who had undergone emergency caesarean birth experienced in greater extend the birth in a negative way. Conclusion: Postoperative pain affects the women’s ability to breastfeed and takes care of here infant. Adequate pain management is therefore important. The women who had to undergo emergency caesarean birth have a more negative birth experience. Midwifes have an important role to inform and support the women in processing here experience.

Många mammor vars barn vårdats på en neonatalavdelning har känt sig oförberedda på situationen med stor oro för barnets liv och hälsa. Bröstmjölk och amning har visat sig ha flera fördelar för både den fysiska- och kognitiva utvecklingen samt anknytningen med en särskild betydelse om barnet fötts prematurt eller om det funnits behov av vård under nyföddhetsperioden. Amningens etablering av ett barn som behöver vård på neonatalavdelning kan vara komplicerat och kräva tålamod. Syfte var att belysa mammors upplevelser av att etablera amning på neonatalavdelning. En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Resultatet visade att mammor relaterade till sin avsikt att amma för nutritionens effekter med strävan efter det naturliga och för att främja bindningen till barnet och ge närhet. Tidigare erfarenheter och uppfattningar om amning och personlig motivation fick betydelse. Mammorna beskrev sina upplevelser i termer av rutiner på neonatalavdelningen och att upprätthålla mjölkproduktionen. Informationen upplevdes otillräcklig med brister i tillämpningen, speciellt vid amningsproblem. Centralt var också de sociala banden till pappan och andra mammor vars barn vårdades på neonatalavdelning. Diskussionen berörde upplevelser av brist på stöd och vårdrutiner som hindrande för att etablera amningen. Slutsatsen blev att motiverande samtal skulle kunna hjälpa mammor att se vad som är deras motivation och vad som stärker den eller som hjälp för ett beslut och få mammor att se att de gjort vad de kunnat när de inte orkar kämpa för amningen längre.

Bakgrund: Amningens fördelar för mor, barn och samhälle är välkända. En komplikation vid amning är bröstböld. Medvetenhet om fördelar och nackdelar med olika behandlingsmetoder vid bröstböld och deras inverkan på fortsatt amning är viktig. Syftet: Att studera behandlingsmetoder och amningsförekomst vid bröstböld. Metod: Retrospektiv design från en journalgranskning genomförd på Södersjukhuset mellan januari 2006 och september 2008. Statistiska analyser genomfördes med Chi-två test, Independent samples T-test samt Fishers exakta test. Resultat: Totalt 139 kvinnor med bröstböld behandlades med nålpunktions-, pigtail- eller dränagebehandling, eller en kombination av dessa. Sextiotre procent pigtailbehandlades enbart och dessa behövde i mindre omfattning sjukhusinläggning jämfört med ej enbart pigtailbehandlade, samt resulterade i större andel av ett till tre sjukhusbesök. Enbart dränagebehandling och flera metoder resulterade i större andel sjukhusinläggningar än ej enbart dränagebehandling och en metod. Amningsförekomsten sjönk från 96 procent före behandling till 69 procent en månad efteråt. Konklusion: Enbart pigtailbehandling var den vanligaste metoden och resulterade i färre sjukhusinläggningar och sjukhusbesök. Förekomsten av amning hade sjunkit efter behandling av bröstböld

Background: One in three breastfeeding women sustain a chest complication. Many mothers feel that breastfeeding counselors have been the key to initiate and maintain the breastfeeding. Aim: The aim of this study was to investigate mothers’ experiences of breastfeeding problems and the advice given from a breastfeeding clinic in a large Swedish city. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was made. Ten mothers were interviewed through a semi-structured interview guide. Data were analyzed by using content analysis. Results: Three categories and six sub-categories of mothers' perceptions of breastfeeding pro- blems and the advice they got from the breastfeeding clinic were identified. The mothers often experienced that breastfeeding problems had a strong negative impact on their mental health. Emotions such as anxiety, depression, grief and pain were common among the mothers. The majorities were positive with the advice given and many mothers stated they felt strengthened by the clinics support. Some mothers though expressed uncertainty whether the clinics advice really had helped them solving their problems. Conclusion: Strikingly many of the mothers in the study convey a sense of vulnerability when they describe their experiences of breastfeeding problems. The mothers' prior knowledge and preparedness for breast complications and other breastfeeding problems are not always sufficient. Adding to the vulnerability is the mothers' own expectations that breastfeeding should be obvious and natural. The breastfeeding clinic therefore plays an important role in supporting these mothers by meeting every mother where she is mentally.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Hälsofördelarna med amning är välkända, och sedan 1992 försöker svenska sjukhus arbeta efter internationella amningsrekommendationer. Trots detta framkommer brister i vården och amningsstatistiken i Sverige sjunker. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka amningsdurationen hos förstföderskor, om den kunde associeras med vården de fått i samband med barnets födelse och första levnadsdygn, samt med mammornas skattning av amningsstöd vid amningsstart. Metod: Designen var en longitudinell kvantitativ tvärsnittsstudie och urvalet var icke slumpmässigt konsekutivt. I samband med utskrivning från BB, tillfrågades 63 mammor om att delta i en enkätstudie med frågor gällande vården de fått i relation till amning och 52 mammor besvarade enkäten. Efter nio till tolv månader blev de uppringda för en kortare uppföljning och 50 mammor valde att delta. Resultat: Medianen för durationen av exklusiv amning var tre månader och tre veckor och medianen för durationen av partiell amning var åtta månader. Amningsstödet på BB skattades högre vid det första mättillfället, men det påvisades inte ha något samband med amningsdurationen. Faktorer i vården såsom; hudnära vård, amning inom två timmar eller handgriplig amningshjälp, bidrog inte till någon skillnad i amningsduration. Däremot påverkades amningsdurationen negativt hos de barn som fått tillmatning på BB, med en kortare exklusiv amningsduration som följd, och de som fötts med kejsarsnitt, med kortare amningsduration såväl exklusivt som partiellt. Slutsats: Medianen för durationen av exklusiv amning var tre månader och tre veckor och medianen för durationen av partiell amning var åtta månader.  Faktorer i vården som inverkade negativt på amningsdurationen var tillmatning på BB samt att barnet fötts med kejsarsnitt. Däremot fanns ingen association mellan amningsduration och amningsstöd, hudnära vård, amning inom två timmar eller handgriplig hjälp. / Background: The health benefits of breastfeeding are well known and since 1992, Swedish hospitals aim to provide care according to international guidelines of breastfeeding support. Despite this, there are inadequacies in the care provided, and the frequency of breastfeeding in Sweden is statistically decreasing. Aim: The aim of this study was to investigate the duration of breastfeeding among primiparas, if the duration was associated with the provided care and with how the mothers valued the help and support they received at the initiation of breastfeeding. Method: A quantitative longitudinal with consecutive sample was conducted. At discharge from hospital, 63 mothers were asked if they wanted to participate in a survey about breastfeeding and the related care, and 52 mothers filled in the questionnaire. After nine to twelve months the participants were contacted by phone for a short follow-up, and 50 mothers chose to participate. Results: The median duration of exclusive breastfeeding was three months and three weeks and the median duration of partial breastfeeding was eight months. The evaluation of the breastfeeding support was higher at the first data collection but did not appear to correlate with the duration of breastfeeding. Of the investigated factors; skin-to-skin contact immediately after birth, breastfeeding within two hours after birth and hands-on support, none of them led to differences in breastfeeding duration. Breastfeeding duration was adversely affected if the infant was given formula at the maternity ward and if the infant was born by Caesarean section. Feeding by infant formula led to a shorter duration of exclusive breastfeeding and birth by Caesarean section led to a shorter duration of both exclusive and partial breastfeeding. Conclusion: The median duration of exclusive breastfeeding was three months and three weeks and the median duration of partial breastfeeding was eight months. The infant being given formula at the maternity ward, and being born by Caesarean section were factors that adversely affected the duration of breastfeeding. However, there was no association between breastfeeding duration and; perceived breastfeeding support, skin-to-skin-care, breastfeeding within two hours or hands-on support.