• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 189
  • 14
  • Tagged with
  • 203
  • 103
  • 78
  • 73
  • 58
  • 53
  • 52
  • 31
  • 29
  • 27
  • 26
  • 21
  • 20
  • 20
  • 20
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Att främja amning hos prematura barn på neonatalavdelning

Jelvinger, Ellinor, Ragnhammar, Jessica January 2015 (has links)
SAMMANFATTNING Bakgrund Att bli förälder är en stor livshändelse förknippad med förväntningar och förhoppningar om ett välskapt och normalfött barn. När ett barn istället föds för tidigt kan den bilden av förväntningar och förhoppningar raseras. Prematura barns omogna beteende kan ge intryck av att de inte skulle klara av att amma. Detta kan innebära att föräldrarna drar sig för att delta i barnets omvårdnad och matning. Att då redan i ett tidigt stadium få råd och stöd kring amning kan underlätta att bygga upp en nära relation till barnet, samtidigt som möjligheten till en lyckad amning ökar. Syfte Syftet var att beskriva hur amning främjas hos prematura barn vid en neonatalavdelning. Metod För att beskriva hur amning främjas hos prematura barn valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades nio sjuksköterskor fördelat på tre neonatalavdelningar i Stockholm. Det insamlade materialet analyserades utifrån en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat På samtliga avdelningar var sjuksköterskorna överens om att hela familjen spelade en viktig roll i att främja det prematura barnets amning. Barnet behöver sina föräldrar och det är de som i första hand ska sköta sitt barn. Sjuksköterskorna upplevde både svårigheter och möjligheter i sitt dagliga arbete kring amning. Att optimera avdelningens miljö, tidsbrist och kontinuitet var faktorer som framkom i alla intervjuer. De tre neonatalavdelningarna hade en liknande bild av sjuksköterskans ansvar. Sjuksköterskan skulle informera familjen, stötta den samt uppmuntra delaktigheten. Dessutom ansågs sjuksköterskan ha ett ansvar att inhämta kunskap kring amning. Slutsats Viktiga faktorer för att främja amning hos prematura barn på en neonatalavdelning är familjens möjlighet till närvaro, påbörja tidig urmjölkning, vårda barnet hud mot hud, föräldrars delaktighet i barnets omvårdnad samt information och stöd från sjuksköterskan. Brist på tid och kontinuitet utgör dock hinder för att detta ska fungera optimalt.
42

Kvinnors erfarenheter av amning och amningsstöd En litteraturstudie / Women’s experiences of breastfeeding and breastfeedingsupport A literature study

Sandberg, Ronja, Sjöblom, Felicia January 2023 (has links)
Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderas mödrar att helamma sitt barn upp till 6 månader. Det finns flertalet fördelar för både kvinnan och barnet att amma. En av vårdpersonalens uppgifter är att stödja nyblivna mödrar att amma inom olika verksamheter för att de ska få en bättre amningsupplevelse. Dock finns det flera faktorer som kan inverka på amningen och därför undersöks här kvinnors perspektiv kring amning.Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av amning och amningsstöd. Metod: En integrativ litteraturstudie. Systematisk litteratursökning genomfördes i CINAHL, Medline och Psycinfo.Resultat: Utifrån resultatet framkom två huvudkategorier och fem subkategorier, Utifrån kvinnors erfarenheter av amning framkom tre subkategorier; amningens betydelse, hinder och svårigheter vid amning och amningsteknik. Utifrån kvinnors erfarenheter av vårdpersonalens stöd framkom två subkategorier: kommunikationen och bemötandets betydelse och fysisk närvaro eller telefonstöd.Slutsats: Kvinnor hade en del erfarenheter av amningens betydelse, likväl var önskan att tilldelas ytterligare information från vårdpersonalen. Hinder och problematik framkom under amningssituationerna. Amningstekniken var viktig att få till korrekt för ett lyckat amningsresultat.Kvinnor uppskattade både fysisk närvaro och telefonstöd från vårdpersonal. Andra kvinnor upplevdeatt vårdpersonalens agerande och stöttning är bristfällig. Kommunikationen är betydande för en god amningsupplevelse. Barnsjuksköterskans stöd är en grund för en lyckad amningsprocess och behövdesfrån start till amningsavslut.
43

Mödrars erfarenheter av amningsstöd i barnhälsovården - en litteraturstudie / Mothers experiences of breastfeeding support inchild health care - a litterature review

Resander, Carolin, Bergdahl, Sara January 2022 (has links)
Bakgrund: Världshälsoorganisationen rekommenderar helamning upp till 6 månader samt att barn delvis ammas upp till 2 års ålder. Amning ger hälso- och ekonomiska fördelar på samhällsnivå och på individnivå genom att bröstmjölk ger barnet ett passivt och aktivt skyddmot infektioner. Amningsstöd på Barnhälsovården är ett prioriterat område. Barnhälsovårdsjuksköterskorna arbetar utifrån amningsfrämjande förhållningssätt vilket innebär att uppmuntra modern till att vilja amma och ge kunskap och råd som behövs för att mödrar ska kunna amma sitt barn.Syfte: Beskriva mödrars erfarenheter av amningsstöd i barnhälsovård. Metod: Systematisk litteraturstudie med intergrative design. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Studien bygger på tio artiklar och är utförd enligt Whittenmore & Knafls dataanalysResultat: Resultatet är beskrivet utifrån två huvudkategorier, faktorer som underlättar respektive försvårarar stödet i amningsprocessen hos mödrar. Faktorer som underlättade amning var kunskap, amningsstöd och engagemang hos Barnhälsovårdssjuksköterskan i en avslappnad och trygg miljö. Faktorer som försvårade amningen var otillräcklig amningstöd som resulterade i känslor av misslyckade hos mödrar. Även tidbrist i mötet med Barnhälsovårdssjuksköterskan försvårade amningsprocessen.Slutsats: Resultatet visar att det finns vetenskapligt stöd för att amningsstöd från Barnhälsovårdssjuksköterskan har betydelse för mödrars amningsprocess. Mödrar har behov av att få ökat stöd och utbildning för att kunna upprätthålla en god amningsprocess. Informationsöverföringen om amningsprocessen ska ges på likadant sätt men samtidigt vara individuellt och efter mödrars behov. Barnhälsovårdssjuksköterskan ska vara förstående och på ett evidensbaserad och professionellt sätt kunna stödja och motivera samt praktiskt hjälpa mödrar.
44

Mödrars upplevelser av amning i Sverige inom barnets första levnadsår : En kvalitativ metasyntes

Shawali, Lina, Persson, Linnéa January 2023 (has links)
Bakgrund: Bröstmjölk rekommenderas som den enda energikällan för barn upp till sex månaders ålder. Efter detta rekommenderas delamning upp till två års ålder och gärna längre. De flesta mödrar önskar att amma sina barn, dock minskar antalet barn som helammas i Sverige. Amning bidrar till goda hälsoeffekter för både barn och mor. I barnmorskans profession ingår att ge information och amningsstöd till mödrar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelser av amning i Sverige inom barnets första levnadsår. Metod: En kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Datainsamling utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt 14 artiklar inkluderades i metasyntesens resultat. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom; Känslomässiga variationer, Stödets betydelse, Normer i samhället samt Strategier för en positiv amningsupplevelse. Slutsats: Mödrar upplever att amning är kopplat till moderskapet och det finns en norm i samhället att amma sina barn. Amning kan ge upphov till många känslor, både positiva och negativa och därför önskar mödrar professionellt stöd och stöd från personer i sin närhet. För att stödja mödrar på bästa sätt ställs krav på att barnmorskan har ett personcentrerat förhållningssätt samt tydliga riktlinjer att förhålla sig till. Klinisk tillämpbarhet: Genom att beskriva mödrars upplevelser av amning i Sverige kan barnmorskan få en bättre förståelse för vad som kan tänkas bidra till den sjunkande amningsfrekvensen och således kunna ge ett bättre individanpassat stöd till mödrar som ammar. Barnmorskan har en betydande roll under amningens initiala fas och kan därför påverka amningen.
45

Breastfeeding <em>on demand</em> : Negotiating between contradictory ideals / Fri Amning : Ett förhandlande mellan motsägelsefulla ideal

Andersson, Réka January 2009 (has links)
<p>The aim of this study was to examine four women’s experiences of and attitudes towards breastfeeding. In order to achieve this end, the four women were interviewed individually. Breastfeeding is a controversial subject, which is also mirrored by the women and the different advice and recommendation that they meet. Consequently, each woman has to take a stand for what she thinks is suitable regarding her individual situation. Moreover, breastfeeding is embedded in complex historical, political and cultural systems. This becomes obvious in the contemporary principle of breastfeeding on demand, according to which breastfeeding is adapted to the child’s needs. Thus, a majority of the interviewees have difficulties with combining breastfeeding on demand with ideas of gender equality. Due to breastfeeding on demand, the women must also breastfeed in public. In those situations, the women are keen on breastfeeding as discretely as possible.</p><p> </p> / <p>Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fyra kvinnors erfarenheter av och attityder till amning. Av den anledningen blev de fyra kvinnorna individuellt intervjuade. Amning är ett kontroversiellt ämne, som också speglades av kvinnorna och de råd och rekommendationer de möter. Konsekvensen av detta är att varje kvinna måste ta ställning till vad som passar deras individuella situation. Dessutom, amning är inbäddat i ett komplext historiskt, politiskt och kulturellt system. Detta blir tydligt genom den rådande fria amningsprincipen, som innebär att amningen är anpassad efter barnets behov. Majoriteten av kvinnorna har därför svårigheter med att kombinera fri amning med idéer om jämlikhet. På grund av fri amning, måste kvinnorna ibland amma offentligt. I de situationerna är kvinnorna måna om att amma så diskret som möjligt.</p>
46

Nyblivna mödrars erfarenheter av förberedelse och initiering av amning

Myrén, Anna, Ericsson, Mikaela January 2012 (has links)
Bakgrund: Baby Friendly Hospital Initiativ bygger på Tio steg till lyckad amning och lanserades år 1991 i Sverige. Efter detta sågs en ökning av amningsfrekvensen. Nu 20 år efter införandet av Tio steg till lyckad amning sjunker amningsfrekvensen. Studier har visat att amningsutfallet påverkas av hur amningen initieras samt det stöd kvinnan får från vårdpersonal, partner och närstående. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna mödrars erfarenheter av förberedelse och initiering av amning. Metod: En enkätstudie med slutna frågor där det fanns möjlighet till egna kommentarer på ett flertal av frågorna. Enkäten delades ut till nyblivna mödrar vid efterkontrollen på kvinnohälsovårdsmottagningen. Det var 98 kvinnor som deltog i studien. Svaren analyserades med statistikprogrammet SPSS version 18. Resultatet beskrivs med deskriptiv statistik och Chi-2 test användes. Resultat: Totalt ammade 64,9 % av kvinnorna helt vid efterkontrollen och 23,7 % ammade delvis. På kvinnohälsovårdsmottagningen hade de flesta kvinnorna diskuterat amning med sin barnmorska. Kvinnorna sökte även information själva på internet, i böcker, tidningar och hos närstående. Förstföderskorna sökte information i större utsträckning än omföderskorna. Drygt hälften av kvinnorna hade upplevt ett tillräckligt stöd från vårdpersonalen kring amningen och majoriteten av kvinnorna uppgav att deras partner var positivt inställd till amning. På BB hade 42,8 % av barnen tillmatats med bröstmjölksersättning och av dessa hade ca hälften fått det på medicinska indikationer och hälften hade fått det utan medicinsk indikation. Majoriteten av barnen använde tröstnapp vid efterkontrollen. Slutsats: Till stor del följs Tio steg till lyckad amning, men på vissa punkter ses brister i följsamheten. Kvinnorna hade önskat mer information och stöd i initieringen av amningen. Nyfödda barn tillmatades med bröstmjölksersättning utan medicinsk indikation och många barn introducerades för tröstnapp inom 2 veckor från födelsen.
47

Breastfeeding on demand : Negotiating between contradictory ideals / Fri Amning : Ett förhandlande mellan motsägelsefulla ideal

Andersson, Réka January 2009 (has links)
The aim of this study was to examine four women’s experiences of and attitudes towards breastfeeding. In order to achieve this end, the four women were interviewed individually. Breastfeeding is a controversial subject, which is also mirrored by the women and the different advice and recommendation that they meet. Consequently, each woman has to take a stand for what she thinks is suitable regarding her individual situation. Moreover, breastfeeding is embedded in complex historical, political and cultural systems. This becomes obvious in the contemporary principle of breastfeeding on demand, according to which breastfeeding is adapted to the child’s needs. Thus, a majority of the interviewees have difficulties with combining breastfeeding on demand with ideas of gender equality. Due to breastfeeding on demand, the women must also breastfeed in public. In those situations, the women are keen on breastfeeding as discretely as possible. / Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fyra kvinnors erfarenheter av och attityder till amning. Av den anledningen blev de fyra kvinnorna individuellt intervjuade. Amning är ett kontroversiellt ämne, som också speglades av kvinnorna och de råd och rekommendationer de möter. Konsekvensen av detta är att varje kvinna måste ta ställning till vad som passar deras individuella situation. Dessutom, amning är inbäddat i ett komplext historiskt, politiskt och kulturellt system. Detta blir tydligt genom den rådande fria amningsprincipen, som innebär att amningen är anpassad efter barnets behov. Majoriteten av kvinnorna har därför svårigheter med att kombinera fri amning med idéer om jämlikhet. På grund av fri amning, måste kvinnorna ibland amma offentligt. I de situationerna är kvinnorna måna om att amma så diskret som möjligt.
48

Amning vid postpartum depression

Brown, Lydia January 2016 (has links)
Flera studier visar amningens fysiska och psykiska hälsofördelar för mor och barn, dock avvänjer kvinnor som lider av postpartum depression amning tidigt om de presenteras med utmaningar under amningen. Syfte med denna studie är därför att beskriva hur kvinnor som lider av postpartum depression upplever amning. Nio kvinnor deltog i studien, fem förstföderskor och fyra omföderskor, varav 5 intervjuades och 4 erhöll semistrukturerade frågeformulär med öppna svarsalternativ. En reflekterande livsvärldsansats som baserar på fenomenologi användes under datainsamling och dataanalys. Resultatet visar att amningen som fenomen är komplex och innebär en utmaning för kvinnan. Den essentiella innebörden av fenomenet beskrivs som ”amning som en kraftkälla, där den har potential att vara både kraftgivande och stärkande samt riskerar vara kraftdränerande”. Detta beskrivs vidare utifrån fyra innebördselement: ”att knyta kontakt med och lära känna sitt barn”, amning som återhämtning”, ”amning som energikrävande” och ”att känna sig ömtålig och utsatt”. Vårdande av kvinnor som lider av postpartum depression under amning innebär att assistera kvinna att möta sin osäkerhet och stärka hennes förtroende för att lita på sin förmåga att amma sitt barn. När amningen fungerar bra har den potentialen att inge kraft och stärka kvinnan i moderskapet. Fungerar amningen däremot inte bra riskerar den att dränera kraft och strävan efter samhörighet och bekräftelse sätts på spel vilket späder på kvinnans redan sköra situation och gör henne ännu mer sårbar i förhållande till barnet och sig själv.
49

Kvinnans tillit till amning : En enkätstudie på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland / Breastfeeding and self-efficacy : A survey in Postnatal ward and Postnatal carecenter in Värmland

Scholder, Linnéa, Stanizewski, Nina January 2015 (has links)
Amningsfrekvensen i Värmland sjunker och är låg jämfört med riket. En bidragande faktor till den sjunkande amningsfrekvensen är bristen på tillit till amning. Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor med låg tillit till amning för att vända den sjunkande amningsfrekvensen och stärka kvinnan i rollen som moder. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors tillit till amning på Barnbördshuset (BB) och Eftervårdsmottagningen i Värmland. Med enkäten BSES-SF identifieras kvinnor med låg tillit till amning och kvinnor som behöver ett ökat amningsstöd efter förlossning. Design/Metod: Studien utfördes med kvantitativ ansats. Data inhämtades från enkäten BSES-SF som besvarats av 70 kvinnor på BB och Eftervårdsmottagningen i Värmland. All data analyserades genom SPSS. Resultat: De flesta kvinnor ansåg att det var mycket viktigt med en fungerande amning och när kvinnorna skattade amningens betydelse framkom ett medelvärde på 8,66 där 0=inte alls viktigt och 10=mycket viktigt. Kvinnor som ammat tidigare skattade sin upplevda amningserfarenhet som mycket god. Varje enskild fråga på BSES-SF jämfördes mellan kvinnorna som vårdats på BB och Eftervårdsmottagningen. Det framkom en skillnad på åtta frågor där kvinnorna på Eftervårdsmottagningen skattade en högre tillit till amning jämfört med kvinnorna på BB. Utifrån totalsumman på BSES-SF med ett poängintervall mellan 14-70, framkom det att tilliten till amning skattades högre hos kvinnorna på Eftervårdsmottagningen (M=56,54) än på BB (M=49,88). Slutsats och klinisk tillämpbarhet: BSES-SF kan utifrån studiens resultat vara ett användbart verktyg, framförallt på BB där kvinnorna skattat en lägre tillit till amning. Förstföderskor och omföderskor som upplevt en komplicerad förlossning kan vara i behov av större insatser av amningsstöd. Studiens resultat kan medföra att barnmorskan blir extra uppmärksam på de kvinnor vars amning inte fungerar och där extra stöd behövs för att öka tilliten. / Breastfeeding frequency in Värmland decreases and is low compared with the national average. A contributing factor to the decline in breastfeeding rates is the lack of confidence in breastfeeding. It is important to identify women with low confidence to reverse the decline in breastfeeding frequency and strengthen her in her role as a mother. Objective: The aim of this study was to investigate breastfeeding and self-efficacy in the Postnatal ward and Postnatal carecenter in Värmland. Using BSES-SF survey, women with low confidence in breastfeeding and women who need an increased breastfeeding support after delivery were identified. Design/Methods: The study was conducted with a quantitative approach. Data whas collected from BSES-SF, answered by 70 women in Postnatal ward and Postnatal carecenter in Värmland. All data were analyzed by SPSS. Results: Most women felt that it was very important to have a functioning breastfeeding and when the women estimated the importance of breastfeeding it showed a mean of 8.66, where 0 = not at all important and 10 = very important. Women who breastfed previously rated their perceived breastfeeding experience as very good. Every single question on BSES-SF whas compared between women who were treated in Postnatal ward and Postnatal carecenter. It showed a difference in eight questions, the women on the Postnatal carecenter estimated a higher confidence in breastfeeding compared with women in the Postnatal ward. The total sum of BSES-SF with a score range between 14-70, showed that trust in lactation whas estimated higher among women in the Postnatal carecenter (M = 56.54) than in the Postnatal ward (M = 49.88). Conclusion and clinical applicability: Primaparas and women with prior deliveries who now experienced a complicated childbirth may need extra breastfeeding support. The result of the study may leed to extra attention from the midwife to those women whose breastfeeding does not work and where additional support is needed to increase confidence. Based on the studys result BSES-SF can be a useful tool, especially in the Postnatal ward where women estimated a lower confidence in breastfeeding.
50

Vårdpersonalens erfarenheter och stöd kring amning : En intervjustudie

Schüssleder, Eva, Regnér, Linda January 2016 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0957 seconds