• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 189
  • 14
  • Tagged with
  • 203
  • 103
  • 78
  • 73
  • 58
  • 53
  • 52
  • 31
  • 29
  • 27
  • 26
  • 21
  • 20
  • 20
  • 20
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
81

Förstagångsmammors upplevelse av amning : En kvalitativ intervjustudie / First-time mother's experiences of breastfeeding : A qualitative interview study

Skoog, Lina, Westling, Linnéa January 2016 (has links)
Bakgrund Amningsdurationen har minskat i Sverige sedan mitten på 1990-talet och 2014 var det bara 15,4% av alla mammor som helammade upp till sex månader. World Health Organization (WHO) globala rekommendation är helamning i sex månader, något som också används i Sverige. Att det finns hälsofördelar med amning för såväl mamma som barn är väl dokumenterat, men trots de rekommendationer och hälsofördelar som finns, var det bara 24,6% som helammade upp till sex månader i Västerbotten 2013. Syfte Studiens syfte var att undersöka tankar och upplevelser relaterat till hjälp och stöd från vården, inför och under amning hos förstagångsmammor. Metod Nio enskilda, kvalitativa intervjuer genomfördes med förstagångsmammor. Mammorna rekryterades via annonsering på barnavårdscentral (BVC) och Facebook. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in med mp3-spelare och transkriberades i anslutning till intervjuerna. Data som samlats in har sedan analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Mammorna upplevde ett varierande stöd från vården när det gällde amning. Det fanns mammor som uttryckte önskemål om mer stöd och hjälp, medan andra var nöjda. Mammorna i studien upplevde både psykologiska och fysiologiska problem med amningen. Mammorna var överlag nöjda med den hjälp de fått på BVC, medan däremot BB fick mer kritik. Slutsats Studien visade att det fanns ett behov av mer stöd och hjälp till förstagångsmammor när det gäller amning. Att ge dem mer praktisk hjälp med amningsteknik, amningsobservation samt att varje vårdarbetsplats har en hanledningsplan för hur man arbetar med amningsfrågor, är exempel på insatser man skulle kunna göra för att eventuellt förbättra stödet till förstagångsmammor kring amning. I de fall där flera yrkesgruppers kompetens behövs, skulle man även kunna arbeta tvärprofessionellt.
82

Mammors upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande när de valde att inte amma : En kvalitativ studie

Kolsmyr, Ida, Holmlund, Lovisa January 2018 (has links)
Bakgrund Specialistsjuksköterskan med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar har ett ansvar för att barn får hälsosamma levnadsvanor. Amning beskrivs i många studier medföra hälsofördelar, men mammor väljer ändå av olika orsaker att inte amma. I samband med att mammor tar detta beslut behöver de få stöd av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Syftet var att beskriva hur mammor upplevde bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal när de valde att inte börja amma eller att sluta amma under barnets första tre månader. Metod Ett strategiskt urval gjordes och tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare i åldrarna 26 till 40 år. För analys av det transkriberade materialet användes kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån de fyra dimensionerna av det vårdvetenskapliga begreppet vårdlidande. Resultat Mammorna hade skilda upplevelser av hur hälso- och sjukvårdspersonalen bemötte dem i samband med att de tog beslutet att inte amma. Vissa mammor hade såväl positiva som negativa erfarenheter, medan andra mammor antingen upplevt ett positivt eller negativt bemötande. När mammorna upplevde att personalen fick dem att tvivla på sitt värde som mammor, uttalade sig om vad som var bäst, försökte få dem att fortsätta amma eller inte såg till mammornas behov upplevde mammorna att personalen brast i sitt bemötande. Slutsats Resultatet visade på att det var av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonalen hade förmågan att sätta sig in i mammornas situation, förstå att beslutet var mammornas eget och fokusera på barns och mammors välmående.
83

”Vi pratar mycket amning, det är en levande fråga för oss” : Barnmorskors erfarenheter av amningsförberedelse för förstföderskor

Åberg, Elin, Augustsson, Maria January 2017 (has links)
Amning har hälsofördelar för både mor och barn. Barnmorskan har en informationsskyldighet vad gäller amningens fördelar och skall förmedla relevant kunskap om amning till den gravida kvinnan och partnern. Genom WHO:s 10 steg kan amningen främjas, stödjas och skyddas. Barnmorskans stöd är en viktig aspekt under en kvinnas graviditet. Amningsarbetet måste påbörjas redan på mödrahälsovården för att kvinnan skall få goda möjligheter till amning. Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter kring amningsförberedelse för förstföderskor på barnmorskemottagning. En kvalitativ intervjumetod genomfördes, där tio barnmorskor intervjuades från två olika regioner i Mellansverige. En semistrukturerad intervjuguide tillämpades. Datainsamlingen bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån innehållsanalysen utvecklades tre huvudkategorier; Barnmorskors erfarenhet är att majoriteten av förstföderskorna har en positiv inställning till amning, Barnmorskor anser att amning är viktigt och Barnmorskans strategier och utmaningar samt 10 tillhörande subkategorier. Barnmorskorna ansåg att amningsförberedelse för förstföderskor var en viktig del av arbetet på barnmorskemottagningen, samt att kunskap om amning förmedlades utifrån rådande evidens och stödja till ett välinformerat val. Ett hinder var att nå ut till de gravida kvinnorna som fokuserade på förlossningen, en möjlighet till amningsförberedelse var föräldraförberedelse i grupp samt individuella samtal. Amningsförberedelsen varierade mellan regionerna. Den ena regionen hade tidigt fokus på amningen medan den andra introducerade amningen senare under graviditeten. Flertalet barnmorskor ansåg att utbildning inom amning var oregelbundet och majoriteten önskade mer tid till att ge förstföderskor en god amningsförberedelse. / Breastfeed has health benefits for both mother and child. The midwife has disclosure requirements when it comes to breastfeeding benefits and shall mediate relevant knowledge about breastfeeding to the pregnant woman and her partner. Through WHO:s 10 steps breastfeeding can be promoted, supported and protected. The midwifes support is an important aspect under a womans pregnancy. Breastfeeding preparation must start at the maternity services so the woman can receive great possibilities to breastfeed. The aim was to describe midwives experiences giving breastfeeding preparation to primiparas in the maternity services. A qualitative interview method was used and ten midwives were interviewed at two different regions in Centralsweden. A semi-structured interview guide was used. The data collection was analyzed with a qualitative content analysis. The content analysis developed three main categories; Midwives experiences are that majority of the first parturients have a positive attitude towards breastfeeding, Midwives consider that breastfeeding are important and Midwifes strategies and challanges and also 10 belonging subcategories. Midwives considered breastfeeding preparation to primiparas as an important part of their work at the maternity services, and that breastfeeding knowledge was mediated from current evidens and to support an informed choice. An obstacle was to reach the pregnant women with information who fokused on the childbirth, possibilities were parenting preparation groups and individual conversation. The breastfeeding preparation was different between the regions. One region had an early focus on breastfeeding and the other one introduced breastfeeding later on during the pregnancy. Most of the midwives considered that breastfeeding education was irregular and the majority desired more time to offer good breastfeeding preparation for primiparas.
84

Amningshjälpen i Skellefteå : En redogörelse över föreningens aktiviteter och relationer till mödravården 1975-1983

Myrtler, Mathilda January 2017 (has links)
No description available.
85

Riktlinjer gällande tillmatning av nyfödda barn i Sverige : Kvalitativ deskriptiv översikt på kvinnokliniker med förlossningsavdelningar

Richardsson, Anna, Stenström, Alexandra January 2019 (has links)
No description available.
86

En intervjustudie om vårdpersonalens upplevelse av att ge amningsstöd till föräldrar till prematurfödda barn på en neonatalavdelning

Falk, Carolina, Norén Sydqvist, Felicia January 2022 (has links)
Bakgrund: Amningsförekomsten har minskat under ett par decennier i Sverige och endast vart tionde fullgånget barn helammas vid sex månaders ålder. Amningen har minskat ännu mer bland prematurfödda barn. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att ge amningsstöd till föräldrar med prematurfödda barn på en neonatalavdelning. Metod: Det genomfördes tio semistrukturerade kvalitativa intervjuer med undersköterskor, barnsköterskor, sjuksköterskor och läkare på en neonatalavdelning i Sverige. Data analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys och The Baby-Friendly Hospital Initiative for Neonatal Wards (Neo-BFHI) användes som teoretisk referensram. Resultat: Fyra kategorier framkom: 1) Vårdpersonalens inställning till amning och amningsrådgivning. Deltagarna ansåg att amningsrådgivning var en mycket viktig arbetsuppgift. 2) Varför prematurfödda barn har svårt att amma. Att vistas på neonatalavdelning, att föräldrar ansågs som dåligt förberedda, mammans anatomi och attityden i samhället var saker som upplevdes försvårade amningen. 3) Hinder för amningsrådgivning. Föräldrarnas inställning till amning, om mamman var sjuk, språkförbistring, kulturella skillnader, bristande kunskap hos vårdpersonal, att föräldrarna fick olika råd samt miljön på neonatalavdelningen upplevdes som hinder. 4) Faktorer som kan underlätta amning och amningsrådgivning. Om vårdpersonalen var amningsfrämjande och uppmuntrande, gav individanpassat stöd samt om gav föräldrarna tid upplevdes det underlätta amningen. Slutsats: Vårdpersonalen ser amning som en central del i sitt arbete. Studien ringar in områden som kan förbättras på neonatalavdelningen för att amningsstödet ska bli bättre. Dessa förbättringar skulle kunna göras med hjälp av Neo-BFHI som en teoretisk ram. / Background: The incidence of breastfeeding has decreased for a couple of decades in Sweden and only every tenth full-term child is exclusively breastfed at six months of age. Breastfeeding has decreased even more among premature babies. Aim: The aim of the study was to investigate the care staff's experiences of providing breastfeeding support to parents with premature babies in a neonatal ward. Method: It was implemented ten semi-structured qualitative interviews with assistant nurses, pediatric assistant nurses, nurses and doctors in a neonatal ward in Sweden. Data were analyzed with an inductive content analysis and The Baby-Friendly Hospital Initiative for Neonatal Wards (Neo-BFHI) was used as a theoretical frame of reference. Results: Four categories emerged: 1) The care staff's attitude to breastfeeding and breastfeeding counseling. The participants thought that breastfeeding counseling was a very important task 2) Why premature babies have difficulty breastfeeding. Staying in the neonatal ward, parents being considered poorly prepared, the mother's anatomy and attitude in society were things that were perceived as making breastfeeding more difficult. 3) Barriers to breastfeeding counseling. The parents' attitude to breastfeeding, if the mother was ill, language confusion, cultural differences, lack of knowledge among care staff, that the parents received different advice and the environment in the neonatal ward were perceived as obstacles. 4) Factors that can facilitate breastfeeding and breastfeeding counseling. If the care staff was breastfeeding promoting and encouraging, provided individualized support and if the parents were given time, it was felt that breastfeeding was easier. Conclusion: The care staff sees breastfeeding as a central part of their work. The study encircles areas that can be improved in the neonatal ward to improve breastfeeding support.  These improvements could be made using Neo-BFHI as a theoretical framework.
87

Kvinnors upplevelse av amning när barnet har kort tungband : En kvalitativ innehållsanalys / Women's experience of breastfeeding a child with tongue tie

Carlstrand, Johanna, Schäfer, Cornelia January 2022 (has links)
Amning innebär fördelar på individ- och samhällsnivå för både mor och barn. Det finns därför ett behov av att värna om kvinnors rätt till stöd för en lyckad amning. Amningssvårigheter kan innebära ett lidande för kvinnan och ett kort tungband kan skapa problem vid amning. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av amning när barnet har kort tungband och som sedan har klippts. Åtta telefonintervjuer utfördes med kvinnor som ammat ett barn med kort tungband som sedan har klippts och resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Fem kategorier och en underkategori identifierades; att känna sig som en dålig mamma, familjen och omgivningen har en tvetydig betydelse, en kamp som påverkar livet, tidigare erfarenheter påverkade, bekräftelse och lättnad över att ha hittat en lösning och kampen mot sjukvården. Kvinnorna kände sig som dåliga mammor vid amningssvårigheter och upplevde att de fick kämpa hårt för att få hjälp och stöd från vården. De upplevde att de inte blev lyssnade på och att både diagnos och åtgärd uteblev. När tungbandsklipp hade utförts upplevde de positiva effekter och önskade att det hade utförts tidigare. Slutsatsen är att det finns en kunskapsbrist inom amningsvården kring amningssvårigheter orsakade av kort tungband samt att det finns ett behov av att erbjuda individanpassat amningsstöd. För att kunna erbjuda kvinnor detta stöd föreslås det att verktyget amningsberättelse ska tillämpas under graviditet och under amningstiden.
88

MÖDRARS ERFARENHET AV AMNINGSSTÖD FRÅN BARNHÄLSOVÅRDSSJUKSKÖTERSKAN. En enkätstudie

Strömbäck, Anna, Svensson, Maria January 2018 (has links)
De positiva egenskaper amning och bröstmjölk medför är svåra att uppnå via något annat uppfödningssätt. Trots detta ses en nedåtgående trend vad det gäller amningsfrekvens i Sverige. De flesta mödrar har ambitionen att amma men det är inte alltid förväntningarna stämmer överens med verkligheten vilket kan föranleda ett behov av amningsstöd. Vårdtiderna postnatalt har förkortats vilket innebär att amningsproblem inte alltid hinner upptäckas innan hemgång. Detta ställer högre krav på det amningsstöd barnhälsovårdssjuksköterskan erbjuder. Syftet med studien var att undersöka mödrars erfarenheter av det amningsstöd barnhälsovårdssjuksköterskan erbjuder samt att utföra jämförelser mellan olika grupper. Studien hade en kvantitativ ansats med en prospektiv tvärsnitts-studie design och utfördes genom en enkätundersökning. Deskriptiv samt analytisk statistik användes för att presentera resultatet. Huvudfyndet i studien visade att de mödrar som haft amningsproblem skattade det amningsstöd barnhälsovårdssjuksköterskan erbjöd lägre. Vidare sågs även att amningsproblemen ökade med antalet dagar mödrarna kvarstannat på BB/familjehotell. Då stickprovet var relativt litet är det svårt att dra några direkta slutsatser av resultatet. Utifrån rådande förutsättningar kan materialet dock ses som en pilotstudie inför vidare studier. / The positive characteristics breastfeeding and breast milk entails are difficult to attain by way of any other nutrition method. Despite this, a downward trend in breastfeeding rate can be seen in Sweden. Most women have the intention of breastfeeding. However the expectations do not always match reality, which implies the need for breastfeeding support. Hospital stays at the postnatal ward has reduced significantly which can suggest that lactation problems are not always discovered prior to discharge. This therefore gives the child health nurse a much greater responsibility regarding the breastfeeding support they provide the mothers. The purpose of the study was to examine mothers experiences of the breastfeeding support given by the child health nurse and to make comparisons between different groups. The study had a quantitative approach with a prospective cross-sectional design and was performed through a survey. Descriptive and analytic statistics were used in order to present the results. The main findings showed that mothers who experienced lactation problems valued the breastfeeding support given by the child health nurse less than those without lactation problems. Furthermore results showed that the lactation problems increased with the number of days spent at the maternity ward. Given the relatively small sample in the study, more profound conclusions can not be drawn from the results. However, given the current conditions the material can be viewed as a pilot study for further studies.
89

Prematuritet och amning : en litteraturöversikt över upplevelsen att amma det prematura barnet

Carlsson, Malin, Sundberg, Jessica January 2018 (has links)
Globalt sett uppskattas att det årligen föds omkring 15 miljoner för tidigt födda barn, vilket innebär att de föds före graviditetsvecka 37. Beroende på hur tidigt förlossningen sker ser vården olika ut, men majoriteten av de för tidigt födda barnen vårdas på en neonatalvårdsavdelning. Att amma spädbarn är viktigt och anses idag vara en global folkhälsoangelägenhet på grund av bröstmjölkens överlägsna egenskaper för att främja hälsa hos mor och barn. Bröstmjölk är av ännu större vikt för de prematura barnen och bör ses som en del i behandlingen eftersom den bidrar både till barnets utveckling och hälsa samt minskar risken för olika sjukdomstillstånd, exempelvis nekrotiserande enterokolit [NEC] och neonatal sepsis. Majoriteten av nyblivna mödrar har en önskan och en intention om att amma sina barn. Den prematura amningen innebär dock stora utmaningar för de nyblivna mödrarna, och att pumpa brösten på bröstmjölk betraktas vara en del av den prematura amningen. Barnmorskor har en viktig roll i att stötta kvinnor som önskar amma sina barn. Att amma är en fråga om mänskliga rättigheter och bör skyddas och stödjas till förmån för både barn och mödrar. Syftet med detta arbete var att beskriva kvinnors upplevelser av att amma det prematura barnet. Metoden som användes för att besvara föreliggande syfte var en litteraturöversikt. Sammanlagt inkluderades totalt 17 vetenskapliga studier till resultatet, alla dessa var kvalitativa studier. I resultatet identifierades två huvudteman, dessa var Känslor & beteenden och Omgivningens betydelse för erfarenheten. Till dessa kunde även olika underkategorier identifieras. Till Känslor & beteenden urskildes underkategorierna delaktighet/ medverkan, drivkraften och känsla av ovisshet. Till Omgivningens betydelse för erfarenheten urskildes underkategorierna försvårande omständigheter, stödjande omständigheter samt ett nödvändigt ont. Resultatet påvisade att upplevelsen av att amma det prematura barnet frambringade mycket känslor hos kvinnorna och var en stor utmaning. Känslorna reflekterade situationen av att amma och pumpa brösten på bröstmjölk, men rörde sig även om deras identitet som mor och kvinna. Möjligheten att bidra till vården av sitt barn var också en stark drivkraft. Beroende på stöd, bemötande av personalen och omgivningen, men även kunskap och tidigare erfarenheter hos kvinnorna varierade upplevelsen av att amma det prematura barnet. Både positiva och negativa känslor lyftes fram. Tydligt var dock att för att lyckas med att amma det prematura barnet krävs det stöd och uppmuntran från sin omgivning, men även hängivenhet från kvinnan själv. Kunskap om bröstmjölkens fördelar för deras barn gjorde att majoriteten av kvinnorna kämpade på trots svårigheterna som fanns till följd av den prematura födelsen. Sammanfattningsvis visade det sig att upplevelsen av att amma det prematura barnet är ambivalent. Situationen kräver hängivelse, uppbackning och målmedvetenhet. Upplevelsen skuggades ofta på grund av brister i vården och bemötandet från personal. Många kvinnor var dock entusiastiska och upplevde att situationen, trots många försvårande omständigheter, var värdefull. De såg det som ett tillfälle att få vara nära sitt barn och där grunden för deras relation etablerades.
90

God amningsstart : en integrativ litteraturöversikt / Successful breast feeding initiation : an integrative literature review

Tronde, Emilia, Eriksson Estrada, Rickard January 2020 (has links)
Bakgrunden visar att råden kring amning har skiftat under historien, från att anställa ammor till att nu tala om vikten av tidig amningsstart och att amma. Tidig amningsstart definieras genom att barnet ammas under sin första vakenhetsperiod, vilket har många hälsofördelar både för moder och barn. Tidig hud-mot-hud-kontakt initierar barnets kompetens och vägen till bröstet. Barnmorskan har i sitt kompetensområde ansvar att främja amning och rekommendationen är att kvinnor ska helamma från barnets födelse upp till sex månader. Trots detta ses i Sverige en negativ trend i amningsstatistiken där färre barn ammas och globalt får flera miljoner barn vänta i mer än en timme innan de läggs hud mot hud. Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan bidra till en god amningsstart. Metoden var en integrativ litteraturöversikt utifrån en flerstegsprocess av Whittemore och Knafl. Resultatet av analysprocessen resulterade i sju kategorier: stöd och bekräftelse, individanpassad vård, tid och resurser, inställning till amning, konsekvent amningsrådgivning, hinder för amning samt information och kunskap. Kvinnorna var i amningssituationen beroende av stöd och bekräftelse av barnmorskan och vården skulle vara individanpassad utifrån den unika kvinnan. Amningsobservation med både praktisk och teoretisk information var viktig. Dock var brist på tid en bidragande faktor som påverkade amningsstarten. Andra hinder som identifierades var sectio, kulturella skillnader, bristande stöd och råd från anhöriga men även utebliven tidig hud-mot-hud-kontakt. Ytterligare en faktor som kunde påverka en god amningsstart var kvinnans inställning till amning, liksom barnmorskans inställning. Konsekventa råd där barnmorskor förmedlade samma information påvisades vara en faktor för god amningsstart. Slutsatsen var att kvinnorna var i stort behov av stöd och bekräftelse som barnmorskan samtidigt måste ges tid för. Råden som barnmorskorna ger ska vara konsekventa med varandra, företrädesvis utifrån de tio stegen som främjar amning av UNICEF/WHO. All information ska individanpassas och tydligt förmedlas, varvid barnmorskan har möjlighet att påverka kvinnans inställning till amning. Med kunskap om faktorer som främjar och hindrar en god amningsstart ökar förutsättningarna för barnmorskan att bidra till en välfungerande amning. / The background shows that the advice on breast feeding has changed throughout history, from hiring wet nurses to nowadays talk about the importance of early breast feeding initiation and to breast feed. Early breast feeding initiation is defined by the baby breast feeding during its first period of wakefulness, which has many health benefits for both mother and child. Early skin-to-skin contact initiates the baby's skills and path to the breast. The midwife is responsible for promoting breast feeding in her area of expertise and the recommendation is that women should breast feed exclusively from childbirth up to six months. Despite this a negative trend is seen in breast feeding statistics in Sweden where fewer children are being breastfed and globally several million children have to wait more than an hour before they are put skin to skin. The aim was to investigate which factors that can contribute to a successful breast feeding initiation. The method used was an integrative review based on a multi-step process by Whittemore and Knafl. The results in the analysis process resulted in seven categories: support and confirmation, individualized care, time and resources, attitude towards breast feeding, consistent breast feeding advice, obstacles for breast feeding and information and knowledge. The women were in their breast feeding situation dependent of support and confirmation by the midwife and that the care would be individualized based on the unique woman. Breast feeding observation with both practical and theoretical information was important. Though was a lack of time a contributing factor that impacted the breast feeding initiation. Other obstacles that were identified were sectio, cultural differences, lack of support and advice from relatives but also lack of early skin-to-skin contact. Another factor that could affect a successful breast feeding initiation was the woman’s attitude towards breast feeding, as well as the midwife’s attitude. Consistent advice where the midwives supplied the same information demonstrated to be a factor for a successful breast feeding initiation. The conclusion was that the women were in great need of support and confirmation that the midwife at the same time must be given time for. The advice provided by midwives should be consistent, preferably based on the ten steps that promote breast feeding by UNICEF/WHO. All information must be individually adapted and clearly communicated, whereby the midwife has the opportunity to influence the woman's attitude towards breast feeding. With knowledge of factors that promote and prevent a successful breast feeding initiation, the midwife's conditions increase to contribute to a well-functioning breast feeding.

Page generated in 0.0632 seconds