Bakgrund: Smärtlindring under förlossning och amning är två stora kompetensområden inom barnmorskans profession vilket medför att barnmorskan bör ha kunskap om eventuella samband mellan olika smärtlindringsmetoder och amning. Tidigare forskning om smärtlindringsmetoder och dess samband med amning har oftast fokuserat på enstaka smärtlindringsmetoder samt belyst sambandet med amningsinitiering efter förlossningen. Studier saknas således där hela spektrumet av smärtlindringsmetoder och dess samband med amning fram till två månaders ålder studeras. Syfte: Att undersöka förekomst av smärtlindringsmetoder under vaginal förlossning av fullgångna barn, vilka faktorer som är associerade med respektive smärtlindringsmetod samt eventuella samband mellan smärtlindringsmetod och amning vid två månaders ålder. Metod: Populationsbaserad, prospektiv kohort studie där 31 150 moder-barn par i Uppsala och Örebro län ingick. Material inhämtades från Medicinska Födelseregistret, Statistiska Centralbyrån samt Barnhälsovården. Statistiska analyser inkluderade Chi-två test, binär logistisk regressionsanalys samt multivariat logistisk regressionsanalys. Resultat: Inhalation av lustgas var den mest använda smärtlindringsmetoden. Användningen av smärtlindringsmetoder hade flest samband med län, etnicitet, paritet och moderns ålder. Risken för användning av epiduralblockad var nästan sex gånger så hög för förstföderskor. Intramuskulära injektioner med petidin/morfin eller epiduralblockad medförde en risk för avslutad amning innan två månaders ålder, men för TENS ochakupunktur fanns ett samband med fortsatt amning vid två månaders ålder. Slutsats: Det finns ett samband mellan smärtlindringsmetod och amning två månader postpartum. Barnmorskor bör ha kunskap om detta samband för att kunna stödja mödrarnas val av smärtlindringsmetod och amningsutfall.

Bakgrund: Amning är av stor betydelse för det nyfödda barnet och mamma, både ur närings- och trygghetsaspekter. Tidigare studier om sambandet mellan förlossningssätt och amning visar motstridiga resultat; vissa studier indikerar att sectio påverkar amningen negativt medan andra studier inte visar på något samband.Syftet: Att undersöka huruvida det finns demografiska och hälsorelaterade skillnader hos mammor gällande förlossningssätt samt om förlossningssätt påverkar amningsdurationen upp till två månaders ålder.Metod: Studien har en populationsbaserad kohortdesign och omfattar n= 35250 mamma-barn par i Örebro- och Uppsala län, där barnet fötts åren 1993-2001. Statistiska analyser har genomförts med Chi-square test, binär logistisk regressionsanalys och multivariat logistik regressionsanalys.Resultat: Visade att mammor som förlösts med sectio ammade i lägre utsträckning vid två månaders ålder i jämförelse med mammor som förlösts vaginalt. Många riskfaktorer identifierades för en ökad risk att förlösas med sectio: län, hälsofaktorer hos mamma och barn, paritet, mammans ålder, rökning samt socioekonomiska faktorer. Resultatet kan hjälpa barnmorskan i hennes profession, genom att kunskap erhålls om dessa samband. Barnmorskan kan därmed identifiera riskfaktorer, arbeta förebyggande och underlätta initieringen av amning.Konklusion: Barnmorskor kan med hjälp av denna studie öka medvetenheten hos vårdpersonal angående sectioförlösta mammors behov av extra stöd vid initiering av amning.

I ett internationellt perspektiv har Sverige hög amningsfrekvens, men under 2000-talet har amningsfrekvensen sjunkit och stora regionala skillnader ses. Kvinnorna rekommenderas att helamma sex månader. Mödravårdcentralen (MVC) informerar om bröstmjölkens hälsoeffekter som till exempel att bröstmjölken skyddar barn mot allergier. Forskning visar att överviktiga och feta kvinnor har kortare amningsduration, men få studier behandlar svenska förhållanden. Syfte: Syfte med fördjupningsarbetet är att studera samband mellan mammans BMI relaterat till amningsduration och mammans skattning av barnets hälsa de tre första levnadsåren. Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv tvärsnittstudie. Data insamlades via enkäter, 418 deltagare inkluderades. Data har analyserats med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). För deskriptiv och jämförande analys har parametriska och icke-parametriska analyser genomförts. Resultat: De kvinnor som inte ammade skattade sitt barns hälsa sämre vid tre års ålder i jämförelse med kvinnor som ammat någon period. Vid tre års ålder skattade kvinnor med övervikt och fetma sitt barns hälsa sämre. Slutsats: Det är viktigt att kunna identifiera kvinnor som är behov av stöd för att initiera amning och kunna bidra till anpassat stöd till dem. AbstractSweden reports high duration of breastfeeding compared to international findings. During the last century, the frequency of breastfeeding duration has decreased in Sweden, with large regional differences. Recommendation for exclusive breastfeeding is six months. Midwives provide information about healthy benefits of breast milk, such as breast milk protecting baby´s against allergies. Research has presented associations between obesity and short duration of breastfeeding. However, there is a lack of knowledge regarding women in a Swedish context. Aim: To investigate the relation between mothers BMI, duration of breastfeeding and maternal valuation of the baby´s health during the first three year of life. Method: The study is a quantitative retrospective cross-sectional study. Data was collected through questionnaires, 418 participants were included. Data was analyzed using the SPSS. For descriptive and comparative analysis parametric and nonparamateric statistics have been used.Results: Women who did not breastfed perceived their baby´s health worse at three years compared with women who did breastfeed. Women with overweight and obesity also perceived the health of their three year old worse than the other maternal group. Conclusions: It´s important to identify women who need support to initiate breastfeeding and give them customized support.

Sammanfattning Den blivande mamman möter många olika enheter i vårdkedjan och var och en av dessa enheter spelar stor roll för amningen. All vårdpersonal som på ett eller annat sätt arbetar med amning ska ha kunskap om WHO:s " Tio steg till lyckad amning" och arbeta efter denna amningsstrategi för att skapa gynnsamma förutsättningar för att kunna hjälpa, stödja och uppmuntra mamman vid amningen. Syfte: Att undersöka vårdpersonals inställning till amningsstödet de ger. Design/Metod: För att genomföra studien valdes en kvantitativ, deskriptiv och jämförande design som genomfördes i form av en tvärsnittsstudie. Mätningen utfördes med hjälp av webbenkäter innehållande frågor med fokus på inställningar till det amningsstöd man ger. De faktorer som mättes var faciliterande, engagerande, följsam och amningsvänlig. Sammanlagt var det 81 personal som svarade på enkäten. Resultat: Resultatet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan de respondenter som genomgått extra amningsutbildning utöver sin yrkesutbildning och de som inte hade gjort det. Dessa respondenter hade högre poäng på det faciliterande förhållningssättet. Det fanns också en skillnad mellan Barnkliniken och Kvinnokliniken hur de skattades sig själva på det faciliterande och engagerande förhållningssättet, på så vis att Kvinnoklinikens personal skattade sig högre på det faciliterande och Barnkliniken på det engagerande. Slutsats: Studien visade att vårdpersonals inställning till amning varierade beroende på om man hade extra amningsutbildning eller inte. Det förfaller som att amningsutbildning kan påverka vårdpersonalens amningsstöd till att bli mer evidensbaserat. Nyckelord: Amning, amningsstöd, vårdpersonal, inställningar. / Abstract The expecting mother is exposed to a variety of different units within the healthcare system and each one of them plays a major role in breastfeeding support. All healthcare professionals who are involved in breastfeeding support should have knowledge of WHO’s "Ten steps to successful breastfeeding" and work in accordance with this strategy to create favorable conditions to be able to help, support and encourage the mother during breastfeeding. Aim: To examine healthcare professional’s attitude toward the breastfeeding support they provide. Method: To conduct the study, a quantitative, descriptive and comparative design was chosen in the form of a cross- sectional study. The measuring was conducted using online questionnaires containing questions with focus on the attitudes toward the breastfeeding support one provides. The factors that were measured were facilitative, engaging, responsive and breastfeeding friendly. Overall, 81 staff completed the questionnaire. Results: The result showed that there was a significant difference between the respondents who had participated in additional breastfeeding training in addition to their professional training and the ones who had not. Respondents with additional breastfeeding training had higher scores on the facilitative approach. These was also a difference between the Children’s Clinic and the Women’s Clinic on how they scored their own facilitative and engaging approach, the staff at the Women’s Clinic scored themselves higher in facilitative and the Children’s Clinic in the engaging approach. Conclusion: The study showed that healthcare professional’s attitude toward breastfeeding varied depending on if they had additional breastfeeding training or not. It appears that breastfeeding training can affect healthcare professional’s breastfeeding support to become more evidence-based. Keywords: Breastfeeding, breastfeeding support, healthcare personal, attitudes

Background: Breastfeeding frequency decrease in Sweden and infants born preterm is a particularly vulnerable group to not be breastfed according to current recommendations. Mothers of preterm infants have an extra need of support from the health care system. Mothers' self-efficacy in breastfeeding affects the outcome of breastfeeding. Health professionals' attitudes to breastfeeding have an impact on the breast feeding support they provide to the mothers.Aim: To investigate whether an intervention could strengthen self-efficacy in breastfeeding among mothers of premature babies. A further aim was to investigate whether the intervention influenced health professionals' attitudes to breastfeeding.Method/Design: An experimental study with quantitative approach in the form of questionnaire survey was conducted. The selection consisted of 14 mothers who were divided into control group and intervention group, in the health professional group the selection was 20 respondents.Results: Health professionals ' attitudes to breastfeeding was significantly more positive after the intervention. Also two statements on the survey demonstrated significantly more positive attitudes to breastfeeding among health professionals. Regarding mothers' breastfeeding self-efficacy no significant difference was detected between the control group and the intervention group.Conclusion: An evidence based intervention influenced the health professionals´ attitudes to breastfeeding. Further research is needed to demonstrate the connection between the intervention and mothers´ self-efficacy to breastfeed premature babies. / Bakgrund: Amningsfrekvensen sjunker i Sverige och prematurfödda barn är en extra sårbar grupp för att inte bli ammade efter rådande rekommendationer och mammor till prematurfödda barn har ett extra stort behov av stöd från hälso- och sjukvården. Mammors tillit till sin förmåga att amma påverkar utfallet av amningen och vårdpersonalens attityder till amning påverkar amningsstödet de ger. Syfte: Att undersöka om en intervention kunde stärka tilliten till att amma hos mammor till prematurfödda barn. Ett ytterligare syfte var att undersöka om interventionen påverkade vårdpersonals attityder till amning. Metod/design: En experimentell studie med kvantitativ ansats i form av enkätundersökning genomfördes. Urvalet bestod av 14 mammor som fördelades i jämförelsegrupp och interventionsgrupp, i vårdpersonalgruppen bestod urvalet av 20 personer. Resultat: Vårdpersonalens attityder till amning var signifikant mer positiva efter interventionen. Även på två påståenden på attitydformuläret visades en signifikant mer positiv attityd till amning hos vårdpersonalen. Gällande mammors tillit till sin förmåga att amma kunde ingen signifikant skillnad påvisas mellan jämförelsegrupp och interventionsgrupp. Slutsats: En evidensbaserad intervention förbättrade vårdpersonalens attityder till amning. Ytterligare forskning krävs för att undersöka om interventionen kan påverka mammors till att amma prematurfödda barn.

Amningshjälpen is a Swedish non-profit association where women, called helpmothers, provide breastfeeding peer-support. Purpose: The aim of this bachelor thesis is to examine how and where helpmothers experience information needs and seek information on breastfeeding, and what obstacles they face doing this. Method: The method used is qualitative email-interview where four helpmothers answered a number of questions via email comparable to questions in a semi-structured interview. Theoretical framework: This thesis rests upon the serious leisure perspective and the theory of cognitive authority, particularly institutional authority and the theory that cognitive authority is created in communication between people. Earlier research: Earlier research shows that seeking leisure-related information is an ongoing process. Participants use a variety of sources and the most common are other people and the internet. Result and discussion: The results show that the helpmothers information behaviour is similar to that of earlier studies in serious leisure. Their information seeking is an ongoing process that cannot easily be separated from information seeking in daily life. This could be an explanation to why they don’t experience many information needs. They use a variety of sources, including databases, books and homepages. The most common sources are other people: laypersons, health care professionals and other helpmothers. When seeking information helpmothers want the information to be unbiased and based on science, they also encourage each other to look for such information. This way they are both part of and affected by the process of making science as an institution a cognitive authority in society.

Bakgrund: Nyblivna mammor rekommenderas att amma under barnets första halvår. År 2008 ändrades den nationella rekommendationen till att ammande kvinnor kan dricka alkohol i måttlig mängd. Syfte: Att undersöka vilka attityder föräldrar uttrycker på föräldraforum angående alkohol under amningsperioden. Metod: Data samlades in genom att undersöka föräldrainriktade webbsidor för att hitta inlägg om föräldrars attityder till amning och alkohol.  Totalt valdes 40 inlägg med medföljande svar, skrivna mellan 2008- 2013, från tre föräldraforum ut. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Många föräldrar hade kunskap om Livsmedelsverkets rekommendation och hade olika åsikter om den. Föräldrarna betonade att amning och alkohol inte bara handlade om den medicinska risken för barnet utan också om att omsorgen av barnet kan förändras vid alkoholkonsumtion. Detta ledde in på en diskussion om pappans roll och ansvar i familjen och att amning och alkohol är ett ämne som väcker känslor. Resultaten visade att föräldrarna diskuterar frågan om amning och alkohol på internet via föräldraforum och utbyter kunskap och stöd. Slutsats: Att dricka alkohol under amningsperioden är ett kontroversiellt och mångfacetterat ämne som många har starka åsikter om. Det är viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att ha kunskap om och bemöta denna fråga med respekt för att främja både barns och vuxnas hälsa. Studien har visat att kvalitativ data insamlad på internetforum kan vara en användbar metod för omvårdnadsforskare, förutsatt att de etiska kraven uppfylls. / Background: New mothers are recommended to breastfeed during the child´s first six months. Since 2008, the national recommendation to breastfeeding women is that they may drink alcohol, but in moderation. Objective: To investigate the attitudes that parents express on internet forums about breastfeeding and alcohol. Method: Data were collected by searching parent- oriented websites for posts about parents' attitudes to breastfeeding and alcohol. A total of 40 postings with accompanying answers, written between 2008 and 2013, were chosen from three parent forums. Data were analyzed using qualitative content analysis with manifest approach. Results: Many parents had knowledge of The National Food Administration's new recommendation and had different opinions about it. Parents emphasized that breastfeeding and alcohol was not just about the medical risk for the child as the actual care of the child might also be changed as a result of drinking. This led into a discussion about the father's role and responsibilities in the family. Breastfeeding and alcohol is a subject that arouses emotions. Parents do discuss the issue of breastfeeding and alcohol on the internet via parenting forums and do exchange knowledge and support. Conclusion: Drinking alcohol while breastfeeding is a controversial and multifaceted topic that many people have strong opinions about. It is important for healthcare professionals to have knowledge about this issue and to respond to this question with respect in order to promote both child and adult health. The study has shown that qualitative data collected on internet forums can be a useful method for nursing researchers, provided that the ethical requirements are followed.

Background: Women are recommended to breastfeed exclusively for six month; despite this the frequency of breastfeeding duration is decreasing in Sweden. Research indicates that there is an association between attitudes towards breastfeeding and perceived difficulties and initiation and duration of breastfeeding. The aim: to study women’s attitudes to breastfeeding and their perceived difficulties with breastfeeding expressed on parent oriented websites on the Internet. Method: Data consisting of users posts corresponding to the aim of the study were collected from two parent oriented websites on the Internet. Data collecting started at the 16th of September 2014 and continued until data saturation was obtained. A total of 933 posts were included. Data were analyzed using inductive qualitative content analysis. Results: Breastfeeding was a sensitive subject to many women and it evoked strong emotions among both the women and the social surroundings. Due to lack of prior knowledge regarding breastfeeding and insufficient and inadequate support from the social surroundings in particular from health care personnel, breastfeeding became problematic and difficult to obtain. Conclusions: To promote women’s and children’s health it´s important that information about breastfeeding and formula given by health care personnel is evidence based. The women also need increased information about breastfeeding and formula during pregnancy and continual follow-ups after the baby is born. / Bakgrund: Kvinnor rekommenderas att helamma i sex månader, trots detta sjunker amningsfrekvensen i Sverige. Studier påvisar att attityder kring amning och upplevda svårigheter kring amning påverkar initiering och upprätthållande av amning. Syfte: Syftet var att undersöka vilka attityder till amning och upplevda svårigheter kring amning kvinnor uttryckte på föräldraforum. Metod: Data i form av inlägg som svarade mot studiens syfte samlades in från två föräldraforum på internet. Insamlandet påbörjades den 16/9-2014 och pågick tills datamättnad var uppnådd. Totalt inkluderades 933 inlägg. Data analyserades genom en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Amning var ett känsligt ämne som väckte starka känslor hos ammande kvinnor och omgivningen. Brist på förkunskaper hos kvinnan samt otillräckligt och felaktigt stöd från omgivningen och framförallt vårdpersonal gjorde amningen problematisk och svår att upprätthålla. Slutsats: För att främja barns och kvinnors hälsa är det av stor vikt att hälso-och sjukvårdspersonal ger stöd och råd kring amning och ersättning baserad på evidensbaserad kunskap. Vidare behöver även kvinnorna ges möjlighet till utökad information kring amning och ersättning redan under graviditet med kontinuerlig uppföljning efter förlossning.

Amningsförekomsten har minskat i Sverige de senaste åren. Studier har visat att amning ger flera hälsovinster hos barn och mammor samt att mammornas tillit till sin förmåga att amma har betydelse för amningsutfallet.   Syfte: Att undersöka mammors tillit till sin förmåga att amma samt att se om mammornas tillit påverkade amningsutfallet när barnet var fyra månader, efter att mammorna genomgått Sensus förberedande amningskurs under graviditeten.   Design/ Metod: En kvantitativ, experimentell och prospektiv design valdes för att genomföra studien. En interventionsstudie utformades med en före-efter design. Interventionen utgjordes av totalt fyra kurstillfällen. Enkäten Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form (BSES-SF) användes för att mäta kvinnornas tillit till amning och fylldes i av kvinnorna vid tre tillfällen, den sista när barnet var fyra månader gammalt. När barnet var fyra månader svarade kvinnorna även på en enkät om barnets mat och sömn.   Resultat: Sensus amningskurs höjde kvinnornas medelvärde på BSES-SF, från 42,92 innan utbildningen, till 55,82 efter utbildningen (p<0,001). Mammornas tillit till sin förmåga att amma kvarstod när barnet var fyra månader (m=58,10) (p<0,001). Amningsförekomsten bland kvinnorna i studien var hög procentuellt sett jämfört med hur kvinnor ammar i Sverige.   Slutsats: Studien visade att förberedande amningskurs under graviditeten höjde mammornas (förstföderskor/omföderskor) tillit till sin förmåga att amma, samt ledde till hög amningsförekomst när barnet var fyra månader. Dessutom visade studien att de kvinnor som ammade i någon omfattning skattade tilliten till sin förmåga att amma högre än de kvinnor som inte ammade alls.  Det stöd som kvinnorna skattade som mest betydelsefullt för sin amning var stödet från hennes partner, därefter kom Sensus amningskurs och efter det Amningshjälpen. / In Sweden, the occurrence of breastfeeding has decreased over recent years. Research has shown that breastfeeding is beneficial health wise for both the child and the mother. It has also shown that the mothers’ self-efficacy in their ability to breastfeed is relevant in regards to the actual act of breastfeeding.   Aim: To investigate mothers’ confidence in their ability to breastfeed and if this confidence effected the frequency in which mothers breastfed once the child had reached four months of age after the mothers had undergone the Sensus breastfeeding program during pregnancy.   Design/ Method: A quantitative, experimental and prospective design was chosen to carry out this study. An intervention study was created which consisted of a pre and post design. This intervention was utilized on a total of four occasions. The questionnaire Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form (BSES-SF) was used to measure the women’s confidence in their ability to breastfeed. This questionnaire was filled in three times by the women, the last time being when the child was four months old. During this final occasion they also filled in another questionnaire concerning the child’s feeding and sleeping habits.   Results: The Sensus breastfeeding program raised the women’s mean in BSES-SF, from     42, 92 before the program to 55, 82 after the program (p<0,001). The women’s confidence in their ability to breastfeed remained the same when the child was four month’s old (m=58, 10) (p<0,001). The frequency of breastfeeding among the women in the study, percentage wise, was high in comparison to the overall population of Swedish women who breastfeed.   Conclusion: This study presented that breastfeeding programs during pregnancy can increase women’s confidence in their ability to breastfeed. It can also have a positive effect on the frequency of breastfeeding. This study also showed that mothers who breastfed to some extent had better confidence in their ability to breastfeed, compared with the mothers who didn’t breastfeed at all. Furthermore, the support that the mothers claimed as being most important in regards to breastfeeding was firstly the support received from her partner, then secondly the Sensus studieförbund and finally Amningshjälpen. / Sensus Amningskurs

Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av amningsproblematik som kanföranleda användande av modersmjölksersättning. Bakgrund: Amningsstatistiken har sjunkit i Sverige det senaste årtiondet ochdistriktssköterskor har en viktig roll i att vända den trenden genom sin rådgivning, dettaeftersom amning ger hälsofördelar för barnet både på kort och lång sikt. Ett tidigt stödär viktigt för att främja amningen eftersom det är då mamman behöver som mest rådoch stöd för att etablera en fungerande amning. Det finns mycket som kan påverkaamningen och om den inte fungerar finns det ett alternativ i modersmjölksersättning. Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod där data samlades in genom attintervjua sju distriktssköterskor som hade minst 3 års arbetslivserfarenhet inombarnhälsovården. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheimskvalitativa innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier som handlade om distriktssköterskanserfarenheter: Hinder för distriktssköterskan att främja amning och undvikamodersmjölksersättning där barnets och mammans hälsa och välbefinnande berörsmen även brister i vårdkedjan och synen på amning och ersättning i dagens samhälle.Konsekvenser av insättande av modersmjölksersättning som innehåller föräldrarnasreaktioner när modersmjölksersättning satts in och vilken inverkanmodersmjölksersättningen har på amningen. Distriktsköterskans roll för att främjaamning beskriver deras stödjande förhållningssätt och vilka råd och åtgärder som kanfrämja amning och undvika modersmjölksersättning men också hur användning avmodersmjölksersättning kan främja amningen. Slutsats: Distriktssköterskorna förespråkar amning och arbetar stödjande kring den.Om amningen inte kan etableras trots vidtagna åtgärder finns det ett alternativ imodersmjölksersättning som i vissa fall också kan ses som främjande för amningen.