Abstract: Background: Socialstyrelsen statistics show that breastfeeding continues to decline. Previous research some mother experiencing breastfeeding difficulties and their lack of knowledge and understanding of breastfeeding. Support to mothers varies depending on their individual needs. Factors affecting the choice are the support of health care nurses and the social network. Aim: The aim of this study was to describe health care nurse experiences of giving support to mother who are breastfeeding. Method: Interviews with eight health care nurses and analyzed with inspiration from a phenomenological approach. Result: The results are presented according to three themes: The initial support, the problem-solving support and the individual-based support. Parents are given an initial support in the parent groups and the opportunity to discuss breastfeeding before the baby is born. The support health care nurse conveys includes both the mother and the whole family and she encouraged the parents to make use of their social network. Conclusion: The support that gives to the parents is individually with a start before the baby is born. The support also includes the social network. Health care nurse describe the support by seeing the whole picture and that parents should feel confident in the new situation.

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka unga svenska mödrars upplevelser och erfarenheter av amning för att öka förståelsen för kvinnors subjektiva amningsupplevelse. Studien syftade även till att undersöka hälso- och sjukvårdens och den sociala omgivningens roll i amningsupplevelsen. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet utgjordes av fem teman: Ömsesidigt utbyte, Oskrivna amningsregler, Att inte klara uppgiften, Någon att vända sig till och När stödet brister. Resultatet visade på informanternas syn på amning som naturlig och det bästa för barnet. Amningen beskrevs vara en viktig del av moderskapet och amningssvårigheter var förknippade med känslor av misslyckande och otillräcklighet. I resultatet framkom hur kvinnorna upplevde en press att amma, från både omgivningen och hälso- och sjukvård. Studien visade även på de unga mödrarnas behov och avsaknad av gemenskap och socialt stöd i relation till amningen. / The aim of this qualitative study was to examine young mothers breastfeeding experiences in order to gain a better understanding of women’s subjective experience.  Furthermore, the purpose of this study was to examine how the health care system and the women’s social environment influenced the breastfeeding experience. Nine semi-structured interviews were conducted and analyzed by thematic analysis. The analysis resulted in five main themes: Mutual exchange, Unwritten rules of breastfeeding, Unable to manage the task, Someone to turn to and When the support fails you. The results showed the women’s view of breastfeeding as natural and the best option for the child. Breastfeeding was described as an important part of motherhood and breastfeeding difficulties were associated with feelings of failure and inadequacy. The women experienced pressure to breastfeed, both from the health care system as well as their social surroundings. The study showed the young mothers’ lack of and need for social support and sense of belonging in regards to breastfeeding.

Bakgrund Amning minskar i Sverige liksom i flera andra länder, både i tidslängd och omfattning. Detta trots positiva effekter för både mor och barn. Personal inom mödra- och barnhälsovårdens har som uppgift att främja amning. Forskning visar att en positiv attityd till amning gynnar amningen som spädbarnsuppfödning.  Därför finns det anledning att undersöka blivande mödrars tankar om amning. Syftet med studien var att beskriva hur gravida förstföderskor uppfattar fenomenet amning. Metoden som användes var en kvalitativ studie där semi-strukturerade intervjuer användes för datainsamling. Totalt deltog 10 kvinnor i studien. Dataanalysen gjordes med fenomenografisk analysmetod. Resultatet: Gravida förstföderskors uppfattning av fenomenet amning var att det är en naturlig process vid barnafödande. De uppfattade amning som ett självklart val före någon annan uppfödningsmetod. Ett eget val av kvinnorna som inte påverkades av omgivningen. Partnerns betydelse är viktig för kvinnan, då hon förväntar sig dennes stöd. Kvinnorna reflekterar över amning när andra ser, offentlig amning, men detta är inget hinder i hennes val att amma. Konklusion: Resultatet visar att kvinnorna uppfattar amning som något naturligt de själva valt att göra. De upplevde att partnern var ett viktigt stöd. Kvinnorna hade reflekterat över amning när andra är närvarande då detta var något som uppmärksammats mycket i media. / Background: Breastfeeding decreases in Sweden as in many others countries, both in duration and scope. Thus despite the positive effects it has for both mothers and child. Midwives and nurses will promote breastfeeding. Evidence shows that a positive attitude towards breastfeeding will patronize this as infantfeeding. Therefore, there is reason to identify how expectant mothers think about breastfeeding. Aim: To describe pregnant primigravidas perceives the phenomenon of breastfeeding. Method: A qualitative study with phenomenographic analysis was used. Semistructured interviews were performed to collect data. 10 women were interviewed. Results: Pregnant primigravidas perception of the phenomenon of breastfeeding is that it´s a natural process of childbirth. They consider it as the best choice as infantfeeding. Their choice where not influenced by the surroundings, it were the women's own decision. Partner's role where important for the woman when she was expecting his support. The woman's reflected upon breastfeeding when other see, public breastfeeding, but this where no obstacle in her choice to breastfeed. Conclusion: The result showed that the women perceive breastfeeding as a natural choice that they themselves have chosen to use as infantfeeding. They felt that their partner where an important support. The women consider about breastfeeding in public something that attracted much attention in media.

Amning har positiva effekter för både barnet och dess mamma. Bröstmjölken ger barnet den näring det behöver. Amning främjar viktnedgång samt förebygger sjukdomar hos mamman. Amningen bidrar till att skapa närhet och en relation mellan barnet och mamman. Trots fördelarna, har amningen minskat de senaste åren och detta främst bland yngre mödrar, upp till och med 24 år. En bidragande orsak är kvinnornas inställning till amning. Syftet med studien är att beskriva unga blivande mödrars tankar kring amning. En förståelse för de tankar som finns kan underlätta barnmorskans arbete med att stötta unga mödrar och uppmuntra dem till amning. Studien genomförs som en kvalitativ intervjustudie och det material som samlas in analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tio gravida kvinnor mellan 18 och 24 år intervjuades. I resultatet framkom att amning är komplext och att både positiva och negativa tankar kring amning fanns hos unga blivande mödrar. Tankarna delas in i fem kategorier  ”Att känna sig osäker”, ”Att inte vilja begränsas”, ”Att vilja amma”, ”Att amma är bra”, samt ”Att ha tilltro till den egna kroppen”. I diskussionen förs ett resonemang kring om de yngre blivande mödrarnas tankar kring amning skiljer sig från de lite äldre blivande mödrarnas samt om åldern påverkar inställning till amning. Det är av yttersta vikt att unga gravida kvinnor får stöd och kunskap som stärker självkänslan och möjligheterna till en lyckad amning

Nationella rekommendationer beskriver att spädbarn upp till sex månader endast bör erhålla exklusiv amning och därefter rekommenderas delvis amning i ett år eller längre. En viktig faktor, ur vårdens perspektiv, som visat sig vara avgörande för att kvinnor ska lyckas med amning är att vårdpersonal ger individuellt anpassad vård och stöd kring amning. Det saknas idag en tydlig beskrivning av hur denna vård ser ut i Sverige. Därav väcktes intresse av att undersöka detta. Studiens syfte var att kartlägga omfattning, organisation och vårdens innehåll beträffande den barnmorskeledda mottagningsverksamhet i relation till amning som finns för kvinnor i Sverige. En kombinerad metod bestående av en kvantitativ och kvalitativ ansats har använts och bygger på en enkätundersökning. Resultatet analyserades med beskrivande statistik och innehållsanalys. Resultatet visar att det skiljer sig vilka kvinnor som har rätt att söka vård och att tillgängligheten ser olika ut. Det framkom att det inte finns någon enhetlig benämning på mottagningarna och att tillgången till vidareutbildade barnmorskor inom amning inte alltid finns tillgänglig. Angående vårdens innehåll beskrivs i resultatet att barnmorskornas främsta arbetsuppgift på mottagningarna består av samtalsstöd och rådgivning och deras vidareutbildning står i relation till detta. Barnmorskornas uttryckte önskemål om ökad kompetens hos all personal i vårdkedjan, utökade resurser samt möjlighet att öka kontinuiteten på arbetsplatsen genom att minska på rotationstjänsterna. Slutsatsen blev att vården bör vara utformad utifrån ett patient- och normkritiskt perspektiv och att nationella riktlinjer behöver utvecklas och implementeras i verksamheterna för att alla kvinnor i Sverige ska ha rätt till lika vård oavsett var i landet man bor.

Andelen helammade barn har minskat i Sverige de senaste åren trots ökad medvetenhet och kunskap om att en god start på BB har stor betydelse för den fortsatta amningen. Forskning visar att det är flera faktorer som både främjar och hindrar amningsstarten. De nyblivna mammorna tvivlar ofta på sin egen förmåga och stöd från personal och familj är viktig. Barnmorskans stärkande roll är viktig för att lyfta och stärka patientens egna resurser. Tidigare forskning berör aspekter av vård och stöd men det saknas forskning som specifikt belyser det som är stärkande i vårdrelationen vid amningens början. Syftet med studien är att beskriva vad nyblivna mammor upplever som stärkande i vårdrelationen vid uppstarten av amningen. Studien är en kvalitativ intervjustudie och grundar sig på åtta livsvärldsintervjuer med nyblivna mammor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Under analysprocessen framkom fem kategorier: Information ger tillit och stärker till att tro på sig själv, Praktisk hjälp ger trygghet, Närheten till vårdare stärker och inger lugn, Närvaro av vårdare ger en känsla av att vara bekräftad och sedd och Vårdares förmåga att vara personliga och kompetenta i bemötandet. Ett genomgående tema identifierades som En omsorgsfull vårdrelation stärker de nyblivna ammande mammorna. Resultatet visar att när vårdaren visar omsorg och ser till de nyblivna mammornas individuella behov känner de sig sedda och blir lugna och trygga. En omsorgsfull vårdrelation som präglas av varsamhet och kompetenta vårdare som fångar upp, stöttar och ser mammorna efterfrågas. Konklusionen av studien är att det är många bitar som ska falla på plats för att ett gott möte ska kunna ske och en god vårdrelation präglad av omsorg skapas. / Program: Barnmorskeutbildning

Forskning har visat att den första tiden efter förlossningen är betydelsefull för att den nyblivna mamman skall finna trygghet i moderskapet. Att vårda utifrån ett livsvärldsperspektiv innebär att vårdaren utgår från kvinnans egna hälsoresurser och själva vårdandet och vårdrelationen framträder då som centrala aspekter för att stödja och stärka. Vårdvetenskapliga studier har visat att tiden på BB är den del av mödravårdskedjan där kvinnor är minst nöjda. Syftet med studien är därför att beskriva nyblivna mammors upplevelser av dimensioner som hindrar vårdandet på BB. En kvalitativ ansats valdes och som vetenskapligt verktyg användes Lundman och Hällgren Graneheims modell för kvalitativ innehållsanalys. Data som analyserats är en del av en större enkätundersökning som gjordes på en BB-verksamhet på ett sjukhus i västra Sverige. En rad dimensioner som hindrar vårdandet gestaltades genom mammornas nedskrivna svar. Dessa presenteras under ett tema och fyra kategorier. Det framträdande temat var att inte bli sedd som unik mamma ger upphov till lidande i moderskapets början. Resultatet visar att de nyblivna mammorna kommer till BB med en önskan om att bli stärkta i den nya rollen som föräldrar och en central aspekt är att patientperspektivet inte i tillräcklig omfattning genomsyrar vårdandet. Mammornas upplevelser av de hindrande dimensionerna diskuteras utifrån deras grundläggande behov av att tillåtas vara patienter och därmed bli omhändertagna samt att få individuellt anpassat stöd. När vårdmötet inte präglas av lyhördhet och respekt inför varje mammas unika förutsättningar kan vårdandet skapa ett vårdlidande och detta påverkar mamman i den nya livsrollen som mor. / Program: Barnmorskeutbildning

<p>För det nyfödda barnet är det viktigt att direkt få hud mot hud kontakt och därmed en bra möjlighet att knyta an till sina föräldrar. En tidig anknytning ligger till grund för barnets utveckling och välbefinnande. Efter ett kejsarsnitt separeras mamman och barnet de första timmarna postpartum. Denna studie var en beskrivande litteraturstudie med syfte att beskriva om anknytningen påverkas mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Relevant litteratur har söks genom databaserna Medline och Cinahl. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på engelska och hade abstrakt. 18 artiklar valdes som har granskats och kvalitetsbedömts. De flesta studier var kvantitativa och jämförande. Resultatet redovisades i en figur, löpande text och i en tabell. Studien har visat på flera negativa tendenser under den första tiden efter förlossningen som försenad anknytning och amning. Mamman hade även svårigheter att sköta om barnet under de första dagarna postpartum vilket gav pappan en mer framträdande roll. Den första tiden efter förlossningen är en viktig tidpunkt för anknytningen. Det är därför viktigt att vårdpersonal har kännedom om anknytningsteorin och vet hur de ska arbeta för att stärka och stötta familjen den första tiden så att familjen får en god anknytning och en bra start.</p> / <p>For the newborn child it is important that directly have skin to skin connection and thereby a good ability to bond with his parents. An early attachment is very important for the child’s wellbeing and comfort. After a cesarean delivery mother and child are separated the child’s first hours in life. The purpose of this review literature study was to find out if the attachment between the child and the patents affects after a cesarean delivery. Relevant literature has been found in the Medline and the Cinahl databases. The criteria of selection where that the study’s responded to this study’s purpose, that they where written in English and had an abstract. 18 study’s where chosen and has been revised and quality judged. Most of the study’s where quantitative and comparative. The result is shows in a figure, running text and in a table. The study has shown several negative tendencies during the postpartum period such as bonding delay and later breast-feeding establishment. The mother had also difficulties to take care of her child the first day’s postpartum witch gave the father a more leading role in the caretaking activities. The first day’s postpartum is crucial for the attachment and it is important that caregivers has knowledge about the attachment theory and that they know how to strengthening and support the family so they can establish a fine bonding and attachment.</p>

<p><p><p>Breastfeeding has several advantages for both mother and child. A woman’s attitude to breastfeeding is a good predictor for infant feeding method and her confidence in breastfeeding has an impact on her breastfeeding duration. <strong>Aim</strong>:The aim of the study was to assess the attitude to and confidence in breastfeeding among Vietnamese women in Ho Chi Minh City. The aim was also to investigate if the type of family, nuclear and extended, influences the Vietnamese women’s attitude to and confidence in breastfeeding. <strong>Method:</strong> A descriptive and comparative cross-section study with quantitative method was used. The Self-Care Theory and The Cultural Care Diversity and Universality Theory were used as theoretical framework of this study. A questionnaire which consisted of demographic information, attitude to and confidence in breastfeeding, was distributed to 110 voluntarily participating women in Ho Chi Minh City, Vietnam. <strong>Results</strong>: The results showed that the women had an attitude in favour of breastfeeding and rated their confidence between "sometimes confident" and "often confident". No significant differences of total score, between nuclear and extended family, in attitude to and confidence in breastfeeding were shown. <strong>Conclusion</strong>: The attitude to and confidence in breastfeeding among the women in Ho Chi Minh City were rather good but improvements can be made. When healthcare professionals counsel Vietnamese women, in Sweden and Vietnam, about breastfeeding, this result can be used as guidance, in order to give relevant and cultural congruent advice.</p></p></p>

För det nyfödda barnet är det viktigt att direkt få hud mot hud kontakt och därmed en bra möjlighet att knyta an till sina föräldrar. En tidig anknytning ligger till grund för barnets utveckling och välbefinnande. Efter ett kejsarsnitt separeras mamman och barnet de första timmarna postpartum. Denna studie var en beskrivande litteraturstudie med syfte att beskriva om anknytningen påverkas mellan föräldrar och barn efter ett kejsarsnitt. Relevant litteratur har söks genom databaserna Medline och Cinahl. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på engelska och hade abstrakt. 18 artiklar valdes som har granskats och kvalitetsbedömts. De flesta studier var kvantitativa och jämförande. Resultatet redovisades i en figur, löpande text och i en tabell. Studien har visat på flera negativa tendenser under den första tiden efter förlossningen som försenad anknytning och amning. Mamman hade även svårigheter att sköta om barnet under de första dagarna postpartum vilket gav pappan en mer framträdande roll. Den första tiden efter förlossningen är en viktig tidpunkt för anknytningen. Det är därför viktigt att vårdpersonal har kännedom om anknytningsteorin och vet hur de ska arbeta för att stärka och stötta familjen den första tiden så att familjen får en god anknytning och en bra start. / For the newborn child it is important that directly have skin to skin connection and thereby a good ability to bond with his parents. An early attachment is very important for the child’s wellbeing and comfort. After a cesarean delivery mother and child are separated the child’s first hours in life. The purpose of this review literature study was to find out if the attachment between the child and the patents affects after a cesarean delivery. Relevant literature has been found in the Medline and the Cinahl databases. The criteria of selection where that the study’s responded to this study’s purpose, that they where written in English and had an abstract. 18 study’s where chosen and has been revised and quality judged. Most of the study’s where quantitative and comparative. The result is shows in a figure, running text and in a table. The study has shown several negative tendencies during the postpartum period such as bonding delay and later breast-feeding establishment. The mother had also difficulties to take care of her child the first day’s postpartum witch gave the father a more leading role in the caretaking activities. The first day’s postpartum is crucial for the attachment and it is important that caregivers has knowledge about the attachment theory and that they know how to strengthening and support the family so they can establish a fine bonding and attachment.