Bakgrund: Amning är ur flera aspekter det bästa för både moder och barn, då bröstmjölken bidrar till barnets hälsoutveckling och amningen främjar anknytningen dem emellan. Därav finns det tydliga amningsrekommendationer, men trots detta ses en nedåtgående amningsfrekvens i Sverige. En bidragande faktor till den låga amningsfrekvensen skulle kunna vara de amningssvårigheter många mödrar upplever initialt, vilket kan föranleda ett behov av amningsstöd. Då vårdtiderna postnatalt är korta hinner inte alltid amningssvårigheter upptäckas innan hemgång. Detta ställer krav på barnhälsovårdssjuksköterskan som ofta blir den första kontakten efter hemgång med en viktig uppgift att stödja mödrars fortsatta amningsprocess. Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelse av barnhälsovårdssjuksköterskans amningsstöd. Metod: Studien har en kvalitativ design och datainsamlingen genomfördes via semistrukturerade intervjuer med elva informanter från babycaféer och familjecenter i södra Skåne. Insamlat material analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen av intervjumaterialet mynnade ut i två kategorier: Att bli sedd och Att känna sig ensam. Konklusion: Studiens resultat har synliggjort att barnhälsovårdssjuksköterskan har en central roll i att stödja mödrar i sin amning. Relationen dem emellan och på vilket sätt barnhälsovårdssjuksköterskan bemöter mödrarna är av betydelse för upplevelsen av amningsstödet. Mödrarna beskrev intresse, kunskap samt att få ett stöd anpassat efter sin unika situation som viktiga komponenter i att känna ett tillfredsställande amningsstöd. / Background: Breastfeeding is in many aspects the best for both mother and child, as breast milk contributes to the child's health development and breastfeeding promotes the connection between them. Breastfeeding is clearly recommended but nevertheless there are a downward trend in breastfeeding in Sweden. A contributing factor to the low breastfeeding rate may be the lactation difficulties many mothers initially experience, which can cause them to require breastfeeding support. Since post-natal care times are short, breastfeeding difficulties are not always detected before returning home. This place demands on the child health nurse who often becomes the first contact after returning home with an important task to support the mothers’ continued breastfeeding process. Aim: The purpose of this study was to shed light on mothers´ experience of the child health nurse lactation support. Method: The study is approached with a qualitative design and the data was collected via semistructured interviews with eleven participants from baby cafes and family centers in Skåne. The collected material was analyzed based on a qualitative content analysis with inductive approach. Results: The analysis of the interview material resulted in two categories: Being acknowledged and Feeling alone. Conclusion: The result of this study has highlighted that the child health nurse has a central role in supporting mothers´ in their breastfeeding. The relationship between them and in what way the child health nurse met with the mothers is of importance to the experience of lactation support. The mothers described interest, knowledge, and support according to their unique situation as important components of feeling satisfactory lactation support.

Bakgrund: Under en längre tid har man sett sjunkande amningsfrekvens trots flera nationella satsningar för att skydda amningen. Idag vet vi mer om amningens påverkan på kvinnan och barn och därför är det av största vikt att utforska eventuella hinder samt befintliga styrkor som kan påverka amningen i positiv eller negativ riktning. BVCsjuksköterskan står för den senare del av vårdkedjan, där ett stort antal kvinnor väljer att avbryta initierad amning av en eller annan anledning, och har därmed en chans att påverka utfallet. Motiv: Trots allt sjunkande amningsfrekvens i Sverige återfanns få artiklar som berörde BVC sjuksköterskans erfarenheter av amningsstöd. Genom att undersöka BVCsjuksköterskans upplevelser av att ge amningsstöd på barnavårdscentralen görs det möjligt att lyfta fram hinder och styrkor i att ge amningsstöd till nyblivna föräldrar. Syfte: Studiens syfte är att belysa BVC sjuksköterskors erfarenheter kring amningsstöd på barnavårdscentralen. Metod: Individuella, semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys. Sex distriktssköterskor yrkesverksamma på barnavårdscentraler i en mellanstor svensk stad ingick i studien.  Resultat: Studiens resultat visade att BVC sköterskornas erfarenheter kring amningsstödpå barnavårdscentralen varierar. Efter analys av intervjuer kunde tre olika kategorier identifieras: ”BVC sjuksköterskans utmaningar”, ” Det kan vara svårt att nå föräldrar med rätt information” samt ”Att stötta amning på föräldrarnas villkor”. Dessa kategorier kunde sammanföras i ett gemensamt tema ”Det är utmanande för BVC sjuksköterskan att ge amningsstöd”.  Konklusion: Att ge amningsstöd på BVC är utmanande. Det framkom vara betydelsefullt med riktlinjer för likvärdig amningsrådgivning samt behov av bättre amningsutbildning och kompetensutveckling. Tidspress framhävdes i samtliga intervjuer vilket påverkade möjlighet till att upptäcka och förebygga amningskomplikationer. Det framkom som viktigt att nå kvinnorna med rätt information för att kunna stötta realistiska förväntningar kring amning, kvinnornas självkänsla samt mående. Det belystes hur viktigt det är för BVC sjuksköterskan att arbeta med föräldrar mot samma mål och stötta deras val kring amning. Att synliggöra utmaningar BVC sjuksköterskor står inför, kan ge en riktlinje om vilka somförändringar behövs för att BVC sjuksköterskor ska få det stöd de behöver för att vända amningsfrekvensen uppåt. Studien kan även hjälpa den enskilda BVC sjuksköterskan att reflektera över sitt arbete med amning. Mer omfattande forskning krävs för att få en djupare förståelse kring BVC sjuksköterskors erfarenheter kring amningsrådgivning på barnavårdscentralen. / Background: For a long time, declining breastfeeding frequency has been contribute to several national initiatives to protect breastfeeding. Today we know more about the impact of breastfeeding on women and children. Therefore, it is of most importance to explore obstacles and strengths that can possibly affect breastfeeding in a positive or negative direction. The BVC-nurse is responsible for the later part of the care chain, where a large number of women interrupt initiated breastfeeding for one or another reason, and thus have a chance to influence the outcome. Motive: Despite the declining frequency of breastfeeding in Sweden, few publications were found concerning the BVC-nurse's experience of breastfeeding support. By examining the BVC-nurse's experiences of providing breastfeeding support at the childcare center, it is possible to highlight obstacles and strengths in providing breastfeeding support for new parents. Aim: The aim of the study is to high light the BVC-nurse's experiences regarding breastfeeding support at the childcare center. Methods: Individual, semi-structured interviews were conducted. The results wereanalyzed using qualitative content analysis. Six district nurses working at a childcare centers in a medium-sized Swedish city were included in the study. Result: The results of the study showed that the BVC nurses' experiences of breastfeeding at the childcare center varied. After analysis of interviews, three different categories were identified: "BVC nurse's challenges ", “It can be difficult to reach parents with the right information" and "Supporting breastfeeding on parental terms". These categories could be brought together in a common theme "It is challenging for the BVC nurse to provide breastfeeding support.” Conclusion: Providing breastfeeding support at BVC is challenging. It turned out to be important with guidelines for equivalent breastfeeding counseling and the need for better breastfeeding training and competence development. Time pressure was emphasized in all interviews, which affected the ability to detect and prevent breastfeeding complications. It emerged as important to reach the women with the right information to be able to support realistic expectations about breastfeeding, women's self efficacy and well-being. It was highlighted how important it is for the BVC nurse to work with parents towards the same goal and support their choices about breastfeeding. By highlighting the challenges BVC nurses face, can provide a guideline on what changes are needed for BVC nurses in order to receive the support they need to turn the frequency of breastfeeding upwards. The study can also help the individual BVC nurse to reflect on her work with breastfeeding. More extensive research is needed to gain a deeper understanding of BVC nurses' experiences of breastfeeding counseling at the childcare center.

Bakgrund: Frekvensen av amning har över tid sjunkit. Amning har betydande hälsofördelar för både mor och barn. Bröstmjölk anses vara extra viktigt för sjuka nyfödda och/eller prematura barn som vårdas på neonatalavdelning. Barnsjuksköterskan behöver ha kunskap om bröstmjölk och kan behöva ge stöd till föräldrarna på vägen mot en etablerad amning. Motiv: Det finns flera studier som belyser mödrars upplevelse av stöd vid amning samt upplevelsen av amningsstöd till friska fullgångna barn. Författarna vill därför med denna studie belysa barnsjuksköterskors upplevelse av att ge stöd vid amning på en neonatalavdelning. Syfte: Syftet med studien är att belysa barnsjuksköterskors upplevelse av att ge stöd vid amning på en neonatalavdelning. Metod: Studien genomfördes på en neonatalavdelning i mellersta Sverige. Semistrukturerade intervjuer användes och totalt deltog åtta kvinnliga barnsjuksköterskor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat presenteras med hjälp av tre teman och åtta subteman. Barnsjuksköterskan upplevde vissa utmaningar i att ge stöd vid amning till mödrar. Rätt förutsättningar och goda kunskaper ansågs som viktigt. Mer utbildning behövs för att hålla sig uppdaterad med ny forskning. Konklusion: Stöd vid amning är en komplex arbetsuppgift för barnsjuksköterskan. I studien synliggörs utmaningar i kultur- och språkbarriärer samt i mor och barns mående. Att ha tid och att modern har en vilja till att amma beskrevs som viktiga förutsättningar. Mer kunskap och utbildning efterfrågas. Ytterligare forskning rekommenderas för att kunna applicera föreliggande studie i ett större sammanhang. / Background: The frequency of breastfeeding has decreased over time.Breastfeeding has significant health benefits for both mother and child. Breastmilk is considered extra important for sick newborns and/or premature babieswho are cared for in a neonatal ward. The pediatric nurse needs to haveknowledge about breast milk and may need to provide support to the parents onthe way to an established breastfeeding. Motive: There are several studies that shed light on mothers' experience ofbreastfeeding support and the experience of breastfeeding support for healthyfull-term children. The authors therefore want with this study to shed light onpediatric nurses' experience of providing support when breastfeeding in aneonatal ward. Aim: The purpose of the study is to shed light on pediatric nurses' experienceof providing support during breastfeeding in a neonatal ward.Methods: The study was conducted in a neonatal ward in central Sweden.Semi-structured interviews were used and a total of eight female pediatricnurses participated. The collected data was analyzed with qualitative contentanalysis. Result: The results of the study are presented using three themes and eightsubthemes. The pediatric nurse experienced certain challenges in providingsupport during breastfeeding to mothers. The right conditions and goodknowledge were considered important. More training is needed to maintainthe competence and even stay up to date with new research. Conclusion: Support during breastfeeding is a complex task for the pediatricnurse. The study highlights challenges in cultural and language barriers aswell as in the mood of mother and child. Having time and the mother having adesire to breastfeed were described as important conditions. More knowledgeand education are required. Further research is recommended in order to beable to apply the present study in a larger context.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen rekommenderar helamning barnets första sex månader. Tidigare forskning har visat att kvinnor upphör med amning tidigare än sex månader och att det är associerat med smärta, fysiologiska komplikationer och brist på stöd under amningen. Syfte: Beskriva vad som underlättar respektive hindrar ammande mödrar att fortsätta amma. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes och artiklar från PubMed och Cinahl analyserades. Studien baserades på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) metodbok. Elva artiklar inkluderades och kodades med ett induktivt tillvägagångssätt i en tematisk syntes. Resultat: Studiens resultat presenterades i fyra kategorier. Resultatet omfattar beskrivande information kring kategorierna; 1) individanpassat och kontinuerligt stöd som visade att mödrar som fick individuellt och kontinuerligt stöd ammade i högre utsträckning än de som inte fick det, 2) utökad kunskap påvisades vara av största vikt för att förstå fördelar med amning och påverkade amningsfrekvens och duration, 3) närståendes inställning hade en stor påverkan på mödrarna och hade en korrelation med amningsduration, 4) fysiologiska komplikationer såsom såriga bröstvårtor, mastit eller upplevelsen av för lite mjölk var faktorer som påverkade amningen. Slutsats: Amning kunde upplevas komplicerad och ledde därför till tidigt upphörande. I resultatet framgick det att stöd i olika former hade en betydande roll för att mödrar skulle känna motivation till att fortsätta och upprätthålla amningen. Faktorer som kan främja amning bör ses som en hälsofrämjande insats eftersom tidigare forskning har visat att hälsa främjas hos både mödrar och barn vid amning vilket kan leda till ökad folkhälsa. / Background: The World Health Organization recommends exclusive breastfeeding of the baby's first six months. Previous research has shown that women stop breastfeeding earlier than six months and that it is associated with pain, physiological complications and lack of support during breastfeeding. The aim: Describe what facilitates and prevents breastfeeding mothers from continuing to breastfeed Method: A systematic literature review was conducted and articles from PubMed and Cinahl were analyzed. The study was based on the Swedish Agency for Medical and Social Evaluation (SBU) method book. Eleven articles were included and coded using an inductive approach in a thematic synthesis. Results: The results of the study were presented in four categories. The result includes descriptive information about the categories; 1) individualized and continuous support that showed that mothers who received individual and continuous support breastfed to a greater extent than those who did not, 2) expanded knowledge was shown to be of paramount importance to understand the benefits of breastfeeding and affected breastfeeding frequency and duration, 3) the attitude of relatives had a great influence on the mothers and had a correlation with breastfeeding duration, 4) physiological complications such as sore nipples, mastitis or the experience of too little milk were factors that affected breastfeeding. Conclusion: Breastfeeding could be experienced as complicated and therefore led to early cessation. The results showed that support in various forms played a significant role for mothers to feel motivated to continue and maintain breastfeeding. Factors that can promote breastfeeding should be seen as a health-promoting effort because previous research has shown that health is promoted in both mothers and children during breastfeeding, which can lead to increased public health.

Bakgrund: Amning har positiva effekter för både barn och mödrar. Dock har amningsfrekvensen minskat på senare år. Sjuksköterskor bör bemöta icke ammande mödrar utan fördomar och ge en god omsorg. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av stöd och attityder icke ammande mödrar får från vårdpersonal. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar användes till resultatet, varav två artiklar var kvantitativa, sju artiklar var kvalitativa och en artikel var mixad metod. Resultat: Resultatet visar att flera icke ammande mödrar uppvisade känslor som skam och skuld samt kände sig respektlöst bemötta i sin kontakt med vården. Icke ammande mödrar fick bristfällig information och stöd av sjuksköterskor. Konklusion: För att synliggöra mödrars val att inte amma är det viktigt med lyhördhet och utifrån det ge ett personcentrerat bemötande och stötta mödrar i deras val att inte amma även om det inte är sjuksköterskors föredragna val. En enhetlig information gällande flaskmatning bör utvecklas och ges på ett personcentrerat vis till de mödrar som inte ammar. / Background: Breastfeeding has positive effects for both children and mothers. However, breastfeeding rates have decreased in recent years. Nurses must treat non-breastfeeding mothers without prejudice and provide good care. Aim: The purpose was to highlight experiences of support and attitudes non-breastfeeding mothers receive from nurses. Method: The study was a general literature study with an inductive approach in which ten scientific articles were used for the results, of which two articles were quantitative, seven articles were qualitative and one were mixed methods. Results: The results show that several non-breastfeeding mothers exhibited feelings of shame and guilt and felt disrespectfully treated in their contact with the health care. Non-breastfeeding mothers received varied information and support from nurses. Conclusion: In order to highlight mothers' choice not to breastfeed, it is important to have sensitivity and, from that, provide person-centred support and support mothers in their choice not to breastfeed even if it is not the preferred choice of nurses. A unified bottle-feeding information should be developed and provided to mothers who do not breast-feed in a person-centred manner.

No description available.

Bakgrund: Av de ca 110 000 – 120 000 barn som föds årligen i Sverige, behöver drygt tio procent vård på neonatalavdelning. Att amma sitt barn har väldokumenterade fördelar och är särskilt anpassat för det individuella barnets behov vilket ger fördelar både på fullgångna och prematurfödda barn. Syfte: Syftet med studien är att belysa faktorer vilka påverkar det amningsfrämjande arbetet på neonatalavdelningar. Metod: Allmän litteraturöversikt som innefattar totalt 16 vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar vilka inkluderats i resultatet har granskats enligt kvalitetsmall. Resultat: Amning och bröstmjölk väcker starka och blandade känslor hos vårdpersonalen. Vårdpersonal som genomgått någon form av utbildning inom området amning var generellt mer positivt inställda till att ge amningsstöd trots påverkan på arbetsbördan. Flaskmatning sågs som ett bekvämt alternativ även om bröstmjölkens fördelar var väl kända. Slutsats: I vilken utsträckning amningsstöd utförs och vilken kvalitet det har beror på stor del på vårdpersonalens egna upplevelser och känslor gällande amning. Då få studier fanns att tillgå är det en indikation på att vidare forskning inom området behövs. / Background: In Sweden, approximately 110,000 – 120,000 babies are born every year. More than ten percent of all newborn babies born in Sweden are in need of care in neonatal care units. Breastfeeding has well-documented benefits and is specifically tailored to the needs of the individual child, providing benefits for both full-term and premature born babies. Aim: The purpose of the study is to shed light on factors that affect breastfeeding work in neonatal wards. Method: General literature review. Including a total of 16 scientific articles. All articles included in the results have been reviewed according to the quality template.  Results: Breastfeeding and breast milk triggered strong and mixed feelings in the health care workers. Healthcare professionals who had undergone some form of training in the field of breastfeeding were generally more positive towards providing breastfeeding support despite the impact on the workload. Bottle feeding was seen as a convenient option although the benefits of breast milk were well known. Conclusion: The extent to which breastfeeding support is performed and the quality of it depends largely on the healthcare staff's own experiences and feelings regarding breastfeeding. Since few studies were available, it is an indication that further research in the field is needed.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att mödrar upplever sig dåligt bemötta av barnhälsovården då de väljer att ge bröstmjölksersättning till sitt barn istället för att amma.  Studier gällande ämnet amning från Sverige finns, men det verkar vara få som berör barnsjuksköterskans roll. Syfte: Syftet med studien var att belysa mödrars upplevelser av barnhälsovårdssjuksköterskans bemötande i samband med seponerad amning innan barnet nått sex månaders ålder. Metod: Studien har en kvalitativ design där data utgörs av semistrukturerade intervjuer med 14 mödrar som av olika anledningar slutat amma inom sex månader post partum och som analyserats med metoden för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; Känsla av stöd, Känsla av maktobalans, Känsla av följsamhet och Känsla av att uppmärksamma olika behov med tio tillhörande underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att mödrar önskar att BHV-sjuksköterskan är lyhörd för deras önskemål med amningen oaktat målet är att seponera eller att få den välfungerande. Vidare att de bemöter modern på ett stödjande vis utifrån hennes och barnets individuella behov samt med evidensbaserad kompetens. Då så inte alltid var fallet tyder detta på ett behov av utbildning för BHV-sjuksköterskor gällande amning, forskningsfältet i ämnet och hur mödrar bäst vägleds oaktat sin önskan gällande amningen / Background: Previous studies have shown that mothers experience bad treatment from their pediatric nurse when they have chosen to give breastmilk formula to their child instead of breastfeeding. Studies about breastfeeding from Sweden exist, but it seems to be few that relates to the role of the pediatric nurse. Aim: The aim of the study is to illustrate mothers' experiences with pediatric nurse treatment in conjunction with ceased breastfeeding within six months postpartum.  Method: The study has a Qualitative design where the data consists of semi structured interviews with fourteen mothers who for various reasons stopped breastfeeding within six months postpartum. These were analysed with the method for qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in four main categories; Sense of Support, Sense of unbalance of power, Sense of compliance and Sense of paying attention to varying needs with ten associated subcategories. Conclusion: The results show that mothers want the pediatric nurse to be sensitive to their wishes with breastfeeding, either if the goal is to discontinue or to have it work well. Furthermore, the mothers wish to be treated in a supportive way based on her and the child's individual needs and with evidence-based competence. As this was not always the case, this indicates a need for further training for pediatric nurses regarding breastfeeding, the field of research and how mothers wishes are advised regarding breastfeeding.

Barn under två år utgör en stor patientgrupp inom barnsjukvården. När ett barn blir sjukt och behöver ligga på sjukhus kan det påverka etablering och fortsatt amning. Sjukvårdspersonal som arbetar med små barn bör ha en positiv attityd till amning och kunskaper i amning för att kunna stötta och främja den samt bedriva en familjefokuserad omvårdnad. Forskning har visat att det föreligger positiva attityder till amning bland sjukvårdspersonal men att det råder brist på amningsutbildning och amningskunskaper. Syftet med denna studie var att undersöka vad sjukvårdspersonal inom barnsjukvården hade för attityder till amning. Arbetet utfördes som en tvärsnittsstudie med en beskrivande kvantitativ design. En webbenkät skickades ut till 628 barnsjuksköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor och barnsköterskor inom barnsjukvården i södra Sverige. Det var 116 respondenter som besvarade webbenkäten. Resultatet indikerar att det föreligger en positiv attityd till amning bland respondenterna. Det framkom även att det är få som har utbildning i amning och att majoriteten önskar erhålla utbildning i amning. Således behövs amningsutbildning för att sjukvårdspersonal ska ge amningsråd som är evidensbaserade. Ytterligare forskning, med större undersökningsgrupper, behövs för att få djupare inblick i sjukvårdspersonals attityder till och kunskaper om amning inom barnsjukvården. / When a child becomes ill and in need of hospital care it could affect the initiation and continuation of breastfeeding. Health care professionals who work with young children should have a positive attitude towards and knowledge about breastfeeding in order to be able to support and promote it and practice family-centred care. Previous studies have shown that health care professionals have positive attitudes towards breastfeeding but there is a lack of knowledge and education regarding breastfeeding. The purpose of this study was to examine health care professional’s attitudes towards breastfeeding. The study was conducted as a cross-sectional study with a descriptive quantitative design. A web-based survey was sent out to 628 health care professionals working in paediatric units in southern Sweden. The web-based survey was answered by 116 respondents. The result indicates that there are positive attitudes towards breastfeeding among the respondents. It also emerged that few respondents had breastfeeding education and that the majority wished to receive breastfeeding education. More education in breastfeeding is needed so that health care professionals can give evidence based breastfeeding advice. Further studies, with more participants, are needed on this subject to achieve a deeper understanding about health care professionals´ attitudes and knowledge about breastfeeding in paediatric hospital settings.

Amning innebär hälsofördelar för både mamma och barn både på kort och på lång sikt. World Health Organization rekommenderar helamning under barnets första halva levnadsår och delamning till barnet är minst två år gammalt. Barnmorskan har ett amningsfrämjande uppdrag och är ansvarig att ge adekvat information samt amningsstöd till föräldrar. Amningen är ett komplext fenomen som måste tränas, och det är vanligt med amningsproblem, framförallt i början av amningsperioden. Stress och oro kring amningen kan leda till att amningen försvåras och det är vanligt att kvinnan slutar amma tidigare än hon önskar. Stödet och uppmuntran från personer i kvinnans omgivning är avgörande för en lyckad amningsperiod, och av dessa är partnern det viktigaste stödet. Forskning har visat att en stöttande, amningspositiv och amningskunnig partner både påverkar initiering av amning samt amningslängd positivt. För att amningen ska kunna fungera behövs därför stöd- och utbildningsinsatser även för partnern. Det är på grund av detta viktigt att barnmorskan i sitt amningsfrämjande arbete har kunskap om partnerns perspektiv samt de faktorer som kan påverka partnerns förmåga att ge stöd.   Syftet med studien var att undersöka partners upplevelser av och förmåga till att ge stöd vid amningen, samt att beskriva hur partners ger detta amningsstöd.   Litteraturöversikt användes som metod för att svara på studiens syfte. Sexton studier valdes ut utifrån sökningar i PubMed och CINAHL Complete samt manuell sökning. Främst kvalitativ forskning valdes. Artiklarna kvalitetsgranskades och sammanställdes sedan genom integrerad analys.   Tre huvudteman kunde urskiljas i litteraturstudiens resultat: ”Faktorer som kan påverkar partners förmåga och möjlghet att ge stöd”, ”upplevelse av att vara stödperson” samt ”stödet partnern ger till den ammande kvinnan”. Partners var positiva till amning och önskade vara mer involverade i amningen. Faktorer som inställning till amning, kunskap, tradition, kultur, ekonomi och stöd från vården kunde påverka förmågan att ge stöd till kvinnan. Partners kunde uppleva rollen som stödperson som ett sätt att visa ansvarstagande för hem och familj. Att ge amningsstöd uppfattades också en form av ofrånkomligt utanförskap, som kunde upplevas som problematiskt. Det kunde vara svårt att ge stöd när kvinnan hade problem med amningen och känslor av maktlöshet var vanligt. Partners upplevde brist på relevant information om amning och amningsstöd från vården och uttryckte behov av mer konkreta och handfasta råd. Typer av stöd som gavs var av känslomässig och praktisk karaktär. Känslomässigt stöd innebar främst uppmuntring och att få kvinnan att känna sig mindre ensam, medan praktiskt stöd ofta bestod i att ta ansvar för hem och hushåll, samt att ge kvinnan service vid amningstillfällena.   Som slutsats dras att partnern har behov av att tydligare bli inkluderad av barnmorskan i det amningsfrämjande arbetet, för att bättre hantera de känslor av maktlöshet som kan uppstå av att vara den icke-ammande föräldern. Partnerns kunskap om amning samt kunskap om den ammande kvinnas individuella behov ger ökad förmåga att kunna ge stöd till kvinnan. / Breastfeeding entails short-term and long-term health benefits for both mother and child. The World Health Organization recommends exclusive breastfeeding for six months and partial breastfeeding is recommended at least until the child is two years old. Midwives have a mission of promoting breastfeeding as well as providing families with adequate breastfeeding information and support. Breastfeeding is a complex phenomenon that requires practice. Breastfeeding problems are common, especially in the early breastfeeding period. Stress and anxiety can make breastfeeding more difficult and it is common that women experience earlier than wanted cessation of breastfeeding. Kin support and encouragement is important for breastfeeding to become successful. The partner is the most important support person in the context of breastfeeding. Studies have shown that a supportive and educated partner that has a positive attitude towards breastfeeding, influence both breastfeeding initiation and duration in a positive direction. To make breastfeeding successful, the partner therefore has to receive support and breastfeeding education. Thus, it is important for midwives, in breastfeeding promotion, to gain knowledge of the partner’s perspective and the factors that can affect the ability to give breastfeeding support.   The aim of the study was to explore partners’ experiences and ability to provide breastfeeding support, and to describe how partners provide this breastfeeding support.   The methods used to answer the aim of the study was to conduct a literature review. Sixteen studies were chosen from literature searches in PubMed and CINAHL Complete, as well as manual literature search. The majority of studies chosen had a qualitative approach. They underwent quality screening and were synthesized using integrative analysis.   The result of the study showed three main themes: “Factors that may influence partners’ ability and to give breastfeeding support”, “Experience of being a support person” and “The support given to the breastfeeding woman”. Partners showed positive attitudes towards breastfeeding and wished to be more involved in the breastfeeding situation. Knowledge, tradition, culture, economy and support from caregivers were factors that could affect their ability of giving breastfeeding support. The support role could be experienced as a way of showing increased responsibility towards the home and the family. The role of the support person was also perceived as a form of inevitable alienation, that could be experienced as problematic. Giving breastfeeding support was difficult as the woman experienced breastfeeding problems, causing the partners to feel powerless. Partners expressed lack of relevant breastfeeding information and breastfeeding support from caregivers, as well as a desire to receive more hands-on, practical advice. Breastfeeding support given by partners was both emotional and practical. Emotional support consisted mostly of encouragement and making the woman feel less lonely, while practical support often meant taking on household chores and serve the woman while she breastfed.   Conclusions drawn from this study are that the partner has the need of being included in the breastfeeding promotion and support given by midwives, in order to obtain the ability to cope with feelings of powerlessness raised by being the non-breastfeeding parent. Furthermore, the partner’s breastfeeding knowledge and knowledge of the individual needs of the breastfeeding woman result in increased ability of giving breastfeeding support.