World Health Organization (WHO) och United Nations International Children's Emergency Fund (UNICEF) rekommenderar att amningen initieras under den första timmen efter förlossningen och det optimala för barnets utveckling och tillväxt är att barnet fortsätter att helammas till och med sex månaders ålder. Rekommendationerna är viktiga ur ett folkhälsoperspektiv, där små förbättringar har stor betydelse för folkhälsan. Amning har många hälsofördelar både för mamman och det nyfödda barnet. Hud mot hud kontakten mellan mamman och barnet kan ses som det första steget för att amningsinitieringen ska lyckas. Amningsstatistiken visar att helamning under barnets första månader minskar och att delamning ökar. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka barnmorskans arbete med den tidiga initieringen av amningen. Metoden är en integrerad litteraturöversikt varav både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades och sammanställdes. Totalt var det 17 vetenskapliga artiklar som inkluderades, varav sju kvantitativa artiklar, nio kvalitativa artiklar och en med mixad metod. Efter en sammanställning av artiklarna identifierades fem huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: På väg till bröstet, Praktiskt amningshjälp till mammorna, Amningsstöd, Information och kunskap och slutligen Organisatoriska faktorer. Resultatet visade att många nyblivna mammor upplevde en känsla av osäkerhet gällande sin egen förmåga av att amma och hade ett behov av både individanpassat stöd och bekräftelse av barnmorskan. När barnmorskan använde sig av det verbala stödet vid handläggningen av amningsinitieringen visade det främja amningsförloppet. Information och kunskap var viktiga för mamman då de erhölls en större förståelse för amningens hälsofördelar, vilket motiverade den fortsatta amningsinitieringen. Barnmorskans kompetens och kunskap var en betydande faktor som påverkade amnings utfallet. Utbildning om amning var avgörande, bristen på kunskap kunde ha en negativ påverkan på amningen. Barnmorskan ska sträva efter att ge konsekventa råd och information för att främja amningen och detta kunde göras genom att följa den lokala amningsstrategin. Det blir en utmaning för barnmorskan att vara tillgänglig och ge den bästa vården där både tidsbristen och personalbristen hindrade. Det är tydligt att mer resurser behövs för att barnmorskan ska kunna fullfölja sitt jobb. Barnmorskan ville arbeta på ett sätt för att främja amningen och att spendera tid med den nyblivna mamman men de organisatoriska strukturerna hindrar möjligheterna. Med en ökad förståelse för hur barnmorskans handläggning kan påverka amningen, som främjar och hindrar, kan förutsättningarna öka för en lyckad amningsinitiering. Kunskapen behöver uppdateras kontinuerligt och det är tydligt att den kliniska verksamheten bör anpassa sina avdelningsrutiner och arbetsmiljö för att främja den första amningen. Vidare forskning skulle vara intressant för att tydliggöra hur de svenska barnmorskorna arbetar för att främja amningen utifrån gällande riktlinjer. / World health organization (WHO) and United Nations International Children's Emergency Fund (UNICEF) recommends that breastfeeding should be initiated during the first hour after birth and the optimum for the baby's development and growth is that the baby continues to be fully breastfed until the age of six months. The recommendations are important from a public health perspective, where small improvements are of great importance for public health. Breastfeeding has many health benefits for both the mother and the newborn baby. Skin-to-skin contact between the mother and baby be the first step to successful breastfeeding initiation. Breastfeeding statistics show that exclusive breastfeeding during the baby's first months decreases and that partial breastfeeding increases.  The purpose of this literature review was to investigate the work of the midwife in the early initiation of breastfeeding. The method is an integrated literature review with both qualitative and quantitative articles included and compiled. A total of 17 scientific articles were included, seven quantitative articles, nine qualitative articles and a mixed method. Following a compilation of those articles, five main categories were identified with subcategories. The main categories were: On the way to the breast, Practical breastfeeding advises to the mothers, breastfeeding support, information and knowledge, and organizational factors. The results showed that many new mothers experienced a feeling of insecurity regarding their own ability to breastfeed and had a need for both individualized support and confirmation from the midwife. When the midwife used the verbal support in the handling of the breastfeeding initiation, it showed to be beneficial for the breastfeeding outcome. Information and knowledge were important for the mother as an increased understanding of the health benefits of breastfeeding, which motivated the continued initiation of breastfeeding. The midwife's competence and knowledge were a significant factor that affected the breastfeeding outcome. Breastfeeding education was crucial, and lack of knowledge could have a negative impact on breastfeeding. The midwife would strive to provide consistent advice and information to promote breastfeeding and this could be done by following the local breastfeeding strategy. It could be a challenge for the midwife to be available and provide the best care when both the lack of time and the lack of staff prevented it. It is clear that more resources are needed for the midwife to be able to complete her job. The midwife wants to work in a way to promote breastfeeding and to spend time with the new mother, but the organizational structures hinder the possibilities. With an increased understanding of how the midwife's handling can affect breastfeeding, which promotes and hinders, the conditions for a successful breastfeeding initiation can increase. The knowledge needs to be updated continuously and it is clear that the clinical practice should adapt their ward routines and work environment to promote the first breastfeeding. Further research would be interesting to clarify how the Swedish midwives work to promote breastfeeding based on current guidelines.

Spädbarnsnutrition är en global och individuell angelägenhet med gemensamt framtagna rekommendationer utifrån omfattande forskning. Enligt rekommendationerna bör ett barn ammas exklusivt i sex månader och kompletterande till annan kost i ytterligare två år eller mer. Genom att följa dessa rekommendationer skulle barnadödligheten kunna minskas markant världen över. Amningen bidrar även med hälsofördelar för det lilla barnet i form av minskad risk för infektioner, främjande av neurologisk utveckling, minskade risker för vissa hjärt- och kärlåkommor, minskade risker för att utveckla övervikt senare i livet liksom reducerad risk för att utveckla diabetes typ 2 och vissa former barncancer. Även hos kvinnor ses hälsofördelar med amning så som minskad risk för vissa typer av cancer och minskad förekomst av övervikt. Stora utmaningar finns inför att leva upp till framtagna målsättningar och riktlinjer gällande amning. Kunskapsbristerna rörande spädbarnsnutrition är utbredda över alla samhällets nivåer och lagstiftning liksom arbetsliv är sällan anpassade för att verka amningsfrämjande. I Sverige lyder vård och omsorg kring kvinnor och barn bland annat under Hälso- och sjukvårdslagen och verksamheten kring amning inom mödravården utgår från riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen, och utförs till stor del av barnmorskor. I barnmorskans kunskapsbeskrivning ingår att äga kunskaper om amning, amningsproblematik liksom strategier för att främja amningen. Omfattande forskning har utförts inom området för amningsfrämjande interventioner i den industrialiserade delen av världen med mycket varierande och inte alltid positiva resultat. Utifrån den rika vetenskapliga motiveringen bakom främjandet av amning, liksom barnmorskans uppdrag att arbeta för detta behöver kunskaperna om mekanismer som påverkar familjer val av spädbarnsnutrition vidgas. Syftet med detta arbete var att beskriva upplevelser av, och inställningar till spädbarnsnutrition och amning hos kvinnor i industrialiserade länder. Som metod genomfördes en litteraturöversikt som inkluderade 15 kvalitativa studier utförda i industrialiserade länder. Artiklarna analyserades med integrativ innehållsanalysmetod och presenterades i översiktens resultat som en ny helhet utifrån fyra övergripande teman: ”När förväntan möter verklighet”, ”Att fatta beslut”, ”Stöd och bemötande” samt ”Kroppen och ansvaret”. Studiernas deltagare beskrev ofta förväntningarna på amningen som orealistiska och idealiserade och den reella upplevelsen som kantad av bland annat externt och internt skuldbeläggande liksom upplevelser av att misslyckas. Kvinnorna beskrev vidare erfarenheter av bristfälligt stöd från hälso- och sjukvården både antenatalt och i eftervården. Detta kunde resultera i problem vid hantering av amningssvårigheter liksom känslor av sorg och skam. Att fatta beslut kring spädbarnsnutrition upplevdes som en process där många faktorer togs i beaktande. Kvinnor upplevde utsatthet och stigma kring den egna kroppen, både i relation till hälso- och sjukvårdens ständiga krav på tillgång samt kring samhällets normer och sexualiseringen av kvinnokroppen, i samband med amning. Sammanfattningsvis upplever kvinnor brister kopplade till skuldbeläggning och idealiserande av amning i mötet med hälso- och sjukvården både antenatalt och i eftervården. Detta leder till negativa upplevelser och svårigheter att hantera problem i anslutning till spädbarnnutrition. Samhällsnormer, kvinnans egna sociala kontext liksom hennes informella stöd i form av närstående påverkar beslut kring matning av barnet samt vilka möjligheter att följa rekommendationer som finns. Kvinnor tar ett omfattande ansvar för spädbarnsnutritionen, dess problem liksom hur utförandet av denna kan påverka den nära omgivningen och allmänhetens uppfattningar i det offentliga rummet. / Infant nutrition is an important topic and a global as well as a personal concern with recommendations from international organizations, substantiated by extensive research. According to official guidelines an infant should be exclusively breastfed the first six months following birth and continuously breastfed complementary to other nutritional sources for another two years or more. By following these guidelines global child mortality rates could be decreased significantly. Health benefits from breastfeeding, concerning the infant, include reduced risk of contracting infections, promotion of neurological development, lowered risks of certain cardiovascular diseases, reduced risk of developing certain forms of child cancer, a decrease in the probability of developing obesity as well as type two diabetes later in life. Documented health benefits for the mother include reduced risk of developing certain types of cancer as well as a decreased prevalence of obesity among breastfeeding mothers. Challenges towards goal achievement regarding the guidelines for breastfeeding are many and widespread knowledge gaps on breastfeeding in all community levels are present. This is further complicated by the fact that laws and workplaces rarely adapt regulations to suit breastfeeding women. In Sweden, healthcare for women and children is governed by the Swedish healthcare law and work regarding breastfeeding in maternal care follows guidelines by the Swedish national board of health and welfare. Majority of this work is carried out by midwives. Detailed knowledge of breastfeeding, knowledge of complications as well as strategies to promote breastfeeding are a central part of the midwives’ job description. Extensive research concerning the subject of promoting breastfeeding, has been executed in the industrialized part of the world, although not always with positive outcomes. In addition to the scientifically documentation on advantages of breastfeeding, and in conjunction with the midwives’ work on the subject the knowledge on the mechanisms that affect families choices regarding infant nutrition is something that needs to be further explored. The aim of this thesis is to describe the views on, and experiences regarding infant nutrition and breastfeeding among women in industrialized countries. This study uses a literature review of 15 qualitative studies, carried out in industrialized countries, as a method of research. These articles were analysed with an integrative content analysis and presented in this this thesis’ result as an amended form, categorized in the following four overarching themes: “When expectation meets reality”, “To make a decision”, ”Support and conduct” and “The body and the responsibility”. The studies’ participants often described expectations of breastfeeding as unrealistic and idealized whereas the perceived reality often instead brought experiences of failure and both external and internal blame. Additionally, the women in the studies described a lack in support from healthcare both antenatal and in postnatal care. This could result in problems handling difficulties with breastfeeding as well as feelings of sorrow and shame. The decision making regarding infant nutrition was perceived as a process where many factors needed to be taken into account. Women also felt exposed and a stigma regarding their own body. This in relation to the constant demands of physical availability from healthcare as well as regarding the social views and norms and the sexualisation of the female body in the context of breastfeeding. Conclusively women felt inadequate and perceived feelings of guilt due to the idealization of breastfeeding in both pre and postnatal healthcare. This in turn leads to negative experiences and difficulties handling problems concerning infant nutrition. Social norms, women’s individual social context as well as her support from close relations affect decisions regarding infant nutrition and the possibilities and predisposition to follow existing guidelines. Women take an extensive responsibility regarding infant nutrition, its difficulties as well as how the implementation of these decisions affects their close environment as well as the public opinion.

SAMMANFATTNING Bakgrund: De flesta kvinnor ser amning som det naturligaste sättet att ge ett nyfött barn näringsrik föda. Kvinnor får information via mödravården och sjukvården att bröstmjölken innehåller den näring som ett nyfött barn behöver. Dessutom skyddar den mot några av de vanligaste barnsjukdomarna. Alla kvinnor i dagens samhälle kan inte amma. Vissa kan inte amma på grund av fysiska orsaker. Det finns också kvinnor som har genomgått bröstoperationer. I dag opererar allt fler kvinnor sina bröst av olika anledningar, exempelvis på grund av missnöje med utseendet eller ryggproblematik. Antalet operationer har ökat markant och majoriteten av kvinnorna som genomgår en bröstoperation är i reproduktiv ålder. En del kvinnor erhåller inte adekvat information angående komplikationer som kan bli bestående. Kvinnor överväger inte eventuella bieffekter som bröstkirurgi kan ha gällande deras framtida förmåga att amma. Det är viktigt för barnmorskan att så tidigt som möjligt främja amning. För att stödet från barnmorskan ska bli optimalt behövs god kunskap och en positiv attityd till amning. Syfte: Syftet med detta arbete var att beskriva vilka effekter bröstoperationer kan ha på amning och att belysa hur stöd och information kan påverka amningen efter bröstoperation. Metod: En litteraturöversikt utfördes där 23 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där artiklar publicerade mellan åren 2000 – 2014 söktes. Även manuella sökningar förekom. Artiklar både med kvalitativ och med kvantitativ ansats inkluderades i översikten. Författaren klassificerade och utförde kvalitetsbedömning på samtliga artiklar. Alla artiklar hade granskats av etisk kommitté. Resultat: Operationerna som genomförs idag med uppdaterad teknik ska inte påverka amningsförmågan om operationen utförs på rätt sätt. I studien framkom att kvinnor har olika erfarenheter av bröstoperationer. Vissa kvinnor kunde amma exklusivt, det vill säga gav sitt barn endast bröstmjölk, under en längre tid medan andra inte hade tillräckligt med mjölkmängd för att under en längre tid amma sitt barn. Det framkom också att vissa mammor inte lyckades komma igång med amningen och avstod därmed. Stödet som ges är betydande. Något som genomsyrar litteraturöversikten är den bristande informationen, det vill säga kvinnorna som opererar sig får inte adekvat information angående möjligheten att kunna amma eller eventuellt inte. Slutsats: Resultatet visade att bröstoperationer och den teknik som användes kan påverka hur vida kvinnan kan amma eller inte. Dock är inte operationen den enda avgörande faktorn för en lyckad amning. Studien som utfördes påvisade att stödet och uppmuntran som gavs till mamman hade en avgörande roll. Stödet och uppmuntran som mamman fick i samband med förlossningen och vid eventuella svårigheter var avgörande för hennes beslut om att amma eller inte.

Enligt World Health Organizations rekommendationer bör kvinnor uteslutande amma sina barn under de första sex levnadsmånaderna. Amning medför kortsiktiga och långsiktiga hälsofördelar för både mamman och barnet och innebär miljömässiga och ekonomiska vinster både på individ och samhällsnivå. Trots detta sjunker amningsfrekvensen och det är i skrivande stund bara en tredjedel av världens spädbarn som helammas upp till sex månaders ålder. I Sverige har andelen helammade barn minskat under de senaste 30 åren och frekvensen fortsätter att sjunka. Detta är ett stort folkhälsoproblem där barnmorskan har en central uppgift i sitt arbete att främja och stödja kvinnor till amning.  Syftet var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att kvinnor helammar sitt barn. Vald metod var en integrativ litteraturöversikt med en flerstegsprocess framställd av Whittemore och Knafl. Sexton artiklar inkluderades i resultatet, varav åtta kvantitativa, sjukvalitativa och en av mixad metod. All data insamlades via databaserna PubMed och CINAHL under våren 2023. I resultatet sammanställs fem kategorier som svarar på syftet: aktivt stöd från barnmorskan genom hela vårdkedjan, stöd från partner och omgivning, bemötande och motivation, kunskap och evidensbaserad information samt skyddsfaktorer och riskfaktorer till helamning. Slutsatsen var att kvinnor helammar i större utsträckning när de haft ett aktivt stöd från barnmorskan genom hela vårdkedjan. Ett individanpassat stöd med respekt för kvinnans autonomi var viktigt. Motivationen att helamma ökade i de fall barnmorskan uppmuntrade och stärkte kvinnornas upplevelse av självförmåga samt visade tilltro till deras nya roll som ammande mödrar. Att ha en stödjande partner samt att kvinnorna fick adekvat och evidensbaserad information om amning var också avgörande. Inkonsekventa och motsägelsefulla amningsråd minskade förtroendet för vårdgivarna och påverkade amningen negativt. Gemensamma riktlinjer för amningsstöd bör utformas inom vårdverksamheten och varje barnmorska bör hålla sig uppdaterade kring evidensbaserad kunskap om amning. / World Health Organization recommend women to exclusively breastfeed their children until the age of six months. Breastfeeding contributes to short-term and long-term health benefits for both the mother and child and entails environmental and economic gains at an individual and societal level. Despite this, breastfeeding rates are decreasing and currently only one third of the children worldwide are exclusively breastfed up to the age of six months. In Sweden, exclusive breastfeeding has decreased over the last 30 years and continues to do so. This is a major public health problem where midwives play a central role in their work to promote and support women to breastfeed. The aim was to investigate which factors contribute to women exclusively breastfeeding their children. The chosen method was an integrative literature review based on Whittemore and Knafl´s multi-stepprocess. Sixteen articles were included in the results, eight quantitative, seven qualitative and one of mixed method. All data were collected via the databases PubMed and CINAHL in the spring of 2023. The results compiled five categories: active support from the midwife throughout the care-chain, supportive partner and friends, treatment and motivation, knowledge and evidence-based information as well as protective factors and risk factors for exclusive breastfeeding. Women exclusively breastfeed longer when they recieve active support from midwives throughout the entire care-chain. Individuaized care and respect for womens autonomy was important. The motivation to breastfeed increased when the midwife encouraged and strengthened the womans self-efficacy and showed trust in their new role as breastfeeding mothers. Having a supportive partner as well as receiving adequate and evidence-based information about breastfeeding from midwives were also important. Inconsistent breastfeeding advice from care givers negatively affected their motivation. It is important that midwives create common guidelines for support and remain updated on evidence-based breastfeeding knowledge.

Bakgrund: World Health Organizations (WHO) globala rekommendation lyder att amma inom den första timmen och sedan uteslutande i sex månader. Arbetet för att främja amning pågår både nationellt och internationellt. Amning har positiva hälsoeffekter för både modern och spädbarnet, däremot är komplikationer vanligt förekommande. Förstföderskor kan uppleva ytterligare utmaningar på grund av den nya situationen. I Sverige visar statistik att initieringen av amning har minskat. Specialistsjuksköterskor på barnavårdscentraler (BVC) har en rad arbetsuppgifter där amning är inkluderat. Via ett personcentrerat förhållningssätt och tidigt amningsstöd arbetar specialistsjuksköterskor för att underlätta och främja amning. Syfte: Syftet var att beskriva förstföderskors erfarenheter av amningsstöd. Metod: Litteraturöversikten baserades på en kvalitativ metod med systematisk ansats. Totalt granskades 15 artiklar inhämtade från databaserna Cinahl Complete, Pubmed och Nursing Allied Health Premium. Innehållet analyserades med hjälp av en tre-stegs metod utifrån tematisk analys enligt beskrivningen av Thomas och Harden (2008). Resultat: I resultatet identifierades fyra huvudteman med respektive subtema för att beskriva förstföderskors erfarenheter av amningsstöd. Huvudteman presenteras enligt följande: Professionellt stöd, Kamratstöd, Anhörigstöd och Moderns egna stöd. Slutsats: Otillräckligt amningsstöd kunde ge konsekvenser för amningen och påverka förstföderskors tilltro. Ett samförstånd fanns kring mödrarnas behov och betydelse av amningsstöd. För att tillgodose behovet av amningsstöd krävdes insatser inte enbart på professionell nivå utan även från anhöriga, neutrala parter och via moderns egna stöd samt utifrån varierande tillvägagångssätt. / Background: The global recommendation of the World Health Organization (WHO) states that breastfeeding should be initiated within the first hour and exclusively continued for six months. Efforts to promote breastfeeding are ongoing at both national and international levels. Breastfeeding have positive health effects for both mothers and infants and complications are commonly known. First-time mothers may face challenges due to the new situation. Statistics in Sweden indicate a decrease in the initiation of breastfeeding. Specialists nurses at the Child Health Center have various responsibilities that include breastfeeding support. Through a person-centered approach and early breastfeeding assistance, specialists nurses work to facilitate and promote breastfeeding. Aim: The aim was to describe first-time mothers’ experiences of breastfeeding support.Method:The literature review was based on a qualitative method with a systematic approach. A total of 15 articles were collected, located from the databases Cinahl Complete, Pubmed and Nursing Allied Health Premium. The articles was analyzed using a three-step method based on thematic analysis by Thomas and Harden (2008). Results: The results identified four main themes with respective subthemes to describe first-time mothers’ experiences of breastfeeding support. The main themes are: Professional support, Peer support, Family support and Mothers self-support. Conclusion: Insufficient breastfeeding support could have consequences for breastfeeding and impact the confidence of first-time mothers. There was consensus regarding the needs of mothers and the importance of breastfeeding support. To meet the need for breastfeeding support, efforts were required by varied approaches and from professionals, family members, neutral parties and mother’s self-support.

Bakgrund: Att amma sitt barn i minst sex månader efter födseln ses som mest fördelaktigt för barnets hälsa och även ur ett folkhälsoperspektiv. Ändå så är det inte många som faktiskt helammar efter sex månader.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av amningsstöd av hälso- och sjukvårdspersonal.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en integrerad analys enligt Kristensson (2014). Systematisk sökning av litteratur skedde i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed.  Resultat: I denna studie inkluderades totalt 12 originalstudier publicerade mellan åren 2017- 2021 med totalt 443 kvinnor inkluderade. Ett tema, två kategorier och 10 underkategorier identifierades. Det tema som identifierades var Ammande kvinnors upplevelser av amningsstöd från hälso- och sjukvårdspersonal och de två kategorierna som identifierades var Positiva upplevelser av amningsstöd och Negativa upplevelser av amningsstöd. Resultatet av studien visar att kvinnor generellt uppskattar det stöd de fått om amning av hälso- och sjukvårdspersonal. Dock upplevs stödet som bristande hos majoriteten både under graviditeten och efter barnet är fött.  Slutsats: Kvinnorna beskrev att de hade både positiva och negativa upplevelser av amningsstöd. För att kvinnor ska ha förutsättningar att fortsätta amma behöver de få tillgång till kontinuerligt stöd från hälso- och sjukvården under graviditet samt postpartum. Mer forskning krävs inom svensk hälso- och sjukvård för att kunna implementera nya arbetssätt som främjar amningsstöd. / Background: To breastfeed an infant six months after birth is beneficial for the infant’s health and positive from a public health perspective. Despite several advantages, few mothers breastfeed their child exclusively until the child is six months old.  Aim: The aim was to investigate women’s experiences of breastfeeding support from healthcare professionals.  Methodology: A qualitative literature review with an integrated analysis was performed according to Kristensson (2014). The included literature was obtained from the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed.  Results: This study included a total of 12 original studies published between the years 2017- 2021 with a total of 443 women included. One theme, two categories and 10 subcategories were identified. The theme identified was Breastfeeding women's experiences of breastfeeding support from health care professionals and the two categories identified were Positive experiences of breastfeeding support and Negative experiences of breastfeeding support. Women generally appreciate the breastfeeding support they received from healthcare professionals. However, support was perceived as lacking by the majority both during the pregnancy and after the child was born.  Conclusion: The women described that they had both positive and negative experiences of breastfeeding support. To enable women to continue breastfeeding they need continuous support from the healthcare system during pregnancy and postpartum. More research is required within Swedish healthcare to be able to implement new working methods that promote breastfeeding support.

Av de 110 000–120 000 barn som föds årligen i Sverige, avslutas ca 18,6 procent av förlossningarna med kejsarsnitt och ca tio procent av alla barn behöver vårdas på neonatalvårdsavdelning. Vid en normal förlossning främjas amningen och anknytningen mellan mor och barn genom hud mot hudkontakt som stimulerar barnets medfödda beteenden. Oxytocinfrisättningen stimuleras vilket underlättar moderns återhämtning och främjar bindningen till barnet. När mor och barn behöver separeras direkt efter födseln uteblir dessa normala förhållanden.   Syftet med denna studie var att belysa konsekvenserna för relationen mellan mor och barn av tidig separation efter födseln. Metoden som tillämpades var litteraturöversikt med systematisk design. Artikelsökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo vilket genererade 16 artiklar till studiens resultat. Artiklarnas kvalité granskades via en kvalitetsgranskningsmall för att säkerställa god kvalité och öka resultatets tillförlitlighet. För att samla in, analysera och sammanställa data från de olika studierna användes en integrerad analys.   Resultatet har sammanställts i form av två huvudkategorier och fem underrubriker som tillsammans underbygger studiens syfte. Studiens resultat visar på att separation har både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Separationen påverkar moderns förmåga att binda till sitt nyfödda barn, begränsar hennes möjlighet att delta i omvårdnaden av barnet, ökar risken för depression, hindrar tidig hud mot hudkontakt samt har en negativ inverkan på amningen.  Slutsatsen från studien är att separation medför flertalet konsekvenser för mor och barns fysiska och mentala hälsa. Vårdpersonal bör vara medvetna om att separation bör undvikas i den mån det är möjligt. Om separation inträffat bör vårdpersonal ha kunskap om konsekvenserna för att erbjuda stöd som minimerar de negativa konsekvenserna. / Of the 110 000-120 000 babies born annually in Sweden, approximately 18.6 percent of births ends with a caesarean section and approximately ten percent of all newborns need to be cared for in the neonatal care unit. During a normal delivery, breastfeeding and attachment between mother and child are promoted through skin-to-skin contact that stimulates the child's innate behaviors. Oxytocin release is stimulated which facilitates the mother's recovery and promotes bonding. When mother and child are separated early after birth, these normal conditions are absent. The aim of this study was to highlight the consequences for the relationship between mother and child of early separation after birth. The method applied was a literature review with systematic design. The article search was conducted in the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo, generating 16 articles for the study's result. The quality of the articles was reviewed using a quality assessment template to ensure good quality and increase reliability. An integrated analysis was used to collect, analyze, and summarize data from the various studies. The results have been summarized in two main categories and five subheadings that together support the purpose of the study. The results showed that separation has both short-term and long-term consequences. Separation affects the mother's ability to bond with her newborn, limits her ability to participate in the baby's care, increases risk of depression, hinders early skin to skin contact, and has a negative impact on breastfeeding. The conclusion of the study is that separation has numerous physical and mental health consequences for both mother and baby. Healthcare professionals should be aware that separation should be avoided as far as possible. If separation occurs, healthcare professionals should have knowledge of the consequences it causes so they can offer support that minimizes the negative consequences.

Sammanfattning Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationens amningsrekommendationer bör kvinnor exklusivt amma sitt barn upp till sex månaders ålder. Amning har hälsofrämjande effekter på både kvinnor och barn. Under amningsperioden kan kvinnor erfara utmaningar som kan försvåra amningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av amningens fysiska och psykiska utmaningar. Metod: En empirisk studie med kvalitativ design och induktiv ansats tillämpades. Totalt samlades 32 bloggar in och analyserades genom tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat: Det framkom att kvinnor möter utmaningar i samband med amning. Ett huvudtema formades "När amning inte blir en framgång” och fem underteman “En fysisk utmaning” som fokuserar på hur amning påverkar kvinnor fysiskt. “Det saknade stödet” belyser brister med det professionella stödet och omgivningens stöd. “Omgivningens påverkan” beskriver hur samhällets syn på amning kan ha en inverkan på kvinnor. "Förväntningar som inte infrias” där kvinnors förväntningar på amning inte stämmer överens samt “Den känslomässiga påverkan” som beskriver hur amningen berör kvinnor psykiskt. Konklusion: Amningsutmaningar var en vanlig företeelse som påverkade kvinnor både fysiskt och psykiskt. Utmaningarna försvårade amningen vilket bidrog till en känslomässig påverkan med såväl förtvivlan som besvikelse att inte lyckas upprätthålla en amning. Trots amningsutmaningarnas negativa inverkan, upplevde kvinnor amningstiden som betydelsefull. / Abstract Introduction: According to World Health Organization breastfeeding recommendations, women should exclusively breastfeed their children up to six months of age. Breastfeeding has health- promoting effects on both women and children. During the breastfeeding period, women can experience challenges which can make breastfeeding difficult. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of the psychical and psychological challenges of breastfeeding. Method: An empirical study with av qualitative design and inductive approach was applied. A total of 32 blogs were collected and analyzed through thematic analysis according to Braun & Clarke. Results: It emerged that women face challenges in relation to breastfeeding. A main theme was formed “When breastfeeding is not a success" and five sub-themes “A physical challenge” which focuses on how breastfeeding affects women physically. “The missing support” which illustrates shortcomings with professional support and the support of the entourage. “The influence of the entourage” which highlights how society’s view of breastfeeding can have an impact on women, “Expectations that are not fulfilled” where women’s expectations of breastfeeding do not match and “The emotional impact” which describes how breastfeeding affects women psychologically. Conclusion: Breastfeeding challenges were a common occurrence which affected women both physically and psychologically. The challenges made breastfeeding difficult, which contributed to an emotional impact with both despair and disappointment at not being able to maintain breastfeeding. Despite the negative impact of the breastfeeding challenges, women experienced the breastfeeding period as significant.

Bakgrund: Amning ger en rad fördelar för både barnets och moderns hälsa på kort och lång sikt. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar helamning under barnets första sex månader. Trots det ses en minskning av andel barn som helammas i åldersgruppen noll-sex månader. Här har specialistsjuksköterskor på barnavårdscentralen en viktig uppgift att tidigt identifiera problem och ge mödrar stöd att amma. Motiv: Amningsfrekvensen sjunker i Sverige, allt färre barn under sex månader helammas. Få studier har utförts som beskriver specialistsjuksköterskors attityder om amning inom barnavårdscentralen (BVC). Genom en sådan kartläggning av attityder kan kunskap erhållas som kan vara av vikt i utvecklandet av metoder som syftar till att stödja föräldrar i amning, vilket skulle kunna bidra till en ökad amningsfrekvens. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga specialistsjuksköterskors attityder till amning på barnavårdscentralen i fem regioner i Sverige.  Metod: Studien genomfördes som en tvärsnittsstudie med en kvantitativ deskriptiv design med bekvämlighetsurval. För att mäta attityder hos specialistsjuksköterskor användes en modifierad The Lowa Feeding Attitude Scale (IIFAS). Totalt deltog 42 personer i studien och de samband som studerades var om utbildningsnivå, ålder, extra amningsutbildning eller yrkesverksamma år hade någon betydelse för specialistsjuksköterskors attityd om amning.  Resultat: Respondenterna fick ett medelvärde på 72,5 poäng när de svarade på instrumentet. Det indikerar att respondenterna i studien har neutrala attityder om amning. Inget signifikant samband hittades mellan respondenternas attityder och deras ålder, yrkesverksamma år inom BVC, vilken specialistutbildning respondenterna hade eller om de hade genomfört en extra amningskurs. Konklusion: Studiens resultat visade att specialistsjuksköterskor generellt hade ett neutralt förhållningssätt till amning. Detta indikerar att det finns förbättringsområden. Amningsutbildning är av vikt inom BVC för att förbättra attityder om amning hos specialistsjuksköterskorna inom Barnhälsovården (BHV). Framtida forskning inriktat mot specialistsjuksköterskans attityder om amning behövs för att kartlägga behovet av utbildning och extra insatser för att påverka amningsfrekvens hos befolkningen. / Background: Breastfeeding provides several benefits for both the child's and the mother's health. The WHO recommends exclusive breastfeeding during the child's first six months. Despite this, a decrease is taking place in the proportion of children who are fully breastfed in this age. The specialist nurses at the child health center have an important task of identifying problems early and giving mothers support to breastfeed. Motive: The breastfeeding rate is falling in Sweden. Few studies have been conducted that describe specialist nurses' attitudes about breastfeeding. Through such a mapping of attitudes, knowledge can be obtained that can be of importance in the development of methods aimed at supporting parents in breastfeeding. This could contribute to an increased frequency of breastfeeding. Aim: The aim of this study was to map specialist nurses' attitudes about breastfeeding at the child health care center in Sweden.  Methods: The study was conducted as a cross-sectional study using a quantitative descriptive design with convenience sampling. To measure attitudes of specialist nurses, a modified IIFAS was used, it also included age, level of education, additional breastfeeding training and professional work years. A total of 42 people participated in the study. Result: Respondents scored an average of 72.5 points when answering the instrument, which indicates neutral attitudes about breastfeeding. No significant correlation was found between the respondents' attitudes and their age, professional work years in child health care, level of education or if they had completed an additional breastfeeding training. Conclusion: The results of the study showed that specialist nurses generally had a neutral approach to breastfeeding. Breastfeeding training is important to enhance attitudes about breastfeeding among the specialist nurses. Future research aimed at specialist nurses' attitudes about breastfeeding is needed to map the need for training and extra efforts to influence breastfeeding frequency in the population.

Amning har stora hälsofördelar både för mor och barn och det finns en önskan hos mödraratt amma sina barn. Trots detta sjunker amningsfrekvensen i Sverige. Tidigare forskning visar att mödrar förväntar sig att amning är något som ska ske naturligt och de uppleveratt de är oförberedda på de utmaningar vilka kan uppstå under amningsresan. Amningsupplevelsen är individuell och är förknippad både med positiva och negativa känslor. I barnmorskans kompetensområde ingår det att ge amningsstöd och information utifrån evidensbaserad kunskap för att stödja och stärka ammande mödrar. Syftet medstudien var att belysa förväntningar på och upplevelser av amning hos mödrar som fått sitt första barn och är utförd som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åttakvinnor deltog i semistrukturerade intervjuer som analyserades med kvalitativinnehållsanalys. Amning var förknippat med olika känslor, både positiva och negativa och var en individuell upplevelse. Att bli sedd och erhålla individanpassat stöd var viktigt. Det framkom att informationen om amning som ges under graviditeten inte alltid är tillräcklig, men också att den blivande modern inte alltid är mottaglig. Det framkom dock att i efterhand hade mödrarna önskat ytterligare information. Vidare diskuterades mödrarnas uppfattning om omgivningens förväntningar samt de negativa känslor som kan uppstå när barnmorskan ger oönskad hjälp till modern samt de känslor som kan infinna sig vid amningssvårigheter. Barnmorskan har en viktig roll när det kommer till att geindividanpassad information samt stödja och stärka mödrar ur ett livsvärldsperspektivgenom deras amningsresa både under och efter graviditeten.