Syfte: att undersöka hur gravida kvinnor sökte och fick information om amning under graviditeten och hur vårdrutiner gällande amning upplevdes av kvinnorna under mödravårdsbesök samt utfallet av det första amningstillfället. Metod: en retrospektiv, deskriptiv studie med kvantitativ ansats där data samlades in genom ett bekvämlighetsurval. Besvarade frågeformulär uppgick till 52 stycken och delades ut av barnmorskor på BB på vägs återbesöksmottagning vid Akademiska Sjukhuset. Resultat: Internet var den vanligaste sökvägen för att få information om amning både av först- och omföderskor men förstföderskorna sökte i större utsträckning information om amning. Knappt hälften av kvinnorna ansåg att barnmorskorna de mötte under sin graviditet inom mödravården var kunniga inom amningsfrågor. Endast omföderskorna uppgav att de inte fick någon information alls om amning under den gångna graviditeten. Konklusion: barnmorskor behöver hålla sig bättre uppdaterade om vilken information som finns på Internet samt att de behöver ha bättre kunskap i att kunna hänvisa blivande mödrar till internetsidor med evidensbaserad information om amning. / Aim: was to investigate how pregnant women searched and received information about breastfeeding during pregnancy, how care routines concerning breastfeeding were perceived by women during antenatal check-ups and the outcome of the first breastfeeding session. Method: a retrospective, descriptive study with a quantitative approach where the data was collected by convenience sampling. Answered questionnaires amounted to 52 forms and were handed out by the midwives at Akademiska Hospital´s nursing return reception. Results: Internet was the most common source of information regarding breastfeeding among both primiparas and multiparas but primiparas searched for information about breastfeeding to a higher extent. Almost one-half of the women reported that antenatal midwives they met during pregnancy had knowledge about breastfeeding. Multiparas reported that they had not received any antenatal information about breastfeeding at all. Conclusion: midwives needs to be better updated concerning information available on the Internet as well as be able to refer mothers to Internet sites containing evidence-based information about breastfeeding.

Internationellt sett är amningsfrekvensen i dagens Sverige hög, men har minskat något senaste åren. Studier visar att inställningen till amning är positiv, men att kvinnor upplever svårigheter i samband med amning samt en brist på information och stöd. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om amning, amningsinformation och stöd. Studien genomfördes med kvalitativ ansats, där data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hösten 2012. Data bearbetades med innehållsanalys. Analysen gav ett övergripande tema; Balans mellan förväntningar och svårigheter. Fem kategorier framkom; Att vara medveten om amningens fördelar, Att vara medveten om svårigheter med amning, Att planera för sin kommande amning, Att påverkas av sin omgivning och Att ha förväntningar på stöd inför kommande amning. Resultatet visade att gravida kvinnor var medvetna om amningens fördelar och svårigheter, omgivningen påverkade deras tankar och kvinnorna ansåg ofta att amningen ”löser sig naturligt”. Tydligast framkom kvinnors känsla av bristande kunskap om amningsproblem och en önskan att få amningsinformation sent i graviditet. Amningsinformation som ges under graviditet bör vara varierad, innehållsrik och förbereda föräldrarna på att amning kan vara påfrestande. Det är viktigt att involvera partnern i information och förberedelser för amning.   Nyckelord: amning, graviditet, amningsstöd, amningsinformation, amningsproblem / Internationally, the frequency of breastfeeding in today`s Sweden is high, but has declined somewhat in recent years. Studies showed that attitudes to breastfeeding were positive, but the difficulties associated with breastfeeding and lack of information and support also emerged. The aim of this master essay was to examine pregnant women`s thoughts about breastfeeding, breastfeeding information and support. The study was conducted with a qualitative approach and, data was collected through focus group interviews with 18 pregnant women in autumn 2012. Data was analysed with a qualitative content analysis. The analysis yielded an overall theme; Balance between individual expectations and difficulties. Five categories emerged; Being aware of breastfeeding benefits, Being aware of the difficulties of breastfeeding, To plan for their next lactation, To be influenced by their surroundings and To have expectations of support for the next lactation. The result showed that pregnant women were aware of breastfeeding benefits and difficulties, that environment affected their thoughts, and that the women often felt that breastfeeding “dissolves naturally”, The results revealed most clearly women`s perceived lack of knowledge about breastfeeding problems and a desire to get breastfeeding information late in the pregnancy. Breastfeeding information given during pregnancy should be varied and, extensive and prepare parents that breastfeeding can be stressful. It is important to involve the partner in information and preparation for breastfeeding.

Syfte: Syftet med denna studievar att beskriva pappor/partners kunskaper och känslor gällande amning samt hurde resonerar kring jämställdhet och delaktighet när det gäller amning. Metod: En kvalitativ studie där niohalvstrukturerade intervjuer genomfördes. Insamlad data analyserades med enfenomenologisk analysmetod utformad av Giorgi. Resultat: Tre huvudteman utkristalliserades under analysprocessen;Varje huvudtema byggde på ett antal centrala teman. Under huvudtemat Vilja att barnet ska ammas/få bröstmjölkbeskrevs, med hjälp av centrala teman, informanternas vilja att deras barnskulle ammas och/eller få bröstmjölk samt vad denna vilja grundade sig på.Vidare beskrevs under huvudtemat Amningensinverkan på pappor/medmammor, med hjälp av centrala teman, hur amningenpåverkat informanterna känslomässigt på olika sätt. Under huvudtemat Anpassning och acceptans beskrevs, medhjälp av centrala teman, hur informanterna accepterade amningens känslomässigainverkan på dem och/eller anpassade sig efter detta. Slutsats: Informanterna hade en vilja att deras barn skulleammas/få bröstmjölk. Amningen påverkade informanterna känslomässigt på olika sättoch denna inverkan hanterade informanterna genom anpassning och/eller acceptansoch uttryckte en fortsatt vilja att deras barn skulle ammas/få bröstmjölk.

No description available.

Amning, amningskomplikationer, stöd och råd vid amning är en del av den sexuella och reproduktiva hälsan och ingår i barnmorskans kompetensområde.Det finns mycket forskning som beskriver nyblivna föräldrars upplevelse av amningsstöd men inte lika mycket forskning på hur vårdpersonalen upplever amningsstödet som ges till gravida och nyblivna föräldrar. Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals upplevelser av amningsstöd till gravida och nyblivna föräldrar.Studien utfördes genom en kvalitativ metod utifrån en induktiv ansats. Data hämtades från intervjuer med semistrukturerade frågor i 11 fokusgrupper. All data bearbetades genom kvalitativ, induktiv innehållsanalys.Resultatet i studien visade att vårdpersonal upplever amningsstödet de ger som en viktig del i deras arbete. Amningsstödet hade brister och en betydande brist uppgavs vara kontinuiteten av amningsstöd genom hela vårdkedjan.Informanterna ansåg att amningsstödet borde förbättras och många förslag nämndes för att främja amningen hos nyblivna föräldrar och barn.Denna studie kan öka medvetenheten av den egna och kollegornas upplevelse av amningsstöd vilket kan leda till ett bättre samarbete mellan enheterna och en bättre kommunikation samt förändringar i organisationen som gynnar och främjar amningen. / Providing support and advice during lactation and breastfeeding complications are parts of the sexual and reproductive health.There are much research that describes new parents' experience of breastfeeding support, but not as much research that describes health professionals´ experiences of breastfeeding support that is given to pregnant and new parents. The purpose of this study was to investigate the health professionals´ experiences of breastfeeding support to pregnant and new parents.The study was conducted through a qualitative method based on an inductive approach.Data was collected from interviews with semi- structured questions in 11 focus groups. All data were processed by qualitative and inductive content analysis.The results of the study showed that healthcare professionals are experiencing breastfeeding support as an important part of their work.Breastfeeding support had flaws and a significant deficiency was reported to be continuity of breastfeeding support throughout the continuum of care.The informants felt that breastfeeding support should be improved and many suggestions were mentioned to promote breastfeeding among new parents and children.This study may highlight work professionals knowledge about their own and co-worker’s experiences of breastfeeding support which could lead to better cooperation and communication between units to promote and support breastfeeding.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Helamning är när det nyfödda barnet enbart får bröstmjölk, vitaminer och läkemedel vilket rekommenderas i 6 månader till alla världens mödrar. Amning har många positiva fördelar för både barnet och modern. När amningen inte fungerar bidrar det ofta till negativa känslor av skuld, oro och misslyckande. För att hjälpa mödrarna att få amningen att fungera bedrivs amningsstöd av vårdpersonalen på olika sätt. Amningsstöd beskrivs som en blandning av praktisk hjälp, information och psykiskt stöd. Det har visats att amningsstöd både ökar durationen av helamning och mödrarnas tro på den egna förmågan. Syfte: Syftet är att studera hur amningsstöd upplevs av nyblivna mödrar. Metod: En litteraturstudie baserad på 16 vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. De databaser som användes var CINAHL, PubMed och SveMed. Resultat: Utifrån de inkluderade studiernas resultat framkom det att mödrarnas upplevelser av amningsstöd kunde delas in i positiva och negativa upplevelser. De positiva upplevelserna hade att göra med bemötande, ageranden och social miljö som upplevdes stödjande, samt ett adekvat praktiskt stöd och uppföljning efter hemgång. Bekräftelse, uppmuntran, praktiska tips och ett individuellt utformat amningsstöd värderades högt av många mödrar. De negativa upplevelserna handlade om bemötande, information, praktiskt- och känslomässigt stöd som upplevts bristande, samt otillräcklig tid. Motstridiga råd, ett kallt bemötande och för lite tid med personalen var några faktorer som bidrog till en negativ upplevelse. Slutsats: När amningsstödet resulterade i att mödrarna kände sig bekräftade, bra bemötta och bidrog med praktisk kunskap upplevdes det positivt. Amningsstöd som istället bidrog till förvirring och känslor av att inte vara prioriterad eller unik som individ upplevdes som negativt. Resultaten från denna studie kan bidra till utveckling av ett personcentrerat amningsstöd. / Background: Exclusive breastfeeding is when the newborn baby receives only breastmilk, vitamins and medicine in terms of nutrition. This is what is recommended globally, to all women the first six months of their baby’s life. Breastfeeding comes with multiple benefits for both the baby and the mother. Encountering breastfeeding difficulties often results in negative emotions such as guilt, worry and failure. To help these mothers towards successful breastfeeding, different kinds of breastfeeding support are used by health care professionals. Breastfeeding support is described as a mixture of practical help, information and psychological support. Research has shown that breastfeeding support increases both the duration of exclusive breastfeeding and the mothers faith in their own ability to breastfeed. Aim: To study the experiences of new mothers concerning breastfeeding support. Method: A literature review based on sixteen scientific articles with qualitative inquiry. The databases used were CINAHL, PubMed and SveMed. Results: The results of the included articles on the experiences of breastfeeding support could be divided into positive and negative experiences. The positive experiences were related to how the health care workers treated them, acted and the social environment. Also fulfilling practical support and follow-up was considered positive. Factors greatly valued were confirmation, encouragement, practical tips and follow-up after leaving the hospital. The negative experiences described themes of attitudes, information, time and also practical- and emotional support that were all lacking. Factors contributing to negative experiences were conflicting advice, harsh attitudes and not enough time with the health care professionals.   Conclusion: It was received as positive experiences when the breastfeeding support resulted in feelings of confirmation, being well treated and given the practical knowledge the mothers needed. When the support instead resulted in confusion and feelings of not being a priority or a unique individual it became a negative experience. The results of this study can be a foundation for the development of breastfeeding support focusing on every unique mother.

Bakgrund: Att amma är förenat med betydande hälsovinster för både barn och mor ändå ses amningsfrekvensen sjunka i världen. För att lyckas med amning behöver familjen mycket stöd i ett tidigt skede efter hemkomsten från BB. Vid bristande stöd ses amningen avslutas tidigare än planerat. Tidigare studier har visat att många mödrar upplever bristande stöd relaterat till skiftande kunskaper hos BHV-sjuksköterskorna. Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenhet av att ge stöd till nyblivna mödrar gällande amning vid första hembesöket från barnhälsovården. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med 16 semistrukturerade intervjuer. Både distriktsjuksköterskor och barnsjuksköterskor som arbetar i barnhälsovården deltog. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys analyserades intervjuerna. Resultat: I resultatet framträdde ett övergripande tema: Att ett holistiskt förhållningssätt i mötet med mödrarna ger möjlighet att utforma ett individuellt stöd. Kategorierna som framträdde var skapa relationer, underlätta vid svårigheter samt förmedla trygghet utifrån kompetens. Slutsats: Resultatet i denna studie visar att för att BHV-sjuksköterskorna ska kunna känna sig trygga i sitt amningsstöd framkom tre viktiga aspekter: det första hembesöket, samarbetet mellan de olika instanserna som familjerna möter i samband med att bli föräldrar och tid för BHV-sjuksköterskor att utbyta erfarenheter med varandra. Studien visar också att attityder gällande amning i samhället påverkar BHV-sjuksköterskornas erfarenheter av att ge stöd vid amning.

Bakgrund: Amningen i dagens samhälle har minskat. Ett bra stöd från barnmorskor och distriktssköterskor kan främja amningen. Stöd behövs även till de mammor som inte kan eller som inte vill amma. Syfte: Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att erbjuda professionellt stöd vid amning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Sex distriktssköterskor som arbetar på BVC deltog i studien. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Kontinuitet i stöd och information, Individanpassat stöd och Förutsättningar för att ge stöd. Dessa resulterade i sju underkategorier; Amning från BB till hemmet, Hembesök av distriktssköterska, Broschyrer och Amningshjälpen, Kulturella skillnader, Val och begränsningar vid amning, Att kunna ta sig tid och Fortbildning och egenansvar. I resultatet framkom att det finns behov av mer utbildning om amning för att kunna ge bra stöd. Konklusion: Det är viktigt att mammor får stöd om amning redan från personalen på BB. Distriktssköterskan på BVC träffar sedan familjen regelbundet och fortsätter ge stöd efter deras önskemål. Det är viktigt att distriktssköterskorna ger ett bra stöd även till kvinnor som inte kan eller som inte vill amma. / Background: In society today there’s a reduce of breastfeeding. A good support from midwives and district nurse’s can promote breastfeeding. Support is important even for mothers who can’t or have decided that they don’t want to breastfeed. Aim: District nurse’s experiences of offering professional support to women about breastfeeding. Method: Qualitative method with inductive approach. The interviews were analyzed according to qualitative content analysis. Six district nurse’s working in the child health care centre participated in the study. Results: The analysis resulted in three categories; Continuity of support and information, Individually adapted support and Conditions to give support. These resulted in seven subcategories; Breastfeeding from BB to home, Homevisit from distric nurse, Brochures and Amningshjälpen, Cultural differences, Choises and limitations about breastfeeding, Being able to give time and Continuing education and self-responsibility. The result shows that there is a need for more education about breastfeeding. Conclusion: It’s important for mothers to get support about breastfeeding already on BB. Then the district nurse at the child health care centre meets the family regularly and keep giving support after theirs wishes. It’s important for district nurse’s to give a good support both to women who can’t or have decided not to breastfeed.