Bakgrund: Amning innehåller all näring ett spädbarn behöver och WHO rekommenderar helamning i sex månader och därefter amning i tillägg till annan kost. Amning medför flera positiva hälsoeffekter för mamma och barn och är även ett miljövänligt och ekonomiskt sätt att ge sitt barn mat. De flesta mammor har en önskan om att amma men många mammor slutar att amma innan barnet är sex månader. Detta skulle kunna minska med rätt stöd. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och var föräldrar får kunskap och stöd gällande amning/uppfödning före och efter barnets födelse samt vilket stöd de önskar. Metod: Kvantitativ metod med deskriptiv ansats valdes för att besvara studiens syfte. En tvärsnittsstudie genomfördes. En enkät utformad som ett frågeformulär med slutna och öppna frågor delades ut till föräldrar som var med vid barnets åttamånaderskontroll på BVC genom ett konsekutivt urval. Totalt 124 föräldrar inkluderades. Data från de slutna frågorna analyserades med deskriptiv statistik. De öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De flesta föräldrar (92%) hade tänkt att deras barn skulle helammas från början men endast 37,1 procent av föräldrarna hade tänkt att helamma de första sex månaderna. Det var 29,8 procent av föräldrarna som uppgav att de hade fått helt tillräcklig kunskap om amning före eller under graviditeten. Det var vanligast att denna kunskap hade inhämtats från barnmorskemottagning (59,7%) och därefter från internet (43,5%). De flesta föräldrar (79%) tänkte att de kunde vända sig till BVC med amningsfrågor efter att barnet var fött. Det var från BVC som de flesta (58,1%) föräldrarna fick stöd med amning/uppfödning när barnet var nyfött. Det var även fortsättningsvis BVC som de flesta föräldrarna (54%) fick stöd från när barnet var äldre än fyra veckor. Föräldrarna var nöjda med det stöd som gavs när vårdpersonal var tillgänglig, tydlig, ingav trygghet och upplevdes ha hög kompetens. De var inte nöjda när något av det brast eller när vårdpersonal gav motsägelsefulla råd. Föräldrarna önskade mer praktisk hjälp vid både amning och flaskmatning samt mer förberedande information under graviditeten. Slutsats: Alla föräldrar får inte den information de själva anser att de behöver gällande amning/uppfödning under graviditeten. Mer stöd och utbildning bör ges under denna tid. Barnmorskemottagning och internet är viktiga informationskällor och därför bör lämpliga hemsidor rekommenderas av barnmorskan. Det stöd som föräldrarna får efter barnets födelse kommer främst från BVC men också från andra delar av vårdkedjan, speciellt under de första veckorna. Det stöd och den information som ges bör vara samstämmig genom hela vårdkedjan och bör utgå från ett personcentrerat perspektiv, vara evidensbaserad samt inte vara dömande. / Background: Breastmilk contains all the nutrients an infant need. WHO recommends exclusive breastfeeding for six months and then in addition to other foods. Breastfeeding has several positive health effects for both mother and child and is also an environmentally friendly and economical way to feed a child. Most mothers want to breastfeed but many mothers quit before the baby is six months old. This could be avoided with the right support. Aim: The aim of this study was to investigate if and from where parents get knowledge and support regarding breastfeeding/nourishing before and after the child is born and what support they want. Method: Quantitative method with descriptive approach was chosen to answer the aim of this study. A cross-sectional study was conducted. A survey designed as a questionnaire with closed and open questions was distributed to parents who participated in the child's eight-month check up on the child health services through a consecutive sample. A total of 124 parents were included. Data from the closed questions were analyzed with descriptive statistics. The open questions were analyzed with qualitative content analysis. Result: Most of the parents (92%) had thought their child would breastfeed exclusively from the beginning but only 37,1 percent of the parents had planned to exclusively breastfeed for the first six months. It was 29,8 percent of the parents who stated that they had received sufficient knowledge of breastfeeding before or during pregnancy. Most commonly this knowledge had been obtained from maternal health care (59,7%) followed by the internet (43,5%). Most parents (79%) thought that they could turn to the child health services with breastfeeding issues after the child was born. It was from the child health services most (58,1%) parents received support with breastfeeding/nourishing when the child was newborn. It was also from the child health services that most parents (54%) received support when the child was older than four weeks. The parents were satisfied with the support when healthcare professionals were available, provided clear advice and security and were experienced highly competent. They were not satisfied when this failed or when healthcare professionals gave contradictory advice. The parents wanted more practical help in both breastfeeding and bottle feeding and more preparatory information during pregnancy. Conclusion: All parents do not get the information they think they need regarding breastfeeding/nourishing during pregnancy. More support and education should be provided during this time. Maternal healthcare and the internet are important sources of information and therefore suitable websites should be recommended by the midwife. The support that the parents receive after the birth of the child comes mainly from the child health services but also from other parts of the chain of care, especially during the first few weeks. The support and information provided should be consistent throughout the chain of care and should be based on a person-centered perspective, be evidence-based and not be judgmental.

Amning fortsätter att ha en nedåtgående trend i hela världen. WHO rekommenderar exklusiv amning i sex månader följt av fortsatt amning kombinerad med annan kost under två års tid eller längre. Näringen är avgörande för barnets utveckling och tillväxt det första levnadsåret. Mat bör inte introduceras innan barnet är 17 veckor gammalt men inte heller äldre än 26 veckor. I vissa delar av världen visar studier på att mat redan introduceras till barn vid två veckors ålder. Få studier är gjorda på den ammande mammans erfarenhet av att introducera mat till sitt barn. Syftet med den här intervjustudien är att undersöka ammande mammors upplevelse av matintroduktion efter fyra månaders besöket på BVC. Studien är en kvalitativ studie där nio ammande mammor intervjuats. Därefter har en kvalitativ innehållsanalys gjorts som har lett fram till kategorier samt subkategorier som beskriver fenomenet författarna undersökt. Analysen resulterade i fyra kategorier; tillit, att uppleva motstånd, känsla av frihet samt att behöva mer stöd efter information på fyramånadersbesöket. Mammorna i studien upplever matintroduktionen olika, det fanns variation i upplevelserna. Vissa kände lättnad över att introducera mat och dra ner på amning, men det fanns även de som upplevde matintroduktion som en utmaning. Mammornas erfarenheter är värdefulla för barnhälsovårdssjuksköterskans arbete. Det ger möjlighet att ge anpassad information vid fyramånadersbesöket samt möjlighet att stötta vid matintroduktionen.

Introduktion: Att dia är ett medfött beteende, forskning påvisar stora hälsomässiga och ekonomiska fördelar med amning. Att skydda, stödja och främja amning är en folkhälsofråga. Distriktssköterskans arbete ska vara hälsofrämjande. Syfte: Att beskriva vilket amningsstöd ammande föräldrar uttrycker behov av. Metod: En kvalitativ, systematisk litteraturstudie med induktiv ansats som bygger sitt resultat på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Föräldrarna behövde tidigt amningsstöd som fortsatte under hela amningsperioden. De önskade få ett lugnt och empatiskt bemötande från vårdpersonal med erfarenhet och kunskap om amning. Individuellt stöd gav styrka, beslutsamhet och självförtroende. De önskade samstämmig information som följde rådande rekommendationer. Föräldrar hade behov av praktisk amningsrådgivning, särskilt vid amningsdebut. De behövde positiv uppmuntran och stöd för sin upplevda självtillit för att lyckas amma. Konklusion: Vårdpersonal kan stödja nyblivna föräldrar genom att vägleda föräldern i en första lyckad amning; visa amning som fungerar i mötet med andra föräldrar i amningsgrupp, samt genom positiv respons och en uppmuntran som lär föräldern att se att amningen fungerar. Allt detta leder till förhöjd upplevd självtillit som i sin tur ökar sannolikheten att föräldern lyckas amma. / Introduction: Suckling is an innate behavior, and research shows great advantages in breastfeeding. To protect, support and advance breastfeeding is a public health issue. Public health care should be the district nurse’s main focus. Purpose: To describe what breastfeeding parents express a need for regarding lactation support. Method: A qualitative systematic literature review with inductive approach which is based on 11 scientific papers. Result: The parents needed early breastfeeding support that lasted the whole breastfeeding period. They needed support in a calm and empathetic manner from experienced, knowledgeable healthcare staff. Parents needed individual support that gave strength, determination, and confidence. They wished for unanimous information that was supported by current recommendations. The parents needed practical breastfeeding counseling, especially at the beginning. They needed encouragement and support for their perceived self-efficacy to succeed. Conclusion: Health care staff can give new parents guidance to an early successful breastfeeding experience; show functioning breastfeeding through breastfeeding groups and give positive response while giving encouragement that leads the parent to see that their own breastfeeding is successful and thereby gain increased self-efficacy.

Bakgrund: Antalet prematurfödslar ökar globalt. Barnet riskerar att drabbas av neurologiska funktionshinder, instabil temperaturreglering, tillstånd som nekrotiserande kolit (NEC) samt bronkopulmonell dysplasi (BPD). Kängurumetoden bidrar till att barnets vitalparametrar stabiliseras samt främjar amningen. Bröstmjölken har en skyddande effekt. Ökad varaktighet av amning minskar moderns risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar samt bröst- och äggstockscancer. Syfte: Att beskriva mödrars upplevelser av att amma deras prematurfödda barn på neonatalavdelning.Metod: Integrativ litteraturstudie. Resultatet baserades på 13 artiklar vilka söktes fram i databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Analysmetoden utfördes efter Whittemore och Knafls metod. Resultat: Upplevelser av amning påverkades av vårdkontextens miljö, kultur samt kommunikation. Bröstmjölkproduktionen var en bidragande faktor till mödrars upplevelser av att amma där bröstpumpningens process, närhet, separation samt moderlig identitet påverkadeetableringen av amningen. Slutsats: Kommunikationens betydelse visade sig påverka mödrarnas upplevelser av att amma, initiera samt upprätthålla mjölkproduktionen. Närheten och separationen upplevdes påverka anknytningen mellan moder samt barn och upplevelsen av att amma.

Sjuksköterskors roll i att stödja mödrar med amning på barnavårdscentral Examensarbete i pediatrisk omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2024. Bakgrund: Amning är avgörande för hälsan hos både mor och barn och stöds av internationella hälsoorganisationer som WHO. Sverige upplever dock sjunkande amningsfrekvenser, trots rekommendationer om exklusiv amning i upp till sex månader och partiell amning därefter. Forskning betonar amningens hälsofördelar och nödvändigheten av stöd till mödrar. Denna studie fokuserar på BVC-sjuksköterskors erfarenheter på barnhälsovårdscentraler och det stöd de ger, för att utforma strategier som kan förbättra och främja amningsprocess. Syfte: Syfte med denna studie är att undersöka BVC-sjuksköterskornas upplevelser av att stödja ammande mödrar och främja en sund amningsprocess   Metod: Studien har en kvalitativ design där data utgörs av semistrukturerade intervjuer med sex BVC sjuksköterskor som analyserats med metoden för kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier; stödja och främja amning och utmaningar med amning med tillhörande sju underkategorier.  Slutsats: Effektivt amningsstöd kräver ett nära samarbete mellan vårdpersonal och familjer samt starka relationer mellan mödrar och BVC-sjuksköterskor, med fokus på kommunikation för att minska skillnaden mellan internationella rekommendationer och praktik.

Mammor rekommenderas helamma sina barn tills de är sex månader gamla, ändå var det 2021 färre än 12% av svenska barn som helammades vid sex månaders ålder. Tillmatning innebär att barnet får bröstmjölksersättning eller urpumpad bröstmjölk och den låga amningsfrekvensen indikerar att tillmatning sker i stor utsträckning. Majoriteten av barnen i Sverige följs av barnhälsovården och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal är viktigt för nyblivna föräldrar. Kunskap kring amning och tillmatning behövs för att barnsjuksköterskan i barnhälsovården ska kunna erbjuda ett gott stöd relaterat till amning och matning av spädbarn. Denna uppsats beskriver mammors erfarenheter av att ge sitt barn tillmatning i tillägg till amningen genom en systematisk litteraturöversikt där resultatet analyserades genom tematisk analys. Elva vetenskapliga artiklar inkluderades och dataanalysen gav tre huvudteman: Tvivel som en anledning att tillmata; Stress relaterat till tillmatning och Att kunna välja tillmatning. En stor andel av mammorna hade bristande tillit till att amningen var tillräcklig vilket orsakade tvivel, andras åsikter inverkade också på känslorna av tvivel. Stress upplevdes kring tillmatningen och kunde beröra anledningar till varför tillmatningen behövdes, praktiska omständigheter eller otillräckligt stöd. Det tredje temat som framkom var att det fanns ett val att tillmata. Tillmatningen kunde ge frihet, initieras i samband med återgång till arbete samt ge andra familjemedlemmar möjlighet till relationsskapande. Denna studies resultat bidrar med kunskap om barnsjuksköterskans arbete i att visa på förståelse för mammor som tillmatar i tillägg till amningen, samt kunna ge individuellt anpassad rådgivning för att bevara och främja amningen hos de mammor och barn som önskar det.

Kvinnans amning har många olika hälsofördelar både för den nya mamman men också för hennes nyfödda. Amning har ett antal olika hälsofördelar, till exempel utvecklingen av barnets immunsystem och tarmflora. Genom kvinnans amning främjas deras första kopplings- och interaktionsfas mellan modern och det nyfödda och därmed en större möjlighet till framgångsrik amning. / The woman's breastfeeding has many different health benefits both for the new mother but also for her newborn. Breastfeeding has a number of different health benefits, such as the development of the baby's immune system and intestinal flora, for example. Through the woman's breastfeeding, their first connection and interaction phase between the mother and the newborn is promoted and thus a greater opportunity for successful breastfeeding.

Att amma är inte enbart en fysiologisk process utan har även en själslig och existentiell dimension. Amningen ses som en väg in i moderskapet och beskrivs som en strävan mot att bli den goda modern. Forskningen visar att bröstmjölk och amning har många gynnsamma hälsoeffekter för både mor och barn. Barnmorskans kompetensområde omfattar sexuell- och reproduktiv hälsa, i detta ingår att kunna ge stöd och råd vid amning och amningssvårigheter. Barnmorskan har en viktig roll i etablerandet av amningen. Huruvida kvinnan fortsätter att amma eller om det blir en lyckad amning är även ett resultat av vårdgivarnas attityder, förhållningssätt och vårdrutiner. Om barnet av någon anledning inte kan amma så måste mamman mjölka ut och ge sin bröstmjölk på andra sätt än genom amning för att upprätthålla sin bröstmjölksbildning. För att kunna förbättra vården och stärka kvinnor som behöver pumpa behövs mer kunskap om hur kvinnor upplever det att inleda amning genom pumpning. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av pumpning vid inledande amningssvårigheter. En kvalitativ innehållsanalys har använts som metod. I resultatet framkom ett tema vilket var Pumpning hjälper och stjälper kvinnors tilltro till sin egen förmåga att amma. Detta tema omfattas av fyra kategorier; viljan att amma motiverar pumpning; pumpning som ett hinder i det dagliga livet, pumpning medför en känslomässig påverkan samt barnmorskans amningsstödjande roll är betydelsefull. Pumpningen påverkar kvinnans uppfattning om sig själv och sin kropp. Som barnmorska är det viktigt att sätta sig in i kvinnans mål, erfarenheter och behov för att kunna stötta och hjälpa kvinnan på bästa sätt.

Bakgrund: Amning och bröstmjölk är positivt ur hälsosynpunkt för både mor och barn samt för att främja anknytningen dem emellan. Trots detta minskar amningen i Sverige. Omgivningens stöd och attityder har visats vara en betydande faktor för amning. Ökad kunskap hos vårdpersonal samt moderns deltagande i amningsutbildning under graviditeten kan ge en ökad kunskap om och tillit till amningen samt en mer positiv amningsupplevelse. Människor uppfattar informationen de fått på olika sätt beroende på den livsvärld de lever i. Det är därför viktigt att ta reda på hur kvinnor i Sverige uppfattar den amningsinformation som ges under graviditeten. Syfte: Att undersöka mödrars uppfattning av amningsinformationen de fått under graviditeten. Metod: En fenomenografisk ansats användes i enlighet med Sjöström och Dahlgren (2002). Intervjuer utfördes för att samla in data. Resultat: Kvinnorna hade olika uppfattningar om vilken information de erhållit. De uppfattade att de fått för lite information om amning och att de saknade viss information. Informationen som saknades skilde sig åt mellan dem. Det var lättare att ta till sig amningsinformationen om den gavs på olika sätt och det gav då förutsättning för varje enskild individ att ta till sig informationen på det sätt som passade dem. Kvinnorna trodde att de var redo att amma under graviditeten men var inte tillräckligt förberedda när de väl började amma. Information och kunskap uppfattades som viktigt för att amningen skulle fungera. Konklusion: För att öka chansen att kvinnor ska känna sig förberedda inför att börja amma är det viktigt att amningsinformation ges vid rätt tillfälle och att individualisera informationen utifrån kvinnors individuella behov. / Background: Breastfeeding gives health protection both to the infant and the mother and the attachment between mother and child. Despite this breastfeeding has been reduced in Sweden. The surrounding support and attitude is an important factor for breast feeding. If women get thorough information from skilled staff the chance increase that mothers will breastfeed. Participation in breastfeeding education during pregnancy can give a higher knowledge and confidence in breastfeeding. It can also give a more positive breastfeeding experience. Information is received in different ways depending on people's experiences and life-worlds. Thus it is important to find out how women in Sweden assimilate given information during pregnancy. Aim: To examine how mothers have perceived breastfeeding information received during pregnancy. Methods: A phenomenographic perspective in accordance with Sjöström and Dahlgren (2002) was used. Data was collected through interviews. Results: The women had different perceptions of which information that was given. The women perceived that they had only got a small amount of information about breastfeeding and they deemed that there was lack of information about some aspects of breastfeeding. It was easier to perceive the information if it was given in different ways, this enabled each individual to receive the information in a way which suited her. The mothers thought during pregnancy that they were ready to breastfeed but found out that they were not ready when they initiated breastfeeding. Information and knowledge was important for a successful breastfeeding. Conclusion: It is important that the information is given at the right time for the women to have the best chance to be prepared to breastfeed. It is also important to acknowledge the women’s individual needs by giving the information in different ways.

Diabetes är en kronisk sjukdom och en av de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna i världen. I samband med att sjukdomen blir vanligare, blir också barnmorskans möten med kvinnor som lider av sjukdomen fler och god kompetens inom området är nödvändig. Att leva med diabetes innebär en stor omställning framför allt vid sjukdomsdebuten och vid förändringar som präglas av ändrade levnadsvanor och ökat ansvarstagande. För att kunna minska graviditets komplikationer, bör den gravida kvinnan sträva efter att hålla sina blodsocker inom normal nivå (Diabetesportalen). Gravida kvinnor med typ 1- diabetes från Uppsala län skrivs tidigt över till specialmöd-ravårdsmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Dessa kvinnor genomgår samtliga av sina graviditetskontroller på specialmödravårdsmottagninen. Mottagningen erbjuder samlad expertis i form av barnmorskor, diabetessköterskor, specialistläkare inom diabetes samt obstetriker som tillsammans utformar en behandlingsplan där hänsyn tas till kvinnans sjukdom och graviditetens utveckling. Syftet med studien var att kartlägga vården i samband med graviditet och barnafödande för kvinnor med diabetes. Metod: En journalgranskning utfördes av vården vid Specialistmödravårds mottagning i Uppsala under år 2014 efter ett utarbetat protokoll. Resultat: De 27 kvinnorna med diabetes typ 1 och typ 2 hade en ökad risk för komplikationer under graviditet och barnafödande. De komplikationerna som beskrevs i journalerna var spontan abort, missbildningar, intrauterin fosterdöd och skulderdystoci. Av de 20 kvinnorna som fullbordade sin graviditet, födde fem kvinnor vaginalt och övriga 15 kvinnor födde med sectio och akut sectio. I de granskade journalerna observerades en fördröjd amningsstart och en kortare amningsduration.  Av de 20 kvinnorna som födde barn hade två kvinnor inte initierat amningen alls, sju ammade delvis och resten initierade amningen först efter två dagar.  Vid efterkontrollen hade 55 % av kvinnorna etablerat exklusiv amning, medan 20 % ammade fortfarande delvis och 25 % av kvinnorna hade slutat amma. Slutsats: Journalgranskningen pekar på att det finns förbättringsområden inom vården av gravida och födande kvinnor med diabetes. Förslag på rutiner som kan utvecklas är amningsförberedelse, hud mot hud vård och ökat stöd vid amningsstarten för de kvinnor som önskar amma. Barnmorskan har en viktig roll att minska oro, ha förståelse för kvinnans situation för att kunna ge en individuellt anpassad vård.