Bakgrund: Varje år får föräldrarna till ca 300 barn beskedet att deras barn har cancer. Trots bra vård och god forskning är cancer den vanligaste dödsorsaken för barn upp till 15 år. Efter förlusten måste föräldrarna hantera alla de psykiska och fysiska symtom som händelsen medför. Med en ökad förståelse hos sjuksköterskan kan man lindra föräldrarnas lidande och öka deras välbefinnande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars upplevelser i samband av att förlora ett barn i cancer. Metod: Studien utgår ifrån sju självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter förlusten av sitt barn är föräldrarna i ett stort behov av stöd. Känslor som uppstod vid bortgången var väldigt individuellt och varierade mellan lättnad och sorg. Sorgen blir hanterbar efter ett tag och syskonen har ofta varit en bidragande orsak till att föräldrarna kämpar vidare och tar sig framåt. Slutsats: Att förlora ett barn är en händelse som kommer att påverka föräldrarna hela livet. Sättet att ta sig vidare efter den tragiska händelsen varierar stort, men alla med samma slutsats: att deras barn lever vidare via föräldrarnas minnen och framtida handlingar. Som sjuksköterska är det viktigt att genom god kommunikation och stöd hjälpa föräldrarna på deras väg mot ett ökat välbefinnande.

Bakgrund: Nästan varje dag drabbas ett barn av cancer. Familjen som helhet ställs inför utmaningar av olika karaktär. Behandlingar sätts ofta in snabbare än sjukdomen har landat i tankarna. Familjerna kan splittras då det sjuka barnet kräver närvaro av förälder både på sjukhuset och hemma. Syskon blir lämnade åt sidan och samvetskvalen hos föräldrarna växer. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som drabbats av cancer. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med fem självbiografier, skrivna av föräldrar till barn med cancer. Analysmetoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att vara förälder till ett barn som drabbats av cancer är en omvälvande upplevelse och hela familjen påverkas. Oro, rädsla och maktlöshet var känslor som präglade deras vardag. Tanken på cancer skrämde och var likställt med döden. Stöd från omgivningen och vårdpersonal var viktigt för att ta sig igenom allt. Slutsatser: Att vara förälder till ett barn med cancer är en omtumlande upplevelse som skapar många känslor. Sjuksköterskan kan fungera som ett viktigt stöd genom att se familjen som en helhet och vara uppmärksam på föräldrarnas behov. Detta stöd kan bidra till en ökad trygghet i en annorlunda vardag.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 300 barn i Sverige med cancer. Av de barn som drabbas friskförklaras fyra av fem barn. Sjukdomen drabbar inte bara barnet utan hela familjen och tidigare forskning har visat att syskon ofta blir nedprioriterade av de gemensamma föräldrarna när ett av barnen har cancer. En tidigare studie har visat att 22 procent av syskonen till barn med cancer uppfyllde kriterierna för posttraumatisk stress. Familjefokuserad omvårdnad utgår från att hela familjen är en dynamisk sammanställning som påverkar varandra. Det är sjuksköterskans uppgift att möta familjen som en enhet för att använda hela familjens resurser för omvårdnad.  Syfte: Syftet var att beskriva barns erfarenheter av att vara syskon till ett barn med cancersjukdom.  Metod: Detta arbete genomfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats och baserades på elva vetenskapliga orginalartiklar.  Resultat: Syskonens berättelser i de elva artiklarna resulterade i ett resultat med fyra huvudkategorier uppdelade i elva underkategorier. Huvudkategorierna var: "vardagen förändras", "svåra känslor", "ensamhet och gemenskap" och "erfarenheter av att hantera situationen".  Slutsats: Erfarenheterna hos syskon till barn med cancer är många och varierade med en gemensam erfarenhet av utanförskap. Syskonen beskriver också erfarenheter av många känslor, däribland skam och avundsjuka. De upplever det som positivt att få vara inkluderade i sjukdomsprocessen och få information om cancersjukdomen. Med grund i detta skulle sjuksköterskan i större mån kunna inkludera syskonet i vården av det sjuka barnet.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras cirka 350 barn varje år med cancer, något som påverkar hela familjen och inte minst de friska syskonen. De vanligaste cancerformerna hos barn är någon typ av leukemi eller hjärntumör. Syskons anpassning till sjukdomen är olika för alla, men ålder och kunska är av betydelse. Sjuksköterskan spelar en stor roll när det kommer till att möta barn och familjer som drabbats av barncancer. Genom att använda sig av familjefokuserad omvårdnad, kan sjuksköterskan ta hänsyn till allas upplevelser.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka barns upplevelser när ett syskon drabbas av barncancer.  Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i åtta relevanta artiklar som analyserats genom en integrerad analys.  Resultat: Utifrån resultatet bildades fem kategorier: Att inte förstå, Förändringar inom familjen, När uppmärksamheten minskar, Att leva i ovisshet och Stöd. Resultatet visade att syskon upplevde en känsla av ensamhet och känslor av att känna sig bortglömd av både föräldrar och andra i deras närhet. Känslor av avundsjuka uppstod till följd av mycket gåvor och presenter till det cancersjuka barnet, något som resulterade i känslor av skuld och skam. Det visade också att det fanns brister i att tilldela information till de friska syskonen på ett individanpassat sätt. Tydlig information visade sig vara av vikt för syskonen för att kunna hantera situationen.  Slutsats: Studien indikerar på att syskon upplever många olika känslor och förändringar i sitt liv till följd av cancerbeskedet.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar barn i hela världen. Det finns olika former av behandlingsmetoder som anpassas till individens behov. När ett barn diagnostiseras med cancer drabbas hela familjen, inte bara barnet. Relationen mellan syskon är en av de längsta relationerna en människa har under sin livstid. Händelser som till exempel cancer kan påverka relationen markant och kan komma att ha stor inverkan på det friska syskonets liv. Syfte: Att belysa upplevelsen av att vara syskon till ett barn med cancer. Metod: Litteraturstudie av 11 studier, som sammanställdes och analyserades med inspiration från Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet visar att det sker stora förändringar inom familjen när ett barn diagnostiseras med cancer. Syskon känner att cancern tar systern/brodern ifrån dem samt beskriver olika former av copingstrategier som de använder för att hantera upplevelsen. Slutsats: Litteraturstudien visar att syskon ofta känner sig bortglömda, övergivna och har ett behov av uppmärksamhet samt att få vara delaktiga. Nyckelord: Syskon, barncancer, upplevelse / Background: Cancer is a disease that affects children throughout the world. There are various forms of treatment methods that are adapted to the needs of the individual. When a child is diagnosed with cancer it affects the whole family, not just the child. The relationship between siblings is one of the longest relationships a human has during a lifetime. Events such as cancer and death can affect the relationship significantly, and can have a major impact on the healthy sibling's life. Aim: To illustrate the experience of being a sibling to a child with cancer Method: A review containing 11 studies which were analysed and put together with inspiration from Friberg's three-step-model Results: The results that emerged show that there are many changes within the family. Siblings feel that the cancer takes the child away from them and describe the various forms of coping strategies they use to cope with the experience. Conclusion: The review shows that siblings often feel forgotten, abandoned and have a need for attention and involvement. Keywords: Siblings, Childhood cancer, experience

Många barn drabbas av cancer varje år. Sjuksköterskor har en viktig roll i att främja barnets hälsa, återställa hälsan och lindra lidandet under hela sjukdomstiden. Behandlingarna pågår under lång tid, är tuffa och påverkar inte bara barnet utan även familjen och alla i barnets närhet. Syftet med den här litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda cancersjuka barn på en barnonkologisk avdelning. Studien baseras på tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Analysen utifrån de valda artiklarna gav följande resultat i form av fyra teman; 1) Den unika avdelningen, 2) Emotionella upplevelser av arbetet, 3) Relationen till barnet och familjen och 4) Strategier och behovet av stöd. Arbetet på en barnonkologisk avdelning beskrivs som unik, sjuksköterskor utsätts för många känslomässigt svåra situationer som påverkar deras hälsa främst psykiskt. Det skapas långa och nära relationer till barnet och familjen och denna relation är viktig för att vården ska bli så bra som möjligt. Studien visar att arbetet som sjuksköterska inom barnonkologi är komplext. En barnonkologisk avdelning bedriver specialistvård men många av de som arbetar där har enbart en grundutbildning inom sjuksköterskeyrket och därför saknas kunskap. Sjuksköterskor påverkas starkt emotionellt både positivt och negativt framförallt på grund av relationerna mellan dem, barnet och familjen. Det är viktigt att uppmärksamma sjuksköterskans upplevelse av att vårda cancersjuka barn för att kunna förbättra vården.

I Sverige får årligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vården för barn handlar om att vårda barnets kropp, själ och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan är ett stöd när familjer hamnar i en krissituation och det är betydelsefullt att ha en förståelse för vilken omvårdnad föräldrarna är i behov av. Syftet med studien var därför att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer. Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och använda ordet barncancer. Tre självbiografier valdes ut och analyserades. Innehållet resulterade i följande kategorier: Hopplöshet-Hopp, Vägran-Acceptans, Trygghet-Otrygghet, Stöd-Brist på stöd, Lidande-Välbefinnande, Försummelse, Oro samt Sorg och Saknad. I resultatet framkom således att föräldrarna hade kontrasterande upplevelser. De beskrev bland annat att de upplevde hopplöshet men även hopp och hos sjukvårdspersonalen kunde de känna både trygghet och otrygghet. Föräldrarna upplevde även ett välbefinnande den sista tiden med barnet, att syskonen försummades samt att sorgen och saknaden efter barnets död var påtaglig. Sjuksköterskor kan få en djupare kunskap om föräldrars upplevelser genom att ta hänsyn till föräldrars olika behov. Att arbeta utifrån ett familjefokuserat perspektiv kan hjälpa och stödja hela familjen i vården av det cancersjuka barnet och även vara till hjälp efter barnets död.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de copingstrategier som föräldrar och syskon till barn med cancer använde för att hantera problem under vårdtiden, samt att beskriva vilka faktorer som påverkade dessa copingstrategier. Litteratursökningen utfördes via databasen Elin@Dalarna och sökorden som användes var childhood cancer, paediatric cancer, cancer, parents, siblings, coping, och coping strategies. Inklusions-kriterierna var att artiklarna skulle vara publicerade 1999 eller senare, skrivna på engelska och finnas i fulltext på databasen. Sökningen resulterade i 20 artiklar som ansågs vara relevanta för arbetets syfte. En granskning av artiklarna gjordes och betygen G, VG, MVG och IG delades ut. Resultatet visade att föräldrar och syskon använde sig av en mängd olika copingstrategier för att hantera de psykologiska och praktiska problem som uppstod under vårdtiden. Optimism, informationssökning, sökande av socialt stöd, aktivt problemlösande, undvikande beteenden, självkritiserande samt önsketänkande var några exempel på olika copingstrategier. Faktorer som påverkade copingstrategierna var bland annat det sjuka barnets diagnos och ålder, syskonens ålder, familjestorlek, hemstadens storlek, ekonomisk börda, religion och brist på kommunikation.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 300 familjer i Sverige av det tragiska beskedet att deras barn har cancer, från den dagen blir deras liv aldrig sig likt. Allt fokus hamnar på det sjuka barnet och andra viktigare saker hamnar i skymundan. Att som sjuksköterska möta dessa familjerna kan vara både svårt och påfrestande då de inte alltid vet hur de skall bemöta familjen i sin sorg.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser i nära anslutning till barnets bortgång i cancer.  Metod: Denna kvalitativa litteraturstudien är baserad på sex självbiografier och data har analyserats enligt en kvalitativ manifest innehållsanalys (Lundman & Hällgren Graneheim, 2012).  Resultat: Resultatet visar att när läkarna har gjort allt för att barnet skall bli frisk men det räcker inte till, känner föräldrarna att de vill göra allt de kan för att barnet skall få en sådan bra sista tid i livet som möjligt. Vidare framkommer det att när slutet är nära och föärldrarna ser hur barnet lider önskar de att barnet får somna in.  Slutsats: Efter barnets död upplever föräldrrna att de har svårt att gå vidre i livet och känna glädje igen, då sorgen efter barnet är för stor. Att ha en bra relation föräldrar och vårdpersonal emellan och att de får det stöd de behöver, hjälper föräldrrna mycket i det kaotiska liv de lever.