Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom. Metod Sexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade på självrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009. Resultat I ett flertal studier jämfördes överlevarnas mentala och fysiska hälsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. Däremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan påverka livskvaliteten negativt. Strålbehandling och cytostatikabehandling kan påverka tillväxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulära komplikationer. Behandlingarna tycks också påverka fysisk och kognitiv funktion. Låg livskvalitet visade sig vara vanligare bland dem som hade låg utbildning, var arbetslösa och/eller hade låg inkomst. Resultaten pekar bl.a. på betydelsen av att erbjuda de barn med cancer som så behöver specialanpassad undervisning. / Aim The aim of this review of the literature was to investigate the quality of life of survivors of leukemia, lymphoma or brain tumor during childhood. Method Sixteen studies that examined the quality of life of these groups were reviewed. All studies were based on self-reported data and were published between 1999 and 2009. Result Several studies compared the survivors’ mental and physical health with that for a healthy population and the results did not differ between these groups. The results do however show that treatment and/or disease may have a negative effect on the quality of life. Radiotherapy and chemotherapy may affect the growth and cause infertility-problems as well as cardiovascular complications. The treatments may also affect the physical and cognitive function. Survivors who had a low education-level, were unemployed and/or had a low income reported lower quality of life. These results indicate that it may be important to provide children with cancer with special education.

Background: Studies have shown that 66 children and teenagers in Sweden suffers from brain tumor every year. Children and teenagers who can´t participate in the regular school for a longer time for whatever reason, have by the school law the right to education in hospitals or institutions. Education that take place in other places than school most try to follow the same guidelines as his/hers usual school.  This applies to students in elementary school, compulsory school, special school, Sami school, secondary school and upper secondary school. Purpose:  The purpose of this study was to find out how three teachers at a hospital school plans their work with children in grade from 1 to 3, who suffer from cancer, especially brain tumor.  How can the teachers at the hospital school plan and organize their teaching so that it´s possible for the children whit brain tumor to feel as normal as possible. How does the common work between the consultant nurse, teachers at the hospitals and their ordinary school prevent the children to feel like an outsider? Method: I have chosen to do a qualitative study followed by three interviews whit three informants who works at a hospital school. One interview with the head of the unit, one interview with the special education teacher and one interview with the consultant nurse who works as a contact for the affected students. Conclusions: The result of my thesis is primarily that it`s important to have a good contact, communication and attitude to the students, so that their time at the hospitalschool will be as normal as possible. And in that way minimize the risk to feel and bee seen as a outsider. Result: Hospitalschool is a very god communal operation for those students who needs it.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsättning efter behandling av hjärntumör, behöver för stöd i sin skolgång. I studien söks svaret på vilka utmaningar eleverna står inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehållsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger på intervjuer med åtta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens främlingskap till sig själv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt Råd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojämna kognitiva förmågor och att svårigheter blir synliga då kraven ökar. Många elever upplevs känna ett främlingskap till sig själv vilket påverkar hur stödet tas emot i skolan. Informanterna upplever att skolan spelar en mycket viktig roll i elevens rehabilitering. Samverkan med andra professionella inom vården och skolan samt hemmet sågs som viktiga arenor för att säkra upp elevens behov. Resultatet visar att den viktigaste framgångsfaktorn är att eleven får en pedagogisk resurs som coachar eleven framåt i lärandet.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.

Bakgrund: I Sverige insjuknar ett barn i cancer nästan varje dag. Sveriges cancervård är världsledande och överlevnadsprocenten ligger på 85%. I låg- och medelinkomstländer där majoriteten av världens barn lever är överlevnaden inte lika hög. Anledningen till att överlevnaden i Sverige är hög beror främst på kunskap inom området samt bra förutsättningar gällande behandlingar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka föräldrars upplevelser av att ha ett barn med cancer. Metod: Till studien användes en kvalitativ design där 13 stycken vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier. Resultat: Studiens resultat visar att föräldrarna känner ett stort lidande relaterat till barnets sjukdom. Föräldrarna använde olika strategier för att klara av den svåra situationen. Något som hade stor betydelse för föräldrarnas välmående var stödet från omgivningen samt att de fått vara involvera i och blivit välinformerade om sjukdomsförloppet. Resultatet visar även att föräldrarna både hade positiva och negativa upplevelser från vården och vårdpersonalen. Det var många av familjerna som kände att efter lång tid på sjukhus var det svårt att hitta egna rutiner i hemmet. Samt att eftervården inte uppfyllde några av föräldrarnas behov. Slutsats: Föräldrarna upplever många olika känslor i samband med att deras barn får en cancerdiagnos. God kommunikation och anpassad information från vårdpersonalen är en god förutsättning för relationsskapande till föräldrarna. Relationsskapandet medför trygghet och tillit till vården som sedan föräldrarna överför till sina barn. Vidare forskning inom området med fokus på hur man som vårdpersonal bemöter föräldrar samt hur man stöttar dem krävs för att skapa bättre upplevelser.

Bakgrund: I Sverige drabbas i genomsnitt mer än ett barn per dag av någon form av cancer. Majoriteten av de drabbade är under fyra år gamla och överlevnaden i Sverige ligger på 85%. Det är tack vare den breda kunskapen inom området och de goda förutsättningarna kring behandlingar som siffran för överlevnad i Sverige är högre än i andra länder som till exempel låg- och medelinkomstländer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn drabbas av cancer. Metod: En kvalitativ design där 11 vetenskapliga artiklar ingick valdes. Därefter analyserades de genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser hos föräldrar. Föräldrar var i behov av stöd från både vårdpersonalen och vänner. Något som var återkommande hos många föräldrar var den ständiga oron och lidande relaterat till barnets sjukdom. Föräldrar tyckte även att det var väldigt svårt att återgå till det normala livet hemma efter avslutad behandling eller om barnet inte överlevt cancern. Slutsats: Majoriteten av föräldrarna i litteraturstudien upplevde många känslor i samband med att deras barn drabbats av cancer. För att vårdpersonalen ska kunna skapa en god relation till föräldrarna och kunna ge stöd åt dem, kräver det en god och individanpassad kommunikation. När föräldrarna känner tillit till vårdpersonalen kan en god relation skapas och på så sätt medföra trygghet till föräldrarna. För att ta reda på hur vårdpersonal bäst bemöter föräldrar i denna situation krävs det mer forskning med fokus på bemötande och upplevelser.

Pernilla & Sjöström, Sandra (2022) Diagnos: Barncancer – Nu tillbaka till skolan, samverkan mellan sjukvården, skolan och vårdnadshavare. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Det övergripande syftet med examensarbetet är att beskriva hur barn som överlevt cancer, deras vårdnadshavare, skola och sjukvården upplever återgången till skolan efter avslutad behandling. Utifrån syftet har dessa frågeställningar tagits fram. Vilka rutiner har skolan och sjukvården när elever drabbas av cancer, både under och efter behandling? Hur fungerar samverkan mellan skolan, sjukvård och vårdnadshavare för att få en fungerande återgång till skolan? Vad är vårdnadshavarnas upplevelser om deras barns återgång till skolan efter avslutad behandling. Fokus har även varit att utifrån specialpedagogiska insatser belysa elevhälsoteamets roll utifrån barnens behov. Uppsatsen beskriver hur samverkan fungerat ur vårdnadshavarnas, sjukvårdens och skolans perspektiv. Studien är kvantitativ med kvalitativa inslag och relateras till samverkansteorin med fokus på den interorganisatoriska organisationsteorin i centrum. Studiens empiri har samlats in genom enkäter med både slutna och öppna frågor som grundats på frågeställningarna. Enkäter skickades ut till slumpmässigt valda kommunala och privata skolor i Skåne, konsultsjuksköterskor i hela Sverige samt vårdnadshavare till barn som överlevt cancer i Skåne, Blekinge och Kronobergs län. Undersökningen visar att det finns stora utmaningar att få samverkan att fungera mellan de olika verksamheterna. Det är regionen (sjukvården) och kommunen (skolan) som ska förstå varandras arbetssätt, använda sig av varandras kompetenser och dessutom samverka med vårdnadshavare för barnet ska kunna få en så bra skolgång som möjligt. Här har elevhälsoteamet en betydelsefull roll för att samverkan ska fungera. Dessa två verksamheter vilar under olika huvudmän och således arbetar de på olika sätt, har sekretess mot varandra och arbetar vanligen inte med varandra. Det är sällan som en skola har ett barn som blir allvarligt sjuk och skolorna är inte alltid förberedda på hur de förväntas agera under tiden som eleven får behandling, skolorna är ”nya” inför hur samverkan kan fungera med sjukvården. Sjukvården vet hur samverkan kan fungera med skolan, utmaningen för sjukvården är att varje elev som insjuknar går på en ”ny” skola. Sjukvården får börja om från början med varje skola när en elev 4insjuknar. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter till vårdnadshavare, skola och konsultsjuksköterskor. Många av svaren från vårdnadshavarna visar att det sociala stödet från skolan är viktigt för eleverna. Eleverna som är sjuka vill vara med i gemenskapen i klassen fast de är inlagda och genomgår behandlingar av olika slag. Specialpedagogens uppgift är att vara spindeln i nätet när en elev insjuknar i barncancer eller annan allvarlig sjukdom. Genom att vara ett stöd för både lärare, vårdnadshavare och eleven kan specialpedagogen göra den sociala frånvaron mindre påtaglig. Vårdnadshavarna beskrev tydligt hur mycket det betydde för barnen att få ett mejl, sms eller ett gäng teckningar skickade till sig när de låg inlagda. Vissa perioder under behandlingen kunde vissa barn följa med undervisningen i hemskolan via en klassrobot och det underlättade också återgången till skolan. Skolornas svar visade att de önskade mer utbildning i eventuella seneffekter och hur skolan kan fånga upp dessa i tid. Uppsatsen belyser hur viktigt det är att båda verksamheterna sätter barnet i centrum, är lösningsfokuserade och arbetar efter de förutsättningar som finns. ”De ska inte bara överleva – de ska kunna leva också” (Barncancerfonden, 2022)

No description available.

Bakgrund: Ungefär 400 000 barn och ungdomar drabbas av cancer i världen varje år. Föräldrar har en viktig roll i behandlingen av barncancer. Att undersöka föräldrars upplevelser av vården kan ge en bättre vård till både föräldrar och barn. Syfte: Att undersöka föräldrars upplevelse av att ha ett barn som vårdas för cancer. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Sökningen utfördes i PubMed och Cinahl. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s mall för bedömning av kvalitativa studier. Tolv kvalitativa originalartiklar inkluderades i studien. Resultatet studerades för att hitta likheter och olikheter mellan studierna. Meningsbärande enheter identifierades och bildade sedan kategorier och underkategorier. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre huvudkategorier: Psykiska och fysiska reaktioner, Föräldrarnas upplevelser av sjukdomens påverkan på livet och Föräldrars upplevelser av vården. Cancerdiagnosen ledde ofta till känslor av rädsla och stress, känslor som ofta kunde yttra sig genom fysiska reaktioner. En del föräldrar vände sig till sin religion för att hantera sjukdomen medan andra förlitade sig på fakta och information. Positiva känslor och effekter såsom ökad emotionell styrka och större förmåga att hantera motgångar framkom också. Ett bra stöd från sjukhuspersonalen var väsentligt för föräldrarnas välmående. Slutsats: Studiens resultat visade en stor variation i föräldrarnas upplevelser. Det är därför viktigt att som sjuksköterska alltid arbeta personcentrerat och ge en individualiserad vård. / Background: Approximately 400 000 children and adolescents from around the world suffer from cancer every year. Parents have an important role in the treatment of pediatric cancer. To examine parents’ experiences of having a child with cancer can improve the care for both the parents and the child. Aim: To explore parents' experiences of having a child that is treated for cancer. Method: The study is a general literature study with a descriptive design and a qualitative approach. The search was conducted in PubMed and Cinahl. The quality of the studies were reviewed using SBU:s guide to review qualitative studies. Twelve qualitative original articles were included in the study. The results of the studies were studied and similarities and differences were found. Meaningful units were identified and created categories and subcategories. Result: The analysis resulted in three main categories: Parents’ psychological and physical reactions, Parents’ experiences of the disease's impact on life and Parents’ experiences of healthcare. The cancer diagnosis often led to feelings of fear and stress, feelings that often were expressed as physical reactions. Some parents turned to religion to cope with the disease while others depended on facts and information. Positive feelings and effects such as growth in emotional strength and a greater ability to deal with setbacks also emerged. Good support from the hospital staff was essential for the parents' wellbeing. Conclusion: The result showed a great variety in parents' experiences. Therefore it is important as a nurse to always work person-centered and provide individual care.