Bakgrund: Ordet cancer kan vara ett väldigt laddat ord för många människor, cancer hos barn är ännu mer laddat eftersom det gäller just ett barn. Då ett barn får diagnosen cancer är det inte bara barnet som drabbas, utan även familjen och stora delar av omgivningen såsom skola och kompisar. Idag finns det goda chanser att barn överlever sin cancersjukdom och det finns välgjorda riktlinjer för hur vården ska bedrivas under aktiv behandling och hur uppföljningen av barnet ska ske efter avslutad behandling. Men finns det någon plan för att uppföljning av föräldrarna och hur är deras mående tas omhand efter en påfrestande tid som denna? Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars erfarenheter av livet efter att barnet har avslutat en lyckad cancerbehandling. Metod: En litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på åtta vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra övergripande kategorier identifierades: Erfarenhet av känslomässiga reaktioner; Erfarenhet av påverkan på livet; Betydelsen av stöd och relationer; Att återgå till det normala. Slutsats: Resultat i studien visade att många föräldrar upplever ständig närvaro av oro, ångest eller depression även efter barnets avslutade behandling. De föräldrar som uppfattar sina barn som mer sårbara och bräckliga blir mer påverkade av den negativa stress som sjukdomen och dess behandling har utgjort. Vidare gick att utläsa att den ständiga jakten efter eventuella symtom blir ett stresspåslag och utgör en påminnelse i det vardagliga livet. Allt detta bidrar till okontrollerbara tankar om återfall eller död vilket leder till ett hinder för familjen att bearbeta det de varit med om och gå vidare. En förlorad nära kontakt med vårdpersonal efter avslutad behandling får vissa föräldrar att känna ångest.

I Sverige diagnosticeras varje år cirka 350 barn och ungdomar under 18 år med cancer, varav drygt 85 % överlever. Att överleva barncancer är ofta förenat med både seneffekter och komplikationer som påverkar livet, även långt efter cancerns behandling. Det finns få svenska studier som undersöker upplevelsen av att ha haft barncancer och än färre om vad detta innebär för upplevelsen av existentiella frågor. Syftet med studien var att med en fenomenologisk ansats öka kunskapen kring hur existentiella aspekter hos vuxna som mottagit en cancerdiagnos som barn upplevs, och hur livet efter diagnosen format deras upplevande. Två fokusgrupper genomfördes via videolänk med sju vuxna deltagare som behandlats för cancer som barn. Materialet analyserades med en tematisk analys vilket resulterade i tre teman; (1) behov av att mötas i och kring existentiella frågor, (2) existensens oförutsägbarhet och (3) visdom ur erfarenheten. Studien visar att barncanceröverlevare kan uppleva sig hjälpta av att diskutera frågor av existentiell natur tillsammans med andra som har liknande erfarenheter, samt att deltagarna upplever att samhället i stort borde bemöta dessa ofta svåra frågor som är aktuella för oss alla. / In Sweden, approximately 350 children and adolescents (under the age of 18) are diagnosed with cancer every year, of which just over 85% of these survive. Surviving childhood cancer is associated with both late effects and complications that affect the lives of the survivors even long after treatments. There are few Swedish studies that examine the experience of having had childhood cancer but also what it means for the experience of existential issues. The aim of the study was to use a phenomenological approach to investigate the existential aspects of being human in connection to having been diagnosed with childhood cancer, and to live with this experience afterwards. Two focus groups were conducted via video link with adult participants treated for childhood cancer. The material was analyzed using a thematic analysis which resulted in three main themes; (1) the need to be met in and around existential issues, (2) the unpredictability of existence and (3) wisdom through the experience. The study shows that childhood cancer survivors could be perceived to benefit by meeting further in the existential issues together with others who have similar experience, but also that society can respond to these difficult issues which are relevant to us all.

Sammanfattning Bakgrund: Barn med cancer riskerar att drabbas av en rad allvarliga komplikationer till följd av sin sjukdom och cancerbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka interventioner, utfallsmått och effekt av fysisk aktivitet hos barn med cancer genom att granska vetenskapliga artiklar  Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökning gjordes i databasen PubMed. Tio artiklar inkluderades och granskades sedan med PEDro-scale.  Resultat: Interventionsformerna var aerob träning, kombinerad träning bestående av aerob träning, styrketräning, balans och rörlighet. En studie fokuserade främst på motorisk funktion. Utfallsmåtten var strukturella förändringar i hjärnan, kardiorespiratorisk förmåga, fysisk funktion, muskelstyrka, livskvalitet, bentäthet, kognition och rörelseomfång. Aerob kapacitet och muskelstyrka ökade signifikant i interventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Plasticitet i hjärnan ökade signifikant inom grupperna. Ingen effekt på livskvalitet.   Konklusion: Fysisk aktivitet som intervention hos barn med cancer har flera positiva effekter. I litteraturen råder ej konsensus gällande omfattningen av effekterna eller hur träningen ska utformas. Fler högkvalitativa studier krävs inom området. / Abstract Background: Children with cancer diseases experience long term negative effects on physical fitness and functioning after treatment. The aims of the study were to investigate interventions, outcome measures and effects of physical activity on children with cancer. Method: Systematic review. The search was conducted in the database PubMed. Ten studies were included in the study. The evidence quality of the studies was assessed with PEDro-scale.  Results: The interventions used were aerobic exercise, combined training with aerobic exercises, muscle strengthening, balance and mobility. One study focused on motor function. Outcome measures were change in brain structure, cardiorespiratory fitness, physical function, muscle strength, quality of life, cognition, bone mineral density and range of motion. Cardiorespiratory fitness and muscle strength increased significantly in the intervention group compared to the control group after training. Significant increase of positive changes in brain structure within both groups. No effects were found on quality of life.  Conclusion: Children with cancer diseases can benefit from physical activity and exercise training. The full extent of the effects is still unclear and more studies of high quality and with larger populations are needed. Keywords: Childhood cancer, physical activity, interventions, outcome measures, effect

Bakgrund: Leukemi är den vanligaste cancerformen hos barn och drabbar cirka 400.000 barn varje år. En cancerdiagnos påverkar inte enbart det sjuka barnet utan hela familjen blir påverkad. En sjuksköterska bör fånga upp både barnet och föräldrarna och ge rätt förutsättningar för att hantera den omtumlande situationen. Delaktighet och stöd är en grund för att få en välfungerande cancervård. Metod: Metoden är en litteraturöversikt, där datamaterialet består av nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse när deras barn har diagnosticerats med leukemi. Resultat: Ur analysen identifierades tre kategorier; Det händer inte oss, Fokus är bara på det sjuka barnet och Behov av ömsesidigt stöd med nio underkategorier. Konklusion: Studien har bidragit med kunskap kring föräldrars upplevelser av att deras barn insjuknat i leukemi. Stöd har visat sig vara den viktigaste nyckeln för att klara av den turbulenta situationen för föräldrarna. Det framkom att stöd kan ges och tas emot på olika sätt och mammans och pappans upplevelse av stöd skiljer sig något åt. / Background: Leukemia is the most common form of cancer in children and affects about 400,000 children each year. A cancer diagnosis not only affects the sick child but the whole family is affected. A nurse should capture both the child and the parents and provide the right conditions for dealing with the dizzying situation. Participation and support are a basis for receiving well-functioning cancer care. Method: A literature review, used on nine qualitative and two quantitative articles. Aim: The aim of the study was to shed light on parents' experience when their children have been diagnosed with leukemia. Findings: From the analysis, three categories were identified; It does not happen to us, The focus is only on the sick child and Need for mutual support with nine subcategories emerged. Conclusion: The study has contributed knowledge about parents' experiences of their children developing leukemia. Support has proven to be the most important key to coping with the turbulent situation for parents. It emerged that support can be given and received in different ways and the mother's and father's experience of support differs somewhat.

Bakgrund: Barncancer skiljer sig från vuxencancer. Orsaker är fortfarande okända och behandlingsprocessen är lång. Viktigt att tänka på är att barn ska fortsatt få vara barn och vara delaktiga i sin vård. Den familjecentrerade vården är en viktig del i vårdandet av sjuka barn. Sjuksköterskans ansvar ligger på att omvårdnad samt kommunikationen anpassas utefter individen. Den palliativa vården av svårt sjuka barn är en påfrestande situation för alla parter. Metod: En kvalitativ litteraturbaserad studie av tidigare genomförd forskning, där tolv vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn med en cancersjukdom. Resultat: Det framkom två huvudteman och sex underteman; Arbetet med barn med cancersjukdom, betydelsen av god relation till barn med cancersjukdom, vikten av god samverkan i team, anpassad och tydlig information, fysisk och psykisk påverkan hos sjuksköterskor, upplevelser av otillräcklighet, bristen på kunskap leder till osäkerhet, emotionell påverkan hos sjuksköterskor. Konklusion: Sjuksköterskor ansåg att arbetet med barn med cancersjukdom var känsloladdat och energikrävande. Brist på teoretisk- och praktisk kunskap resulterade i sämre förutsättningar att vårda barn med cancer. Sjuksköterskor ansåg att det var viktigt med kollegialt stöd från både kollegor och anhöriga i arbetet med att vårda barn med cancersjukdom. / Background: Childhood cancer is different from adult cancer. Causes are unknown and the treatment is long. It is important to keep in mind that children should continue to be children and be involved in their care. Family-centered care is an important part of caring for sick children. The nurse´s responsibility is to ensure that nursing and communication are adapted to the individual. The Palliative care of seriously ill children is a demanding situation for all parties. Method: A qualitative literature-based study of previously conducted research in which twelve scientific qualitative articles were analyzed. Aim: The purpose of this study is to describe nurses´experiences of caring for children with cancer. Findings: Two main themes and six sub-themes emerged; The work with children with cancer, the importance of a good relationship with children with cancer, the importance of good collaboration in teams, adapted and clear information, physical and mental impact on nurses, experiences of inadequacy, lack of knowledge leads to insecurity, emotional impact on nurses. Conclusion: Nurses believe that working with children with cancer was emotionally charged and energy-intensive. Lack of theoretical and practical knowledge results in poorer conditions for caring for children with cancer. Nurses believe that it was important to have peer support from both colleagues and relatives in the work of caring for children with cancer.

Bakgrund: Varje år får omkring 300 barn i Sverige cancer. När ett barn får ett cancerbesked drabbas hela familjen. Tiden efter diagnos är en jobbig period för alla inblandade. Vardagen förändras och känslor av besvikelse, ilska och sorg kan tränga sig på. På sjukhuset spelar sjuksköterskan en central roll i omvårdnaden och konfronteras oundvikligen med familjen och deras känslor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att bemöta en familj i sorg när deras barn får en cancerdiagnos. Metod: Semistrukturerade intervjuer med fyra sjuksköterskor genomfördes vid två olika sjukhus. Insamlad data sammanställdes och bearbetades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades utifrån sjuksköterskans upplevelser: Sjuksköterskans roll, Familjens känslomässiga berg- och dalbana och Uppmärksamma de unika mötena. Slutsats: Cancer förknippas med döden. Däremot förekommer inte sorg bara vid död. Som sjuksköterska är det viktigt att inte gå in i familjens sorg, utan istället, genom god kommunikation och information, stärka familjen och ge dem hopp. Familjen är en viktig del i omvårdnaden av sjuka barn. Genom att involvera familjen i vårdandet skapas en helhet vilket ger familjen ett inre lugn. / Background Every year, about 300 children in Sweden are diagnosed with cancer. When a child gets a cancer diagnosis it affects the whole family and it is a difficult time for everyone involved. The everyday life changes and feelings of disappointment, anger and grief can be presented. At the hospital, the nurse plays a central role in the care and is inevitably confronted by the family and their feelings. Aim: To describe the nurse’s experience of caring for a family in grief when their child gets a cancer diagnosis. Method: Semi-structured interviews with four nurses were conducted in two different hospitals. Collected data were compiled and processed by using a qualitative content analysis. Results: Three themes were identified by the nurse's experiences: The nurses’ role, The families emotional rollercoaster, and Notice the unique meetings. Conclusion: Cancer is associated with death. Grief however, does not only apply death. As a nurse it is important to avoid going into the family's grief, but instead, through good communication and information, provide them with strength and hope. The family is an important part in the care of sick children. By involving the family, a sense of wholeness and inner calm is created.

Bakgrund: Varje år får cirka 400 000 barn i världen cancer och överlevnadsgraden är ungefär 80%. I Sverige drabbas omkring 350 barn av cancer årligen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda barn med cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie med åtta vetenskapliga artiklar som har en kvalitativdesign. Databaserna PubMed och Cinahl användes för att hitta artiklar som svarar på vårt syfte.   Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och nio underkategorier. Huvudkategorierna var följande: Skapa en god relation med familjen är viktig; Ett krävande men samtidigt givande arbete; Betydelsen av organisationen och teamet. Konklusion: Sjuksköterskans relation till familj/patient är avgörande för god omvårdnad, men det kräver stöd från teamet och ledningen för att upprätthålla sin professionella roll. Byggande av starka relationer, medvetenhet om gränser och möjligheten till hjälp och stöd är viktigt. Chefer och ledare kan använda resultatet för att upprätthålla en god arbetsmiljö. Fortsatt forskning behövs för att förbättra sjuksköterskans omvårdnad till barn med cancer genom interventionsstudier. / Background: Every year, approximately 400,000 children worldwide are diagnosed with cancer, and the survival rate is about 80%. In Sweden, around 350 children are affected by cancer each year. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experience of caring for children with cancer.  Methods: A literature review consisting of eight scientific articles with a qualitative design. The databases PubMed and Cinahl were used to find articles that address our purpose. Results: The analysis resulted in three main categories and nine subcategories. The main categories were as follows: Creating a good relationship with the family is important; A demanding but rewarding job; The importance of organization and teamwork. Conclusion: The nurse's relationship with the family/patient is crucial for good care, but it requires support from the team and management to maintain their professional role. Building strong relationships, awareness of boundaries, and the availability of help and support are important. Managers and leaders can use the results to maintain a good working environment. Further research is needed to improve the nurse's care for children with cancer through intervention studies.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett stressande yrke och sjuksköterskor som arbetar med cancersjuka barn har identifierats som en grupp som löper större risk för stress, på grund av den exponering av patienternas samt deras anhörigas lidande. Cancer hos barn är ovanligt och att arbeta på en barncanceravdelning kan vara krävande på både professionella och personliga plan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress vid vård av cancersjuka barn.  Metod: En litteraturstudie med åtta kvalitativa artiklar har använts. Databaserna CINAHL och PubMed har använts vid sökprocessen.  Resultat: Analysen resulterade i tre teman med tillhörande subteman. Huvudteman var: "Sjuksköterskans upplevelse av stress", "Sjuksköterskans beskrivning av en stressfylld situation" och "Sjuksköterskans hantering av stress". Konklusion: Sjuksköterskans upplevelse av stress kan yttra sig på olika sätt, en känsla av hjälplöshet och en känsla av ångest. Mötet med föräldrar och hög arbetsbelastning beskrevs som stressfyllda situationer för sjuksköterskan. Med hjälp av distansering, kollegor och reflektion hanterade sjuksköterskan den upplevda stressen. Vidare forskning kring hur sjuksköterseyrket kan underlättas vid svåra situationer bör genomföras samt forskning kring sjuksköterskans upplevelse av stress vid vård av cancersjuka barn. / Background: It is recognized that nursing is a stressful occupation and nurses that work in a pediatric cancer ward have been identified as a group that are at a greater risk of experiencing stress, as a result of the exposure of patients and their relatives suffering and agony. Cancer in children is uncommon and it is recognized that working on a pediatric cancer ward can be demanding on both a professional and a personal level. Aim: The purpose of this study is to describe the experienced stress that nurses have when caring for children with cancer.  Methods: A literature study conducted with eight qualitative articles. The databases CINAHL and PubMed have been utilized in the search process.  Results: The analysis resulted in three themes with connected subthemes. The main themes were “Nurses’ experience of stress”, “Nurses’ description of a stressful situation” and “Nurses’ stress management”. Conclusion: The experienced level of stress with nurses can be observed in many ways, a feeling of helplessness and a feeling of anxiety. The encounter with the parents of the patient and the high level of workload was described as stressful situations for the working nurse. With the aid and usage of personal tools such as distancing, colleagues and reflection, can the working nurse handle the experienced level of stress. Further research in the area can favor how the nursing profession can ease difficult situations, and also how research can be developed in the area of how the experience of stress by nurses that work in a pediatric cancer ward.

Bakgrund: Barncancer är en ovanlig sjukdom där cirka 400 000 barn i världen drabbas årligen. När ett barn blir diagnostiserat med cancer hamnar många föräldrar i ett tillstånd av chock. Känslor av osäkerhet och strävan efter att göra sitt barn lyckligt var ett gemensamt tema bland föräldrar. Det ingår i sjuksköterskans ansvarsområde att även vårda och ge stöd till föräldrarna. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelse av sjuksköterskans stöd vid vård av barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt, baserat på 13 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Resultatet presenteras i fem teman: Sjuksköterskans information är betydelsefull, Föräldrar har behov av att känna sig delaktiga, Relationen till sjuksköterskan är meningsfull, Sjuksköterskans närvaro har betydelse och Viktigt att känslorna bemöts. Konklusion: Sjuksköterskan kan öka känslan av stöd genom att ge individanpassad information samt visa sin närvaro. Ibland kan det dock vara svårt att identifiera föräldrarnas behov av stöd och känslor, därför är det viktigt att sjuksköterskan skapar god relation till föräldrarna. Föräldrar beskrivs vara barnets trygga punkt. Hopp är värdefullt för att föräldrar ska få en positiv framtidssyn. / Background: Cancer among children is a rare disease that effects approximately 400 000 children worldwide each year. When a child is diagnosed with cancer many parents go into a state of shock. Feelings of insecurity and striving to make their child happy was a common theme among the parents. It is part of the nurse’s area of responsibility to also care for and provide support to parents. Aim: The aim was to describe parents' experience of the nurse's support in caring for children with cancer. Method: The study was conducted as a literature review, based on 13 scientific articles with a qualitative design. Findings: The results are presented in five themes: Information from the nurse is significant, Parents has a need of being involved, The relationship with the nurse is meaningful, The nurse’s presence is meaningful andThe importance of meeting the feelings. Conclusion: The nurse can increase the feeling of support by providing individualized information and showing presence. Sometimes it can be difficult to identify the parents' need of support and feelings, therefore it is important for the nurse to provide a good relationship with the parents. Parents are described as the childs’ safe place. Hope is important to provide a positive view of the future.

Introduktion: När ett barn diagnostiseras med cancer, oavsett ålder, ökar barnets behov av föräldrarnas stöd och trygghet. Därför är föräldrarnas delaktighet i vården betydelsefull och något som bör uppmuntras och stödjas av samtlig vårdpersonal. Omvårdnaden av svårt sjuka barn ställer höga krav på sjukvården och som sjuksköterska är det viktigt att arbeta familjecentrerat för att möta och tillgodose hela familjens behov. Familjecentrerad omvårdnad innebär att varje familj ska betraktas som unik och att vården ska anpassas efter familjens behov och situation. Syfte: Syftet var att beskriva hur föräldrar till barn med cancer upplever möjligheter och hinder i den familjecentrerade omvårdnaden vid långvarig sjukhusvistelse. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design baserad på 13 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med SBU bedömningsmall för kvalitativ metodik. Databearbetningen av litteraturstudien utfördes enligt Popenoe et al. (2021) beskrivning av allmän litteraturstudie. Resultat: I resultatanalysen framkom fyra kategorier; relation, kunskap, delaktighet och information. Under respektive kategori utformades underkategorier vilka beskrev möjligheter och hinder med familjecentrerad omvårdnad.  Slutsats: Föräldrars upplevelser av möjligheter och hinder i den familjecentrerade omvårdnaden är mångfacetterade. En god vårdrelation, erfaren och kompetent vårdpersonal, främjad delaktighet och tillgodosett behov av information var möjligheter i den familjecentrerade omvårdnaden. Detta ställer krav på vårdpersonalens närvaro, engagemang samt deras förmåga att kommunicera och anpassa omvårdnaden - aspekter som annars utgjorde hinder för den familjecentrerade omvårdnaden. / Background: When a child is diagnosed with cancer, regardless of age, the child's need for parental support and security increases. Therefore, parents' participation in care is important and something that should be encouraged and supported by the staff. Nursing ill children places high demands on healthcare and as a nurse it is important to work family-centered to meet and satisfy the needs of the family. Family-centered care means that each family is considered unique, and that care must be adapted to the specific needs and situation. Aim: The aim was to describe how parents of children with cancer experience opportunities and obstacles in family-centered care during long-term hospital stay. Method: A literature review with descriptive design based on 13 qualitative articles. The articles were quality reviewed using the SBU assessment template for qualitative methodology. Data was analyzed using Popenoe et al. (2021) description of general literature review. Results: In the results analysis, four categories emerged; relationship, knowledge, participation and information. Under each category, subcategories were created which described possibilities and barriers for family-centered care. Conclusion: Parents' experiences of opportunities and obstacles in family-centered care are multifaceted. A good nursing relationship, experienced nursing staff, promoted participation and satisfied need for information were opportunities in family-centered nursing. This places demands on the care staff's presence, commitment and their ability to communicate and adapt the care - aspects that otherwise constituted obstacles for the family center regarding care.