No description available.

Bakgrund: Människor som inkluderas i varandras liv har stor påverkan på varandra. Varje gång ett barn insjuknar i cancer drabbas således hela barnets familj. Familjerelationer och vardagen blir turbulent jämfört med den trygghet familjen vanligtvis erbjuder och de friska syskonen hamnar ofta i skymundan. Syskonen drabbas, till följd av situationen, utav såväl somatiska som psykologiska problem och kan behöva hjälp av stödinsatser för att kunna ta sig igenom vardagen. Syfte: Att beskriva resultatet av stödinsatser som finns för syskon till cancersjuka barn. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ (2), kvantitativ (6) och mixad (2) ansats. Resultat: Effekter från tre typer av stödinsatser presenteras. Stödgrupper, syskonläger och individuella stödinsatser visar alla en signifikant minskning av ångestsymtom, PTSD, psykisk stress, depressiva symtom, rädsla och isolering. Stödinsatserna resulterade i ökad livskvalitet, självkänsla, självuppfattning och kunskap om sjukdomen. Syskonenen upplevde samhörighet med övriga grupp- och lägerdeltagare samt sin egen familj. Grupptillhörighet visade sig vara betydelsefull. Slutsats: Studien visar att stödinsatser har en positiv effekt på syskon till cancersjuka barn där ökad kunskap, sammanhållning och grupptillhörighet var bidragande faktorer. Resultatet speglar vikten av familjefokuserad omvårdnad. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor har en viktig roll i den familjecentrerade vården. Sjuksköterskor bör kunna identifiera syskon som mår dåligt och rekommendera dem till lämpliga stödsatser. / Background: People who are included in each other's life, have a great influence on one another. Every time a child is diagnosed with cancer the child's whole family is affected. Family relationships and everyday life becomes turbulent compared to the security the family usually offers and the healthy siblings often end up neglected. Because of this, these siblings face both somatic and psychological problems and may need support to get through everyday life. Aim: To describe the outcome of supporting interventions available for siblings of children with cancer. Methods: A literature review based on 10 scientific articles with a qualitative (2), quantitative (6) and mixed (2) approach. Results: The outcome of three types of support interventions is presented. Support groups, sibling camps and individual support actions all show a significant decrease in anxiety symptoms, PTSD, mental stress, depressive symptoms, fear and isolation. These supportive interventions resulted in increased quality of life, self-esteem, self-perception and knowledge about the disease. Siblings experienced connectedness with the other group and camp participants and also with their own family. Group membership showed to be meaningful. Conclusion: The study shows that support interventions have a positive effect on siblings of children with cancer where knowledge, cohesion and group belonging were contributing factors. The result reflects the importance of family-focused nursing. Clinical Implications: Nurses have an important role in family-centered care. The nurse should identify siblings who feel bad and consequently recommend suitable support interventions.

När ett barn drabbas av cancer berör det både barnet och föräldrarna. Föräldrarna måste hantera sina egna känslor och funderingar och samtidigt finnas där för det drabbade barnet. Känslorna kan vara överväldigande och kommer att påverka både barnets men framförallt föräldrarnas vardagsliv. Syftet var därför att belysa föräldrars copingstrategier när deras barn drabbas av cancer. Det genomfördes en systematisk litteratursökning som gav 13 stycken vetenskapliga artiklar. Föräldrarna sökte stöd från vänner, kollegor, familj, släktingar, andra föräldrar och vårdpersonal. Att söka stöd i andlighet och tro gav föräldrarna tröst, hopp, ny energi och styrka att fortsätta vidare. Olika handlingar eller aktiviteter utfördes för att hantera svåra känslor eller situationer genom exempelvis brainstorming eller dans. Föräldrarnas erfarenheter kring barnets cancer fick dem att se nya perspektiv i livet, såsom att leva i nuet. När föräldrarna hade svårt att hantera barnets cancer blev deras coping ineffektiv vilket kunde yttra sig som substansintag av till exempel alkohol och tobak, att de tryckte undan känslor eller tröståt. Det behövs mer forskning om hur familjer till barn med cancer påverkas och hur sjuksköterskan kan hjälpa föräldrarna genom denna svåra tid i deras liv

No description available.

Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ungefär 300 barn av cancer. De vanligaste formerna av barncancer är leukemier samt tumörer i hjärna och ryggmärg. 80% av barnen idag överlever sin barncancer. Men alla familjer har inte samma tur och ibland kan barnet inte botas och avlider.  Syfte: Syftet var att undersöka familjers upplevelser av att leva med ett barn som är obotligt sjukt i cancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie utfördes. Via sökning i databaser har författarna funnit relevanta vetenskapliga artiklar. Resultatet baseras på vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats. Författarna tog del av artiklarnas resultat som sedan sammanställdes via en integrerad analys.  Resultat: Studien visade att familjer och framför allt föräldrar vars barn vårdas palliativt tvingades leva med pressen att fatta svåra beslut. Besluten handlade om huruvida den palliativa vården skulle införas i ett tidigt skede och därmed tvingades familjen ge upp hoppet om bot. Familjer upplevde en förändrad vardag med en distansering socialt och inom familjen vid barnets slutskede i livet.  Slutsats: Familjers upplevelser av palliativ vård innefattar att fatta svåra beslut och ta ställning till vilka som ska inkluderas i processen. Familjer tenderar att distansera sig från omvärlden och från sina närmaste familjemedlemmar. Familjen behöver stöd vid svåra beslutstaganden för att inte isolera sig från omvärlden när de genomgår sin hittills största prövning i livet.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 300 barn av cancer varje år vilket innebär att även flera föräldrar blir involverade i sjukdomen. Behandlingsmöjligheterna är goda och fler barn botas idag än tidigare. Behandlingarna är påfrestande för barnet, men även för föräldrarna. Föräldrarnas känslor är viktiga att inte förbise. Det ligger i sjuksköterskans vikt att uppmärksamma föräldrarna för att kunna tillgodose även deras behov. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars känslor när deras barn genomgår cancerbehandling. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier skrivna av föräldrarna. Då syftet var att belysa känslor valdes en induktiv ansats. En manifest kvalitativ innehållsanalys tillämpades för analys av materialet. Resultat: Föräldrarna upplevde en ständig oro, maktlöshet och avsaknad av samhörighet under behandlingstiden. De lärde sig däremot även att uppskatta nuet och känna en meningsfullhet vilket bidrog till en känsla av hoppfullhet för framtiden. Tack vare ett förtroende för sjukvården och en utveckling i föräldrarollen kunde dem känna en trygghet under den svåra behandlingen. Slutsats: Behandlingen skapar känslor kopplade till lidande hos föräldrarna men det finns också starka och betydande känslor av glädje. Sjuksköterskan har en stor möjlighet till att främja föräldrars upplevelse under behandlingstiden. Genom insikt och förståelse över hur känslorna kan uppkomma kan hen bidra till en mer positiv tillvaro för föräldrarna.

Introduktion/Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 350 barn i cancer, vilket innebär en stor påfrestning för barnet och dess närstående. Närståendes närvaro bidrar med trygghet samt ökat välbefinnande för barnet. Samtidigt är närstående själva i behov av stöd och vägledning av sjuksköterskan för att kunna hantera situationen och fatta svåra beslut. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av sjuksköterskors stöd, när ett barn med cancer är i behov av slutenvård. Metod: Litteraturstudien utformades efter Polit & Becks (2017) nio steg. Studien är systematiskt utformad via litteratursökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed, vilket resulterade i totalt tio vetenskapliga artiklar. Av de tio artiklarna var åtta av kvalitativ design och resterande två i kvantitativ design. Samtliga artiklar granskades enligt Polit & Becks (2017) granskningsmallar för kvantitativ och kvalitativ studie. Resultat: I litteraturstudien framkom fyra kategorier: Trygghet, Oro, Stress och Hopp som redogör för närståendes upplevelser av sjuksköterskans stöd vid barncancer. Slutsats: I litteraturstudiens resultat framkom både negativa och positiva upplevelser gällande sjuksköterskans stöd. Information, empati och respekt visade sig vara viktiga faktorer för att de närstående skulle känna trygghet och hopp samt minskad stress och oro.

Bakgrund: Varje år insjuknar över 300 barn i cancer i Sverige. Trots att forskningen kommit långt dör fortfarande barn i cancer varje år. I samband med ett barns cancerdiagnos står också föräldrar och närstående vid sidan om som i sig genomgår ett stort trauma av ovisshet och maktlöshet inför hur framtiden kommer att utspela sig. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn. Metod: Studien är gjord som en litteraturstudie med induktiv ansats då författarna ville belysa och beskriva upplevelser. Studiens resultat utgår från självbiografier skrivna av föräldrar vars barn fått cancer, för att analysera dess innehåll har en manifest kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: Resultatet påvisade det lidande familjerna genomlidit relaterat till barnets cancerdiagnos. Vidare belyser författarna även de aspekter som trots sjukdomen inger en känsla av hopp och glädje. Av stor vikt ansågs det att familjen får tid tillsammans och har chansen att leva ett så normalt liv som möjligt. Slutsats(er): Föräldrar genomlider ett stort lidande när deras barn insjuknar i cancer men det finns faktorer som kan verka för att öka deras välbefinnande. En viktig del är att man får tid tillsammans som familj. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i att öka föräldrarnas välbefinnande och inge trygghet och hopp.

Bakgrund Cirka 75-80 procent av alla barn som drabbas av cancer i Norden överlever. Som en följd av den alltmer intensiva behandlingen har dock biverkningarna ökat, vilket gör att barn ibland även får spendera tiden mellan två behandlingar på sjukhuset. Under den långa sjukdomsperioden har sjuksköterskorna en viktig roll för både föräldrar och barn. Det är av stor vikt att samtala med barnen om det de går igenom, då det minskar deras oro och ökar deras möjlighet till delaktighet i behandlingen. Informationen som ges ska vara enkel och ärlig och anpassad efter barnens utvecklingsnivå. Under samtalen kan sjuksköterskorna beroende på barnens ålder använda sig av olika hjälpmedel som exempelvis dockor, fotoalbum, böcker eller broschyrer. Det har visat sig att föräldrar som väljer att prata om döden med sitt allvarligt sjuka barn är nöjda över sitt beslut. Ofta underskattas barns förståelse kring sin sjukdom och att den kan leda till döden. Att undanhålla information kan således istället skapa oro hos barnen då de förstår att något är fel men inte vad. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att samtala med barn i åldrarna fyra till tolv år som har cancer. Metod För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod där sex sjuksköterskor intervjuades på ett semistrukturerat vis. Samtliga sjuksköterskor hade mer än två års erfarenhet inom barnsjukvården. Resultat Samtliga av de intervjuade sjuksköterskorna påtalade hur individuell barns mognad är och hur viktigt det är att ha i åtanke vid samtal med barn. För att anpassa sitt samtal efter barnens mognad är det viktigt att ha en inblick i deras sjukdomsförståelse. Många av sjuksköterskorna ansåg att yngre barn inte tänker på att de är sjuka i lika stor utsträckning som de äldre barnen. Vissa av sjuksköterskorna uppgav dock att de tror att alla barn oavsett ålder förstår att de är sjuka. Samtalen kan exempelvis ske vid inskrivning av barn eller i form av diagnossamtal, spontana samtal under behandlingens gång eller inför procedurer. Samtliga intervjuade använde hjälpmedel i stor utsträckning under sina samtal med barnen. Exempel på hjälpmedel som användes var medicintekniskt material, dockor, magnetbilder, böcker och förberedelsepärmar. Under intervjuerna framkom att barnens rätt till information, ärlighet gentemot barnen samt konsekvenser av att dölja information för barnen var viktiga aspekter i samtalet med barn. Även vikten av att främja barnens delaktighet i samtalen underströks i samtliga intervjuer. Slutsats Slutsatsen av föreliggande studie är att sjuksköterskors huvudsakliga uppgift i sina samtal med barn är att förenkla informationen som ges så att den passar barnens individuella mentala mognad. Sjuksköterskornas största utmaning ligger därmed i att välja en optimal förenklingsnivå. Reduceringen av detaljer i informationen gör att barnens möjlighet att tillgodogöra sig den information som ges ökar.Författarna har i sin studie även funnit att föräldrarna ibland kan drivas av en beskyddande instinkt som yttrar sig i att de motsätter sig informationsgivandet till barnen. Sjuksköterskans utmaning består därför ofta inte bara i planerandet och genomförandet av samtalen med barnen utan även i samtalen med föräldrarna.

Bakgrund I en del familjer runt om i världen diagnostiseras barn med cancer. Föräldrarna till det sjuka barnet ställs då inför en ny och utmanande livssituation när cancerdiagnosen träder in i deras liv. Ett flertal faktorer spelar in i hur konsekvenserna ter sig och hopp är en viktig del i processen. Syfte Syftet var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med cancer. Metod För detta arbete valdes litteraturöversikt som design vilken innefattar vetenskapliga artiklar. Detta för att kunna sammanställa befintlig forskning inom ämnesområdet. En kvalitetsgranskning samt integrerad analys genomfördes av dem artiklar som ingick i resultatet. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat Dataanalysen resulterade i fem teman: Psykologiska effekter, arbete och ekonomi, hoppets inverkan, påverkan på familjen och informationsbehov. De psykiska påfrestningar som majoriteten av föräldrarna uppgav i berörda studier var ångest, depression, rädsla, chock samt ovisshet. Många upplevde en ekonomisk börda samt en försämrad ekonomisk situation till följd av sitt barns sjukdom. Hopp visade sig ha en stark inverkan i bearbetningsprocessen där merparten föräldrar angav att hopp var väldigt viktigt. Positiva aspekter såsom stärkta familjerelationer framträdde. Kunskap kring sjukdomen, behandling och omvårdnad påvisades vara de områden flest föräldrar önskade information kring. Slutsats Att som förälder tvingas genomgå sitt barns cancersjukdom medför konsekvenser på flera plan. Psykiska påfrestningar som depression och ångest är vanligt förekommande och ekonomin kan drabbas hårt till följd av minskat antal arbetstimmar. Det sociala samlivet kan förändras på olika sätt och genom en ökad kunskap hos vårdpersonal kan föräldrarnas behov av information och möjlighet att känna hopp tillgodoses på ett professionellt och individanpassat sätt. Därmed kan den bästa möjliga vård bedrivas. Det framkom även att upplevelsen leder till positiva förändringar, såsom stärkta relationer och en ny syn på livet.