After the introduction of the term, sustainable development, a variety of academicians fromdifferent disciplines tried to conceptualize it in their own way, drawing on these views, manydifferent degrees but with similar titles have been established in many universities all around theworld.Masters program in Sustainable Development (MSD) at Uppsala University and the SwedishUniversity of Agricultural Sciences (SLU) is one the most recent ones. Before starting this study, itwas investigated that the expectations of the different actors in this program are not fulfilledcompletely. Presence of many different ideas and perspectives in addition to the high number ofactors involved in the situation made the situation too complex to be fixed easily. Therefore, theSoft Systems Methodology (SSM), as an appropriate approach for improving complex problematicsituations, is used to reform the organization of the MSD in coming years. The process ofidentifying the challenges of this program and then improving some of them in practice aredescribed in this thesis. Alongside the action phase, the applications of Systems Approach intransformation of Education for Sustainable Development (ESD) are explored.It is investigated that three levels of learning, i.e. basic, meta- and epistemic learning, andaccordingly three levels of organizational change, i.e. the first, second and third order, need to berecognized, if an ESD program is to be different from the unsustainable trends of education.

VET HUT! Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utveckling Education for Sustainable Development Possibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development. Antal sidor: 39 Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar. I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare. Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning. Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare. Vi tror att mycket, relativt enkelt, kan vinnas om tid och kraft satsas på att utveckla och förtydliga de ämnesöverskridande kopplingar som finns i begreppets olika aspekter genom exempelvis deliberativa samtal. I diskussionen ger vi förslag på tillvägagångssätt för att underlätta implementering av tematiskt ämnesövergripande arbete i hållbar utveckling

This study aims to measure the effect of designed environmental education lectures that is based on general environmental problems on primary school students&rsquo / attitudes toward environment. The participants of this study obtained from a governmental school in Y&uuml / z&uuml / nc&uuml / Yil districts of Ankara and consists of 51 (18 fourth grade and 33 fifth grade) students. In the study that is held in 2006-2007 education year students implemented to environmental education lectures for one month. The lectures included the &ldquo / sustainable development&rdquo / and &ldquo / ecological footprint&rdquo / concept, as well as the general environmental problems, their reasons and recycling as solution for reducing environmental problems, and student-centered teaching methods such as discussion, role playing, cooperative learning and questioning were used during the lectures in addition to the traditional teaching method. The data concerning the effect of the lectures was obtained by the environmental attitude questionnaire implemented to the students before and after the treatment as pre-test and post-test. Independent sample t-test and paired sample t-test were conducted for data analysis and the result of the study indicated that environmental education lectures increased the environmental attitudes of the students.

This study was conducted to investigate the effects of eco-school application on elementary school students&rsquo / environmental literacy levels. Besides, effects of the application on students&rsquo / views about environment were explored. The study was carried out during the spring semester of 2008&ndash / 2009 academic year. Data of the study were gathered from 316 students (grades six to eight) enrolled to two elementary schools. One of the schools was determined as experimental group (n = 156) and students attending this school received eco-school application. The other school was set as control group (n = 160) and students enrolled to this school received traditional school application. Environmental Literacy Questionnaire with four subscales / environmental knowledge, attitudes, uses and concerns, was used to determine students&rsquo / environmental literacy before and after the eco-school application. Also, students&rsquo / views about environment were clarified with a draw-and-explain task. At the end of the treatment, interviews were conducted with some eco-school students and teachers to determine their views about the application. The results revealed that there were significant differences between control and experimental groups of different grade levels in terms of the all subscales of Environmental Literacy Questionnaire in the favour of experimental group. Additionally, students&rsquo / pre- and post- drawings showed that elementary school students&rsquo / views about environment mainly focus on three major themes / clean, polluted and both clean and polluted environment. The Chi-Square analysis revealed that there were significant associations between treatment groups and their views about the environment.

Die vorliegende Arbeit greift zum einen in den aktuellen Diskurs über das Selbstverständnis und die systematische Verortung der Politischen Bildung ein und liefert zum anderen einen Beitrag zur Debatte über die Wirksamkeit von Politischer Bildung. Beschrieben wird das gesellschaftspolitische Phänomen der Entgrenzung und das damit verbundene individualistische Dilemma der Entfremdung als eine Herausforderung für eine aktuell verunsicherte institutionalisierte politische Bildungslandschaft. Grundlage für das methodische Design ist die These, dass die aktuellen gesellschaftlichen Entgrenzungsprozesse die beschriebenen Entfremdungen der Bürger vom Politischen zumindest mitverursachen. Die Institutionen der Politischen Bildung reagieren auf diese Prozesse mit Verunsicherung, welche sich durch das Festhalten am originär Eigenen oder durch Suchbewegungen bestimmt. Auch bei den potentiellen Teilnehmern spiegeln sich die gesellschaftlichen Entwicklungsprozesse zwischen Politikverdrossenheit und der Suche nach Aktivitätsalternativen. Um diese Ambivalenzen sowohl institutionell als auch personell aufzuschliessen, wurde die vorliegende empirische Untersuchung als eine Verbindung summativer und formativer Evaluation angelegt. Damit soll sowohl die Wirklichkeit der Politischen Bildung beschrieben als auch deren Entwicklungsperspektiven aufgezeigt werden.

<p>VET HUT!</p><p>Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utveckling</p><p>Education for Sustainable Development</p><p>Possibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.</p><p>Antal sidor: 39</p><p>Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar.</p><p>I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare.</p><p>Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning.</p><p>Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare. Vi tror att mycket, relativt enkelt, kan vinnas om tid och kraft satsas på att utveckla och förtydliga de ämnesöverskridande kopplingar som finns i begreppets olika aspekter genom exempelvis deliberativa samtal. I diskussionen ger vi förslag på tillvägagångssätt för att underlätta implementering av tematiskt ämnesövergripande arbete i hållbar utveckling</p>

The purpose of this study is to describe some teachers´views on integration of students with intellectual disabilities in elementary school. The study is based on qualitative semistructures interviews with eight teachers who have experience of working with students with intellectual disabilities. The result of the study were analyzed on the basis Nilholm (2014) special educational perspective, which consists of the compensatory perspective, the critical perspective and the dilemma of perspective. The result show that teachers are very positive about the integration of students with intellectual disabilities. They see more advantages than disadvantages integration. The teachers se see as main benefit of the integration of differences and diversity among students enrich business, and benefits all students. Educators belive that it will be more difficult to integrate student with intellectual disabilities, the older student becom, then the differences become larger both socially and interms of knowledge. My study can help to create understanding and knowledge of how the process of integration regarding students with intellectual disabilities cab work in primary class.

The aim of this study is to explore how some teachers in compulsory education for pupils with intellectual disabilities work with assessing the knowledge development in pupils in their daily work. The study is based on four semi structured interviews with teachers in compulsory education for pupils with intellectual disabilities. The results of the study show that teachers enjoy working in compulsory education for pupils with intellectual disabilities and that they think that assessment is a big part of everyday schoolwork. The teachers are aware of how the assessment process is supposed to work but their knowledge level, that the result shows, is not always sufficient to find useful methods and tools for assessment. This result shows that it is formative assessment which is largely applied. Teachers use many methods and contexts that enable assessment of pupils´ knowledge such as talks, observations and documentation. The results show that feedback is used partly to make visible the student´s knowledge level to the teacher, and partly to make the development of knowledge visible to the student himself. The object feedback is to show where the student is, what the goal is and how the student should get there. Several of the teachers strive to encourage students´ participation in their own learning process by developing the knowledge goals together and through frequent feedback. / Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare i grundsärskolan resonerar kring bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Studien belyser lärarnas erfarenheter kring bedömning ur ett brett perspektiv och i det vardagliga skolarbetet. Studien bygger på fyra halvstrukturerade intervjuer med lärare som arbetar i grundsärskolans årskurser 1-6. Resultatet visar att lärarna trivs att arbeta i grundsärskolan och att de tycker att bedömning utgör en stor del av det vardagliga skolarbetet. Resultatet visar att lärarna har kunskap om hur bedömningsarbetet är tänkt att fungera men en kunskap som inte alltid är tillräcklig för att finna användbara metoder och redskap för bedömning. I resultatet framträder att det är formativ bedömning som till största delen tillämpas. Lärarna visar många metoder och sammanhang som möjliggör bedömning av elevernas kunskapsutveckling såsom samtal, observationer och dokumentation. Resultatet visar att återkoppling används dels för att synliggöra elevens kunskapsutveckling för läraren och dels för att synliggöra kunskapsutvecklingen för eleven själv. Återkopplingens syfte är att visa var eleven är, vad målet är och hur eleven ska nå dit. Flera av lärarna eftersträvar elevernas delaktighet i sin egen kunskapsprocess genom att utarbeta kunskapsmålen tillsammans och genom tät vardaglig återkoppling.

No description available.

Žinoma, kad kas dešimtas vaikas, turintis klausos negalią, gimsta kurčiųjų šeimoje, kiti devyni gimsta ir auga girdinčiųjų šeimose. Pastarosioms yra labai sudėtinga susitaikyti su šiuo faktu, joms reikalinga visokeriopa pagalba, o ypač psichologinė, kurios Lietuvoje labiausiai trūksta. Dėl nepakankamo žinių lygio apie savo vaiko negalią ir problemas, su kuriomis bus susiduriama, dėl savo psichologinės būklės tėvai daro daug klaidų spręsdami vaikų su klausos negalia ugdymo klausimus. Tik ankstyvojoje vaikystėje tinkamai organizuotas kurčio vaiko ugdymas gali sukurti prielaidas išugdyti pilnavertę asmenybę. Kiek tėvai gali nuspręsti kas jų vaikui geriausia, kiek jie žino apie būtiną ankstyvą klausos pažeidimų diagnostiką, apie savo neįgalaus vaiko ugdymo, protezavimo, įvairias pagalbos formas bei kitas galimybes – tai labai svarbūs kurčio vaiko pozityvios socializacijos veiksniai. / Statistics data shows that one out of ten hearing impaired children is born to a deaf family while nine hearing impaired children are born to a hearing family. Hearing families have great problems to accept the fact of their child‘s deafness and need many-sided support especially psychological help and advice. Because of lack of knowledge about the needs and problems of deaf children as well as their hard psychological state parents make many mistakes regarding decisions on education of their deaf children. Only appropriately organized process of education since early childhood enables to raise a deaf child as a socialized person. Parents’ knowledge of early childhood deafness diagnostics and identification, services, education, technological equipment, communication, various support forms, and other opportunities – these are very important factors for positive socialization of deaf children.